SR, P1 2016-02-01

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vad är skillnaden mellan en rumänsk och en svensk hipster? Och varför har de rumänska trendsättarna helt plötsligt börjat lyssna på den bespottade romska musikgenren manele? I serien EU-migranterna följer vi de svenska journalisterna Aaron Israelson och Nana Håkansson som har lämnat Sverige för att bo och arbeta i Rumänien. Aaron kallar sig entreprenör och planerar att starta en gatutidning i Bukarest som ska säljas av fattiga romer, medan journalisten och skribenten Nana gör sitt yttersta för att bli rumänsk kulturkvinna och proffsminglare i den rumänska huvudstaden. Samtidigt ger de oss helt nya perspektiv från Rumänien, ett land som i Sverige mest förknippas med en kommunistdiktator som avrättades för 25 år sedan, korruption, fattigdom, romofobi och personer som reser utomlands för att tigga. Programmet EU-migranterna produceras i Nana Håkanssons lägenhet i Bukarest och är en mix mellan köksbordstalkshow och reportageradio från gator och salonger. I det andra avsnittet får två nyrumänerna lära känna den unga rumänska kulturella medelklassen. Alexa Sferle, som levt både i Sverige och i Rumänien, kommer till köksbordet och berättar vad som skiljer den svenska och den rumänska hipstern åt och siar om nya trender i Rumänien 2016. Efter det går Nana och Aaron på nattklubb och träffar Ira Merzlichin och Vlad Stoica som i motvind har jobbat för att få in den bespottade rumänsk-romska musikgenren manele på Bukarests inneställen. Och så får vi förstås höra om hur det går för EU-migranterna Nana och Aarons integreringsprocess i deras nya hemland.   Producent: Tommie Jönsson Programserien EU-migranterna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i torsdags.

Kultur, Repris

Fredsforskaren har under ett år suttit och förhandlat i en samverkansgrupp. En hel stad står i givakt i väntan på Presidentens plan. Aldrig tidigare har Sverige fått besök av en amerikansk president. Den 14 juni 2001 är EU:s regeringschefer här. Nu är det upp till bevis: nu ska Sverige visa vad den svenska samförståndsandan kan göra för det europeiska projektet, nu ska det inte bli som på de andra stökiga toppmötena i Seattle, Prag och Nice. Nu ska man skörda frukterna av dessa månaders förberedelser som Fredsforskaren lagt ned... Låt staden brinna - del 3av Åsa Melldahl. Med bl a: Sissela Kyle, Reine Brynolfsson, Anna Lyons, Ralph Carlsson, Karin Bengtsson, Stephen Rappaport, Martin Aliaga, Jan Ärfström. Originalmusik: Philippe Boix-Vives. Ljud: Michael Johansson, Sven Philip. Regi och bearbetning: Magnus Berg. (Från 2013).

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Pappa är narkotikapolis och börjar nysta i en misstänkt kokainliga. Sonen Alexander går från skötsam hockeykille till knarklangare. Snart ska deras vägar korsas. Vintern 2009 slår sig en ny aktör in på kokainmarknaden i Stockholms innerstad med en unik serviceidé - hemkörning av kokain med hjälp av bud och hyrbilar. Alexander är strax över 20 år gammal och ansluter sig till ligan där han snabbt avancerar mot toppen. Han går snart förbi kön till VIP-festerna runt Stureplan, bär en nyköpt Rolexklocka och kör en BMW värd över en halv miljon.  Kriminalinspektör Thomas Larsson arbetar som narkotikapolis. Han utreder en misstänkt kokainliga med förmögna kunder, kändisar och näringslivstoppar i Stockholms innerstad. Plötsligt upptäcker han sin egen son i den hemliga telefonavlyssningen. Alexander Larsson dömdes 2012 till fem års fängelse för grovt narkotikabrott. Han blev för några månader sedan villkorligt frigiven och jobbar idag med att hjälpa ungdomar ur kriminalitet och missbruk genom föreningen Process Kedjan.  Magnus Arvidson är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms dramatiska högskola. Han har i flera år bevakat frågor som berör kriminalitet och missbruk och har tidigare gjort flera program för P1 och P3 Dokumentär, "Det femte steget", "Sociala slarvet" och "Fallet Peter Mangs" som han gjorde tillsammans med Jesper Huor. Sedan 2008 är han reporter på samhällsprogrammet Verkligheten i P3. Hans tidigare dokumentärer har belönats med Prix Italia, Stora Radiopriset och Svenska Författarförbundet radiopris.  Producent: Anna Åkerlund Produktionsbolaget Filt Från 17/1.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om våldets vågor i Västafrika. Nigerias president påstår sig ha besegrat Boko Haram, men terrorattackerna fortsätter. Hör röster från Abuja, Douala och Göteborg om världens värsta terrornätverk. Dagens Konflikt rör sig i en region i västra Afrika där terrorn sedan flera år är ett grymt inslag i människors vardag. Terrorgruppen Boko Haram kallas världens värsta terrornätverk, framför allt för att det är så många civila som drabbas av deras våld. Runt 17 000 civila uppskattas ha dödats på sex år och över två miljoner har tvingats fly sina hem. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson åkte till ett flyktingläger i Nigerias huvudstad Abuja för att bättre försöka förstå Boko Haram och dess drivkrafter. Nigerias president Muhammadu Buhari kom till makten i maj förra året med ett löfte om att besegra Boko Haram. För att få veta mer om den nye presidenten och den pågående militäroffensiven mot terrorgruppen ringde Konflikts Kajsa Boglind upp Atta Barkindo, katolsk präst från norra Nigeria, men också doktorand vid School of Oriental and African studies vid University of London. Det har varit en svart vecka i Nigerias grannland Kamerun. Över 40 människor har dödats i olika självmordsattentat - alla utförda av kvinnor och unga flickor. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp forskaren Rodrigue Nana Ngassam vid universitetet i Douala i Kamerun, för att bättre förstå Boko Haram i den kamerunska kontexten. Boko Haram är inte den enda terrorgruppen som med våld vill skapa ett kalifat i Västafrika. al-Qaida i Nordafrika, AQIM, har samma mål. De har tagit på sig terrorattentatet i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou den 15 januari, då 30 människor dog. Radions Afrikakorrespondent Richard Myrenberg åkte till huvudstaden, där attentatet skapat oro inte minst hos landets muslimer. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Makten till svars - en timme med intervju, analys och fördjupning av veckans stora politiska händelser. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Oron för akut vattenbrist i stora delar av Asien på grund av smältande glaciärer tycks vara överdriven, i stället kan vi förvänta oss översvämningar och höjda havsnivåer. För några år sedan kom uppgifter från FN:s klimatpanel IPCC om att Himalayas glaciärer skulle vara borta år 2035. Det var uppgifter som av misstag presenterades som forskningsresultat, och de dementerades av organisationen. Eftersom glaciärerna är viktiga för vattenförsörjningen till flera av de asiatiska floder som ger hundratals miljoner människor vatten, så väckte uppgifterna oro kring deras och vattnets framtid. Men nu visar en ny studie att vattnet i floderna inte kommer att minska under de närmaste 50-60 åren. Möjligen kommer det i stället finnas risk för översvämningar, säger Deliang Chen vid Göteborgs Universitet, en av forskarna bakom studien.Samtidigt är Chen överens med glaciärforskare om att både Himalayas och övriga världens glaciärer minskar i omfattning, något som på längre sikt kan leda till brist på färskvatten och som redan nu bidrar till stigande havsnivåer. Programledare Marie-Louise Kristola. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

I dag kommer Sverigeförhandlingen att ge besked om vilka kommuner som blir aktuella för att få en station längs den nya högastighetsjärnväg som ska byggas mellan Sveriges tre största städer. För många kommuner som satt stora förhoppningar till att få en station är det därför en ödesdag idag. Bland annat för Bollebygd, mitt emellan Göteborg och Borås. Hör Ekots reporter Joel Wendle som tog med sig Bollebygds kommunalråd Peter Rosholm på en biltur från kommunhuset vid torget i centrum, till en åker ett par kilometer bort.

En av de stora politiska frågorna nu är bristen på bostäder i Sverige. Imorgon tisdag inleds samtal mellan regeringen, allianspartierna och Vänsterpartiet om hur bostadsbyggandet ska kunna öka. Åsikterna om vad som är klok bostadspolitik är många och det kan bli tuffa diskussioner om huruvida subventioner är bra, om ränteavdragen, och om marknadshyror kan vara en väg att gå. Hör Jan Björklund, partiledare för Liberalerna och Jonas Sjöstedt, vänsterpartiets ledare i debatt.

Den nationella samordnaren för tiggeri, Martin Valfridsson, kommer med sin slutgiltiga rapport i dag. Hur ska Sverige hantera EU-migranterna från främst Rumänien och Bulgarien som kommer hit för att tigga? Hittills har det saknats nationella riktlinjer. Hör Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach.

Äventyrsthriller om jakten på en ovärderlig fornegyptisk statyett. Under pyramiden heter filmen som handlar om en dotter som letar efter en försvunnen far bland brutala kulturarvsplundrare. Spåren leder till Egypten. Hör regissör Axel Petersén.

Efter månader av debatter och opinionsmätningar börjar nu allvaret för de politiker som vill bli USA:s president. Under tisdagen inleds primärvalen i delstaten Iowa. Det är första steget i den process där republikaner och demokrater väljer sin kandidater. Hör Washingtonkorrespondent Inger Arenander.

Under fredagskvällen samlades uppemot ett 70-tal maskerade personer i Stockholm city och spred flygblad med rasistiskt innehåll. En stor polisinsats fick skingra den våldsamma gruppen som sen gick vidare mot Sergels Torg där de enligt vittnen ska ha agerat hotfullt mot personer som såg ut att ha utländskt påbrå. Dagen efter hölls en stor demonstration mot just flyktingar och polisen utesluter inte en koppling. Lyssna på vårt samtal med Christy Chamy, reporter på P4 Stockholm som var på Norrmalmstorg under demonstrationen i lördags, och Christer Birgersson, operativt ansvarig kommenderingschef vid Stockholmspolisen om vad som hände i fredags.

Det kommer färre flyktingar till Europa nu, jämfört med i höstas, men det betyder inte att drunkningskatastroferna på Medelhavet upphört. I helgen dog minst 37 människor på flykt när deras båt sjönk på väg från Turkiet till den grekiska ön Lesbos. Hör migrationskorrespondent Alice Petrén.

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift. Tema för veckan är "Ljus i mitt mörker". - Under svåra tider i livet har jag som morgonbön stavat på orden i en sång. De lyder "Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ", berättar Fredrik Modéus. De orden är ett sätt att bekämpa mörkret. En bön om liv. Tyngden finns i mitt liv, men ska inte få dra ner mig. Det svåra väntar, men övermannar inte. Morgonljuset lyser upp inifrån. Biskop Fredrik Modéus. TextLuk 2:22-40 MusikArvo Pärt/Fratres/Kuniko Kato Mozart/ Konsert för piano och orkester nr 23 a dur, adagio/Christian Eggen och Oslo Kringkastningsorkester Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Ondskan är så ovanlig att den blir en nyhet. Bob Hansson, poet och författare. Föreläser nästan jämt. Ofta om kärleken som vardagligt verktyg. Ibland om poesi. Han känner sig äldre än han någonsin varit och yngre än vad han någonsin kommer att bli. Blev relegerad när han gick i skolan och känner sig fortfarande relegerad lite då och då. Har nämligen inte alls så bra självförtroende som det kan verka. Längtar efter att en dag stå där - helt naken - och lita på att han får vara med i gänget och det även om han glömmer bort att hålla in magen. Föredrar höga skatter framför lågt blodvärde. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Slopade inträdesavgifter på statliga museer, Khashayar Naderehvandi recenserar Bob Hanssons nya diktsamling, Roger Wilson intervjuar Anna Serner om nya filmavtalet.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Maria Edström recenserar pjäsen Lampedusa, fri entré på statliga museer inte nog för att locka nya grupper.

Kultur

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Presidentvalet i USA, Utrikeskrönikan, Våldsam rasistisk demonstration, Debatt om marknadshyror, Tiggerisamordnarens utlåtande, Filmsamtal, 37 döda i medelhavet, Höghastighetsbanan, Hamrén avgår.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat. Guide: Läs mer: In English: Sockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika. I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder. Men först ska vi till en åker i västra Skåne Här kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor. Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det är från Christians och andra skånska bönders åkrar som nästan allt socker i svenska livsmedel kommer ifrån. För bönderna är det en lönsam affär. Få andra grödor har gett bättre avkastning. - Jag odlar 500 ton. Det är ingen gröda det pratas så mycket om som om sockerbetor, säger Christian. Egentligen är det lite märkligt att vi odlar sockerbetor här på Skånes bästa jordar. För att använda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker. Men av någon anledning har sockret fått en särställning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hjälp av höga tullar från konkurrende import av rörsocker från Latinamerika. Vi svenskar sätter i oss kopiösa mängder socker. Över 40 kilo per person och år. Det motsvarar nästan två ballerinapaket eller en liter läsk om dagen. Men att vi äter så mycket socker är inget nytt. För att förstå varför det har blivit så här måste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet. Filmen sockerskrinet hade premiär 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri. I huvudrollerna som det förälskade unga paret som reser runt i Sverige var två av Sveriges mest folkkära skådespelare och den sågs av närmare en miljon svenskar. Ulrika Torell är intendent på Nordiska museet och har studerat sockrets historia - Sockret blir en problemlösare, det blir modernitetens emblem, berättar hon. Sockerbolaget som hade monopol på sockertillverkning var ett av Sveriges största företag. Det som var bra för sockerbolaget var bra för Sverige. - Man bestämmer sig politiskt för att satsa på svensk sockerproduktion som får statsunderstöd. Det allt billigare sockrets sågs som den ultimata näringskällan. - Så nu kan vi ge folket mat på ett billigt och bra sätt men då måste folk börja se det som en basvara, säger Ulrika Torell. Staten och Sockerbolaget hjälptes åt att förändra sockrets image Från lyxprodukt för överklassen till billig energi för arbetarklassen. - Maten börjar sötas mycket mer. Näringsläran säger så här man ska kanske inte sleva i sig sockret rent men man kan använda det till väldigt mycket Måltavlan var de svenska hemmafruarna. En kampanj för konservering av frukt och bär inleddes. - Sockerbolaget lägger upp intrikat propaganda där de drar in myndigheter skolkök och det skriver läroböcker där det här budskapet förs ut, säger Ulrika Torell. Propagandan tog skruv. Sockerkonsumtionen steg till 50 kilo per person och år. Mer än vi äter idag. Men när den industriella matproduktionen tog fart på 50-talet och kvinnorna började gå ut i arbete blev de oroliga på sockerbolaget. - Man såg framför sig att kvinnorna inte ville konservera, de vill göra annat så då är man rädd för livsmedelsindustrin. Man såg inte att det var den här potentiella storkunden. Men sockerproducenterna oroade sig i onödan för den industriella matproduktionen. Det som hänt är att sockret inte längre syns utan är dolt i andra produkter. Det fanns ju en viss poäng i deras argument då. Om vi skulle äta frukt och bär på vintern så behövde de ju konserveras, och då funkade ju socker jättebra. Men nu trots att vi har frysar som vi kan fylla med sommarens bättre och så kan vi köpa färsk apelsinjuice och frukt året runt. Så äter vi ändå lika mycket socker som vi gjorde då. Det som hänt är att sockret flyttat från något som vi valde själva till något som industrin lurar i oss. ' Vi besöker Örtofta sockerfabrik i nordvästra Skåne. Fabriken har funnits här sen sekelskiftet men det gamla Sockerbolaget finns inte längre. Först köptes det upp av danska Danisco och sen av tyska Nordzucker. Svenskt socker ägs nu av tyska sockerbönder. Sedan 30-talet har företagets roll förändrats drastiskt. Idag är de framförallt en underleverantör till industrin. Svenskarnas totala sockerkonsumtion har stått rätt still eller till och med backat något. Men sockret har blivit osynligt och ingår nu i färdigmat, läsk och godis. 85 procent av de dryga 40 kilo socker som vi svenskar sätter i oss per år kommer från så kallade förädlade livsmedel. Invertsocker, fraktionssocker, dekorationssocker, sockerlösning flytande specialprodukter smaksatt sirap är bara några av de produkter som de nu levererar till industrin. Men det är inte bara företagets roll som förändrats Det är också samhällets syn på socker. En fetmaepidemi har drabbat västvärlden. Till en början skyllde de flesta på den feta skräpmaten. Men så upptäckte forskarna något: Även sockret gjorde oss feta och sjuka. Men hur kan vi bli fetare av socker idag än förut om vi inte äter mer än vi gjorde förr. Jo en av orsakerna är antagligen att vi får i oss socker på ett annat sätt än förr. Det handlar om de sötade dryckerna. 1980 drack vi 40 liter läsk å andra sötade drycker. 20 år senare hade siffran stigit till 100 liter per år. En av orsakerna är att socker i flytande form som läsk i princip inte mättar alls. Att vi dricker mer läsk betyder inte att vi äter mindre. Tvärtom den totala mängden energi vi sätter i oss har ökat med tio procent sedan 1980. Det finns så klart flera orsaker till att vi blir fetare Mer skräpmat mer kött, mer stillasittande liv är några. Men sockret och framförallt läsken har antagligen spelat en stor roll. Idag är de flesta myndigheter och forskare världen över eniga om att socker är skadligt av en radolika anledningar. Wulf Becker är chefsnutritionist på Livsmedelsverket. - Det finns många olika typer av hälsoutfall som är kopplade till sockerintaget, säger han. Den som äter mycket socker löper större risk att bli tjocka, få diabetes, hjärt-, kärlsjukdomar och näringsbrist. I takt med att bevisen blir allt starkare har fler och fler länder och organisationer utfärdat kostrekommendationer som förespråkar en minskning av vår konsumtion av socker till tio eller fem procent av det totala energiintaget. Men på Nordic Sugar tycker man att debatten blivit skev. Lars Bo Jørgensen är ansvarig för nutrition där å han säger att man inte kommer få bukt med fetman bara för att folk äter mindre socker. - Det är en onyanserad och riskabelt sätt att lösa problemet på, säger han. Inom branschen råder en stor oro. Trots att man varit så framgångsrik på att gömma sockret i färdigmat faller konsumtionen i de flesta rika länderna. Folk har fått en allt för negativ bild av socker säger Lars Bo Jörgenssen. För att se till att korrekt vetenskap om socker når allmänheten har Sockerbranschen i många år sponsrat vetenskapliga studier. Men det här att finansiera forskning kan slå fel. Det gäller att vara försiktig säger han, så att det inte uppfattas som att vi beställer forskningsresultat för det vill vi inte. Men, säger han, vi blir promoverade när så mycket osanningar sprids så vi måste agera. En utlösande faktor var den senaste rapporten från Världshälsoorganisationen WHO. Som kom i våras. I sina nya rekommendationer skriver organisationen att det finns tydliga vetenskapliga bevis för att sockret orsakar viktuppgång och att man inte bör få i sig mer än tio procent av sitt energiintag från fritt socker. Helst inte mer än fem procent Nordic Sugar och deras europeiska branschorganisation gick i taket. "Det finns dock inte något sådant starkt vetenskapligt stöd för, att det fastställda gränsvärdet på 10 E% 'fria sockerarter' kommer att ha någon positiv inverkan på hälsan", skrev de. I Nordic sugars senaste årsrapport skriver företaget att man varit för passiv. Att man måste bli mer offensiv i debatten. De har ett ess i rockärmen. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa. - Vi baserar oss på fakta, vetenskaplig fakta och det är det som Efsa gör. När den europeiska livsmedelsmyndigheten granskade sockrets inverkan på hälsan kom de 2010 fram till att det inte fanns några vetenskapliga belägg för att socker är så skadligt att det motiverar gränsvärden. Efsa säger Lars Bo Jörgenssen, till skillnad från WHO, har baserat sin rapport på fakta. Jag blir förvånad. I arbetet med det här programmet har jag läst väldigt många vetenskapliga rapporter om socker och hälsa de allra flesta har kommit fram till att för mycket socker är skadligt för oss på det ena eller andra sättet. Hur kommer det sig att Efsa uppfattat forskningen på ett annat sätt. Jag bestämmer mig för att ta reda på hur det gick till när den europeiska livsmedelsmyndigheten kom fram till sina slutsatser. Det första steget mot nya Europeiska näringsrekommendationer tas en kylig och dimmig vårdag 2006 i Parma. Sverige och Norden ligger långt fram i arbetet med "dietary guidlines". Ett par år tidigare kom de första nordiska näringsrekommendationerna. Wulf Becker från Livsmedelsverket är en av stjärnorna. Som en av de första talarna får han berätta om det svenska exemplet, för där var sockret självklart något som skulle begränsas: - Vi har haft rekommendationer om att begränsa sockret sedan 1980. Mötet i Parma är ett startskott för att komma fram till nya oberoende näringsrekommendationer. Så mycket hade hänt i omvärlden. Inte minst på sockerområdet. De senaste åren hade allt fler studier kommit som visade att socker inte bara skadade tänderna, utan också var med och orsakade fetma. Något som även medierna upptäckt. Folk var på väg att vakna. I såväl de nordiska som världshälsoorganisationens senaste rekommendationer fanns tydliga rekommendationer på att hålla sockerkonsumtionen under tio procent av det totala energiintaget. Wulf Becker hoppades kunna övertyga även den Europeiska Livsmedelsmyndigheten att sätta en övre gräns. - Mycket var det här med näringstätheten. De som har ett lågt kaloriintag måste man begränsa socker för annars blir det för lite näring. Sen har det kommit fler studier om diabetes, och vikt och hjärt- och kärl som har styrkt det här. Men kanske borde Wulf Becker ha anat oråd redan där och då i Parma. För tittar man i deltagarlistan i diskussionsgrupperna så finns det alla skäl att tvivla på att de nya riktlinjerna ska bli oberoende från industrin. Visst finns där experter från ländernas livsmedelsmyndigheter. Men i övrigt ser det snarare ut som en branschfest för de stora livsmedel och sötsaksproducenterna. Unilever, Kraft Heinz, McDonalds, ett tyskt sockerföretag, World sugar research, som är en lobbyorganisation för sockerindustrin, Flera branschorganisationer för läskedryckstillverkare, och för godis och kakproducenter, köttproducenter, Kelloggs. Ja kort sagt i princip alla de man minst skulle vilja prata med om man ska ta fram en hälsosam kost. Grönsaks och fruktbranschen tycks vara de enda som inte blivit inbjudna. Wulf Beckers presentation gick i alla fall bra. Han valdes in till en speciell expertgrupp som skulle komma med underlag och rekommendationer om socker och andra kolhydrater till en av Efsas paneler som skulle fatta det slutgiltiga beslutet. Det var en liten grupp och enligt Wulf var de snart överens om att det vetenskapliga underlaget de lämnade ifrån sig klart borde räcka för att komma med en rekommendation med en tydlig övre gräns för tillsatt socker. -Vi hade i något skede förslag på en övre gräns i likhet med de nordiska näringsrekommendationerna. Det fanns en god vetenskaplig grund? - Ja tillräckligt bra i alla fall. Så blev det inte. Snarare tvärtom. På punkt efter punkt dömer Efsa ut den vetenskapliga grunden för att socker skulle vara skadligt. Karies: Nepp. Diabetes: Nix. Näringsfattigare kost: Nej, inte det heller. Och ökad kroppsvikt: "Studier hittar ingen koppling mellan totalt sockerintag och fetma, snarare det motsatta." Så skrev Efsas panel i rapporten. Man kan tycka att professor Wulf Becker skulle gå i taket när han såg vad som hänt. Men han verkar inte vara den typen. - Det är väl sånt man får acceptera. Vi hade ju lämnat över till dem. Det var ju panelens beslut. De har gjort en annan bedömning. Men innan rapporten publicerades skickades den ut på remiss. En av dem som tog emot rapporten var doktor Chizuru Nishida från Världshälsoorganisationen. När hon såg vad Efsas panel hade skrivit kunde hon inte tro det var sant. I avsnittet där sockrets påverkan på kroppsvikt diskuterades hade Efsa helt ignorerat WHO:s senaste systematiska granskning. Det samma gällde American Heart associations senaste. Och slutsatserna. Ja de var helt uppåt väggarna. Det här skrev hon i sitt remissvar. Men inget hände. Rapporten förblev som den var. När rapporten publicerades var formuleringarna kvar. Det fanns ingen vetenskaplig grund för att sätta en övre gräns för socker. Jag bestämmer mig för att kontrollera det mest kontroversiella avsnittet i Efsas rapport. Det om socker och övervikt. Jag vill veta vem som betalt de studier Efsa grundar sina slutsatser på. Det visar sig att fyra av fem studier som Efsa använder för att ifrågasätta kopplingen mellan hög sockerkonsumtion och ökad vikt har ytterst diskutabla finansiärer. En är delfinansierad av den amerikanska godistillverkaren M & M Mars och två av den Europeiska sockerindustrins organisation. I avsnittet om läskedrycker skriver Efsa visserligen att det tycks finnas ett visst stöd i forskningen för ett samband. Men poängterar att detta ifrågasätts av en amerikansk vetenskaplig studie. Det Efsa missar att berätta att en av författarna till den här studien jobbar för den amerikanska läskindustrin som också betalt rapporten. Jag kontaktar Efsa och ber om en intervju. Men det får jag inte. Skriftliga svar får jag på några av mina frågor. å en talesperson kan tänka sig läsa in svaren i en mikrofon. Men några följdfrågor får jag inte ställa. - Det spelar ingen roll om en studie har finansiering från oberoende källor eller industrin. det som är viktigt är hur studien är gjord, säger talespersonen. Efsa säger alltså att det inte spelar någon roll om en studie är finansierad av industrin eller ej. Men stämmer det? Maria Bes Rastrollo professor på Navarra universitet i Spanien har gått igenom ett stort antal forskningsrapporter om sockersötare drycker och viktuppgång. Resultatet av undersökningen publicerades i en ansedd vetenskaplig tidskrift. Det är fem gånger högre sannolikhet att forskare som finansierats av sockerindustrin kommer fram till att socker inte påverkar vikten, säger hon. Hennes forskningsresultat har bekräftats i andra studier. Att en vetenskaplig studie finansierats av ett särintresse betyder inte med automatik att den är dålig. Bara att risken är större. Så går det att säga något om det i det här fallet? Det kanske tyngsta argumentet som Efsa anför talar emot en koppling mellan att äta mycket socker och viktuppgång är en studie som publicerades i International Journal of Obesity år 2000. Finansiering kom bland annat från den europeiska sockerindustrin. I slutsatserna kan man läsa att personer som ätit en kost med mycket socker minskade i vikt jämfört med en kontroll grupp. En av författarna var den världskände danske professorn Arne Astrup. Och jag träffar honom i Köpenhamn Han säger på den tiden kring millennieskiftet verkade det som att sockret inte var så farligt. Men, säger han, det där har ju motbevisats senare. - Jag har svängt 180 grader. Nu varnar jag och säger att för mycket socker är dåligt. Så det verkar alltså som om Efsa inte bara valt studier som haft tveksam finansiering. De har också valt studier som till och med författarna tagit avstånd ifrån. Hur blev det så här? Det vet jag inte men jag hittar en möjlig förklaring. Panelen som skrivit den rekommendationen om socker. består av 21 ansedda forskare Alla panelmedlemmar i Efsa måste lämna in ett så kallat "declartion of interest" och när jag går igenom den framgår det tydligt att Efsas experter långt ifrån är oberoende. Flera har uppdrag för livsmedelsindustrins forskningsorganisation ILSI. Vad värre är, nästan hälften, 8 av 21, har eller har finansiella kopplingar till företag som säljer socker eller andra sötade produkter. Det handlar om konsultarbete, styrelseuppdrag och forskningsanslag. Bland företagen återfinns, Coca Cola, Pepsi, Kelloggs och Daniscos sugar. Martin Pigeon på organisationen Corporate Europé Observatory, som jobbar med att belysa företags lobbyarbete i EU säger att det är oacceptabelt och att det strider mot Efsas egna regler. Men Efsas talesperson säger att ingen av panelmedlemmarna trots de finansiella kopplingarna till industri hade någon intressekonflikt och att de inte låtit sig påverkas av sockerindustrin. Vi återvänder till Lars Bo Jörgenssen på Nordic Sugar. Kommer ni ihåg? Det var ju den här Efsarapporten han hänvisade till som den mest vetenskapliga. Jag berättar om de finansiella kopplingarna men han tror inte att panelen påverkats av det. Och att forskare oftare kommer fram till ett resultat som gynnar den som betalar behöver ju inte betyda att resultatet är fel säger han. Men Chizuru Nishida på WHO påpekar att det är ju märkligt att Efsa kommit till så annorlunda resultat än alla andra. - Det är synd att Efsas slutsatser är så udda, och det är väldigt bra att ni granskat experternas intressekonflikter och finansieringen av studierna. Jag tycker det här är väldigt viktigt och måste tas i beaktande. Så kontentan är att vi bör äta mindre socker. Men livet behöver inte vara så tråkigt ändå. Det är det tillsatta sockret som är farligt. Möjligen kan man också vara lite försiktig med processade söta fruktjuicer. Men sockret som finns i bär och frukter är bundet till fibrer. Och så är det en vanesak också. Jag har börjat göra egen müsli och nu sockrar jag den väldigt lite. Bara lite äppeljuice mest för smakens skull och nu är det ju inget gott med de här köpmuslina. På morgonen, eller efter träningspasset, finns det något bättre än en smoothie? Malin Olofsson och Daniel Öhman   Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Vi stannar till i Kukkola och möter världens sannolikt nordligaste oljebonde, Per Pesula, som köper upp mark av dem som lägger ner. Av rybsen gör han olja som funkar för både maskiner och människor. Repris från juli 2015. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Bastant står den där, den två meter höga bullermur som separerar villaområdet Djupadal från höghusen i Kroksbäck. Nu ska den bort för att få människor att mötas. Men vill de det? Kritikerna är många - och de bor på båda sidor av muren. "Garagebränder, handgranater och inte minst narkotikabruk som idag äger rum på Kroksbäck måste stagneras först", står det i den protestskrivelse ett stort antal villaägare lämnat till kommunen. Och bland höghusen på andra sidan vägen undrar många om det verkligen går att bygga bort sociala problem genom att dra nya vägar och riva en mur. Måns Mosesson åker till Malmö och finner grannar som inte vill mötas - men som enats i en kamp mot politikerna på stadsbyggnadskontoret. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: ur "Jungfrukällorna" Första rad: Försoningen i en dröm visade hur hård domen hade varit. Diktsamling: "Jungfrukällorna" Förlag Bonnier 2015 Uppläsare: Carolina Thorell Carolina Thorell, född 1961, debuterade 1991 med diktsamlingen "Blå trampoliner" och har sedan dess gett ut ytterligare fyra diktsamlingar. Dagens dikt var hämtad ur den senaste, "Jungfrukällorna" som utkom förra året och nominerades till Sveriges Radios lyrikpris, bland annat för att diktsamlingen skapar, skriver juryn i sin nominering, "av blixtrande fragment en helhetskomposition såväl grafiskt som klangligt: ett storslaget partitur till en brusten sång." Carolina Thorell bor i Sandviken där hon också är född. Hon är vid sidan av författarskapet utbildad konstnär, kulturvetare och diakon. Musik Philip Glass: Fjärde satsen ur Company Exekutör Kremerata Baltica, Gidon Kremer, dirigent Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Hur ska vi rå på antibiotikaresistenta bakterier? Forskning prövar nu olika vägar, till exempel bakteriedödande virus och metoder att göra bakterierna ofarliga i stället för att döda dem. Forskningsläget diskuterades på en internationell konferens i Stockholm nyligen. Hundratal forskare från både företag och universitet i olika länder träffades för att diskutera sina respektive sätt att möta bakterierna. På plats fanns bland andra Birgitta Agerberth på Karolinska institutet som arbetar med att stärka vårt eget immunförsvar mot bakterierna och Steven Projan vid företaget MedImmune som tar fram antikroppar som kan bli till medicin. Fredrik Almqvist vid Umeå universitet provar olika sätt att göra livet svårt för bakterierna utan att döda dem - till exempel se till att bakterier vid en urinvägsinfektion tappar sina "armar" och får svårt att ta sig upp i urinröret. Ilana Kolodkin-Gal från Weizmanninstituet i Israel berövar bakterier möjligheten att bygga biofilmer - vilket till exempel bakterier som infekterar implantat behöver kunna göra. John Rex från Astra Zeneca är en av författarna bakom en artikel i Lancet Infectious Diseases nyligen, där 19 olika alternativa angreppssätt mot bakterier listas. I artikeln bedöms antikroppar vara den metod som ligger närmast att komma ut i användning. - De bör finnas på marknaden inom tio år, säger John Rex. Otto Cars, vid nätverket React, var med på konferensen och konstaterar att det är mycket som händer i forskningen nu. - Men samtidigt kan man konstatera att det mesta fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium, säger han. I programmet medverkar Birgitta Agerberth, professor Karolinska institutet, Steven Projan, MedImmune, John Rex, chefsstrateg för affärsområde antibiotika på Astra Zeneca, Otto Cars, professor i infektionssjukdomar Uppsala universitet och grundare av nätverket React, Fredrik Almqvist, professor Umeå universitet samt Ilana Kolodkin-Gal, verksam vid Weizmanninstitutet i Israel. Camilla Widebeck REFERENSER Artikeln i som kartlägger vilka alternativ till antibiotika som är på gång: om Birgitta Agerberths artikel i höstas om att stärka kroppens eget immunförsvar mot tuberkulos: Vetenskaplig referens till artikeln om kroppens egna peptider mot tuberkulos: Phenylbutyrate induces LL-37-dependent autophagy and intracellular killing of Mycobacterium tuberculosis in human macrophages Rokeya Sultana Rekha, SSV Jagadeeswararao Muvva, Min Wan, Rubhana Raqib, Peter Bergman, Susanna Brighenti, Gudmundur H. Gudmundsson, Birgitta Agerberth Autophagy, online 29 July 2015, doi:10.1080/15548627.2015.1075110 Vetandets värld , sändes i höstas. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Vi sänder direkt från Göteborgs filmfestival. Hur bra är "Yarden", "Under pyramiden" och "Pojkarna"? Möt bland andra performancekonstnären Laurie Anderson, Sara Broos och italienske Luca Guadagnino. Hur bra är filmen Måns Månssons filmatisering av Kristian Lundbergs prisbelönta bok "Yarden"? Och hur bra är de andra svenska premiärerna "Under pyramiden" och "Pojkarna"? Samtal med filmkritikerna Maria Domellöf- Wik och Miranda Sigander.  Den legendariska musikern och performancekonstnären Laurie Anderson är också festivalaktuell. Hennes film Heart of a dog, handlar om sorg och trösten som står att finna i människans bästa vän. Filmaren Sara Broos har gjort en film om sin mamma, konstnären Karin Broos. Italiensk film i fokus på festivalen, vi har träffat regissören Luca Guadagnino ("Kärlek på italienska") som är aktuell med "A Bigger Splash" med Tilda Swinton, Dakota Johnson, Matthias Schoenaerts och Ralph Fiennes. Dessutom:  som skriver om sitt liv och verk i boken "Words without music". Det får frilansjournalisten Tor Billgren att fundera kring tid, koncentrationsförmåga och musikalisk provokation. Programledare: Roger Wilson Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Makode Linde är Sveriges hetaste konstnär. I helgen öppnar utställningen "Negerkungens återkomst - redan hårt kritiserad för att sprida rasism. Mitt i natten ses vi för att prata om hans drivkrafter. Makode Linde är en 34-årig omdebatterad konstnär som använder sig av historiska nidbilder av svarta för att belysa rasism. Men i stället kritiseras han hårt för att legitimera och reproducera rasistiska stereotyper. 2012 blev Makode Linde ett namn över hela världen då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar en bit av hans svarta skrikande marsipantårta The Painful cake. Nu är han mitt i debatten igen. I helgen öppnar hans största utställning någonsin - "Negerkungens återkomst" - men debattens vågor har gått höga sedan länge. Titeln väcker ont blod och tonläget är högt på sociala medier. Martin Wicklin möter Makode Linde mitt i natten för att prata om vad det är som driver honom. En intervju om kränkthet, kampen mot livets tristess och känslan av att inte höra hemma någonstans. Programledare: Martin Wicklin Producent: Hannah Engberg Foto: Hannah Engberg Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Talgoxen toppar årets fågelräkning men gulsparven har fallit fem placeringar. Varför? Och hur startar hemmaodlaren våren i februari utan att riskera att grödorna dör innan de placeras ut? Läder, svällande muskler och kön. Historien om den gayerotiska Tom of Finland ska nu bli film. I mitten av 1900-talet började konstnären Touko Laaksonen skapa illustrationer av män som ansågs smaklösa och dekadenta. Nu är de ikoniska och har influerat hårdrocksvärlden, gayrörelsen och Finland som nation. Nationalmuseums chef Berndt Arell berättar varför Touko Laaksonens konst är värd att uppmärksamma. Louise Epstein undrar också om upphetsningen över Donald Trump och de andra möjliga presidentkandidaterna i USA bidrar till ett kunskapsmörker när det gäller EU? Behövs det kanske en het EU-podd? Just nu pågår den årliga fågelräkningen och talgoxen toppar som vanligt men gulsparven har fallit fem placeringar. Vi frågar ornitologen Gigi Sahlstrand vad det kan bero på. Dagarna blir ljusare och många längtar efter att börja odla. Men vad ska hemmaodlaren satsa på så att växterna inte hinner dö innan det är dags att plantera ut dem? Lise-Lotte Björkman som är trädgårdsrådgivare kommer och ger sina bästa råd. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anders Backlund   Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Laurie Anderson besöker Göteborgs filmfestival och Ai Wei Wei återskapar fotografiet som väckte världens empati för flyktingarna i Europa. Programledare Åsa Furuhagen.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Om världssensationen som blev vårdskandal, Valpremiär i Iowa, Snabbtåg, Tiggerirapporten, Maktkamp mellan Saudi och Iran och Om ekologisk mat är bra eller inte.

Efter att Saudiarabien avrättade shialedaren Nimr Nimr, angrep arga iranier Saudiarabiens ambassad i Tehran. Förhållandet mellan länderna är sämre än på länge. Krisen mellan de två jättarna i Mellanöstern riskerar att få konsekvenser i hela regionen, lilla Libanon är ett av länderna som påverkas. Hör vår korrespondent Katja Magnussons reportage.

I dag inleds primärvalscirkusen i USA med primärval i Iowa. Våra korrespondenter Inger Arenander och Agneta Furvik är på plats och sänder live från Iowa inför det så kallade nomineringsvalet. Hör även Annah Backström, politisk journalist.

I dag presenterades slutrapporten från regeringens särskilda tiggerisamordnare och några av budskapen är att det är bättre att ge bidrag till hjälporganisationer än pengar i muggen, och att det är problematiskt att erbjuda skolgång till tiggares barn eftersom det riskerar att locka hit barnfamiljer som skulle mått bättre av att stanna hemma. Samtal med Martin Valfridsson, regeringens särskilda tiggerisamordnare och Robert Hård, chef för organisationen Civil Rights defenders.

I dag kom beskedet vilka städer och orter som kan få stationer längs den höghastighetsjärnväg som ska byggas för att knyta ihop Stockholm Göteborg och Malmö. Det är stora förhoppningar om ökad inflyttning och nya jobb bland dom kommuner som nu bjuds in till förhandlingar. Nyköping, Linköping och Värnamo är några vinnarorter medan bland andra Växjö hamnar utanför. Hör samtal med Bo Frank (M) kommunalråd i Växjö, Daniel Portnoff (M), kommunalråd Trosa och HG Wessberg förhandlare.

Det beskrivs som den kanske största skandalen inom svensk medicin genom tiderna. Den internationellt erkände stjärnkirurgen och gästprofessorn på Karolinska Institutet opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter, med katastrofala resultat. Av de åtta personer som genomgått operationen har endast två överlevt. Just nu pågår en polisutredning om grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Samtal i studion med Bosse Lindquist som gjort programmen i SVT:s serie Dokument Inifrån och Karolinska Institutets rektor Anders Hamsten.

Det handlar om maten vi stoppar i oss och om jorden som den odlas i. En ny forskningssammanställning från Danmark har väckt debatt om ifall ekologiskt odlad mat verkligen är nyttigare för oss och bättre för miljön jämfört med konventionellt odlad mat. Det är en polariserad debatt där vissa forskare menar att det tvärtom är sämre för både människa och miljö. Men vad vet vi egentligen? Samtal med Anneli Widenfalk, toxikolog på Livsmedelsverket och Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion på SLU.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Om världssensationen som blev vårdskandal, Valpremiär i Iowa, Snabbtåg, Tiggerirapporten, Maktkamp mellan Saudi och Iran och Om ekologisk mat är bra eller inte.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Vi sänder direkt från Göteborgs filmfestival. Hur bra är "Yarden", "Under pyramiden" och "Pojkarna"? Möt bland andra performancekonstnären Laurie Anderson, Sara Broos och italienske Luca Guadagnino. Hur bra är filmen Måns Månssons filmatisering av Kristian Lundbergs prisbelönta bok "Yarden"? Och hur bra är de andra svenska premiärerna "Under pyramiden" och "Pojkarna"? Samtal med filmkritikerna Maria Domellöf- Wik och Miranda Sigander.  Den legendariska musikern och performancekonstnären Laurie Anderson är också festivalaktuell. Hennes film Heart of a dog, handlar om sorg och trösten som står att finna i människans bästa vän. Filmaren Sara Broos har gjort en film om sin mamma, konstnären Karin Broos. Italiensk film i fokus på festivalen, vi har träffat regissören Luca Guadagnino ("Kärlek på italienska") som är aktuell med "A Bigger Splash" med Tilda Swinton, Dakota Johnson, Matthias Schoenaerts och Ralph Fiennes. Dessutom:  som skriver om sitt liv och verk i boken "Words without music". Det får frilansjournalisten Tor Billgren att fundera kring tid, koncentrationsförmåga och musikalisk provokation. Programledare: Roger Wilson Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterar om kampen för att minska barn- och mödradödlighet i Sydafrika, Zambia, Indien och Ukraina.  Inom femton år hoppas FN att inte några barn ska dö av sjukdomar som går att förebygga. Vilka är de bästa metoderna? Följ med till kåkstäder i Sydafrika och Indien, till vårdcentraler i Zambia och Kambodja och hör ukrainska föräldrar med vaccinskräck. Radiokorrespondenterna från Khayelitsha utanför Kapstaden med globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff i samtal med läkaren Ingrid Le Roux, på organisationen Philani. Söndag 31/1 kl. 12.55 och måndag 2/1 kl. 19.03 i P1. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Bastant står den där, den två meter höga bullermur som separerar villaområdet Djupadal från höghusen i Kroksbäck. Nu ska den bort för att få människor att mötas. Men vill de det? Kritikerna är många - och de bor på båda sidor av muren. "Garagebränder, handgranater och inte minst narkotikabruk som idag äger rum på Kroksbäck måste stagneras först", står det i den protestskrivelse ett stort antal villaägare lämnat till kommunen. Och bland höghusen på andra sidan vägen undrar många om det verkligen går att bygga bort sociala problem genom att dra nya vägar och riva en mur. Måns Mosesson åker till Malmö och finner grannar som inte vill mötas - men som enats i en kamp mot politikerna på stadsbyggnadskontoret. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Hur ska vi rå på antibiotikaresistenta bakterier? Forskning prövar nu olika vägar, till exempel bakteriedödande virus och metoder att göra bakterierna ofarliga i stället för att döda dem. Forskningsläget diskuterades på en internationell konferens i Stockholm nyligen. Hundratal forskare från både företag och universitet i olika länder träffades för att diskutera sina respektive sätt att möta bakterierna. På plats fanns bland andra Birgitta Agerberth på Karolinska institutet som arbetar med att stärka vårt eget immunförsvar mot bakterierna och Steven Projan vid företaget MedImmune som tar fram antikroppar som kan bli till medicin. Fredrik Almqvist vid Umeå universitet provar olika sätt att göra livet svårt för bakterierna utan att döda dem - till exempel se till att bakterier vid en urinvägsinfektion tappar sina "armar" och får svårt att ta sig upp i urinröret. Ilana Kolodkin-Gal från Weizmanninstituet i Israel berövar bakterier möjligheten att bygga biofilmer - vilket till exempel bakterier som infekterar implantat behöver kunna göra. John Rex från Astra Zeneca är en av författarna bakom en artikel i Lancet Infectious Diseases nyligen, där 19 olika alternativa angreppssätt mot bakterier listas. I artikeln bedöms antikroppar vara den metod som ligger närmast att komma ut i användning. - De bör finnas på marknaden inom tio år, säger John Rex. Otto Cars, vid nätverket React, var med på konferensen och konstaterar att det är mycket som händer i forskningen nu. - Men samtidigt kan man konstatera att det mesta fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium, säger han. I programmet medverkar Birgitta Agerberth, professor Karolinska institutet, Steven Projan, MedImmune, John Rex, chefsstrateg för affärsområde antibiotika på Astra Zeneca, Otto Cars, professor i infektionssjukdomar Uppsala universitet och grundare av nätverket React, Fredrik Almqvist, professor Umeå universitet samt Ilana Kolodkin-Gal, verksam vid Weizmanninstitutet i Israel. Camilla Widebeck REFERENSER Artikeln i som kartlägger vilka alternativ till antibiotika som är på gång: om Birgitta Agerberths artikel i höstas om att stärka kroppens eget immunförsvar mot tuberkulos: Vetenskaplig referens till artikeln om kroppens egna peptider mot tuberkulos: Phenylbutyrate induces LL-37-dependent autophagy and intracellular killing of Mycobacterium tuberculosis in human macrophages Rokeya Sultana Rekha, SSV Jagadeeswararao Muvva, Min Wan, Rubhana Raqib, Peter Bergman, Susanna Brighenti, Gudmundur H. Gudmundsson, Birgitta Agerberth Autophagy, online 29 July 2015, doi:10.1080/15548627.2015.1075110 Vetandets värld , sändes i höstas. Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Ondskan är så ovanlig att den blir en nyhet. Bob Hansson, poet och författare. Föreläser nästan jämt. Ofta om kärleken som vardagligt verktyg. Ibland om poesi. Han känner sig äldre än han någonsin varit och yngre än vad han någonsin kommer att bli. Blev relegerad när han gick i skolan och känner sig fortfarande relegerad lite då och då. Har nämligen inte alls så bra självförtroende som det kan verka. Längtar efter att en dag stå där - helt naken - och lita på att han får vara med i gänget och det även om han glömmer bort att hålla in magen. Föredrar höga skatter framför lågt blodvärde. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dikt: ur "Jungfrukällorna" Första rad: Försoningen i en dröm visade hur hård domen hade varit. Diktsamling: "Jungfrukällorna" Förlag Bonnier 2015 Uppläsare: Carolina Thorell Carolina Thorell, född 1961, debuterade 1991 med diktsamlingen "Blå trampoliner" och har sedan dess gett ut ytterligare fyra diktsamlingar. Dagens dikt var hämtad ur den senaste, "Jungfrukällorna" som utkom förra året och nominerades till Sveriges Radios lyrikpris, bland annat för att diktsamlingen skapar, skriver juryn i sin nominering, "av blixtrande fragment en helhetskomposition såväl grafiskt som klangligt: ett storslaget partitur till en brusten sång." Carolina Thorell bor i Sandviken där hon också är född. Hon är vid sidan av författarskapet utbildad konstnär, kulturvetare och diakon. Musik Philip Glass: Fjärde satsen ur Company Exekutör Kremerata Baltica, Gidon Kremer, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris