SR, P1 2016-01-25

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vad är egentligen en EU-migrant? Hur gör man för att bli mer rumänsk om man migrerat från Sverige till Rumänien? I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som lämnat Sverige för att arbeta i Rumänien. Aarons plan är att starta en gatutidning i Bukarest, som skall säljas av fattiga på Bukarests gator, medan Nana gör sitt yttersta för att integrera sig så väl att hon kan försörja sig som kulturjournalist och proffsminglare i Bukarest. Samtidigt ger de oss helt nya perspektiv från Rumänien, ett land som i Sverige mest förknippas med korruption, fattigdom, personer som reser utomlands för att tigga samt diskriminering av den romska minoriteten. I programmet möter du ett Rumänien där en romsk medborgarrättsaktivist blivit integrationsminister, där kampen mot korruptionen slår hårt mot samhällets toppar och en bespottad form av rumänsk-romsk eurodisco plötsligt blivit den hetaste musiktrenden.   Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och palats.   I första avsnittet diskuterar och problematiserar Aaron och Nana själva begreppet "EU-migrant". Ordet används oftast som en omskrivning för fattiga romer från främst Rumänien. Denna betydelse har nästan blivit allmänt vedertagen - men egentligen innefattar ordet alla de som utnyttjar EU:s fria rörlighet för att arbeta eller studera inom unionens gränser.    Aaron och Nana träffar även Ciprian Necula, doktor i socialantropologi och på hemmaplan känd som romsk medborgarrättsaktivist. Numera är han vice minister för EU-fonder. På hans arbetsbord hamnar också minoritets- och integrationsfrågor. Necula berättar om hur det gick till när han blev den förste romen att ta plats i en rumänsk regering, som dessutom fick sitta kvar på sin stol efter att den förra regeringen dramatiskt avgick förra året. Necula ger Aaron och Nana några konkreta tips på hur de ska integrerera sig i det rumänska samhället.   Producent: Tommie Jönsson Programserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i torsdags.

Kultur, Repris

Terrorist, frihetskämpe, förtryckare, rebell, fanatiker, hjälte, mördare... Maktbalans utforskar några av de senaste årens konflikter och våldshandlingar utifrån två motsatta perspektiv. Hur länge kan man argumentera för sin rätt att använda våld? En eskalerande våldsresa med avgång från Landvetter Flygplats, med nedslag i världen och med ankomst till Radioteatern. Arbetet med Maktbalans tog sin form som en reaktion på den nyhetsvåg som berättade om stridigheter och militärt våld som blossat upp det senaste året i bl.a. Ukraina och Syrien, samtidigt som media rapporterat om besinningslösa dödsskjutningar i bl.a. Göteborg och vakters våld mot barn i Malmö. Våldsyttringar, ibland omöjliga att förstå blandas med våld som känns legitimt, till och med nödvändigt. När uppstår skillnaden? Maktbalansav och med Jesper Söderblom och Nemanja Stojanovic. Musik och ljuddesign: Cicely Irvine. Inspelning: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom.  Regi: Jesper Söderblom och Nemanja Stojanovic. (Från Radioteatern, Göteborg) Cicely Irvine? Stockholmsbaserad musiker och ljudkonstnär som producerar musik till film, teater och performancekonst. Har sedan flera år tillbaka ett nära samarbete med Clara Bodén (produktionsbolaget Vapen&Dramatik) vars filmer har turnerat på festivaler runt om i världen. Cicely medverkade som ljuddesigner och skådespelerska i Implodera Scenkonsts föreställning "Att öva på våldtäkt" som spelades på Folkteatern i tre omgångar 2013-2014.  Jesper Söderblom Utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg (HSM) 2012-2015. Har medverkat i ett flertal produktioner inom scen, TV och film, bl.a. "100 code", "Obehaget måste kompenseras", "Söderblomsspelet" och "Bellman" på Klara Soppteater. En av initiativtagarna till det nystartade "Scenkonstkollektivet KAJEN".  Nemanja Stojanovic Utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg (HSM) 2012-2015. Spelar under hösten i "Namn:?" på Backa Teater. Har medverkat i ett flertal produktioner inom teater och film. Sågs bl.a. i rollen som Sigmund Freud i Susanne Ostens "I Annas Garderob" på Göteborgs Stadsteater och är även aktuell som skådespelare i "Det vita folket" av Lisa Aschan. Också en av initiativtagarna till det nystartade "Scenkonstkollektivet KAJEN".   Från 15/1.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jag stod ut med brinnande krig i främmande land. Men när det civila mörkret sluter sig runt mig, då står jag inte ut. Det är kriget jag utkämpar idag, säger Kongo som tjänstgjorde i Afghanistan 2010. Hans bästa vän, Kenneth Wallin dog när deras bil körde på en nergrävd bomb under ett uppdrag i Afghanistan sommaren 2010. Hemma i Sverige försöker han leva ett vardagsliv med jobb och flickvän. Men han plågas av flashbacks, förhållandet tar slut och han hamnar på psyket. Idag lever Kongo isolerad i sin lägenhet med persiennerna neddragna. Han ser hot överallt och är rädd för att gå ut. Han är kritisk till att han inte fått den hjälp han behöver efter sina upplevelser i Afghanistan. Anna Ivemark anna.ivemark@sverigesradio.se Håkan Engström hakan.engstrom@sverigesradio.se Från 10/1.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I Lammhults skola består en tredjedel av eleverna av nyanlända flyktingbarn. Vad händer på en skola när det på kort tid kommer så många nya elever med olika skolbakgrund? UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Mellanöstern, som fem år efter folkens uppror präglas av en hård kamp mellan Saudiarabien och Iran. Hur blev det så? Hör om palatskupper, snurriga självbilder och risken för ett regionalt storkrig. Gäster i programmet är Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, och Agneta Ramberg, utrikeskommentator Ekot. Den 25 januari är det fem år sedan revolutionen i Egypten. Sedan dess har glädjeyran förbytts i frustration över att den arabiska våren övergick i vinter. Varför blev det så? Hör Cecilia Uddéns reportage där bland andra den egyptiske statsvetaren Mustafa el Labbad medverkar. Ett av de länder som bär ansvar för den arabiska vintern är Saudiarabien, som inte legat på latsidan den senaste tiden. Landet styrs formellt av Kung Salman, men verkliga makten sägs ligga hos hans yngste son - Muhammad bin Salman bin Abdulaziz Al-Saud. Formellt är han Saudiarabiens försvarsminister och vice kronprins, men hans makt är större än så... Det är en offensiv yngling som av vissa befaras vara världens farligaste man... Hör Marie Nilsson Boijs reportage, med Robert Lacey, historiker och saudikännare, och Paul Aarts, lektor i internationella relationer vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Amsterdam. Iran har varit i nyheterna mycket på sistone, eftersom det avtal om att begränsa landets atomprogram som slöts med västmakterna förra året trädde i kraft för en vecka sen, men Iran är inte bara aktivt på den storpolitiska, diplomatiska nivån. Kjetil Selvik är senior forskare på det oberoende Christian Michelsen-institutet i Bergen och enligt Selvik är det uppenbart att Iran, militärt insyltat i ett antal länder i Mellanöstern. Hör Ivar Ekmans reportage. Svenska företag har tryckt i startblocken en tid nu för att komma in i Iran när sanktionerna lyfts. Handel för miljarder finns i sikte. Det kan verka cyniskt, men enligt Cherif Sayed som är regionchef för Mellanöstern och Afrika för organisationen Business Sweden som jobbar för att stärka svensk handel, är just handel en viktig väg mot fred och frihet. Hör Marie Nilsson Boijs reportage. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det är i vår ett år sen Kristdemokraterna fick en ny partiledare. Men något lyft i opinionssiffrorna har inte synts till. Hur ska Ebba Busch Thor få upp partiet ovanför fyraprocentsspärren? (KD) var det parti som rev upp Decemberöverenskommelsen i höstas. Vad betyder det för politiken att överenskommelsen spruckit? Ebba Busch Thor (KD), partiledare intervjuas av Monica Saarinen. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Snyggt designade batterier som hängs upp på väggen hemma kan lagra elektricitet från solceller på taket. Men är det förnuftigt att som privatperson investera i egenproducerad el? Det här är andra delen i Vetenskapsradion Klotets miniserie om hur energi ifrån sol och vindkraft ska kunna lagras för att användas senare. Flera företag säljer batterier som kan sättas upp på väggen hemma och som fungerar som ett litet energilager. Förutom att privatpersoner kan lagra el som de själva producerar, för att använda när solen inte skiner eller när vinden mojnat, så kan batterierna också få betydelse för att balansera elnätet. Hur fungerar det? Klotet benar också ut vilka regler som egentligen gäller om man vill producera sin egen el i Sverige, är det värt jobbet eller bara en massa krångel?  Programledare: Marie Louise Kristola.   Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Små nystartade teknikföretag eller så kallade start up-företag blir allt vanligare i Sverige. Företag i framförallt Stockholmsområdet lockar nu till sig fler internationella riskkapitalister och vissa menar att Stockholm har blivit en av teknikvärldens huvudstäder. Samtal med Jane Walerud, VD för företaget Teclo Networks.

Det återstår bara en dryg vecka till det viktiga nomineringsmötet i Iowa i USA, startskottet för den serie delstatsval som ska utse presidentkandidater för demokraterna och republikanerna. Kandidaterna använder allt mer raffinerade metoder för att kartlägga och nå fram till möjliga väljare. Budskapet är skräddarsytt och sättet att ta kontakt noga kalkylerat. Reportage av Inger Arenander, Washingtonkorrespondent.

Det har gått fem år sedan protesterna i Egypten startade, protester som tvingade fram president Hosni Mubaraks avgång. Under helgen har den nuvarande presidenten Abdel Fattah al-Sisi meddelat att polisen kommer agera kraftfullt om nya protester blossar upp under årsdagen. Samtal med Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Vi svenskar äter allt mer nötter, mest av allt mandlar. Merparten av mandlarna kommer från Kalifornien som har stora problem med torka samtidigt som mandelträden kräver mycket bevattning. Nu borrar bönderna brunnar så djupa att grundvattnet är på väg att ta slut. Hör samtal med Kerstin Lindvall, hållbarhetschef på ICA.

Polisen vill ha mer resurser för att klara flyktingmottagandet och terrorhot framöver. Polismyndigheten måste växa med drygt 2000 poliser och 1500 civilanställda till år 2020. Den begäran lägger polisen fram för regeringen idag. Samtal med Dan Eliasson, Rikspolischef.

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Sara Blom, stiftsadjunkt i Göteborg. Det är det som vid första anblicken ser ut som vanlig vardag, som är det verkligt värdefulla. Det är där som banden mellan oss människor formas. TextPsaltaren 25:4-6. MusikOn a Day like This (S Henryson) med Svante Henryson, Mats Bergström & Magnus Persson. Sv. ps 25 Högt i stjärnehimlen med Salt. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Om värme och medmänsklighet i vår oroliga tid. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Intervju med Danmarks kulturminister om en ny kulturkanon tio år efter den första. Linus Tunströms "Kung Lear" på Uppsala stadsteater. Iranska dataspelsbranschen lyfter när sanktionerna försvinner.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Organisationen Freemuse rapport om bristen på konstnärlig frihet i Egypten fem år efter revolutionen. Daniel Börtz nyskrivna opera "Medea" på Kungliga operan i Stockholm.

Kultur

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Rikspolischefen kräver 2000 nya poliser. Egyptiska myndigheter rädda för demonstrationer. Mandelodlingar. Väljare kartläggs inför presidentvalet. Små teknikföretag ökar i Sverige. Utrikeskrönikan.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ. Grafik: Nyheter: , Matens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som går åt för att produceramatvarorna i affärerna. Mycket av produkterna odlas med hjälp av konstbevattning i områden som inte alls är lämpade för det. Det som händer då, är att det livsviktiga dricksvattnet är på väg att sina. I nöthyllan i en butik i Stockholm finns mycket nötter. Vi har hört hur nyttiga de är med bra fetter protein och näringsämnen. Och de är ett vegetariskt alternativ till kött. Sedan millennieskiftet har försäljningen mer än dubblerats. Mest av allt äter vi av mandlar. Över 6 000 ton importeras varje år, det vill säga en tredjedel av alla nötter i till Sverige. Men mandlarna e törstiga. En enda mandel kräver 4 liter vatten. I butiken ser vi ingen märkning som visar vilken region nötterna kommer ifrån, det står bara USA på påsarna. Men nio av tio mandlar som säljs i världen kommer från Kalifornien, där just vattnet är på väg att ta slut. Mandlarna skulle kunna odlas på annat håll. Vi ska berätta mer om det sen men först beger vi oss till Kalifornien. Från Hilltop Ranchs enorma fabrik kommer mandlar till alla de största kedjorna i Sverige. Varje år producerar de 25 000 ton mandlar. Det är fyra gånger så mycket som vi äter i Sverige på ett år. Företagets vd och grundare Dave Long visar med raska kliv runt på fabriken som är sista anhalten innan mandlarna skickas på export. Det är nästan folktomt inne i fabriken. Från ett grovt rör smattrar mandlar ut på ett löpande band. De trasiga mandlarna har redan sorterats bort. 10 ton mandlar i timmen passerar här varje dag. När en truck passerar tittar föraren förvånat på oss. Han är inte van att se människor här. Maskiner gör det mesta av arbetet här. Sorterar bort stenar, En laser letar efter eventuella glasbitar och en tredje maskin sorterar mandlarna i olika. Dave Long köper mandlar från över 300 odlare spridda över hela Central Valley som området i Kalifornien vi befinner oss i heter. Vi kommer in i lagret. Jättelika trälårar längs med väggarna så långt ögat kan se. Utanför gassar solen. Som vanligt. När jag är här i november är det fortfarande torka i Kalifornien. Få platser är så torra som här i Central Valley där huvuddelen av Kaliforniens en miljon ton mandlar odlas. Vattnet som normalt kommer i kanaler från floderna i norr har börjat sina. Men trots torkan planteras nya träd. 100 000 "acres" bara i år. En yta som motsvarar 22 gånger 22 meter. Dave Long säger att det är logiskt. När priserna går upp så planterar fler träd. Fast kanske blir det ändå för många träd nu. Priserna har gått upp i flera år. Från två till åtta dollar per kilo på bara några år. Priserna kommer gå ner tror han och menar att det är synd. Precis intill fabriken ligger en mandelodling. Spikraka rader med träd, 316,3 per hektar. Inte ett ogräs. Varje träd har en egen ledning som förser den med perfekt mängd vatten. En brunn försörjer den med vatten. För en tid sen tvingades de göra brunnen djupare. Vattnet högre upp hade tagit slut. Plötsligt ser han bekymrad ut. Hittills har vem som helst kunnat borra efter vatten. Men när många borrar så sjunker grundvattnet och man måste borra allt djupare. Nu när du hör det här har väderfenomenet El Nino dragit in över Kalifornien, och det har kommit en del regn. Men det är långt ifrån säkert att regnet kommer hjälpa. När så många borrat djupt ner efter vatten pressas marken ihop. Håligheterna där vattnet fanns försvinner. De kommer inte tillbaka även om regnet kommer. Och, säger han, om torkan kommer tillbaka efter regnet kommer allt grundvatten i Kalifornien ta slut. Central Valley är en av USA:s viktigaste, och yngsta jordbruksregioner. En bergskedja skiljer den från kusten och metropolerna San Fransisco och Los Angeles. Jorden är bland den bästa som finns i USA, Men innan man byggde kanaler som ledde ner grundvatten från floderna i norr var det få som kunde odla här. Nu när torkan är inne på sitt fjärde år är det bara de bönder som varit här längst som får något vatten från kanalerna. De andra måste borra. Det är snart skymning när jag träffar Brad Gleason på Harrys Ranch. En megakrog mitt i ingenstans vid en vägkorsning. Brad är sen. Ett möte drog ut på tiden men han fick lift med ett kompis som kunde flyga honom hit. Den senaste tiden har mandelodlarna fått mycket skit i pressen. Mandelodlingarna står för en tiondel av all vattenanvändning från jordbruket i Kalifornien. Merparten av mandlarna exporteras. I tidningarna står det att de exporterar vatten. Brad tycker det är orättvist. Mandlarna är inte sämre än andra grödor, men ger större intäkter. Men det är inte riktigt sant. Grödor som man planterar år från år kan man strunta i att plantera när det är torka. Mandelträd och pistageträd måste vattnas hela tiden. Det är en långsiktig investering. Tre till sex år tar det innan man kan skörda.   - Torkan är ett problem för oss, säger Brad, men vi är inte bovarna. Vi försöker bara få våra träd att överleva. Tvärtom tycker han att nötbönderna behandlas illa. De senaste åren har Brad liksom många andra inte fått något vatten från kanalerna. Det finns vatten i floderna norr om dalen. Det skulle kunna ledas hit. Flera av hans brunnar har sinat å nu har han tvingats borra ny. Men grundvattnet här på den västra sidan av dalen särskilt så djupt ner är illa lämpat för nötodlingarna, det är salt och efter en tid blir jorden obrukbar. Vi åker ut för att titta på hans odlingar. Vid sidan av vägen ligger träd uppdragna med rötterna. - Vi var tvungna att ta bort dem säger Brad. Det salta grundvattnet förstörde marken. Träden klarade inte det. Med Kaliforniska mått är Brad ingen av de allra största odlarna. I Sverige skulle han spöa de största godsherrarna. 6 000 hektar. 1 600 000 träd. Det är nästan lika många träd som det finns äppelträd i Skåne. Vi svänger in på en skumpig väg mellan två pistageträdodlingar. För första gången ser jag lite vatten. En stor pöl med vatten och gegga sen brunnen de håller på att borra. Det ser ut som en oljerigg. Nästan 600 meter ner i marken borrar de, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Vattnet där nere kommer troligen från förhistorisk tid. Det kommer ta hundratals kanske tusentals år att fyllas på igen om det tar slut. Det finns inga garantier när man borrar så här djupt, ingen vet egentligen hur vattentäkterna ser ut där nere. Ibland verkar brunnen funka bra. Och så plötsligt efter bara något år sinar den. Brad har dock ändå hopp om framtiden. Kanske måste en del bönder lägga ner. Men det kommer inte vara mandlar och pistagenötter som försvinner. Utan grödor som ger lägre intäkter. Ska man ha råd att köpa vatten måste man få bra betalt. Då är mandel och pistagenötter bra grödor. Mandelskörden i Kalifornien väntas i år bli en miljon ton. Det utgör 80 procent av hela världsproduktionen. Solen gassar i den lummiga parken några hundra meter från rymdstyrelsen Nasas högkvarter i stadsdelen Pasadena i östra Los Angeles.   Cedric David slår sig ner vid ett picknicbord och plockar upp datorn. Som utlänning får jag inte komma in i Nasas byggnad. Det tar månader att få ett tillstånd. Nasas satelliter kan mäta från rymden hur vattnet försvinner. Cedric klickar upp en länk. En karta över USA som zoomar in på Kalifornien och Central Valley. Ett räkneverk flyttar tiden framåt mot nutiden. Färgen ändras från gul till orange till djupt röd det betyder extrem torka. Hur Nasas satelliter kan räkna ut det här är lite svårt att förklara. Så vi lämnar det här. Hur som helst har extremt mycket vatten försvunnit. 42 kubik kilometer vatten. Det kanske inte säger så mycket men tänk dig en sjö som är tio meter djup. För att rymma så mycket vatten skulle den sträcka sig 64 kilometer i varje riktning. Så mycket vatten har försvunnit. Det är helt ohållbart säger Cedric, även om torkan tar slut kommer vi tömma grundvattenreservoarerna - inte om tusen år - utan inom vår livstid. Vatten försvinner även när det inte är torka. När de rika storbönderna borrar djupare och djupare, blir även deras grannar lidande. De starka pumparna suger inte bara från vattentäkten utan också från sidan från grannarna. Det här skapar spänningar i dalen. För det finns de som inte har råd att borra djupare. Janaki Jagannath är jurist och jobbar för en organisation som erbjuder gratis juridiskt stöd till låginkomsttagare på landsbygden. - Allt vatten här är privatägt av jordbrukarna. Trotts att tusentals människor jobbar på fälten är det ingen som har tänkt på deras rättigheter. Som rent vatten tillexempel. I det lilla samhället som vi går omkring i är det torrt på de små trädgårdsplättarna. Vi är helt omringade av mandel och pistageträd. Men till skillnad från bönderna får invånarna här inte använda vattnet till att vattna med, fruktträden i trädgårdarna torkar ut. Och på sommaren, när temperaturen ofta når över 30 grader, blir det jobbigt för barnen som inte kan svalka sig någonstans. Att tappa upp vatten i en liten uppblåsbar pool är inte att tänkta på. Mellan de två samhällena Cantua Creek och El Porvenir går en kanal. De bönder som odlat marken länge häromkring får delar av sitt vatten härifrån. Det är också källan till bybornas vatten.   Ett reningsverk ska göra det rent men det är gammalt och funkar inte något vidare. Nu håller själva marken som husen står på att försvinna. På ett år har marken som husen står på sjunkit med 30 centimeter. Ni kommer kanske ihåg vad Dave Long sa. Han som ägde mandelfabriken. När för många tar för mycket vatten ur marken pressas den ihop. Då sjunker den. På gården utanför sitt hus står Jennifer Rodriques framför en spis. Vattenledningarna är trasiga så det går inte riktigt att vara inne i köket. och den senaste månadens vattenräkning hamnade på 400 dollar. - Jag dricker det aldrig, berättar hon. 4 000 kronor i månaden för vatten man inte kan dricka. Innan Janakis organisation, grep in tvingades de själva köpa vatten, Nu kommer det vatten på flaska då och då. Jennifer är en av få som talar engelska här i Three Rocks, eller El Porvenir, sanningen som det heter på spanska. Nu är hon rädd till och med för att duscha i vattnet. Huden blir torr och hon får eksem säger hon. Förr i tiden fanns det brunnar här. Men de har sinat berättar Janaki. Att borra nya brunnar skulle inte lösa något. Långvarigt bruk av konstgödsel och bekämpningsmedel har förorenat grundvattnet. Det är ännu giftigare än vattnet från kanalen. Det är ett litet samhälle. Många här har blivit arbetslösa sedan allt fler odlare i området slutat odla grönsaker och gått över till nötter. Jennifer ska flytta till ett annat hus i byn. Hon är glad för att komma från huset med de läckande ledningarna. Men också lite orolig. Det nya huset ligger bara tiotalet meter från pistageträden. Hon är orolig för flygplanen. Planen kommer på kvällen och sprayar någonting. Hon vet inte vad det är de sprayar. Men det luktar som ruttna ägg - Man blir yr och får ont i huvudet säger Jennifer. Och min son har svår astma Att spraya bekämpningsmedel så här nära byn, om det nu är det de gör är förbjudet även i Kalifornien. Men kontrollen är dålig berättar Janaki. Staten bryr sig inte om de här områdena. Människorna som jobbar inom jordbruket här lever bara tre fjärdedelar så länge som genomsnittet. Jag frågar vem som äger farmen. Jennifer vet inte det. I efterhand lyckas vi hitta ägaren. En fastighetspamp från närmsta storstaden Fresno. Men vi får inte tag på honom och kan inte fråga vad det är de sprayar på fälten. - Man kan jämföra det med en diskho säger hon. När disken ligger huller om buller tar den mycket plats. Men när man staplat upp den flyttar den sig inte hur mycket vatten man än håller på. De håligheter som en gång fanns är borta för evigt. - Nu hotas hela infrastrukturen i dalen säger hon. Marken är väldigt platt. Och vattnet från kanalerna rinner framåt tack vare en marginell lutning. Även små förändringar kan sabba allt. Hon är orolig. Så här kan det inte fortsätta. Någonting måste hända. Bonden Paradali sladdar in på gården. På tomten odlar de grönsaker till familjen. En bit utanför byn granatäpplen för export och så plockar han tillsammans med de andra byborna mandlar och valnötter och lite pistagenötter uppe i bergen. Jag har fått lift hit med två män från exportföretaget som köper deras varor. De hjälper också till att tolka. Jag hoppar upp på sidovagnen till motorcykeln och vi åker iväg genom fälten där de odlar granatäpplen. Hälften av de låga träden är redan inpackade i lera. För att skydda dem mot iskylan på vintern. Valnötsträden vi passerar är stora och gamla. De levererar fortfarande. De bästa kan ge 300 kilo på ett enda träd. Vi stannar till vid det största. Hur gammalt är det frågar jag. Min farfar vet svarar Paradali med ett skratt. Kanske mer än 150 år. Några getter ligger under trädet och idisslar. Jag plockar upp en nöt från marken och smakar på den. Smaken är intensiv. Byn vi befinner oss i ligger uppe i bergen i södra Uzbekistan nära gränsen till Tadjikistan, 40 mil söderut, Afghanistan. Uzbekistan har ända sedan Sovjetunionens splittring styrts av diktatorn Islam Karimov i vad som närmast kan liknas vid ett korrupt familjevälde. Internationellt har det blivit rubriker i tidningarna när det kommit fram att hans säkerhetstjänst kokat oppositionella i olja. All mark i Uzbekistan ägs av Staten, bönderna får hyra landet mot en avgift. Men de vilda nötterna har inte staten samma kontroll över. All produktion här är ekologisk och de vilda nötterna som plockas är Fairtrade-märkta. Pardali och de andra pekar upp på bergskammen långt bort i fjärran, det är nätt och jämt jag kan se träden. En dryg kvadrat kilometer av mandelträd finns det där uppe. Sex ton kan det bli ett bra år. När de plockar nötterna rider de på åsnor, säger Pardali eller snarare, ibland knuffar vi åsnorna upp. Vi brukar stanna några dagar däruppe innan vi kommer tillbaka. Nötterna är lite mindre än jag är van vid. Smaken är mer intensiv. Koncentrerad. Dels beror det på att de inte vattnas, dels på att det är andra sorter än de som odlas i Kalifornien. Klimatet är som sagt extremt, heta somrar, iskalla vintrar och 300 soldagar. Det är torrt.  De träd som växer här måste vara tåliga. De produktiva mandelträden från Kalifornien skulle inte klara en säsong här. Forskningsrapporter som jämfört vilda pistage- och mandelsorter med de kommersiellt odlade har sett att de innehåller mycket mer av de fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar oss mot sjukdomar De är glada i byn. Fairtrade-märkningen fungerar så att bönderna utöver det vanliga priset får en premie. Premien måste gå till något gemensamt. Nu ska de borra en brunn. Premien de fick från Fairtrade på 100 000 kronor borde täcka det mesta. Äntligen rent dricksvatten. Tidigare har de bara haft vatten när det kommit smältvatten från bergen. Annars måste de åka en halv mil för att hämta. Men nu ska det bli ändring Vi åker vidare till en annan by. En skumpig grusväg. Gråa tegelhus bakom lika gråa tegelmurar. Men öppnar man dörren hittar man en trädgårdsplätt framför varje hus smäckfull med ekologiska grönsaker. I varje trädgård en egen specialitet. En del äter de själva en del torkas och exporteras. Elmira Bertagloni är uppvuxen i Uzbekistan men för det mesta bosatt i Österrike. För 15 år sen startade hon tillsammans med en lokal partner ett företag som exporter vilda nötter och ekologiska, bär frukter och grönsaker som det torkar själva. I början handlade det mest om att tjäna pengar. Först det ekologiska, en växande marknadsnisch. Fairtrade började de med mest för att en brittisk kund tjatade. Men med tiden har hon upptäckt att det känns bra också. I hjärtat. - Som nu, byborna har fått råd att dra en gasledning till byn. Det kan bli 20 minus på vintern och husen är inte uppvärmda. Det traditionella sättet att överleva vintrarna har varit att stänga in hela familjen i ett rum och göra upp en eld på torkad koskit i ett hål i golvet på mitten. Sen sitter man där tillsammans för att hålla värmen. I vinter blir det bättre. Nötterna som i Kalifornien hotade hela delstatens vattenförsörjning räddar här liv. De gör bönderna mer oberoende från statens förtryck. De kan borra en brunn så de får rent vatten att dricka och slipper sitta i 18 graders kyla på vintern i ett hål för att hålla värmen genom att elda kobajs. Malin Olofsson och Daniel Öhman   Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Josefina var förlovad med grannpojken som åkte till Amerika där han skulle tjäna ihop pengar. Men en dag satt den rullstolsburne Karl-Petter hemma i köket och Josefina blev störtförälskad. Under den här säsongen har vi berättat om människor som brutit upp av olika anledningar. Det har handlat om några som flydde från krig och fattigdom, andra som gav sig av för att söka arbete. Det har handlat om en kvinna som lämnade sin våldsamme man och en annan kvinna som lämnade landsbygden för ett nytt liv i stan. Josefina föll för Karl-Petter Josefina Johannesdotter bodde i Långeryds socken på gränsen mellan Småland och Halland och hon lämnade allt för kärlekens skull. Kerstin Digmar i Täby är sondotter till Josefina och den som har skrivit ner allt som hände hennes farmor. Mycket av det Kerstin vet har Josefina själv berättat för Kerstins mamma. Det gjorde hon under andra världskriget då de båda kvinnorna tillsammans hjälptes åt att ordna med mörkläggningsgardiner, och sedan kom att sitta i dunklet och samtala. - Min mamma var pratsam i vanliga fall, men hon sa att när Josefina pratade då ville hon inte avbryta utan bara lyssna. Josefina Johannesdotter var bonddotter från södra Småland, född 1863, och hon var förlovad med en pojke i granngården. - Det var ett praktiskt arrangemang, för genom det giftermålet skulle man kunna slå ihop två gårdar. Och jag har ingen anledning att tro att Josefina hade något emot det hela, säger Kerstin. Josefinas framtid tillsammans med fästmannen verkade ligga utstakad och klar framför henne, även om hon skulle få vänta på att gifta sig. Hennes fästman ville nämligen ordna för deras framtid så han for iväg till Amerika för att tjäna ihop pengar. Problemet var att han aldrig skrev några brev hem. Josefina visste inte hur han hade det eller var han fanns. - Det kanske inte var så konstigt att han inte skrev, det var väl lite skralt med skolgången där på landet, fungerar Kerstin Digmar. Alla Josefinas och hennes fästmans planer kommer att gå omkull. Josefina själv påstod att alltsamman började den där våren 1889 när Josefina var 26 år. Då fick hon och hennes systrar höra att det hade kommit en spågumma till Rydöbruk, vilket var deras närmsta lite större samhälle. De gick dit och till Josefina sa gumman " Idag kommer du att möta den man som du ska gifta dig med." Just den där meningen, som spågumman sa, återberättade Josefina när hon blev gammal. Och det var inte så konstigt att hon kom ihåg den, för just den dagen när Josefina kom hem så träffade hon faktiskt sin blivande man hemma i sitt eget kök. - När hon kom hem satt en ung man hemma i köket och sydde på ett par skor. Han såg väldigt bra t med mörkt lockigt hår och stora bruna ögon. Han satt i en rullstol, berättar Kerstin. -Hon fick reda på att detta var Karl-Petter Pettersson, som han var utbildad skomakare och sadelmakare. Han hade haft polio som liten och kunde efter det aldrig gå. Kanske är det sant som Josefina brukade berätta att hon försökte slå bort alla slags närmanden från Karl-Petter, hon var ju ändå förlovad. Men hon brukade också berätta om vad Karl-Petter sa innan han lämnade henne den här första gången de träffades. Det blir du och jag till slut, sanna mina ord. Karl-Petter Pettersson. - Det är klart, det är länge sedan Josefina berättade detta för min mamma, och hon berättade i sin tur för mig  när jag var tonåring, så visst kan orden ha fallit något annorlunda - men innebörden var i alla fall att han var säker på att det skulle bli de två, säger Kerstin Digmar. Karl-Petter fortsätter att dyka upp och kärleken mellan dem växer. Till slut bestämmer de sig för att rymma. -Karl-Petter insåg ju genast att hans läge var svårt när han blev kär i Josefina, för om fästmannen kom hem så skulle hon sannolikt gifta sig med honom så som det var bestämt, och om fästmannen inte kom hem så skulle Karl-Petters utsikter att få Josefina ändå vara små eftersom han skulle ha svårt att övertyga hennes familj om att han kunde försörja henne, säger Kerstin. På så sätt blev rymningen en ganska logisk utväg. -Ja, och som jag tror följden av stor kärlek, hon kan väl inte tänka sig ett liv utan Karl-Petter. Det unga paret rymmer hem till hans hemtrakter på Bjärehalvön i norra Skåne, och i slutet av november 1889 gifter de sig. Sex veckor senare föds deras första barn, en liten pojke. Strax därpå flyttar paret tillbaka till Josefinas hemtrakter där Karl-Petter köpt en fastighet där de kan bo och där han kan driva affärsrörelser. - Han blir framgångsrik, berättar Kerstin Digmar. Han startar skomakeri och skoaffär, och han startar också ett åkeri. Allt vad han rör vid blir lyckosamt. Men livet hinner ifatt Josefina och en dag knackar det på dörren i huset i Rydöbruk. Hon står i köket med sin förstfödde på armen när fästmannen plötsligt står i farstun, och säger: Här har du mig Josefina. Fästmannens sista ord innan han tog sitt liv. Han gick därifrån, raka vägen hem och hängde sig på vinden. - Och det blev ju en skuldbörda som Josefina fick bära genom livet, säger Kerstin. Karl-Petters kropp orkade inte så länge. Samma år han skulle fyllt 50 år dog han, och Josefina stod ensam med de sex barn de hade fått. Men Josefina hade ju också kvar den affärsverksamhet som Karl-Petter byggt upp. Hon lämnade snart över det hela till sina söner, men behövde inte bekymra sig om sin försörjning och bodde kvar nästan till slutet i huset i Rydöbruk. - Hon var änka från 1914 till 1942 och såg aldrig åt någon annan man, berättar hennes barnbarn Kerstin. - Det lär ha kommit en änkling som var på friarstråt vid ett tillfälle. Han hade en kofta med sig som present. Min pappa frågade om hon verkligen var intresserad och då svarade Josefin "Nännemän, inte var jag det -men det var en bra kofta!". Kerstin Digmar var tonåring när hon fick höra berättelserna om sin farmor och hon tyckte mycket om att lyssna till dem. - Det är klart att det kan finnas fel här och där i min minnesbild, men det gick rakt in i mig. Jag älskade min farmor och jag tyckte att hon var så diskret och tystlåten. Att hon hade haft en så dramatisk och romantisk ungdom, det tyckte jag var så konstigt och samtidigt härligt, slutar Kerstin Digmar. Om bara fästmannen i Amerika hade skrivit brev hem till Josefina hade kanske Josefina varit honom trogen. Kärleksbrev i våra arkivKanske hade Josefinas liv blivit ett helt annat om hennes förste fästman, han som for till Amerika, bara hade skrivit brev hem. Och hon hade säkert nöjt sig med ett alldeles vanligt brev, även om ett kärleksbrev skulle ha förstärkt hans chanser. Kärleksbrev är nog bland det mest intima man kan få tag i bland gamla dokument. Men väldigt få finns bevarade i öppna arkiv. I Luleå på Norrbottens museum finns flera hyllmeter med sparade brev mellan ett för dåtiden känt par som levde långa tider på distans. De hette Birgitta och Knut Lundmark. Jag kysste dig bestämt alldeles för litet så nu får jag ångra det bland andra dumheter. Knut, huru jag saknar dig nu när du är borta! Och låt nu snart höra av dig! Jag vill höra om du kommer ihåg mig och om du är något så när nöjd med påsken, och varför. Stora famnen och kyssar i tusendetal. Evigt din Birgit Birgitta Lundmark Det här var ett av de många kärleksbrev som Birgitta skrev till Knut i början av deras passionerade kärleksförhållande. Birgitta och Knut var båda födda i slutet av 1880-talet. Knut som kom från Älvsbyn i Norrbotten var en studiebegåvad ung man som trots sina enkla uppväxtförhållanden kom att ta studenten, få stipendium till Uppsala universitet och så småningom bli professor i astronomi vid Lunds universitet. Och Birgitta kom även hon från enkla förhållanden. Hon föddes i Jämtland, men flyttade med familjen till Norrbotten där hon med tiden utbildade sig småskollärare. Karin Tjernström som är arkivarie på arkiviet vid Norrbottens museum har plockat fram flera buntar av brev som skrevs mellan kärleksparet. - När man läser de här breven sjunker man in i dem och kan föreställa sig hur Birgitta sitter på sin kammare och är alldeles uppfylld av tankar på den hon älskar. Man känner sig väldigt nära den tiden, nästan som om jag får ett titthål och kan spionera litegrand. Och det känns lite förbjudet, men inte som om jag gör något fel, säger Karin Tjernström, när hon bläddrar bland breven. Knut och Birgitta fick inga barn. Brevsamlingen har donerats av Älvsby Hembygdsförening, men samlingen kommer ursprungligen från Åbo universitet som skänkte samlingen till Älvsbyns gymnasieskola och sen kom den att skänkas vidare till hembygdsföreningen och slutligen till Norrbottens museum. - Jag tycker att personliga arkivalier som brev, dagböcker och vykort, sånt som alla har skrivit och kanske inte tänkt att det inte var något speciellt när de skrevs och är så annorlunda än myndigheternas arkiv där det finns ett syfte och kan idag förefalla ganska torra, berättar Karin Tjernström. På frågan om det finns något brev som sticker ut och som Karin blivit extra förtjust visar Karin ett brev fån Knut där han oroar sig för förhållandet och det låter också som om de båda har haft den här konversationen förut. Birgit kära älskade du! Om du uppmärksamt genomläser mina brev måste du förstå att jag ej älskar dig bara på avstånd. Nog borde du veta att jag hålla av dig på nära håll också. Och du förstår väl att man inte kan bara hålla på och älska varandra bara på avstånd. Det är emot all kärleks natur. Varför skriver du bara Käre vän? Är jag ej ens din käraste vän? Nästa gång blir det väl Docenten Fil. Dr Knut Lundmark. Jag tar ej detta hårt om du snart skriver igen och i kärare tonfall. Det var därför jag frågade för någon tid sedan om du tröttnat på mig då du skrev ett affärsmässigt brevkort; Bäste Knut eller något dylikt. Jag vill ej att du av plikt skall hålla fast vid mig utan det bör nog vara kärlek å ömse hållen. Knut Lundmark - Jag vet inte om jag tolkar det rätt, men jag tycker det verkar som om det har ett väldigt kärleksfullt förhållande. Fast inte utan sina problem. De brev som Karin tittat på från Knut till Birgitta är i en annan fas i deras förhållande. De är skrivna sex år efter giftermålet, och Knut befinner sig i USA.  Knut är på ett observatorium där han arbetar mycket och känner sig nog ensam, spekulerar Karin. - Han skriver jättelånga brev med små små bokstäver och är fyllda med längtan men också av oro. Han oroar sig att hon jobbar för hårt. När de träffas är han uttröttad av arbetet och hon uppriven av nervositet och de kan inte riktigt nå fram till varandra. Han försöker intyga sin kärlek till henne samtidigt som han oroar sig att hon inte älskar honom längre, berättar Karin Tjernström. Förlåt om jag i upprördhet använt starka ord. Jag har en så stark känsla av livets korthet nu. Vi får ej slösa med våra dagar. Varje dag ett liv. Vi måste hålla vårt förhållande som makar högt aldrig låta det sjunka ned till trivialitet och likgiltighet.Gud vare tack att tiden går. Jag längtar så efter att få vårt hem ordnat i Uppsala nästa höst. Ett år går lyckligtvis undan det vet jag av erfarenhet. Din Knut Knut Lundmark - Jag tror många har skrivit kärleksbrev och många har sparat dem, men kanske inte velat att någon annan ska läsa dem. Kanske har de till och med sagt till sina barn eller barnbarn att de ska bränna breven, berättar Karin. - Men då glömmer man bort att när man själv är borta och ingen längre minns hur det var, då blir de här breven något annat. De blir ett vittne om en tid som är förgången. Kärleksbrev kan ju vara både intima och ibland lite pinsamma. Men Karin ser att de här kärleksbreven mellan Knut och Birgitta är väldigt fina och kan ibland bli nära inpå, men det är inte så intimt så att man rodnar, berättar Karin. Breven som Birgitta skriver är uttrycksfulla i skrift, det är många understukningar och utropstecken. - Man kan läsa mycket i hur breven är skrivna. I Birgittas brev kan man nästan se hennes ansikte framför sig när hon skriver. Min Knut, min älskade!!! Tack för dina båda brev. Du är kärlig och jag älskar dig så. O, Gud så jag älskar dig, det är så att hjärtat ville ur bröstet. Hur skall dess långa veckor som återstår till sommarn gå? Jag tror att bara vi får komma tillsammans för alltid blir det nog bättre. Vi trivs ju med varandra och har ännu aldrig, tror jag, haft långsamt tillsammans. Åh, Knut. Vi borde få vara hos varandra. Ingen är så lämpad därtill som vi. Men det blir väl till slut ska vi hoppas. Din Birgit. Birgit Lundmark Vad kan man då lära sig av de här breven idag? - Att vi alla är lika, men samtidigt unika, oavsett ens station i livet, om vi lever nu eller runt förra sekelskiftet. Problemen är de samma. Man älskar varandra, man oroar sig för att den andra inte älskar en lika mycket och man vill hjälpa varandra, berättar Karin Tjernström. Brevsamlingen innehåller över tusen brev, både av privat karaktär, men också från affärsbekanta och kollegor. Och det sägs att det finns ett brev från Albert Einstein till Knut i samlingen. - Det är inte alls omöjligt eftersom de verksamma samtidigt. Knut arbetade med astronomiska observationer medan Albert Einstein var teoretiker. Och observationerna kunde faktiskt påvisa att The Big Bang var på riktigt. Men vi har inte hittat brevet än, avslutar Karin Tjernström. Hör av er!Nu är säsongen slut. De allra flesta öden vi fått höra om under den här säsongen har kommit till oss från er lyssnare. Ett stort tack till er som skrivit eller hört av er på olika sätt. Alla berättelser har inte fått plats den här vintern, men vi sparar dom. Och vi är ständigt på jakt efter spännande historier från gamla tider. Så hör gärna av er på någon av dessa adresser:   Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå    Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Lisa Wede och Anders Wikström Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud. I riksdagen idag sitter folkvalda politiker som vill bestämma vem som är svensk och vem som inte är det. Vem har egentligen bedömningsrätten över ens egna existens? Arash Dehvari ställer sig frågan själv och även till släkt och vänner i hans närhet. Arash vänder sig till sin pappa, Malik, som redan har flytt en gång men då efter revolutionen i Iran. Situationen är långt ifrån densamma men vad har det betytt för Malik att lämna hemlandet bakom sig? Vad har han gått miste om och kan hans erfarenhet hjälpa Arash i sitt beslut ifall han ska stanna eller inte? - Jag kommer ihåg i 90-talet när jag hade eget och en dag jag hade en kund, hon var som stammis hos mig, berättar Malik. - Alla andra kunderna gick ut och hon kom fram till mig och så sa till mig: Kan jag ställa en fråga till dig? Då jag kunde inte så mycket svenska heller men jag sa sådär: ja, om jag kan svaret. Hade ni hus i ert hemland? Så jag stannade en liten stund, tänkte vad skulle jag säga och så jag sa: Vad tror du? Eller ser ut jag sådär att jag kommit från berget? Arash kompis Shahab berättar: - Det är det som är jiddret, what the fuck, ska man en en gång behöva prata om hur vi blir kränkta eller att vi blir kränkta? Alltså att blicken hela tiden är riktad mot oss. Vänd på blicken istället och kolla på vitheten och granska sig själv, istället för att vi ska bli granskade hela tiden.Vi ser aldrig det här tvärtom, hur är det att vara vit? Programmet är gjort av Arash Dehvari.       Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Öckenvandrare" av Elisabeth Rynell Första rad: Nu vet jag hur de är. Uppläsare: Sofia Berg- Böhm Diktsamling: "Öckenvandrare" Förlag: Bonniers 1993 Musik Alfred Schnittke: Sista satsen, moderato pastorale, ur Pianokvintett Exekutör Barbicantrion, Jan Peter Schmolck, violin, James Boyd, viola Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Farhågor finns att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan innebära att stora landområden dränks. Men domedagsprofetior är inte till hjälp, menar forskare. Bara drygt 10 procent av Norra ishavets botten är känd och karterad och topografin på planeten Mars är bättre känd än havsbotten i Arktis. Men vore det inte bättre att fokusera forskningen på hur isarna i Arktis fungerar idag, istället för att fokusera på spår i havsbotten efter glaciärer för 140 000 år sedan? Forskaren Martin Jakobson, professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, anser att det är viktigt med den här typen av grundforskning för att bättre förstå hur klimatet förändras. Det är också viktigt med ökad kunskap om vad som kan tänkas ske med de arktiska isarna vid stigande globala temperaturer. Det finns farhågor att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan leda till att stora landområden dränks. Men Martin Jakobsson menar att kunskapen om vad som sker med smältande isar vid stigande temperaturer är så dålig att han inte vågar ge en uppskattning om hur mycket havsnivån kan tänkas stiga. Men han tror inte på några snabba havsnivåhöjningar. Han tror att det kommer att gå så pass sakta att mänskligheten kommer att hinna anpassa sig, även om det kan komma att kosta mycket pengar. Martin Jakobsson tycker det är viktigt att forskningen når ut bättre till allmänheten, och han vill inte skrämmas med domedagsscenarier om klimatförändringarna. Han tror att människor som oroas över klimatförändringarna skulle bli mindre oroliga om de fick mer kunskap. Reporter: Gustaf Klarin Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Daniel Börtz "Medea" hade urpremiär i helgen på Stockholmsoperan, hur lät det? Samtal i P1 Kultur, som också har sett komikern Chelsea Handlers nya serie. Dessutom, en intervju med Whit Stillman! Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Loranga, Mazarin och Dartanjang, pekböckerna om Max, Jättehemligt och Mamman och den vilda bebin. Veckans gäst är en av Sveriges mest älskade och prisade barnboksförfattare: Barbro Lindgren. Barbro Lindgren har skrivit över 100 böcker, översatta till 30 språk och belönats med ett tjugotal priser. 2014 fick hon litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne - ALMA - en författare som betytt mycket för henne och skivandet. I samtalet med programledare Martin Wicklin pratar 79-åriga Barbro Lindgren om att summera sitt liv, behovet av frihet och om att inte vara rädd för döden.  Intervjuar gör Martin Wicklin Producent är Hannah Engberg Foto: Hannah Engberg Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vi lanserar den mandelfria och klimatsmartare semlan, pratar om förslaget till Nordiska rådet om nordiskt medborgarskap och Lotten Collin berättar om Bolivias tidsbesparande linbanor. Hör av dig till oss! Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Kulturnytt om yttrandefriheten i Egypten och Bangladesh och om dataspelsindustrin i Iran som nu väntas växa när sanktionerna mot landet lyfts.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Davosmötet, Kommer Moderaterna fälla regeringen?, Reportage om låglönejobb, Sverige stödjer Peshmerga, 1000 räddade i Egeiska Havet, Syriza 1 år vid makten, Smygfilmning i klassrummen.

Efter nästan ett år av kampanjande inleds om precis en vecka den viktiga primärvalssäsongen i USA. Först ut är delstaten Iowa, vars nomineringsmöten traditionellt spelat stor roll för vem som till slut blir USA:s president. Vår USA-korrespondent Agneta Furvik rapporterar från Iowas delstatshuvudstad Des Moines.

Kritiken växer mot Sydafrikas president Jacob Zuma, även bland tunga namn inom ANC. En kritisk röst är Zwelinzima Vavi, tidigare ordförande för det mäktiga fackförbundet Cosatu, som menar att Sydafrika riskerar att bli "ett nytt Zimbabwe", med en ekonomi i fritt fall. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har träffat honom.

Med frikostiga donationer till politiker vill storföretag i Kalifornien få mer vatten från floderna längre norrut. Samtidigt är innevånare kritiska och menar att det skulle ödelägga regionen. I Studio Ett idag hör du Jan Lundqvist, Stockholm International Water Institute, SIWIs expert på länkarna mellan vatten och matproduktion. Hur mycket vatten går åt?

I en rapport från de europeiska barnombudsmännen riktas skarp kritik mot EU-ländernas sätt att hjälpa barn som flyr till EU. Rapporten lämnas över till medlemsländerna under det pågående ministermötet i Amsterdam. Hör vår Bryssel korrespondent Jan Andersson, Anders Ygeman (S) och Fredrik Malmberg och BO, Barnombudsmannen.

En 22-årig kvinna dödades idag vid ett knivbråk på ett privat HVB-hem för ensamkommande ungdomar i Mölndal. Kvinnan var anställd på hemmet och en man har gripits misstänkt för dådet. Förhör pågår med den misstänkte och vittnen. Situationen på många HVB-hem har på senare tid beskrivits som kaotisk med många incidenter. Hör Ekots reporter Jens Möller, Bernt Runberg, socialnämndens ordförande i Mölndal (S), Birgitta Hagström, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Freshta Frebandost, som är från Mölndal arbetat flera år med ensamkommande barn och ungdomar.

Enligt den senaste SIFO-mätningen, som publicerades igår, har stödet för partiet rasat till 23,2 procent. Förtroendet för partiet är det lägsta sedan SIFO började mäta år 1967. Sifomätningen visar att är Moderaterna är störst och Alliansen är klart större än de rödgröna. Stefan Löfven har sämre siffror än när Håkan Juholt ledde partiet. Hör socialdemokraten Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå och Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys

För andra gången någonsin besöker katolska kyrkans överhuvud Sverige. Påve Franciskus kommer till Lund den 31 oktober i samband med 500 årsminnet av reformationen, inbjuden av det Lutherska världsförbundet och Katolska kyrkan. Varför kommer han till Sverige just då och vad får det för betydelse? Hör hur dominikansyster Madelene Fridell och Sveriges katolska biskop Anders Arborelius från Stockholms katolska stift ser på nyheten. Sveriges tidigare ambassadör i Vatikanen Ulla Gudmundsson medverkar också, direkt från ett Jesuitkloster i Indien.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Davosmötet, Kommer Moderaterna fälla regeringen?, Reportage om låglönejobb, Sverige stödjer Peshmerga, 1000 räddade i Egeiska Havet, Syriza 1 år vid makten, Smygfilmning i klassrummen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Daniel Börtz "Medea" hade urpremiär i helgen på Stockholmsoperan, hur lät det? Samtal i P1 Kultur, som också har sett komikern Chelsea Handlers nya serie. Dessutom, en intervju med Whit Stillman! Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag. Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar. Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Var går gränsen för hur mycket rasism en person tål under en livstid? Arash Dehvari har levt största delen av sitt liv i Sverige men tanken på att lämna landet dyker allt oftare upp i hans huvud. I riksdagen idag sitter folkvalda politiker som vill bestämma vem som är svensk och vem som inte är det. Vem har egentligen bedömningsrätten över ens egna existens? Arash Dehvari ställer sig frågan själv och även till släkt och vänner i hans närhet. Arash vänder sig till sin pappa, Malik, som redan har flytt en gång men då efter revolutionen i Iran. Situationen är långt ifrån densamma men vad har det betytt för Malik att lämna hemlandet bakom sig? Vad har han gått miste om och kan hans erfarenhet hjälpa Arash i sitt beslut ifall han ska stanna eller inte? - Jag kommer ihåg i 90-talet när jag hade eget och en dag jag hade en kund, hon var som stammis hos mig, berättar Malik. - Alla andra kunderna gick ut och hon kom fram till mig och så sa till mig: Kan jag ställa en fråga till dig? Då jag kunde inte så mycket svenska heller men jag sa sådär: ja, om jag kan svaret. Hade ni hus i ert hemland? Så jag stannade en liten stund, tänkte vad skulle jag säga och så jag sa: Vad tror du? Eller ser ut jag sådär att jag kommit från berget? Arash kompis Shahab berättar: - Det är det som är jiddret, what the fuck, ska man en en gång behöva prata om hur vi blir kränkta eller att vi blir kränkta? Alltså att blicken hela tiden är riktad mot oss. Vänd på blicken istället och kolla på vitheten och granska sig själv, istället för att vi ska bli granskade hela tiden.Vi ser aldrig det här tvärtom, hur är det att vara vit? Programmet är gjort av Arash Dehvari.       Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Farhågor finns att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan innebära att stora landområden dränks. Men domedagsprofetior är inte till hjälp, menar forskare. Bara drygt 10 procent av Norra ishavets botten är känd och karterad och topografin på planeten Mars är bättre känd än havsbotten i Arktis. Men vore det inte bättre att fokusera forskningen på hur isarna i Arktis fungerar idag, istället för att fokusera på spår i havsbotten efter glaciärer för 140 000 år sedan? Forskaren Martin Jakobson, professor i marin geologi och geofysik på Stockholms universitet, anser att det är viktigt med den här typen av grundforskning för att bättre förstå hur klimatet förändras. Det är också viktigt med ökad kunskap om vad som kan tänkas ske med de arktiska isarna vid stigande globala temperaturer. Det finns farhågor att ett smältande Arktis kan leda till kraftigt förhöjda havsnivåer i världen, som kan leda till att stora landområden dränks. Men Martin Jakobsson menar att kunskapen om vad som sker med smältande isar vid stigande temperaturer är så dålig att han inte vågar ge en uppskattning om hur mycket havsnivån kan tänkas stiga. Men han tror inte på några snabba havsnivåhöjningar. Han tror att det kommer att gå så pass sakta att mänskligheten kommer att hinna anpassa sig, även om det kan komma att kosta mycket pengar. Martin Jakobsson tycker det är viktigt att forskningen når ut bättre till allmänheten, och han vill inte skrämmas med domedagsscenarier om klimatförändringarna. Han tror att människor som oroas över klimatförändringarna skulle bli mindre oroliga om de fick mer kunskap. Reporter: Gustaf Klarin Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om värme och medmänsklighet i vår oroliga tid. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Första rad: Nu vet jag hur de är. Uppläsare: Sofia Berg- Böhm Diktsamling: "Öckenvandrare" Förlag: Bonniers 1993 Musik Alfred Schnittke: Sista satsen, moderato pastorale, ur Pianokvintett Exekutör Barbicantrion, Jan Peter Schmolck, violin, James Boyd, viola Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris