SR, P1 2016-01-30

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Göran Everdahl spanar efter den skräddarsydda tiden, Jessika Gedin förutspår hur förlustförebådarna anfaller och Per Naroskin undrar om datorvitsar biter bäst. I veckans avsnitt av Spanarna. Göran Everdahl: Den skräddarsydda tiden Med den nya tekniken har det kommit en ny människa som vill vara helt fri. Oberoende av tid på dygnet och plats, oberoende traditioner och medmänniskor. Så i framtiden kommer vi att få den "skräddarsydda tiden", en tillvaro, ofta rent virtuell där var och en kan följa sin minsta nyck och forma sin alldeles egna värld.  Jessika Gedin: Förlustförebådarna anfaller! Framtiden tillhör "förlustförebådarna". De som gillar det som att ratas av den samtida majoriteten. Det kan vara varor, kläder, musik, böcker, filmer o dyl.  De har fel i "rätt" tid. Men får ofta rätt i fel tid. För mycket av det som inte vinner samtidens gillande kan bli framtida succéer! Per Naroskin: Biter datorvitsar bäst? Humorn kommer att bli slagfältet där den artificiella intelligens entusiaster möter dess skeptiker, ludditerna, "bakåtsträvarna". Men vad händer när en generation av artificiell intelligens ersätter en annan, vilka är då bakåtsträvarna. Och vilka är då det framtida alternativet, ludditerna? I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. För några år sen fick Kristina, 50, sin asperger-diagnos. Men den har inte varit till nån större hjälp. Hon undrar forfarande om det är diagnosen som ska förklara svårigheterna i hennes liv. Tidigare hade Kristina fått höra av en psykolog att hennes problem var att hon var lite oorganiserad. Men efter en utredning fick hon alltså veta att hon har asperger. Vad betyder det egentligen? Hon känner sig utlämnad till sig själv och sina svårigheter med att få en struktur i vardagen. Hon passar in och drömmer om en annan sorts liv. Ett liv som den danske bonden på tv lever. Frågan är hur hon ska nå dit? Producent: Anna-Brita Lindqvist Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger. - I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson. Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus. Programledare är Tobias Svanelid. Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det finns en grundsmak som en fjärdedel av mänskligheten tycker är rent plågsam. Meny berättar den beska sanningen. Dags för den beska sanningen. Dags för ett bittert program. Bitter och beskt. Grundsmaken som mänskligheten är lite kluven till. Vad smakar bittert? Malört, Campari, oliver, endiver, pepparrot, grapefrukt, fullkorn, vin, kaffe, te och öl. Hur smakar det? Det dra ihop sig munnen och smakar det riktigt beskt så måste vi göra grimascher. En fjärdedel av mänskligheten tycker att den smaken är rent plågsam. Många tycker att det är en vuxensmak. Ja, barn gillar det sällan. Det brukar sägas att gift ofta är bittert, och att djur sällan äter det. Men samtidigt är många nyttiga ämnen beska. Och bittert är definitivt en spännande färg på matlagningspaletten. Vi skärskådar smaken som både håller på att försvinna och kommer starkt. Genom växtförädling blir grönsakerna allt mindre beska, men samtidigt vill vi ha allt mer beska i våra drycker. Medverkande: Elisabeth Johansson, kock och konditor Klara Hansson, trädgårdmästare och expert på vilda växter Annette Hägnefelt Nordgren, f d växtförädlare, numera senior scientist, NordGen Lars Kjellenberg, morotsforskare Kimmi Rumpunen, vinbärsförädlare Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Josefina var förlovad med grannpojken som åkte till Amerika där han skulle tjäna ihop pengar. Men en dag satt den rullstolsburne Karl-Petter hemma i köket och Josefina blev störtförälskad. Under den här säsongen har vi berättat om människor som brutit upp av olika anledningar. Det har handlat om några som flydde från krig och fattigdom, andra som gav sig av för att söka arbete. Det har handlat om en kvinna som lämnade sin våldsamme man och en annan kvinna som lämnade landsbygden för ett nytt liv i stan. Josefina föll för Karl-Petter Josefina Johannesdotter bodde i Långeryds socken på gränsen mellan Småland och Halland och hon lämnade allt för kärlekens skull. Kerstin Digmar i Täby är sondotter till Josefina och den som har skrivit ner allt som hände hennes farmor. Mycket av det Kerstin vet har Josefina själv berättat för Kerstins mamma. Det gjorde hon under andra världskriget då de båda kvinnorna tillsammans hjälptes åt att ordna med mörkläggningsgardiner, och sedan kom att sitta i dunklet och samtala. - Min mamma var pratsam i vanliga fall, men hon sa att när Josefina pratade då ville hon inte avbryta utan bara lyssna. Josefina Johannesdotter var bonddotter från södra Småland, född 1863, och hon var förlovad med en pojke i granngården. - Det var ett praktiskt arrangemang, för genom det giftermålet skulle man kunna slå ihop två gårdar. Och jag har ingen anledning att tro att Josefina hade något emot det hela, säger Kerstin. Josefinas framtid tillsammans med fästmannen verkade ligga utstakad och klar framför henne, även om hon skulle få vänta på att gifta sig. Hennes fästman ville nämligen ordna för deras framtid så han for iväg till Amerika för att tjäna ihop pengar. Problemet var att han aldrig skrev några brev hem. Josefina visste inte hur han hade det eller var han fanns. - Det kanske inte var så konstigt att han inte skrev, det var väl lite skralt med skolgången där på landet, fungerar Kerstin Digmar. Alla Josefinas och hennes fästmans planer kommer att gå omkull. Josefina själv påstod att alltsamman började den där våren 1889 när Josefina var 26 år. Då fick hon och hennes systrar höra att det hade kommit en spågumma till Rydöbruk, vilket var deras närmsta lite större samhälle. De gick dit och till Josefina sa gumman " Idag kommer du att möta den man som du ska gifta dig med." Just den där meningen, som spågumman sa, återberättade Josefina när hon blev gammal. Och det var inte så konstigt att hon kom ihåg den, för just den dagen när Josefina kom hem så träffade hon faktiskt sin blivande man hemma i sitt eget kök. - När hon kom hem satt en ung man hemma i köket och sydde på ett par skor. Han såg väldigt bra t med mörkt lockigt hår och stora bruna ögon. Han satt i en rullstol, berättar Kerstin. -Hon fick reda på att detta var Karl-Petter Pettersson, som han var utbildad skomakare och sadelmakare. Han hade haft polio som liten och kunde efter det aldrig gå. Kanske är det sant som Josefina brukade berätta att hon försökte slå bort alla slags närmanden från Karl-Petter, hon var ju ändå förlovad. Men hon brukade också berätta om vad Karl-Petter sa innan han lämnade henne den här första gången de träffades. Det blir du och jag till slut, sanna mina ord. Karl-Petter Pettersson. - Det är klart, det är länge sedan Josefina berättade detta för min mamma, och hon berättade i sin tur för mig  när jag var tonåring, så visst kan orden ha fallit något annorlunda - men innebörden var i alla fall att han var säker på att det skulle bli de två, säger Kerstin Digmar. Karl-Petter fortsätter att dyka upp och kärleken mellan dem växer. Till slut bestämmer de sig för att rymma. -Karl-Petter insåg ju genast att hans läge var svårt när han blev kär i Josefina, för om fästmannen kom hem så skulle hon sannolikt gifta sig med honom så som det var bestämt, och om fästmannen inte kom hem så skulle Karl-Petters utsikter att få Josefina ändå vara små eftersom han skulle ha svårt att övertyga hennes familj om att han kunde försörja henne, säger Kerstin. På så sätt blev rymningen en ganska logisk utväg. -Ja, och som jag tror följden av stor kärlek, hon kan väl inte tänka sig ett liv utan Karl-Petter. Det unga paret rymmer hem till hans hemtrakter på Bjärehalvön i norra Skåne, och i slutet av november 1889 gifter de sig. Sex veckor senare föds deras första barn, en liten pojke. Strax därpå flyttar paret tillbaka till Josefinas hemtrakter där Karl-Petter köpt en fastighet där de kan bo och där han kan driva affärsrörelser. - Han blir framgångsrik, berättar Kerstin Digmar. Han startar skomakeri och skoaffär, och han startar också ett åkeri. Allt vad han rör vid blir lyckosamt. Men livet hinner ifatt Josefina och en dag knackar det på dörren i huset i Rydöbruk. Hon står i köket med sin förstfödde på armen när fästmannen plötsligt står i farstun, och säger: Här har du mig Josefina. Fästmannens sista ord innan han tog sitt liv. Han gick därifrån, raka vägen hem och hängde sig på vinden. - Och det blev ju en skuldbörda som Josefina fick bära genom livet, säger Kerstin. Karl-Petters kropp orkade inte så länge. Samma år han skulle fyllt 50 år dog han, och Josefina stod ensam med de sex barn de hade fått. Men Josefina hade ju också kvar den affärsverksamhet som Karl-Petter byggt upp. Hon lämnade snart över det hela till sina söner, men behövde inte bekymra sig om sin försörjning och bodde kvar nästan till slutet i huset i Rydöbruk. - Hon var änka från 1914 till 1942 och såg aldrig åt någon annan man, berättar hennes barnbarn Kerstin. - Det lär ha kommit en änkling som var på friarstråt vid ett tillfälle. Han hade en kofta med sig som present. Min pappa frågade om hon verkligen var intresserad och då svarade Josefin "Nännemän, inte var jag det -men det var en bra kofta!". Kerstin Digmar var tonåring när hon fick höra berättelserna om sin farmor och hon tyckte mycket om att lyssna till dem. - Det är klart att det kan finnas fel här och där i min minnesbild, men det gick rakt in i mig. Jag älskade min farmor och jag tyckte att hon var så diskret och tystlåten. Att hon hade haft en så dramatisk och romantisk ungdom, det tyckte jag var så konstigt och samtidigt härligt, slutar Kerstin Digmar. Om bara fästmannen i Amerika hade skrivit brev hem till Josefina hade kanske Josefina varit honom trogen. Kärleksbrev i våra arkivKanske hade Josefinas liv blivit ett helt annat om hennes förste fästman, han som for till Amerika, bara hade skrivit brev hem. Och hon hade säkert nöjt sig med ett alldeles vanligt brev, även om ett kärleksbrev skulle ha förstärkt hans chanser. Kärleksbrev är nog bland det mest intima man kan få tag i bland gamla dokument. Men väldigt få finns bevarade i öppna arkiv. I Luleå på Norrbottens museum finns flera hyllmeter med sparade brev mellan ett för dåtiden känt par som levde långa tider på distans. De hette Birgitta och Knut Lundmark. Jag kysste dig bestämt alldeles för litet så nu får jag ångra det bland andra dumheter. Knut, huru jag saknar dig nu när du är borta! Och låt nu snart höra av dig! Jag vill höra om du kommer ihåg mig och om du är något så när nöjd med påsken, och varför. Stora famnen och kyssar i tusendetal. Evigt din Birgit Birgitta Lundmark Det här var ett av de många kärleksbrev som Birgitta skrev till Knut i början av deras passionerade kärleksförhållande. Birgitta och Knut var båda födda i slutet av 1880-talet. Knut som kom från Älvsbyn i Norrbotten var en studiebegåvad ung man som trots sina enkla uppväxtförhållanden kom att ta studenten, få stipendium till Uppsala universitet och så småningom bli professor i astronomi vid Lunds universitet. Och Birgitta kom även hon från enkla förhållanden. Hon föddes i Jämtland, men flyttade med familjen till Norrbotten där hon med tiden utbildade sig småskollärare. Karin Tjernström som är arkivarie på arkiviet vid Norrbottens museum har plockat fram flera buntar av brev som skrevs mellan kärleksparet. - När man läser de här breven sjunker man in i dem och kan föreställa sig hur Birgitta sitter på sin kammare och är alldeles uppfylld av tankar på den hon älskar. Man känner sig väldigt nära den tiden, nästan som om jag får ett titthål och kan spionera litegrand. Och det känns lite förbjudet, men inte som om jag gör något fel, säger Karin Tjernström, när hon bläddrar bland breven. Knut och Birgitta fick inga barn. Brevsamlingen har donerats av Älvsby Hembygdsförening, men samlingen kommer ursprungligen från Åbo universitet som skänkte samlingen till Älvsbyns gymnasieskola och sen kom den att skänkas vidare till hembygdsföreningen och slutligen till Norrbottens museum. - Jag tycker att personliga arkivalier som brev, dagböcker och vykort, sånt som alla har skrivit och kanske inte tänkt att det inte var något speciellt när de skrevs och är så annorlunda än myndigheternas arkiv där det finns ett syfte och kan idag förefalla ganska torra, berättar Karin Tjernström. På frågan om det finns något brev som sticker ut och som Karin blivit extra förtjust visar Karin ett brev fån Knut där han oroar sig för förhållandet och det låter också som om de båda har haft den här konversationen förut. Birgit kära älskade du! Om du uppmärksamt genomläser mina brev måste du förstå att jag ej älskar dig bara på avstånd. Nog borde du veta att jag hålla av dig på nära håll också. Och du förstår väl att man inte kan bara hålla på och älska varandra bara på avstånd. Det är emot all kärleks natur. Varför skriver du bara Käre vän? Är jag ej ens din käraste vän? Nästa gång blir det väl Docenten Fil. Dr Knut Lundmark. Jag tar ej detta hårt om du snart skriver igen och i kärare tonfall. Det var därför jag frågade för någon tid sedan om du tröttnat på mig då du skrev ett affärsmässigt brevkort; Bäste Knut eller något dylikt. Jag vill ej att du av plikt skall hålla fast vid mig utan det bör nog vara kärlek å ömse hållen. Knut Lundmark - Jag vet inte om jag tolkar det rätt, men jag tycker det verkar som om det har ett väldigt kärleksfullt förhållande. Fast inte utan sina problem. De brev som Karin tittat på från Knut till Birgitta är i en annan fas i deras förhållande. De är skrivna sex år efter giftermålet, och Knut befinner sig i USA.  Knut är på ett observatorium där han arbetar mycket och känner sig nog ensam, spekulerar Karin. - Han skriver jättelånga brev med små små bokstäver och är fyllda med längtan men också av oro. Han oroar sig att hon jobbar för hårt. När de träffas är han uttröttad av arbetet och hon uppriven av nervositet och de kan inte riktigt nå fram till varandra. Han försöker intyga sin kärlek till henne samtidigt som han oroar sig att hon inte älskar honom längre, berättar Karin Tjernström. Förlåt om jag i upprördhet använt starka ord. Jag har en så stark känsla av livets korthet nu. Vi får ej slösa med våra dagar. Varje dag ett liv. Vi måste hålla vårt förhållande som makar högt aldrig låta det sjunka ned till trivialitet och likgiltighet.Gud vare tack att tiden går. Jag längtar så efter att få vårt hem ordnat i Uppsala nästa höst. Ett år går lyckligtvis undan det vet jag av erfarenhet. Din Knut Knut Lundmark - Jag tror många har skrivit kärleksbrev och många har sparat dem, men kanske inte velat att någon annan ska läsa dem. Kanske har de till och med sagt till sina barn eller barnbarn att de ska bränna breven, berättar Karin. - Men då glömmer man bort att när man själv är borta och ingen längre minns hur det var, då blir de här breven något annat. De blir ett vittne om en tid som är förgången. Kärleksbrev kan ju vara både intima och ibland lite pinsamma. Men Karin ser att de här kärleksbreven mellan Knut och Birgitta är väldigt fina och kan ibland bli nära inpå, men det är inte så intimt så att man rodnar, berättar Karin. Breven som Birgitta skriver är uttrycksfulla i skrift, det är många understukningar och utropstecken. - Man kan läsa mycket i hur breven är skrivna. I Birgittas brev kan man nästan se hennes ansikte framför sig när hon skriver. Min Knut, min älskade!!! Tack för dina båda brev. Du är kärlig och jag älskar dig så. O, Gud så jag älskar dig, det är så att hjärtat ville ur bröstet. Hur skall dess långa veckor som återstår till sommarn gå? Jag tror att bara vi får komma tillsammans för alltid blir det nog bättre. Vi trivs ju med varandra och har ännu aldrig, tror jag, haft långsamt tillsammans. Åh, Knut. Vi borde få vara hos varandra. Ingen är så lämpad därtill som vi. Men det blir väl till slut ska vi hoppas. Din Birgit. Birgit Lundmark Vad kan man då lära sig av de här breven idag? - Att vi alla är lika, men samtidigt unika, oavsett ens station i livet, om vi lever nu eller runt förra sekelskiftet. Problemen är de samma. Man älskar varandra, man oroar sig för att den andra inte älskar en lika mycket och man vill hjälpa varandra, berättar Karin Tjernström. Brevsamlingen innehåller över tusen brev, både av privat karaktär, men också från affärsbekanta och kollegor. Och det sägs att det finns ett brev från Albert Einstein till Knut i samlingen. - Det är inte alls omöjligt eftersom de verksamma samtidigt. Knut arbetade med astronomiska observationer medan Albert Einstein var teoretiker. Och observationerna kunde faktiskt påvisa att The Big Bang var på riktigt. Men vi har inte hittat brevet än, avslutar Karin Tjernström. Hör av er!Nu är säsongen slut. De allra flesta öden vi fått höra om under den här säsongen har kommit till oss från er lyssnare. Ett stort tack till er som skrivit eller hört av er på olika sätt. Alla berättelser har inte fått plats den här vintern, men vi sparar dom. Och vi är ständigt på jakt efter spännande historier från gamla tider. Så hör gärna av er på någon av dessa adresser:   Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå    Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Lisa Wede och Anders Wikström Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nya uppgifter efter SVT:s granskning kommenteras av KI-rektor. Vi tar upp fallet med fuskanklagade forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini, som opererat flera patienter som sedan avlidit. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist, som gjort en teveserie där nya uppgifter kommer fram medverkar, liksom Anders Hamsten, rektor för Karolinska institutet där Macchiarini ännu är anställd. Vi tittar också på hur babylonierna lyckades räkna ut Jupiters bana med avancerad matematik, och filmen "The Danish Girl" ger oss anledning att ta en titt på könskorrigeringsoperationernas historia. Programledare är Lena Nordlund. SVT:s granskning i tre delar här: Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Möte med Leonardo DiCaprio som Oscarsnominerats för bioaktuella "The Revenant". Werner Herzog och svenska Sara Jordenö på Sundancefestivalen. Dagens OBS-essä om hur konsten beslöjats genom historien. Med tolv Oscarsnomineringar - fler än någon annan film i år - är The Revenant en biopremiär som många sett fram emot och i helgen har den svensk premiär. The Revenant är regisserad av Alejandro González Iñárritu som med filmer som Babel, 21 gram och Birdman blivit en av filmvärldens mer originella men kanske också mest mångsidiga regissörer. Och nu har han tagit sig an en av de mest ikoniska filmgenrerna av de alla - den amerikanska västern. The Revenant är inspelad på plats i den Nordamerikanska vildmarken och det har snackats mycket om de tuffa arbetsförhållandena för skådespelarna, något som huvudrollsinnehavaren Leonardo DiCaprio är beredd att hålla med om. Frilansjournalisten Lotta Zachrisson träffade honom i New York. Sundancefestivalen i USA går mot sin sista helg, den är ju den stora festivalen för amerikansk independent som en gång startades av Robert Redford. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström är på plats och har kollat in två dokumentärskapare som bägge haft sina världspremiärer i Sundance under veckan som gått. Svenska Sara Jordenö långfilmsdebuterar med filmen Kiki , om Vogueingkulturen i New York. Medan den hyperproduktive veteranen Werner Herzhog också visat sin "Lo and Behold Reveries of the Connected World" på festivalen. I helgen drar Göteborgs filmfestival igång. En av de åtta filmer som tävlar om The Dragon Award och en miljon kronor är Grannys Dancing On The Table av Hanna Sköld.  En barndomsskildring om en flicka som växer upp isolerat med sin pappa, en uppväxt som präglas av att han misshandlar henne - både psykiskt och fysiskt. Från en studio i Göteborg gästar regissören och manusförfattaren Hanna Sköld till P1 Kultur. I helgen så drar även den animerade serien om Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter igång på SVT:s Barnkanalen. Serien, i 26 avsnitt, är producerad av den japanska Studio Ghibli - samma filmstudio som gjort filmer som Spirited Away och Min granne Totoro. Yukiko Duke gästar studion för att tala om Ronja-satsningen. Hon är kulturjournalist, översättare från japanska, redaktör på tidningen Vi läser och konstnärlig ledare för litteraturfestivalen Stockholm Literature. Programledare: Roger Wilson Från kl. 13.00. Sänds även på söndag kl. 19.03.

Kultur, Repris

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar. Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman   Från i söndags. Sänds även kl. 16.35 och kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Antidepressiva läkemedel kan leda till att unga blir aggressiva och får självmordstankar. Men lösningen på det behöver inte vara att färre unga ska få antidepressiva. Antidepressiva läkemedel räddar liv, det kan vi se när vi gör beräkningar nytta kontra skada. Men det är viktigt att ta hand om den enskilda människan och inte bara titta på statistiska uppgifter. Man måste ha det stöd som behövs för en familj som behövs med en självmordbenägen ung människa, och för den unga människan, säger psykiatriprofessor Danuta Wasserman. - Antidepressiva läkemedel kan ge biverkningar även hos vuxna, men där är de inte livshotande, konstaterar hon. Hennes slutsats av den danska forskningsöversikten är inte att man ska bli försiktigare med att skriva ut antidepressiva medel till unga. - Försiktiga är vi redan. Men min slutsats är att vi behöver kombinera med andra behandlingsmetoder och följa upp den enskilda patienten eller ungdomen, och hjälpa familjen. Danuta Wasserman är professor i psykiatri och förebyggande självmordsarbete vid Karolinska institutet. Reporter: Annika Östman Från i går.

Vetenskap, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Per med de stora och små frågorna. Svante Lindqvist är musiker, författare och dramatiker i Luleå, med rötterna i Malmberget. Han är en av medlemmarna i musikgruppen JP Nyströms och riksspelman sedan 1977. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det är jubileumsår för William Shakespeare. 400 år har gått sen han dog och tusentals böcker har skrivits om hans liv och verk. Ändå är många frågor obesvarade gåtor. Vem var han egentligen? Många misstänker också att det inte var Shakespeare själv som författat dramerna som ju tillhör de stora klassikerna. För hur kunde sonen till en handskmakare som slutade skolan i 15-årsåldern skapa flera av världslitteraturens främsta verk. Kanske mördade Shakespeare rentav den riktige författaren... I två program dyker Mikael Timm ned i Shakespeares universum. Det första, Uppkomlingen, handlar om Shakespeares väg till framgång. Vi följer i Shakespeare's fotspår till hans barndoms Stratford-upon-Avon.

Kultur

Makode Linde rör om bland fördomarna, vi recenserar en minst sagt omtalad utställning på Kulturhuset, så rapporterar vi direkt från filmfestivalen i Göteborg. Programledare: Simon Sarnecki Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter. Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London. Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten. Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Göran Everdahl spanar efter den skräddarsydda tiden, Jessika Gedin förutspår hur förlustförebådarna anfaller och Per Naroskin undrar om datorvitsar biter bäst. I veckans avsnitt av Spanarna. Göran Everdahl: Den skräddarsydda tiden Med den nya tekniken har det kommit en ny människa som vill vara helt fri. Oberoende av tid på dygnet och plats, oberoende traditioner och medmänniskor. Så i framtiden kommer vi att få den "skräddarsydda tiden", en tillvaro, ofta rent virtuell där var och en kan följa sin minsta nyck och forma sin alldeles egna värld.  Jessika Gedin: Förlustförebådarna anfaller! Framtiden tillhör "förlustförebådarna". De som gillar det som att ratas av den samtida majoriteten. Det kan vara varor, kläder, musik, böcker, filmer o dyl.  De har fel i "rätt" tid. Men får ofta rätt i fel tid. För mycket av det som inte vinner samtidens gillande kan bli framtida succéer! Per Naroskin: Biter datorvitsar bäst? Humorn kommer att bli slagfältet där den artificiella intelligens entusiaster möter dess skeptiker, ludditerna, "bakåtsträvarna". Men vad händer när en generation av artificiell intelligens ersätter en annan, vilka är då bakåtsträvarna. Och vilka är då det framtida alternativet, ludditerna? I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Våra loppmarknadsarkeologer har fått tag i en klassisk receptbox, något som var mycket populärt i köken på 1970-talet, men ratad av nära nog alla som står vid spisen på 2000-talet. Receptboxens impopuläritet idag skapade nyfikenhet hos författaren och journalisten Petter Inedahl. När han hittade en receptbox för 30 kronor på en loppmarknad så bestämde sig han, tillsammans med fru och några vänner, för att laga maten på receptkorten. Detta ledde till en blogg som också blev en bok, Den Bruna Maten. Här berättar Petter om favoriter och om mindre ätliga alternativ, men också om osäkerheten kring vem som faktiskt skrev recepten. Kan det verkligen vara så som förlaget hävdar 40 år senare - att det var Malmös främsta kockar på 70-talet som skrev recepten?  Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media Sänds även i morgon kl. 04.02, kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat. I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket - poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss. Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen - Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen "Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten" för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet. Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström? I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter. När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström". I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN? Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt. Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek. När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen. Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Den holländske journalisten Joris Luyendijk spenderade flera år med att intervjua anställda i finansbranschen i London. Han är väldigt kritisk, bland annat till kortsiktighet och att ingen tar ansvar. Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

"Och visaren står på vinter" av Eva B Magnusson Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Första rad: Det var en natt, en dal, där gick Diktsamling: "Och visaren står på vinter"" Förlag: Edda 2013 Musik Einojuhani Rautavaara: Andra satsen, Bön, ur Inför ikonerna Exekutör Helsingfors stadsorkester, Leif Sergerstam, dirigent Sänds även i morgon kl. 21.40.

Kultur

Vad är skillnaden mellan en rumänsk och en svensk hipster? Och varför har de rumänska trendsättarna helt plötsligt börjat lyssna på den bespottade romska musikgenren manele? I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som har lämnat Sverige för att bo och arbeta i Rumänien. Aaron kallar sig entreprenör och planerar att starta en gatutidning i Bukarest som ska säljas av fattiga romer, medan journalisten och skribenten Nana gör sitt yttersta för att bli rumänsk kulturkvinna och proffsminglare i den rumänska huvudstaden. Samtidigt ger de oss helt nya perspektiv från Rumänien, ett land som i Sverige mest förknippas med en kommunistdiktator som avrättades för 25 år sedan, korruption, fattigdom, romofobi och personer som reser utomlands för att tigga. Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och salonger. I det andra avsnittet får två nyrumänerna lära känna den unga rumänska kulturella medelklassen. Alexa Sferle, som levt både i Sverige och i Rumänien, kommer till köksbordet och berättar vad som skiljer den svenska och den rumänska hipstern åt och siar om nya trender i Rumänien 2016. Efter det går Nana och Aaron på nattklubb och träffar Ira Merzlichin och Vlad Stoica som i motvind har jobbat för att få in den bespottade rumänsk-romska musikgenren manele på Bukarests inneställen. Och så får vi förstås höra om hur det går för EU-migranterna Nana och Aarons integreringsprocess i deras nya hemland.   Producent: Tommie Jönsson Programserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i torsdags. Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Kultur, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Makten till svars - en timme med intervju, analys och fördjupning av veckans stora politiska händelser. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Att sluta röka eller snusa kan vara en omvälvande upplevelse. Vad krävs för att lyckas, vilka strategier finns och vad gör man med tomrummet som tobaken lämnar efter sig? Ring in till det direktsända programmet på 08 215 216 och berätta om dina erfarenheter av att dumpa tobaken, slussen öppnar tisdag kl 10.00. Storsnusarna Anna och Anton fick akut snusbrist på den romantiska utlandsresan och tvingades sluta tvärt. Och så hör vi om e-ciggen, en omtvistad nykomling på nikotinmarknaden. I studion finns psykologen Barbro Holm Ivarsson som jobbar med tobaksavvänjning och motiverande samtal, samt Ann Post, disputerad sjuksköterska och tobaksavvänjare. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Fredsforskaren har under ett år suttit och förhandlat i en samverkansgrupp. En hel stad står i givakt i väntan på Presidentens plan. Aldrig tidigare har Sverige fått besök av en amerikansk president. Den 14 juni 2001 är EU:s regeringschefer här. Nu är det upp till bevis: nu ska Sverige visa vad den svenska samförståndsandan kan göra för det europeiska projektet, nu ska det inte bli som på de andra stökiga toppmötena i Seattle, Prag och Nice. Nu ska man skörda frukterna av dessa månaders förberedelser som Fredsforskaren lagt ned... Låt staden brinna - del 2av Åsa Melldahl. Med bl a: Sissela Kyle, Reine Brynolfsson, Anna Lyons, Ralph Carlsson, Karin Bengtsson, Stephen Rappaport, Martin Aliaga, Jan Ärfström. Originalmusik: Philippe Boix-Vives. Ljud: Michael Johansson, Sven Philip. Regi och bearbetning: Magnus Berg. (Från 2013).

Teater

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar. Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman   Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Irma Schultz Keller Ljuskäglan söker inte våra skavanker för att förakta dem, nej den här ljuskäglan, som jag kallar Gud, söker upp våra skavanker för att lysa över dem och vare oss nådig. Irma Schultz Keller, musiker och verksam vid Katarina Församling i Stockholm Text Mal 3:1-4 Klockringning Lunds domkyrka Musik Amazing Grace, med Elvis Presley Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger. - I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson. Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus. Programledare är Tobias Svanelid. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Den holländske journalisten Joris Luyendijk spenderade flera år med att intervjua anställda i finansbranschen i London. Han är väldigt kritisk, bland annat till kortsiktighet och att ingen tar ansvar. Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Makten till svars - en timme med intervju, analys och fördjupning av veckans stora politiska händelser. Från kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

SVT-ankaret Lotta Bouvin-Sundberg och hovrättsrådet och Smaklösa-sångaren Pelle Sundberg tävlar mot DNs ledarskribenter Erik Helmerson och Amanda Björkman! Från i går.

Underhållning, Repris

Makode Linde rör om bland fördomarna, vi recenserar en minst sagt omtalad utställning på Kulturhuset, så rapporterar vi direkt från filmfestivalen i Göteborg. Programledare: Simon Sarnecki Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Per med de stora och små frågorna. Svante Lindqvist är musiker, författare och dramatiker i Luleå, med rötterna i Malmberget. Han är en av medlemmarna i musikgruppen JP Nyströms och riksspelman sedan 1977. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter. Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London. Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten. Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Josef längtar efter bättre kontakt med sin bror. Det har alltid funnits tystnader i familjen - om vad som hände med släkten och om mammans tid i lägren. Nu rinner tiden ut för att hinna prata. "Förintelsen i familjen" handlar om två bröder som växer upp med föräldrar som är överlevare från Holocaust. Tystnaden kring föräldrarnas trauma har påverkat deras relationer. Samtidigt som föräldrarna Genia och Israel börjar berätta om vad de utsatts för, gör bröderna ett försök att komma varandra närmare. När Josef var liten sprang hans mamma in på sitt rum när det var skottlossning på teve. "Det påminner mig om kriget", sade hon. Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen. Och han kunde inte prata med sin bror.  Bröderna har ansträngt sig för att inte föra rädslor vidare till sina egna barn, men oron har gått i arv. Josefs och Daniels tonåriga söner träffas och pratar om judehat, om terrorhot, och om att eventuellt måsta lämna Sverige i framtiden.  Josef och Daniel åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. Där pratar de för första gången med varandra om uppväxten, och om deras egna konflikter. Hela livet har de gått och oroat sig för sin mor och far. Nu är föräldrarna över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer? En dokumentär av Peter Normark Från i söndags. Sänds även natt mot måndag.

Dokumentärer, Repris