SR, P1 2016-01-31

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat. I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket - poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss. Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen - Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen "Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten" för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet. Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström? I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter. När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström". I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN? Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt. Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek. När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Den holländske journalisten Joris Luyendijk spenderade flera år med att intervjua anställda i finansbranschen i London. Han är väldigt kritisk, bland annat till kortsiktighet och att ingen tar ansvar. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar. Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman   Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män. Är det meningsfullt att tala om en krock mellan olika samhällsnormer och kulturella sedvänjor, när man ska försöka förstå och komma tillrätta med händelserna, eller leder det inte mest bara till fördomar, kollektivt skuldbeläggande och i förlängningen rasism? Samtidigt: Om det finns strukturell rasism i det svenska samhället skulle det väl kunna förekomma strukturell sexism i andra? Samtal mellan Per Bauhn, filosof, Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Christian Fernandez, statsvetare med fokus på politisk filosofi och medborgarskap. Programledare: Lars Mogensen. Från i söndags.

Kultur, Repris

Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Våra loppmarknadsarkeologer har fått tag i en klassisk receptbox, något som var mycket populärt i köken på 1970-talet, men ratad av nära nog alla som står vid spisen på 2000-talet. Receptboxens impopuläritet idag skapade nyfikenhet hos författaren och journalisten Petter Inedahl. När han hittade en receptbox för 30 kronor på en loppmarknad så bestämde sig han, tillsammans med fru och några vänner, för att laga maten på receptkorten. Detta ledde till en blogg som också blev en bok, Den Bruna Maten. Här berättar Petter om favoriter och om mindre ätliga alternativ, men också om osäkerheten kring vem som faktiskt skrev recepten. Kan det verkligen vara så som förlaget hävdar 40 år senare - att det var Malmös främsta kockar på 70-talet som skrev recepten?  Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media Från kl. 10.45. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Mitt i det mörkaste mörker växer det ljusaste ljus, ljus över världar och länder, ljus över städernas hus... På kyndelsmässodagen handlar sångerna om ljus i mörkret - kyndel betyder ju ljus. Det blir också Ave Maria med tioåriga Amira Willighagen, vi hör Sofia Karlsson sjunger koral till tramporgel - och så påminns lyssnaren Carin om ett ögonblick för fjorton år sedan då musiken drabbade henne en tidig morgon.

Andliga frågor

Om frustrationen och sorgen i att som läkare inte kunna hjälpa en patient som lider. Claes Hultling är läkare och grundare av Spinalis-kliniken. Han dök på en sten 1984 och blev förlamad från halsen och ner. Sedan dess har han ägnat sig åt att göra livet bättre och roligare för andra ryggmärgsskadade. Claes trivs bäst i sittbrunnen på familjens folkbåt S/Y Våga. Gärna en tidig morgon med låg horisont och massor av rymd. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nya uppgifter efter SVT:s granskning kommenteras av KI-rektor. Vi tar upp fallet med fuskanklagade forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini, som opererat flera patienter som sedan avlidit. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist, som gjort en teveserie där nya uppgifter kommer fram medverkar, liksom Anders Hamsten, rektor för Karolinska institutet där Macchiarini ännu är anställd. Vi tittar också på hur babylonierna lyckades räkna ut Jupiters bana med avancerad matematik, och filmen "The Danish Girl" ger oss anledning att ta en titt på könskorrigeringsoperationernas historia. Programledare är Lena Nordlund. SVT:s granskning i tre delar här: Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Makode Linde är Sveriges hetaste konstnär. I helgen öppnar utställningen "Negerkungens återkomst - redan hårt kritiserad för att sprida rasism. Mitt i natten ses vi för att prata om hans drivkrafter. Makode Linde är en 34-årig omdebatterad konstnär som använder sig av historiska nidbilder av svarta för att belysa rasism. Men i stället kritiseras han hårt för att legitimera och reproducera rasistiska stereotyper. 2012 blev Makode Linde ett namn över hela världen då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar en bit av hans svarta skrikande marsipantårta The Painful cake. Nu är han mitt i debatten igen. I helgen öppnar hans största utställning någonsin - "Negerkungens återkomst" - men debattens vågor har gått höga sedan länge. Titeln väcker ont blod och tonläget är högt på sociala medier. Martin Wicklin möter Makode Linde mitt i natten för att prata om vad det är som driver honom. En intervju om kränkthet, kampen mot livets tristess och känslan av att inte höra hemma någonstans. Programledare: Martin Wicklin Producent: Hannah Engberg Foto: Hannah Engberg Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

"Politisk bromance". Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier. Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap och just nu på med en studie om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister. Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon. I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan. Björn Gunér Sänds även på lördag kl. 04.50, kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

I första timmen, om Zikaviruset som sprider sig, om det är ont om politiska idéer, Colombia som snart skriver fredsavtal, Nina Björk om Narcissus i vår tid och panelen om regeringen kommer att sitta kvar tills nästa val och om Sverige snart är i krig. Andra timmen, vad kan man själv bidra med för att öka integrationen, Public Service är tillbaka, Iowa som väljer presidentkandidater, ny dokumnetär om Olof Palme, Libanon som inte längre vill husera flyktingar från Syrien och Carl Johan De Geer som kommer ut som agnostiker.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från Backens kyrka i Umeå på Kyndelsmässodagen. Prästen Yvonne Eriksson predikar. Lisbeth Fors Malm, Iris Ridder, Hedlundakyrkans kammarkör och Backens kyrkokör sjunger. Maria Axéll spelar orgel. Kyndelsmässodagen är en ljushögtid, som också kallas Jungfru Marie kyrkogångsdag och är en av kyrkans traditionella Mariadagar. I gudstjänsten från Backens kyrka i Umeå står Maria i centrum. Vi vill ge en helhetsbild av Marias gärning, hur hon hanterar det smärtsamma i livet, hur hon bemöter människor, hur hon reflekterar och analyserar men också handlar. Prästen Yvonne Eriksson, som länge studerat bilder av och traditioner om Maria. I predikan talar hon direkt till Maria, i ett försök att nå bakom bilderna. Maria står för en teologi som saknas och som behövs i världen - om ömhet och närhet, om att vara närvarande och hitta nya utvägar. Även musiken i gudstjänsten kretsar kring Maria. Bland annat framförs fyra versioner av Ave Maria av sopran Lisbeth Fors Malm och alt Iris Ridder. TexterJohannesevangeliet 1:14-18 Lukasevangeliet 2:22-40 Jungfru Maria i rosengård (V Rydberg) MusikAve Maria (X Sarasola) Jungfru Maria (Sv Ps 479) Julens ängel (Å Hagberg, N Eriksson) Med barnet i sin famn (Ch Lövestam, G Riedel) Ave Maria (J S Bach, C Gounod) Maria durch ein' Dornwald ging (folkmelodi) Maria (P Harling) Barn och stjärnor (Sv Ps 744) Ave Maria (F Schubert) Dagen är kommen (Sv Ps 122) Ave Maria (C Saint-Saëns) Variationen über Maria, Maienkönigin (C Sattler) MedverkandeYvonne Eriksson, predikan och liturgi Bo Glas, bön och textläsning Lise-Lotte Bergfors, bön och textläsning Lisbeth Fors Malm, sång och körledning Iris Ridder, sång och diktläsning Marcus Schedin, sång Backens kyrkokör Hedlundakyrkans kammarkör Kristen Brodin, flöjt Maria Axéll, orgel och piano Producent Helena Andersson Moskit media Tekniker Christer Blomgren och Björn Nitzler Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ. Grafik: Nyheter: , Matens pris handlar i dag om vatten. Men inte vattnet vi dricker utan det dolda vatten som går åt för att produceramatvarorna i affärerna. Mycket av produkterna odlas med hjälp av konstbevattning i områden som inte alls är lämpade för det. Det som händer då, är att det livsviktiga dricksvattnet är på väg att sina. I nöthyllan i en butik i Stockholm finns mycket nötter. Vi har hört hur nyttiga de är med bra fetter protein och näringsämnen. Och de är ett vegetariskt alternativ till kött. Sedan millennieskiftet har försäljningen mer än dubblerats. Mest av allt äter vi av mandlar. Över 6 000 ton importeras varje år, det vill säga en tredjedel av alla nötter i till Sverige. Men mandlarna e törstiga. En enda mandel kräver 4 liter vatten. I butiken ser vi ingen märkning som visar vilken region nötterna kommer ifrån, det står bara USA på påsarna. Men nio av tio mandlar som säljs i världen kommer från Kalifornien, där just vattnet är på väg att ta slut. Mandlarna skulle kunna odlas på annat håll. Vi ska berätta mer om det sen men först beger vi oss till Kalifornien. Från Hilltop Ranchs enorma fabrik kommer mandlar till alla de största kedjorna i Sverige. Varje år producerar de 25 000 ton mandlar. Det är fyra gånger så mycket som vi äter i Sverige på ett år. Företagets vd och grundare Dave Long visar med raska kliv runt på fabriken som är sista anhalten innan mandlarna skickas på export. Det är nästan folktomt inne i fabriken. Från ett grovt rör smattrar mandlar ut på ett löpande band. De trasiga mandlarna har redan sorterats bort. 10 ton mandlar i timmen passerar här varje dag. När en truck passerar tittar föraren förvånat på oss. Han är inte van att se människor här. Maskiner gör det mesta av arbetet här. Sorterar bort stenar, En laser letar efter eventuella glasbitar och en tredje maskin sorterar mandlarna i olika. Dave Long köper mandlar från över 300 odlare spridda över hela Central Valley som området i Kalifornien vi befinner oss i heter. Vi kommer in i lagret. Jättelika trälårar längs med väggarna så långt ögat kan se. Utanför gassar solen. Som vanligt. När jag är här i november är det fortfarande torka i Kalifornien. Få platser är så torra som här i Central Valley där huvuddelen av Kaliforniens en miljon ton mandlar odlas. Vattnet som normalt kommer i kanaler från floderna i norr har börjat sina. Men trots torkan planteras nya träd. 100 000 "acres" bara i år. En yta som motsvarar 22 gånger 22 meter. Dave Long säger att det är logiskt. När priserna går upp så planterar fler träd. Fast kanske blir det ändå för många träd nu. Priserna har gått upp i flera år. Från två till åtta dollar per kilo på bara några år. Priserna kommer gå ner tror han och menar att det är synd. Precis intill fabriken ligger en mandelodling. Spikraka rader med träd, 316,3 per hektar. Inte ett ogräs. Varje träd har en egen ledning som förser den med perfekt mängd vatten. En brunn försörjer den med vatten. För en tid sen tvingades de göra brunnen djupare. Vattnet högre upp hade tagit slut. Plötsligt ser han bekymrad ut. Hittills har vem som helst kunnat borra efter vatten. Men när många borrar så sjunker grundvattnet och man måste borra allt djupare. Nu när du hör det här har väderfenomenet El Nino dragit in över Kalifornien, och det har kommit en del regn. Men det är långt ifrån säkert att regnet kommer hjälpa. När så många borrat djupt ner efter vatten pressas marken ihop. Håligheterna där vattnet fanns försvinner. De kommer inte tillbaka även om regnet kommer. Och, säger han, om torkan kommer tillbaka efter regnet kommer allt grundvatten i Kalifornien ta slut. Central Valley är en av USA:s viktigaste, och yngsta jordbruksregioner. En bergskedja skiljer den från kusten och metropolerna San Fransisco och Los Angeles. Jorden är bland den bästa som finns i USA, Men innan man byggde kanaler som ledde ner grundvatten från floderna i norr var det få som kunde odla här. Nu när torkan är inne på sitt fjärde år är det bara de bönder som varit här längst som får något vatten från kanalerna. De andra måste borra. Det är snart skymning när jag träffar Brad Gleason på Harrys Ranch. En megakrog mitt i ingenstans vid en vägkorsning. Brad är sen. Ett möte drog ut på tiden men han fick lift med ett kompis som kunde flyga honom hit. Den senaste tiden har mandelodlarna fått mycket skit i pressen. Mandelodlingarna står för en tiondel av all vattenanvändning från jordbruket i Kalifornien. Merparten av mandlarna exporteras. I tidningarna står det att de exporterar vatten. Brad tycker det är orättvist. Mandlarna är inte sämre än andra grödor, men ger större intäkter. Men det är inte riktigt sant. Grödor som man planterar år från år kan man strunta i att plantera när det är torka. Mandelträd och pistageträd måste vattnas hela tiden. Det är en långsiktig investering. Tre till sex år tar det innan man kan skörda.   - Torkan är ett problem för oss, säger Brad, men vi är inte bovarna. Vi försöker bara få våra träd att överleva. Tvärtom tycker han att nötbönderna behandlas illa. De senaste åren har Brad liksom många andra inte fått något vatten från kanalerna. Det finns vatten i floderna norr om dalen. Det skulle kunna ledas hit. Flera av hans brunnar har sinat å nu har han tvingats borra ny. Men grundvattnet här på den västra sidan av dalen särskilt så djupt ner är illa lämpat för nötodlingarna, det är salt och efter en tid blir jorden obrukbar. Vi åker ut för att titta på hans odlingar. Vid sidan av vägen ligger träd uppdragna med rötterna. - Vi var tvungna att ta bort dem säger Brad. Det salta grundvattnet förstörde marken. Träden klarade inte det. Med Kaliforniska mått är Brad ingen av de allra största odlarna. I Sverige skulle han spöa de största godsherrarna. 6 000 hektar. 1 600 000 träd. Det är nästan lika många träd som det finns äppelträd i Skåne. Vi svänger in på en skumpig väg mellan två pistageträdodlingar. För första gången ser jag lite vatten. En stor pöl med vatten och gegga sen brunnen de håller på att borra. Det ser ut som en oljerigg. Nästan 600 meter ner i marken borrar de, till en kostnad av 7 miljoner kronor. Vattnet där nere kommer troligen från förhistorisk tid. Det kommer ta hundratals kanske tusentals år att fyllas på igen om det tar slut. Det finns inga garantier när man borrar så här djupt, ingen vet egentligen hur vattentäkterna ser ut där nere. Ibland verkar brunnen funka bra. Och så plötsligt efter bara något år sinar den. Brad har dock ändå hopp om framtiden. Kanske måste en del bönder lägga ner. Men det kommer inte vara mandlar och pistagenötter som försvinner. Utan grödor som ger lägre intäkter. Ska man ha råd att köpa vatten måste man få bra betalt. Då är mandel och pistagenötter bra grödor. Mandelskörden i Kalifornien väntas i år bli en miljon ton. Det utgör 80 procent av hela världsproduktionen. Solen gassar i den lummiga parken några hundra meter från rymdstyrelsen Nasas högkvarter i stadsdelen Pasadena i östra Los Angeles.   Cedric David slår sig ner vid ett picknicbord och plockar upp datorn. Som utlänning får jag inte komma in i Nasas byggnad. Det tar månader att få ett tillstånd. Nasas satelliter kan mäta från rymden hur vattnet försvinner. Cedric klickar upp en länk. En karta över USA som zoomar in på Kalifornien och Central Valley. Ett räkneverk flyttar tiden framåt mot nutiden. Färgen ändras från gul till orange till djupt röd det betyder extrem torka. Hur Nasas satelliter kan räkna ut det här är lite svårt att förklara. Så vi lämnar det här. Hur som helst har extremt mycket vatten försvunnit. 42 kubik kilometer vatten. Det kanske inte säger så mycket men tänk dig en sjö som är tio meter djup. För att rymma så mycket vatten skulle den sträcka sig 64 kilometer i varje riktning. Så mycket vatten har försvunnit. Det är helt ohållbart säger Cedric, även om torkan tar slut kommer vi tömma grundvattenreservoarerna - inte om tusen år - utan inom vår livstid. Vatten försvinner även när det inte är torka. När de rika storbönderna borrar djupare och djupare, blir även deras grannar lidande. De starka pumparna suger inte bara från vattentäkten utan också från sidan från grannarna. Det här skapar spänningar i dalen. För det finns de som inte har råd att borra djupare. Janaki Jagannath är jurist och jobbar för en organisation som erbjuder gratis juridiskt stöd till låginkomsttagare på landsbygden. - Allt vatten här är privatägt av jordbrukarna. Trotts att tusentals människor jobbar på fälten är det ingen som har tänkt på deras rättigheter. Som rent vatten tillexempel. I det lilla samhället som vi går omkring i är det torrt på de små trädgårdsplättarna. Vi är helt omringade av mandel och pistageträd. Men till skillnad från bönderna får invånarna här inte använda vattnet till att vattna med, fruktträden i trädgårdarna torkar ut. Och på sommaren, när temperaturen ofta når över 30 grader, blir det jobbigt för barnen som inte kan svalka sig någonstans. Att tappa upp vatten i en liten uppblåsbar pool är inte att tänkta på. Mellan de två samhällena Cantua Creek och El Porvenir går en kanal. De bönder som odlat marken länge häromkring får delar av sitt vatten härifrån. Det är också källan till bybornas vatten.   Ett reningsverk ska göra det rent men det är gammalt och funkar inte något vidare. Nu håller själva marken som husen står på att försvinna. På ett år har marken som husen står på sjunkit med 30 centimeter. Ni kommer kanske ihåg vad Dave Long sa. Han som ägde mandelfabriken. När för många tar för mycket vatten ur marken pressas den ihop. Då sjunker den. På gården utanför sitt hus står Jennifer Rodriques framför en spis. Vattenledningarna är trasiga så det går inte riktigt att vara inne i köket. och den senaste månadens vattenräkning hamnade på 400 dollar. - Jag dricker det aldrig, berättar hon. 4 000 kronor i månaden för vatten man inte kan dricka. Innan Janakis organisation, grep in tvingades de själva köpa vatten, Nu kommer det vatten på flaska då och då. Jennifer är en av få som talar engelska här i Three Rocks, eller El Porvenir, sanningen som det heter på spanska. Nu är hon rädd till och med för att duscha i vattnet. Huden blir torr och hon får eksem säger hon. Förr i tiden fanns det brunnar här. Men de har sinat berättar Janaki. Att borra nya brunnar skulle inte lösa något. Långvarigt bruk av konstgödsel och bekämpningsmedel har förorenat grundvattnet. Det är ännu giftigare än vattnet från kanalen. Det är ett litet samhälle. Många här har blivit arbetslösa sedan allt fler odlare i området slutat odla grönsaker och gått över till nötter. Jennifer ska flytta till ett annat hus i byn. Hon är glad för att komma från huset med de läckande ledningarna. Men också lite orolig. Det nya huset ligger bara tiotalet meter från pistageträden. Hon är orolig för flygplanen. Planen kommer på kvällen och sprayar någonting. Hon vet inte vad det är de sprayar. Men det luktar som ruttna ägg - Man blir yr och får ont i huvudet säger Jennifer. Och min son har svår astma Att spraya bekämpningsmedel så här nära byn, om det nu är det de gör är förbjudet även i Kalifornien. Men kontrollen är dålig berättar Janaki. Staten bryr sig inte om de här områdena. Människorna som jobbar inom jordbruket här lever bara tre fjärdedelar så länge som genomsnittet. Jag frågar vem som äger farmen. Jennifer vet inte det. I efterhand lyckas vi hitta ägaren. En fastighetspamp från närmsta storstaden Fresno. Men vi får inte tag på honom och kan inte fråga vad det är de sprayar på fälten. - Man kan jämföra det med en diskho säger hon. När disken ligger huller om buller tar den mycket plats. Men när man staplat upp den flyttar den sig inte hur mycket vatten man än håller på. De håligheter som en gång fanns är borta för evigt. - Nu hotas hela infrastrukturen i dalen säger hon. Marken är väldigt platt. Och vattnet från kanalerna rinner framåt tack vare en marginell lutning. Även små förändringar kan sabba allt. Hon är orolig. Så här kan det inte fortsätta. Någonting måste hända. Bonden Paradali sladdar in på gården. På tomten odlar de grönsaker till familjen. En bit utanför byn granatäpplen för export och så plockar han tillsammans med de andra byborna mandlar och valnötter och lite pistagenötter uppe i bergen. Jag har fått lift hit med två män från exportföretaget som köper deras varor. De hjälper också till att tolka. Jag hoppar upp på sidovagnen till motorcykeln och vi åker iväg genom fälten där de odlar granatäpplen. Hälften av de låga träden är redan inpackade i lera. För att skydda dem mot iskylan på vintern. Valnötsträden vi passerar är stora och gamla. De levererar fortfarande. De bästa kan ge 300 kilo på ett enda träd. Vi stannar till vid det största. Hur gammalt är det frågar jag. Min farfar vet svarar Paradali med ett skratt. Kanske mer än 150 år. Några getter ligger under trädet och idisslar. Jag plockar upp en nöt från marken och smakar på den. Smaken är intensiv. Byn vi befinner oss i ligger uppe i bergen i södra Uzbekistan nära gränsen till Tadjikistan, 40 mil söderut, Afghanistan. Uzbekistan har ända sedan Sovjetunionens splittring styrts av diktatorn Islam Karimov i vad som närmast kan liknas vid ett korrupt familjevälde. Internationellt har det blivit rubriker i tidningarna när det kommit fram att hans säkerhetstjänst kokat oppositionella i olja. All mark i Uzbekistan ägs av Staten, bönderna får hyra landet mot en avgift. Men de vilda nötterna har inte staten samma kontroll över. All produktion här är ekologisk och de vilda nötterna som plockas är Fairtrade-märkta. Pardali och de andra pekar upp på bergskammen långt bort i fjärran, det är nätt och jämt jag kan se träden. En dryg kvadrat kilometer av mandelträd finns det där uppe. Sex ton kan det bli ett bra år. När de plockar nötterna rider de på åsnor, säger Pardali eller snarare, ibland knuffar vi åsnorna upp. Vi brukar stanna några dagar däruppe innan vi kommer tillbaka. Nötterna är lite mindre än jag är van vid. Smaken är mer intensiv. Koncentrerad. Dels beror det på att de inte vattnas, dels på att det är andra sorter än de som odlas i Kalifornien. Klimatet är som sagt extremt, heta somrar, iskalla vintrar och 300 soldagar. Det är torrt.  De träd som växer här måste vara tåliga. De produktiva mandelträden från Kalifornien skulle inte klara en säsong här. Forskningsrapporter som jämfört vilda pistage- och mandelsorter med de kommersiellt odlade har sett att de innehåller mycket mer av de fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar oss mot sjukdomar De är glada i byn. Fairtrade-märkningen fungerar så att bönderna utöver det vanliga priset får en premie. Premien måste gå till något gemensamt. Nu ska de borra en brunn. Premien de fick från Fairtrade på 100 000 kronor borde täcka det mesta. Äntligen rent dricksvatten. Tidigare har de bara haft vatten när det kommit smältvatten från bergen. Annars måste de åka en halv mil för att hämta. Men nu ska det bli ändring Vi åker vidare till en annan by. En skumpig grusväg. Gråa tegelhus bakom lika gråa tegelmurar. Men öppnar man dörren hittar man en trädgårdsplätt framför varje hus smäckfull med ekologiska grönsaker. I varje trädgård en egen specialitet. En del äter de själva en del torkas och exporteras. Elmira Bertagloni är uppvuxen i Uzbekistan men för det mesta bosatt i Österrike. För 15 år sen startade hon tillsammans med en lokal partner ett företag som exporter vilda nötter och ekologiska, bär frukter och grönsaker som det torkar själva. I början handlade det mest om att tjäna pengar. Först det ekologiska, en växande marknadsnisch. Fairtrade började de med mest för att en brittisk kund tjatade. Men med tiden har hon upptäckt att det känns bra också. I hjärtat. - Som nu, byborna har fått råd att dra en gasledning till byn. Det kan bli 20 minus på vintern och husen är inte uppvärmda. Det traditionella sättet att överleva vintrarna har varit att stänga in hela familjen i ett rum och göra upp en eld på torkad koskit i ett hål i golvet på mitten. Sen sitter man där tillsammans för att hålla värmen. I vinter blir det bättre. Nötterna som i Kalifornien hotade hela delstatens vattenförsörjning räddar här liv. De gör bönderna mer oberoende från statens förtryck. De kan borra en brunn så de får rent vatten att dricka och slipper sitta i 18 graders kyla på vintern i ett hål för att hålla värmen genom att elda kobajs. Malin Olofsson och Daniel Öhman   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterar om kampen för att minska barn- och mödradödlighet i Sydafrika, Zambia, Indien och Ukraina.  Inom femton år hoppas FN att inte några barn ska dö av sjukdomar som går att förebygga. Vilka är de bästa metoderna? Följ med till kåkstäder i Sydafrika och Indien, till vårdcentraler i Zambia och Kambodja och hör ukrainska föräldrar med vaccinskräck. Radiokorrespondenterna från Khayelitsha utanför Kapstaden med globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff i samtal med läkaren Ingrid Le Roux, på organisationen Philani. Söndag 31/1 kl. 12.55 och måndag 2/1 kl. 19.03 i P1. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Fotografen Julia Margaret Cameron (1815-1879) förde med sällsynt driv och egen stil fram fotografi som en konstform värd att tas på allvar. När Julia Margaret Cameron var 48 år fick hon en present av sin nygifta dotter, den sista av elva barn hon uppfostrat, som nu var på väg att flyga ur boet. "Den här kan du kanske ha roligt med", sade hon. "Förhoppningsvis kan den få dig att känna dig mindre ensam". Det var en kamera. Det blev början på en helt ny karriär. Hon ställde ut sina fotografier över hela Europa. Hon sålde dem dyrt. Hon såg till att skaffa sig copyright. Idag betraktas den brittiska Julia Margaret Cameron som en av de mest stilbildande fotograferna genom tiderna. Julia Margaret Cameron hade nämligen ett mycket personligt sätt att fotografera på. Bilderna utmärks av att vara hårt beskurna med en nästan drömlik mjukhet. "Hon ser ju dåligt", sa somliga. "Hon har inget grepp om tekniken", sa andra. Skärpan saknades ju, knorrades det. Men bristen på skärpa, eller "soft focus", var hennes poäng, och ett medel i hennes strävan efter att skapa "beauty", skönhet i en vid bemärkelse. Och hon hade stenkoll på tekniken, och hur den kunde användas. Många av de personer som Julia Margaret Cameron porträtterade var några av dåtidens största kändisar. Alfred Tennyson, författaren vars dikt "Nyårsklockan" läses från Skansens scen varje nyårsnatt, var en. Författaren Anthony Trollope en annan. Charles Darwin ytterligare en. Hennes porträtt av denne biolog och forskare pryder för övrigt dagens 10-pundsedlar i Storbritannien. I veckans program berättar vi mer om fotopionjären Julia Margaret Cameron och hennes korta, men inflytelserika, karriär. Vi undersöker också varför modevärlden är så intresserad av teknologi just nu och hur det här med aurafotografering fungerar - och varför aurafotografier har börjat leta sig in i på flera modetidningars sidor. Och så tar vi reda på vad som händer när folk tröttnar på alla gamla porträtt, semesterbilder och familjealbum som ligger i lådor och skåp och samlar damm. Veckans gäst är Anna Tellgren, intendent på Moderna Museet. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

När jag var nio år skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa och jag och min lillasyster fick bo hos mamma och vi barn fick helt olika liv. Skilsmässan skapade två föräldrar som helt tappade greppet och inte kunde kommunicera om någonting. Deras hat blev ett krig där vi barn hamnade mitt i skottelden. Vad var det som hände, och hur kunde det gå så illa som det gick? - Varannan helg får vi hälsa på hos pappa. I badrummet hänger det sju krokar för handdukar med namn på. Det är en krok för pappa, en för hans nya tjej, två för hennes två barn, två för mina äldre syskon, och en för gäster. Jag och min lillasyster får torka oss på den som är för gäster. Vi är främlingar på besök i en annan familj. Familjen som delades på mitten är resultatet av min vilja att förstå vad som hände då, för trettioåtta år sen. - Vart man än såg var det spillror, och det handlade om att försöka överleva, säger min pappa.   Tobias Aspelin är skådespelare och manusförfattare, utbildad på teaterhögskolan i Gbg och på Biskops Arnö. Han har medverkat i många teaterföreställningar, filmer och tv-serier och sedan ett år tillbaka utvecklar han en egen tv-serie i samarbete med Filmlance i Stockholm. Tobias Aspelin driver också podcasten Äktenskapet tillsammans med sin fru, komikern Malin Appeltofft, men detta är hans första radiodokumentär. Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det är jubileumsår för William Shakespeare. 400 år har gått sen han dog och tusentals böcker har skrivits om hans liv och verk. Ändå är många frågor obesvarade gåtor. Vem var han egentligen? Det andra programmet av kulturredaktionens Mikael Timm, Frihet och Melankoli, handlar om teatern i London på Shakespeare's tid. Om språk, historiska dramer och dramaturgi. Och förstås om några av de gestalter Master Will skapade.  Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken "Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst". Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. "På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; - bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?" Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet. Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat. I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket - poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss. Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen - Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen "Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten" för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet. Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström? I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter. När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström". I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN? Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt. Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek. När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Josefina var förlovad med grannpojken som åkte till Amerika där han skulle tjäna ihop pengar. Men en dag satt den rullstolsburne Karl-Petter hemma i köket och Josefina blev störtförälskad. Under den här säsongen har vi berättat om människor som brutit upp av olika anledningar. Det har handlat om några som flydde från krig och fattigdom, andra som gav sig av för att söka arbete. Det har handlat om en kvinna som lämnade sin våldsamme man och en annan kvinna som lämnade landsbygden för ett nytt liv i stan. Josefina föll för Karl-Petter Josefina Johannesdotter bodde i Långeryds socken på gränsen mellan Småland och Halland och hon lämnade allt för kärlekens skull. Kerstin Digmar i Täby är sondotter till Josefina och den som har skrivit ner allt som hände hennes farmor. Mycket av det Kerstin vet har Josefina själv berättat för Kerstins mamma. Det gjorde hon under andra världskriget då de båda kvinnorna tillsammans hjälptes åt att ordna med mörkläggningsgardiner, och sedan kom att sitta i dunklet och samtala. - Min mamma var pratsam i vanliga fall, men hon sa att när Josefina pratade då ville hon inte avbryta utan bara lyssna. Josefina Johannesdotter var bonddotter från södra Småland, född 1863, och hon var förlovad med en pojke i granngården. - Det var ett praktiskt arrangemang, för genom det giftermålet skulle man kunna slå ihop två gårdar. Och jag har ingen anledning att tro att Josefina hade något emot det hela, säger Kerstin. Josefinas framtid tillsammans med fästmannen verkade ligga utstakad och klar framför henne, även om hon skulle få vänta på att gifta sig. Hennes fästman ville nämligen ordna för deras framtid så han for iväg till Amerika för att tjäna ihop pengar. Problemet var att han aldrig skrev några brev hem. Josefina visste inte hur han hade det eller var han fanns. - Det kanske inte var så konstigt att han inte skrev, det var väl lite skralt med skolgången där på landet, fungerar Kerstin Digmar. Alla Josefinas och hennes fästmans planer kommer att gå omkull. Josefina själv påstod att alltsamman började den där våren 1889 när Josefina var 26 år. Då fick hon och hennes systrar höra att det hade kommit en spågumma till Rydöbruk, vilket var deras närmsta lite större samhälle. De gick dit och till Josefina sa gumman " Idag kommer du att möta den man som du ska gifta dig med." Just den där meningen, som spågumman sa, återberättade Josefina när hon blev gammal. Och det var inte så konstigt att hon kom ihåg den, för just den dagen när Josefina kom hem så träffade hon faktiskt sin blivande man hemma i sitt eget kök. - När hon kom hem satt en ung man hemma i köket och sydde på ett par skor. Han såg väldigt bra t med mörkt lockigt hår och stora bruna ögon. Han satt i en rullstol, berättar Kerstin. -Hon fick reda på att detta var Karl-Petter Pettersson, som han var utbildad skomakare och sadelmakare. Han hade haft polio som liten och kunde efter det aldrig gå. Kanske är det sant som Josefina brukade berätta att hon försökte slå bort alla slags närmanden från Karl-Petter, hon var ju ändå förlovad. Men hon brukade också berätta om vad Karl-Petter sa innan han lämnade henne den här första gången de träffades. Det blir du och jag till slut, sanna mina ord. Karl-Petter Pettersson. - Det är klart, det är länge sedan Josefina berättade detta för min mamma, och hon berättade i sin tur för mig  när jag var tonåring, så visst kan orden ha fallit något annorlunda - men innebörden var i alla fall att han var säker på att det skulle bli de två, säger Kerstin Digmar. Karl-Petter fortsätter att dyka upp och kärleken mellan dem växer. Till slut bestämmer de sig för att rymma. -Karl-Petter insåg ju genast att hans läge var svårt när han blev kär i Josefina, för om fästmannen kom hem så skulle hon sannolikt gifta sig med honom så som det var bestämt, och om fästmannen inte kom hem så skulle Karl-Petters utsikter att få Josefina ändå vara små eftersom han skulle ha svårt att övertyga hennes familj om att han kunde försörja henne, säger Kerstin. På så sätt blev rymningen en ganska logisk utväg. -Ja, och som jag tror följden av stor kärlek, hon kan väl inte tänka sig ett liv utan Karl-Petter. Det unga paret rymmer hem till hans hemtrakter på Bjärehalvön i norra Skåne, och i slutet av november 1889 gifter de sig. Sex veckor senare föds deras första barn, en liten pojke. Strax därpå flyttar paret tillbaka till Josefinas hemtrakter där Karl-Petter köpt en fastighet där de kan bo och där han kan driva affärsrörelser. - Han blir framgångsrik, berättar Kerstin Digmar. Han startar skomakeri och skoaffär, och han startar också ett åkeri. Allt vad han rör vid blir lyckosamt. Men livet hinner ifatt Josefina och en dag knackar det på dörren i huset i Rydöbruk. Hon står i köket med sin förstfödde på armen när fästmannen plötsligt står i farstun, och säger: Här har du mig Josefina. Fästmannens sista ord innan han tog sitt liv. Han gick därifrån, raka vägen hem och hängde sig på vinden. - Och det blev ju en skuldbörda som Josefina fick bära genom livet, säger Kerstin. Karl-Petters kropp orkade inte så länge. Samma år han skulle fyllt 50 år dog han, och Josefina stod ensam med de sex barn de hade fått. Men Josefina hade ju också kvar den affärsverksamhet som Karl-Petter byggt upp. Hon lämnade snart över det hela till sina söner, men behövde inte bekymra sig om sin försörjning och bodde kvar nästan till slutet i huset i Rydöbruk. - Hon var änka från 1914 till 1942 och såg aldrig åt någon annan man, berättar hennes barnbarn Kerstin. - Det lär ha kommit en änkling som var på friarstråt vid ett tillfälle. Han hade en kofta med sig som present. Min pappa frågade om hon verkligen var intresserad och då svarade Josefin "Nännemän, inte var jag det -men det var en bra kofta!". Kerstin Digmar var tonåring när hon fick höra berättelserna om sin farmor och hon tyckte mycket om att lyssna till dem. - Det är klart att det kan finnas fel här och där i min minnesbild, men det gick rakt in i mig. Jag älskade min farmor och jag tyckte att hon var så diskret och tystlåten. Att hon hade haft en så dramatisk och romantisk ungdom, det tyckte jag var så konstigt och samtidigt härligt, slutar Kerstin Digmar. Om bara fästmannen i Amerika hade skrivit brev hem till Josefina hade kanske Josefina varit honom trogen. Kärleksbrev i våra arkivKanske hade Josefinas liv blivit ett helt annat om hennes förste fästman, han som for till Amerika, bara hade skrivit brev hem. Och hon hade säkert nöjt sig med ett alldeles vanligt brev, även om ett kärleksbrev skulle ha förstärkt hans chanser. Kärleksbrev är nog bland det mest intima man kan få tag i bland gamla dokument. Men väldigt få finns bevarade i öppna arkiv. I Luleå på Norrbottens museum finns flera hyllmeter med sparade brev mellan ett för dåtiden känt par som levde långa tider på distans. De hette Birgitta och Knut Lundmark. Jag kysste dig bestämt alldeles för litet så nu får jag ångra det bland andra dumheter. Knut, huru jag saknar dig nu när du är borta! Och låt nu snart höra av dig! Jag vill höra om du kommer ihåg mig och om du är något så när nöjd med påsken, och varför. Stora famnen och kyssar i tusendetal. Evigt din Birgit Birgitta Lundmark Det här var ett av de många kärleksbrev som Birgitta skrev till Knut i början av deras passionerade kärleksförhållande. Birgitta och Knut var båda födda i slutet av 1880-talet. Knut som kom från Älvsbyn i Norrbotten var en studiebegåvad ung man som trots sina enkla uppväxtförhållanden kom att ta studenten, få stipendium till Uppsala universitet och så småningom bli professor i astronomi vid Lunds universitet. Och Birgitta kom även hon från enkla förhållanden. Hon föddes i Jämtland, men flyttade med familjen till Norrbotten där hon med tiden utbildade sig småskollärare. Karin Tjernström som är arkivarie på arkiviet vid Norrbottens museum har plockat fram flera buntar av brev som skrevs mellan kärleksparet. - När man läser de här breven sjunker man in i dem och kan föreställa sig hur Birgitta sitter på sin kammare och är alldeles uppfylld av tankar på den hon älskar. Man känner sig väldigt nära den tiden, nästan som om jag får ett titthål och kan spionera litegrand. Och det känns lite förbjudet, men inte som om jag gör något fel, säger Karin Tjernström, när hon bläddrar bland breven. Knut och Birgitta fick inga barn. Brevsamlingen har donerats av Älvsby Hembygdsförening, men samlingen kommer ursprungligen från Åbo universitet som skänkte samlingen till Älvsbyns gymnasieskola och sen kom den att skänkas vidare till hembygdsföreningen och slutligen till Norrbottens museum. - Jag tycker att personliga arkivalier som brev, dagböcker och vykort, sånt som alla har skrivit och kanske inte tänkt att det inte var något speciellt när de skrevs och är så annorlunda än myndigheternas arkiv där det finns ett syfte och kan idag förefalla ganska torra, berättar Karin Tjernström. På frågan om det finns något brev som sticker ut och som Karin blivit extra förtjust visar Karin ett brev fån Knut där han oroar sig för förhållandet och det låter också som om de båda har haft den här konversationen förut. Birgit kära älskade du! Om du uppmärksamt genomläser mina brev måste du förstå att jag ej älskar dig bara på avstånd. Nog borde du veta att jag hålla av dig på nära håll också. Och du förstår väl att man inte kan bara hålla på och älska varandra bara på avstånd. Det är emot all kärleks natur. Varför skriver du bara Käre vän? Är jag ej ens din käraste vän? Nästa gång blir det väl Docenten Fil. Dr Knut Lundmark. Jag tar ej detta hårt om du snart skriver igen och i kärare tonfall. Det var därför jag frågade för någon tid sedan om du tröttnat på mig då du skrev ett affärsmässigt brevkort; Bäste Knut eller något dylikt. Jag vill ej att du av plikt skall hålla fast vid mig utan det bör nog vara kärlek å ömse hållen. Knut Lundmark - Jag vet inte om jag tolkar det rätt, men jag tycker det verkar som om det har ett väldigt kärleksfullt förhållande. Fast inte utan sina problem. De brev som Karin tittat på från Knut till Birgitta är i en annan fas i deras förhållande. De är skrivna sex år efter giftermålet, och Knut befinner sig i USA.  Knut är på ett observatorium där han arbetar mycket och känner sig nog ensam, spekulerar Karin. - Han skriver jättelånga brev med små små bokstäver och är fyllda med längtan men också av oro. Han oroar sig att hon jobbar för hårt. När de träffas är han uttröttad av arbetet och hon uppriven av nervositet och de kan inte riktigt nå fram till varandra. Han försöker intyga sin kärlek till henne samtidigt som han oroar sig att hon inte älskar honom längre, berättar Karin Tjernström. Förlåt om jag i upprördhet använt starka ord. Jag har en så stark känsla av livets korthet nu. Vi får ej slösa med våra dagar. Varje dag ett liv. Vi måste hålla vårt förhållande som makar högt aldrig låta det sjunka ned till trivialitet och likgiltighet.Gud vare tack att tiden går. Jag längtar så efter att få vårt hem ordnat i Uppsala nästa höst. Ett år går lyckligtvis undan det vet jag av erfarenhet. Din Knut Knut Lundmark - Jag tror många har skrivit kärleksbrev och många har sparat dem, men kanske inte velat att någon annan ska läsa dem. Kanske har de till och med sagt till sina barn eller barnbarn att de ska bränna breven, berättar Karin. - Men då glömmer man bort att när man själv är borta och ingen längre minns hur det var, då blir de här breven något annat. De blir ett vittne om en tid som är förgången. Kärleksbrev kan ju vara både intima och ibland lite pinsamma. Men Karin ser att de här kärleksbreven mellan Knut och Birgitta är väldigt fina och kan ibland bli nära inpå, men det är inte så intimt så att man rodnar, berättar Karin. Breven som Birgitta skriver är uttrycksfulla i skrift, det är många understukningar och utropstecken. - Man kan läsa mycket i hur breven är skrivna. I Birgittas brev kan man nästan se hennes ansikte framför sig när hon skriver. Min Knut, min älskade!!! Tack för dina båda brev. Du är kärlig och jag älskar dig så. O, Gud så jag älskar dig, det är så att hjärtat ville ur bröstet. Hur skall dess långa veckor som återstår till sommarn gå? Jag tror att bara vi får komma tillsammans för alltid blir det nog bättre. Vi trivs ju med varandra och har ännu aldrig, tror jag, haft långsamt tillsammans. Åh, Knut. Vi borde få vara hos varandra. Ingen är så lämpad därtill som vi. Men det blir väl till slut ska vi hoppas. Din Birgit. Birgit Lundmark Vad kan man då lära sig av de här breven idag? - Att vi alla är lika, men samtidigt unika, oavsett ens station i livet, om vi lever nu eller runt förra sekelskiftet. Problemen är de samma. Man älskar varandra, man oroar sig för att den andra inte älskar en lika mycket och man vill hjälpa varandra, berättar Karin Tjernström. Brevsamlingen innehåller över tusen brev, både av privat karaktär, men också från affärsbekanta och kollegor. Och det sägs att det finns ett brev från Albert Einstein till Knut i samlingen. - Det är inte alls omöjligt eftersom de verksamma samtidigt. Knut arbetade med astronomiska observationer medan Albert Einstein var teoretiker. Och observationerna kunde faktiskt påvisa att The Big Bang var på riktigt. Men vi har inte hittat brevet än, avslutar Karin Tjernström. Hör av er!Nu är säsongen slut. De allra flesta öden vi fått höra om under den här säsongen har kommit till oss från er lyssnare. Ett stort tack till er som skrivit eller hört av er på olika sätt. Alla berättelser har inte fått plats den här vintern, men vi sparar dom. Och vi är ständigt på jakt efter spännande historier från gamla tider. Så hör gärna av er på någon av dessa adresser:   Släktband Sveriges Radio 906 15 Umeå    Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Lisa Wede och Anders Wikström Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Möte med Leonardo DiCaprio som Oscarsnominerats för bioaktuella "The Revenant". Werner Herzog och svenska Sara Jordenö på Sundancefestivalen. Dagens OBS-essä om hur konsten beslöjats genom historien. Med tolv Oscarsnomineringar - fler än någon annan film i år - är The Revenant en biopremiär som många sett fram emot och i helgen har den svensk premiär. The Revenant är regisserad av Alejandro González Iñárritu som med filmer som Babel, 21 gram och Birdman blivit en av filmvärldens mer originella men kanske också mest mångsidiga regissörer. Och nu har han tagit sig an en av de mest ikoniska filmgenrerna av de alla - den amerikanska västern. The Revenant är inspelad på plats i den Nordamerikanska vildmarken och det har snackats mycket om de tuffa arbetsförhållandena för skådespelarna, något som huvudrollsinnehavaren Leonardo DiCaprio är beredd att hålla med om. Frilansjournalisten Lotta Zachrisson träffade honom i New York. Sundancefestivalen i USA går mot sin sista helg, den är ju den stora festivalen för amerikansk independent som en gång startades av Robert Redford. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström är på plats och har kollat in två dokumentärskapare som bägge haft sina världspremiärer i Sundance under veckan som gått. Svenska Sara Jordenö långfilmsdebuterar med filmen Kiki , om Vogueingkulturen i New York. Medan den hyperproduktive veteranen Werner Herzhog också visat sin "Lo and Behold Reveries of the Connected World" på festivalen. I helgen drar Göteborgs filmfestival igång. En av de åtta filmer som tävlar om The Dragon Award och en miljon kronor är Grannys Dancing On The Table av Hanna Sköld.  En barndomsskildring om en flicka som växer upp isolerat med sin pappa, en uppväxt som präglas av att han misshandlar henne - både psykiskt och fysiskt. Från en studio i Göteborg gästar regissören och manusförfattaren Hanna Sköld till P1 Kultur. I helgen så drar även den animerade serien om Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter igång på SVT:s Barnkanalen. Serien, i 26 avsnitt, är producerad av den japanska Studio Ghibli - samma filmstudio som gjort filmer som Spirited Away och Min granne Totoro. Yukiko Duke gästar studion för att tala om Ronja-satsningen. Hon är kulturjournalist, översättare från japanska, redaktör på tidningen Vi läser och konstnärlig ledare för litteraturfestivalen Stockholm Literature. Programledare: Roger Wilson Från i fredags.

Kultur, Repris

Våra loppmarknadsarkeologer har fått tag i en klassisk receptbox, något som var mycket populärt i köken på 1970-talet, men ratad av nära nog alla som står vid spisen på 2000-talet. Receptboxens impopuläritet idag skapade nyfikenhet hos författaren och journalisten Petter Inedahl. När han hittade en receptbox för 30 kronor på en loppmarknad så bestämde sig han, tillsammans med fru och några vänner, för att laga maten på receptkorten. Detta ledde till en blogg som också blev en bok, Den Bruna Maten. Här berättar Petter om favoriter och om mindre ätliga alternativ, men också om osäkerheten kring vem som faktiskt skrev recepten. Kan det verkligen vara så som förlaget hävdar 40 år senare - att det var Malmös främsta kockar på 70-talet som skrev recepten?  Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jackie Kennedy släpar efter sig alla sina döda män, barn, svågrar - och så Marilyn förstås. Hon är klädd i sin rosa dräkt med bitar av hjärna på: klädseln som är hon och hon som är klädseln. Med sin karaktäristiska hisnande blandning av yta och djup presenterar Elfriede Jelinek sin fantasi över ikonen Jackie, som ingår i Jelineks projekt med så kallade prinsesspjäser - Döden och flickan. Jackie av Elfriede Jelinek Övers: Magnus Lindman. Med: Anita Björk, Ingela Olsson, Lina Englund. Regi: Hilda Hellwig. (Från 2004). Sänds även 7/2 kl. 00.02.

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det finns en grundsmak som en fjärdedel av mänskligheten tycker är rent plågsam. Meny berättar den beska sanningen. Dags för den beska sanningen. Dags för ett bittert program. Bitter och beskt. Grundsmaken som mänskligheten är lite kluven till. Vad smakar bittert? Malört, Campari, oliver, endiver, pepparrot, grapefrukt, fullkorn, vin, kaffe, te och öl. Hur smakar det? Det dra ihop sig munnen och smakar det riktigt beskt så måste vi göra grimascher. En fjärdedel av mänskligheten tycker att den smaken är rent plågsam. Många tycker att det är en vuxensmak. Ja, barn gillar det sällan. Det brukar sägas att gift ofta är bittert, och att djur sällan äter det. Men samtidigt är många nyttiga ämnen beska. Och bittert är definitivt en spännande färg på matlagningspaletten. Vi skärskådar smaken som både håller på att försvinna och kommer starkt. Genom växtförädling blir grönsakerna allt mindre beska, men samtidigt vill vi ha allt mer beska i våra drycker. Medverkande: Elisabeth Johansson, kock och konditor Klara Hansson, trädgårdmästare och expert på vilda växter Annette Hägnefelt Nordgren, f d växtförädlare, numera senior scientist, NordGen Lars Kjellenberg, morotsforskare Kimmi Rumpunen, vinbärsförädlare Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Första rad: Det var en natt, en dal, där gick Diktsamling: "Och visaren står på vinter"" Förlag: Edda 2013 Musik Einojuhani Rautavaara: Andra satsen, Bön, ur Inför ikonerna Exekutör Helsingfors stadsorkester, Leif Sergerstam, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Om frustrationen och sorgen i att som läkare inte kunna hjälpa en patient som lider. Claes Hultling är läkare och grundare av Spinalis-kliniken. Han dök på en sten 1984 och blev förlamad från halsen och ner. Sedan dess har han ägnat sig åt att göra livet bättre och roligare för andra ryggmärgsskadade. Claes trivs bäst i sittbrunnen på familjens folkbåt S/Y Våga. Gärna en tidig morgon med låg horisont och massor av rymd. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris