SR, P1 2016-02-16

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lyssnarna tycker inte som Louise Epstein när det gäller nyttan av att googla sjukdomar på nätet. Hur stark är svenskens vilja att ha egen bil och är The Life of Pablo den bästa albumtiteln? I förra veckan sa Louise att det kan vara problematiskt att söka information om sjukdomar på nätet. Hur vet vi att uppgifterna är korrekta och tänk om vi blir hypokondriker? Flera lyssnare har hört av sig för de håller inte med Louise så i dag är frågan: Hur googla sjukdomar med förnuft? Och vad menade Louise bror när han avrådde henne? Nybilsförsäljningen har ökat i mer än två år och samtidigt ökar även intresset för att gå med i en bilpool. Håller vurmen för den egna bilen på att nå sin kulmen, eller är tanken på färre bilar en absurditet? Det ska vi prata om. Kanye West bytte ju namn på sin nya skiva flera gånger och slutligen blev det "The Life of Pablo". Valde han rätt eller fel undrar Louise? Hör av dig till oss: Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

När nya heminredningsideal började förespråka "ljust och fräscht" förpassades tonvis av kopparprydnader till skroten - eller loppmarknaden. Våra loppisarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker varför vi slutade att älska den rödglänsande ädelmetallen för några årtionden sedan och varför den idag betraktas som närmast utan värde - trots att världsmarknadspriset för metallen alltjämt är högt. Antikhandlaren och kopparexperten Eva Hansson berättar om kopparutensiliernas historia som statusmarkör, ljusreflektor och samlingspunkt i hemmen. Hon förklarar också varför hushållsföremål i metallen är svåra att återvinna samt hur man skiljer hantverksmässigt framställda föremål från massproducerade. Och kanske har vinden vänt för de gamla kopparpannorna och kåsorna som togs ned från väggen - enligt Eva har kopparpryttlarna börjat bli mer efterfrågade på sistone. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vanna och Göran Rosenberg är cirkeldeltagare när vi läser "Återstoden av dagen" av Kazuo Ishiguro. Tommi Kinnunen berättar om pannkakor. Programledare: Marie Lundström. Det har blivit dags för årets första bokcirkelträff. Den här gången läser vi Kazuo Ishiguros genombrottsroman "Återstoden av dagen" från 1990, som blev film 1993 och blev åttafaldigt nominerad till Oscar-statyer ( hittar du läsanvisningar). Med i cirkeln sitter för första gången en familjekonstellation - Vanna och Göran Rosenberg, som båda numer kan titulera sig författare. Den finske debutanten Tommi Kinnunen har gjort succé i hemlandet med sin släktkrönika "Där vägar möts", och hela Lundströmredaktionen har haft alldeles för sena kvällar med att läsa färdigt boken. Den är liksom svår att lägga ifrån sig. Tommi är i Sverige och träffar Marie Lundström för att prata om Maria, Lahja, Kaarina och Onni och alla andra människor som tar plats i "Där vägar möts". Musiken som spelas i programmet: The Temptations - Papa was a Rolling stone Cassandra Wilson - Papa was a Rolling stone Huojuva Lato - Kantripaskaa (en tolkning av Waylon Jennings "Outlaw shit") Accordion Samurai - Reel Finlandia Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Tornedalsteatern har varit bärande i kampen för att bevara tornedalsfinskan eller meänkieli. Kulturen gör det lättare att våga visa vem man är, så för andra året arrangeras Tornedalen Pride. Repris från juli 2015. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Aktualiteter, Repris

Unga kvinnor som tvångsvårdas utsätts för sexuella övergrepp av andra patienter. Kaliber idag om tafsande medpatienter, misstänkta våldtäkter som inte polisanmäls och om tjejerna som inte skyddas. - Där har vi den. Vad är det för något? - Det är skötarbroschen. Tommie Olsson är i 50-årsåldern och jobbar numera som väktare. Han visar stolt upp sin blåa och vita brosch som han fick när han jobbade som skötare inom vuxenpsykiatrin i Malmö. - Det är alltså... jag har dubbelkompetens som både undersköterska och mentalskötare. - Det jag har sett är att allra helst yngre kvinnor som har varit intagna på Piva har blivit utnyttjade av manliga patienter. Det var ofta att man tog väldigt lätt på det och viftade gärna undan det som en bagatell. Det är ett tungt ansvar vi lägger på dem som arbetar inom psykiatrin. Särskilt kanske på de slutna avdelningarna. Många av de tjejer som vårdas här lider av självskadebeteende. Inte sällan är de självmordsbenägna. Därför är många av dem inlagda med tvång. De är på ett sätt omyndighetsförklarade och fråntagna sina rättigheter. Om de skulle bli utsatta för övergrepp så kan de inte ta sig härifrån. Det här är en utsatt grupp som är i starkt behov av skydd. Men lyckas man verkligen ge skydd de här tjejerna? Och hur hanterar vården det när man inte lyckas? Är det så att man till och med försöker dölja när det har gått fel? Jag är och träffar en mamma utanför BUP-kliniken i Stockholm. Hon är här för att hämta ut sin dotters journal. Varför är det så viktigt för dig att få ut den här journalen? - Jag har belägg för att det finns saker som inte är korrekta. Amanda - som egentligen heter något annat -  är en av dem som blivit utsatta för sexuella kränkningar av andra patienter, det menar hennes mamma.    Vi har berättat om Amanda tidigare i Kaliber. Att efter att hon vårdades på BUP i Stockholm tog livet av sig. Det var i somras. Hon var då 16 år. I programmet beskrev verksamhetschefen själv sin klinik för en "skadad organisation" med en otrygghet i personalgruppen. För Amanda innebar vården ideliga bältningar och långa tider i isolering. I Kaliber vittnade personal om att isoleringen och bältningarna flera gånger hade skett på sätt som inte är tillåtna. I journalen vill Amandas mamma hitta svar om brister i vården. Hon vill också veta mer om de sexuella trakasserier och kränkningar som Amanda har berättat om har skett under vårdtiden.    Men det står där i journalen? - Det kan jag inte svara på. Men jag tror att det finns ledtrådar i alla fall. Efter vårt reportage om Amanda - i november - får vi ett samtal.   - Hej, det här är .... Jag ringer dig för jag vill berätta att det i fredags skedde en incident här på kliniken... Det är en av en av våra källor inifrån kliniken som ringer. Han vill berätta att två tjejer har blivit utsatta för sexuella övergrepp, inne på kliniken. Den senaste händelsen ska ha skett nu i början av december.   - Tjejen befann sig i teve-rummet och så kommer en patient dit. Under fem-sex minuter som är obevakade så händer det hela. Det skedde på en fredag - nu under vintern - i mörkaste december. En 15-årig tjej ligger på en blå soffa och kollar på Idol. Den här kvällen jobbar en sjuksköterska och två skötare på avdelningen. De är alla tre vikarier eller inhyrda via bemanningsföretag. De gör inhopp och då och då, och vet knappt namnen på de intagna patienterna eller ens på varandra. Det framgår av de polisförhör som senare görs. Efter att Idol är slut lämnar personalen patienterna i teverummet obevakade. Och det är då den 15-åriga tjejen blir våldtagen av en flera år äldre patient, enligt åtalet. - Och när hon skriker då kommer personalen. Och då sitter hon på soffan med byxorna nere. Och pojken står precis mitt emot henne. Hon säger att han har förgripit sig på henne. Sten Jacobsson är chefsläkare och ansvarar över patientsäkerheten inom Stockholms Läns sjukhusområde. - Ja, det här ska inte inträffa. Spontant skulle jag säga här har ju övervakningen brustit, säger han.    I klinikens egen avvikelserapport kan man läsa om händelsen. I rapporten skriver personalen att den misstänkte patienten aldrig borde ha tagits in på avdelningen, eftersom han varit inblandad i en liknande händelse - som skett tidigare - på klinikens akutavdelning. - Det är samma pojke. Han hade försökt förgripa sig på en annan patient på akuten två veckor innan på en toalett, säger en skötare som vill vara anonym. När den här typen av händelser sker - som den på toaletten - har personalen en skyldighet att skriva en avvikelserapport. Men enligt vår källa finns det ingen rapport skriven. Men skötaren berättar att tjejen är 16 år och hade extravak, vilket innebär att hon inte får lämnas ensam. - Han följde efter henne och vid ett oövervakat ögonblick, och låser in sig med henne på toaletten. Man missade att hon hade en övervakningsgrad 3. Det måste jag säga är vårt fel. Där har vi gjort fel, faktiskt, säger en anonym skötare. Vi tar kontakt med en annan källa - också en skötare på kliniken - som bekräftar uppgifterna. -Ja, hon var på toaletten, han gick in där. - Och det där är ju lite märkligt. För när man har ett vak ska det stå en personal utanför toaletten och dörren ska stå på glänt. Då har man inte haft full koll. Det är illa. Och här måste man ju tänka, hur ska man skydda de här tjejerna?   Vad som skedde på toaletten är oklart. Vi vet inte vad som egentligen hände. Men i fallet med den 15-åriga flickan i teve-rummet pågår det en rättegång. Polisen har hittat DNA från den misstänkta i flickans underliv. Pojken har vid ett av förhören också erkänt våldtäkten. - Vi gör så gott vi kan, sen finns det lägen där om det är mycket, det är stökigt, det blir en rörig situation... Nä, vi har inte full koll. Det har jag varit med om, vi har inte full koll, säger en anonym skötare. För Amanda - som vi har gjort reportage om tidigare - var det efter att hon flyttades från BUP till vuxenpsyk som hon började berätta om att hon blivit utsatt för sexuella kränkningar. Det var hösten 2014. Hon var då 15 år. Men barn under 18 år som är inlagda med tvång ska inte vårdas bland vuxna. Det har Sverige skrivit under i barnkonventionen där det tydligt står att frihetsberövade barn ska hållas åtskilda från vuxna. Per-Olof Björck är verksamhetschef på BUP i Stockholm och har det yttersta ansvaret över vården på BUP. - Det är inte många man skickar dit. Men det har hänt. Hur lämpligt är det att skicka barn och unga till Piva? - Det kan jag säga är helt olämpligt. Det är förkastligt. Men ändå gör man det? - När man har gjort det tror jag situationen har varit helt omöjlig att hantera. Amanda blir kvar på vuxenavdelningen i fyra och en halv månad. Hennes mamma berättar att de andra patienterna var mellan 25 och 40 år, de flesta var män. Amandas mamma var ofta och hälsade på på avdelningen för att stötta sin dotter. Hon berättar att personalen sagt till Amanda att hon inte fick ha kjol på sig. - För det kunde vara triggande gentemot, bara det att man inte får klä sig som man vill för det var inte så att hon hade väldigt korta kjolar, men hon fick inte ha kjol. För det kunde trigga... Trigga vadå? - Trigga dom andra männen som var där på avdelningen till att bli ett objekt som var okej att antasta. Att läkare tar beslut om patienters kläder är inget konstigt, enligt den ansvariga chefsläkaren Sten Jacobsson. - Bedömer den ansvarige läkaren att det här är olämpligt på grund kjolens utseende, så är det en del i bedömningen av hur vården bäst ska bedrivas. Men trots att Amanda inte använde kjol, blev hon snabbt sexuellt trakasserad, enligt hennes mamma.   - Hon kunde också uttrycka det, både till mig och hon försökte det till personalen också. "Jag känner mig inte trygg här". Männen sätter sig bredvid, det var mestadels män, de satte sig bredvid henne i de rummen som var gemensamma, och tog på henne och försökte kyssa henne. De tafsade på henne, och hon sa till personalen "hjälp mig!". Vad gjorde personalen då?   - Ja, då får du flytta på dig. Det var vad de sa till henne? - Det var vad en del sa till henne ja. Att Amanda inte kände sig trygg på vuxenavdelningen framgår också av en anmälan som hon gjorde från avdelningen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I anmälan uppgav hon bland annat att hon kände sig rädd inne på avdelningen. - Hon kunde ju ringa och prata med mig på nätterna och gråta. På kvällarna och nätterna ringde hon ofta och grät. Hon var ju förtvivlad, säger Amandas mamma. Den ansvarige chefsläkaren Sten Jacobsson säger att personalen på Piva är väl medveten om den här problematiken och att det finns klara rutiner, och är det fråga om brott ska det anmälas till polisen. Han reagerar över vad personalen ska ha sagt till Amanda - att hon skulle flytta på sig - när hon kände att hon blev utsatt för sexuella kränkningar.   - Att formulera det på det viset, det tycker jag är olämpligt, säger Sten Jacobsson. Varför då? - Patienten vistas ju där för vård och då handlar det ju om att vi i samråd med patienten planerar den vården. Och vården görs ju tillsammans med patienten, det är ju inte enbart patientens sak att flytta på sig. De här fallen på vuxenavdelningen och på BUP i Stockholm är bara några exempel på när tjejer berättat om övergrepp och kränkningar inom psykiatrin. Men hur ser det ut generellt i Sverige? IVO som tar emot anmälningar av patienter registrerar inte ärendena efter kategorier som t ex sexuella trakasserier eller övergrepp, så det är svårt att ge en heltäckande bild av hur ofta det sker. Men vi hittar snabbt flera rättsfall. Det senaste är från Sundsvall, där en manlig patient i våras dömdes för flera våldtäkter som han begått inne på en av de psykiatriska avdelningarna.   I tre dagar i rad tog sig mannen in i en kvinnlig patients rum och våldtog henne. Först vid den tredje våldtäkten upptäcktes han av en skötare.   I Malmö har flera fall av våldtäkter varit aktuella de senaste åren, en på BUP 2014, och två på en och samma avdelning - 2011 och 2013 - på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen Piva. Ett av dom fallen ledde till fällande dom. Det var strax efter klockan 10 den 6 september 2013. En 20-årig tjej hade varnats av personalen för en av de manliga patienterna. Men just den här förmiddagen ligger avdelningen öde. Personalstyrkan är på ett rapporteringsmöte och avdelningen är helt tom på personal. Den manliga patienten, som är några år äldre, tvingar in den 20-åriga tjejen på sitt rum. Där våldtar han henne. Flera gånger skriker hon på hjälp, men eftersom det inte finns någon personal på avdelningen så är det ingen som hör henne. I Malmö har bristerna inom psykiatrin varit i fokus på grund av de många självmorden som skett. Sen 2013 har fler än 40 patienter tagit livet av sig. Självmorden har skett inne på avdelningarna, i anslutning till utskrivning eller under permission. I somras rapporterade Sydsvenskan om en hemlig internrapport som avslöjade en skrämmande arbetsmiljö inne på den psykiatriska kliniken. Det handlade om mobbning och trakasserier personal emellan. Företaget bakom rapporten varnade för anarki och pekade på en "betydande risk för patientsäkerheten". - Vi hade manliga patienter som lurade in kvinnliga patienter på sina rum och visade könet för dom och såna här grejer. De blottade sig, det var mycket tafsande och kladdande rent allmänt, säger en anonym skötare. Vi får kontakt med flera före detta anställda på vuxenavdelningen Piva, där våldtäkten skedde 2013. Det är tre skötare som oberoende av varandra vill berätta. Eftersom de vill vara anonyma har vi bytt deras röster. - Du kan ju ha manliga patienter som vill sitta väldigt nära, som lägger händerna på låren och klappar dem på rumpan eller tar dem på brösten. Skötarna berättar alla tre om att det hände att yngre tjejer blev trakasserade och utsatta för sexuella övergrepp av de manliga patienterna. En av skötarna som vill vara med med sitt riktiga namn - Tommie Olsson - slutade på kliniken efter en konflikt med arbetsgivaren. Enligt honom var det flera i personalen som inte tog övergreppen på allvar. - Och det är där det brister många gånger, viss personal bryr sig inte om det utan tycker att det är deras sak. Men du reagerade på det här, men hur var det i resten av personalgruppen, hur såg man på det här? - Ja, vissa hade samma inställning som jag att det var fel, men många sket ju också i det. Så man har en väldigt skev inställning till i en del av personalgruppen på grund av att man accepterar mer bara för att de är intagna med tvång, säger Tommie Olsson. - Alla i personalen visste att det förekom, men det var ingen som lyfte på ögonbrynen. Men när det är så och du har en patient som har den typen av problematik och du låter det ske så gör du patienten sjukare. Det går inte försvara det, säger en anonym skötare. Men varför gjorde inte du mer för att stoppa de här...?   - Man är så inne i det. Man är så inne i jargongen på något sätt. Det blir en sjuk del utav vardagen. Vi kontaktar Region Skånes pressansvarige för psykiatrifrågor Klas Andersson. Vi vill göra en intervju med någon med ansvar för avdelningen. Vi vill ha svar på hur man arbetar för att förhindra sexuella övergrepp. Han ska återkomma med besked. Skötarna i Malmö berättar om flera händelser där kvinnliga patienter utsatts för trakasserier och övergrepp. De säger att det tystades ner. Den före detta skötaren Tommie Olsson berättar att han under ett pass upptäcker att två patienter har sex i ett av rummen. Den kvinnliga patienten säger direkt efteråt att hon blivit tvingad. Tommie Olsson tyckte därför att det skulle anmälas. - Detta rapporterades till ansvarig sjuksköterska. Men det rycktes bara på axlarna och "ja, vad ska vi göra åt det?" Och sen så tystades det ner. Hur påverkades den här tjejen av det här? -De närmaste dagarna var hon dämpad och deppig. Jag försökte prata med henne, men hon ville inte prata. Hon var allmänt uppgiven. Tommie Olsson beskriver hur han försökte övertala andra på avdelningen att de skulle göra en polisanmälan. Men den misstänkta våldtäkten anmäldes aldrig, enligt Tommie Olsson.   - Jag tog också upp det här med vår avdelningschef och hon sa bara då att det är upp till patienten att anmäla det. Så det blev inte någon avvikelse? - Nej, inte ens en avvikelse. Jag har begärt ut uppgifter om händelser såsom sexuella trakasserier och våldtäkter som har registrerats inom vuxenpsykiatrin i Malmö av Region Skåne. I svaret uppger man att det inte finns några rapporter eller avvikelser gällande sexuella trakasserier. Inte en enda. När det gäller våldtäkter redovisar man de två rättsfall som har har varit kända sedan tidigare. Den misstänkta våldtäkten Tommie Olsson berättar om finns inte med. Vi ber återigen Region Skåne att svara på våra frågor. Varför anmäldes inte den misstänkta våldtäkten - som Tommie Olsson berättar om - till polisen? Klas Andersson är pressansvarig för psykiatrifrågor på Region Skåne. -Hej. Hej, jag har försökt här ett tag och få till en intervju med en ansvarig på Piva. - Mmmm. Ja, just det. Nej, jag har inget namn till dig, det kan jag svara på en gång. Ingen ansvarig på Piva eller högre upp i organisationen vill svara på våra frågor, men Klas Andersson säger att han ska fortsätta försöka. För att kunna förbättra vården och se till att misstag inte sker igen finns systemet med avvikelser. En avvikelse ska skrivas när något har brustit i verksamheten, på så sätt kan man utreda händelsen och sedan förbättra arbetssätt eller rutiner. Men skötarna berättar att avvikelser inte uppskattades av enhetschefen. För många avvikelser skulle göra att avdelningen skulle få dåligt rykte. - Du ska ju alltid skriva en avvikelserapport, så skrevs det ju alltså sällan eller aldrig någon avvikelserapporter på Piva. Men varför gjordes inte det då? - Det är den här tysta jargongen. Hjälper jag dig så hjälper du mig. Många ser det som ett svek. Även på BUP i Stockholm vittnar anställda vi har kontakt med om en tysthetskultur. De säger att det inte alltid uppskattas när man skriver avvikelser. Särskilt när det gäller händelser som kan skada kliniken. I fallet med den 16-åriga tjejen som blev inlåst av en manlig medpatient på en toalett, begicks det flera fel av personalen. Det säger de anställda som vi har kontakt med. Eftersom patienten hade extravak borde det inte kunna ske att en annan patient lyckas låsa in sig med henne på toaletten.    Chefsläkaren Sten Jacobsson har inte hört om händelsen förrän nu. - Det är en allvarlig avvikelse. Självklart ska det finnas en avvikelse på den händelsen.   Varför är det allvarligt om man inte har skrivit en avvikelse? - Ja, ur patientsynvinkel så ska man vara skyddad när man vårdas i sjukvården. Det ingår i hälso- och sjukvårdslagen. Vi ska ge patienterna trygghet och klarar vi inte av att ge patienterna trygghet, då måste vi överväga om det här ska anmälas enligt Lex Maria. Vi ber om att få ta del av de avvikelser som har skrivits under den här tidsperioden. Vi vill se om man valt att inte skriva en avvikelse på händelsen, om man har försökt dölja misstagen. Handlingarna är offentliga och brukar lämnas ut av sjukhusen efter att de strukit över känsliga uppgifter. Men kliniken vill inte lämna ut avvikelserna och hänvisar till sekretessen. Vi ber då istället vår källa att kontrollera om avvikelsen finns. Vi vet ju att händelsen har inträffat, eftersom den beskrivits skriftligt av personalen tidigare. Efter några dagar får vi besked. De skrevs aldrig någon avvikelse. Hej, jag skulle få titta på en förundersökning. - Är det något som är beställt?   Här på tingsrätten ligger den sekretessbelagda förundersökningen som gjordes i våldtäktsfallet 2013 - då en 20-årig tjej blev våldtagen av en äldre patient, medan hela personalstyrkan var på ett möte. Sjukhusets hantering av det här fallet är fullt av brister. Inte bara det att personalen lämnat hela avdelningen tom när de visste att den manliga patienten kunde vara farlig, utan också det som händer efteråt. I förundersökningen framgår det att det är en sommarvikarie som tills slut upptäcker den pågående våldtäkten i ett av rummen. Den kvinnliga patienten flyttas efteråt till en annan avdelning. Och till en början vill hon inte anmäla det som hänt till polisen, eftersom hon är rädd att den manliga patienten ska hämnas. Men i polisförhören framgår det att det sker diskussioner på avdelningen om man ska göra en anmälan ändå. Men det dröjer fem hela dagar innan man anmäler våldtäkten till polisen. Under de här dagarna hinner personal tvätta de båda patienternas kläder. De städar också rummet, där våldtäkten skedde, flera gånger. För polisen innebar det här att man inte kunde genomföra en teknisk undersökning. Varför anmäler man inte våldtäkten till polisen på en gång? Vi frågar Region Skåne. Den pressansvarige för psykiatrifrågor, Klas Andersson, säger att det inte var sjukhuset som anmälde våldtäkten till polisen, eftersom de inte får anmäla den här typen av brott. Klas Andersson, pressansvarig: - Vi får inte polisanmäla själva som organisation, så kan inte vi polisanmäla en brottslig handling utförd av en individ mot en annan. Uppgiften har fått av en av de före detta chefsläkarna. Men vi tittar efter i förundersökningen. Bland alla handlingar finns också den polisanmälan som till slut gjordes. I den står det tydligt att det är sjukhuset som står som anmälare till våldtäkten. Vi kontrollerar också vad som gäller, och visst får man på sjukhuset anmäla om det sker en våldtäkt. Vi ringer upp Klas Andersson igen. - Jag tar tillbaka allt jag har sagt till dig. Det var fel av mig, säger han. På Region Skåne tar man tillbaka det man tidigare sagt. Vi får också besked via mejl att man visst får anmäla våldtäkter. Men anledningen varför polisanmälan dröjer - vilket kan ha riskerat polisens utredning - vill man inte svara på. - Jag kan inte svara på några av dina frågor, säger Klas Andersson Jag kontaktar den dåvarande enhetschefen. Enligt henne är anledningen istället en annan. Hon säger att polisanmälan dröjde på grund av att sommarvikarien som upptäckte våldtäkten inte berättade om vad hon sett. Enligt chefen visste ingen på avdelningen vad som hade hänt.   Men förundersökningen visar något annat. Här bland vittnesmål och journalanteckningar står det tydligt att vikarien beskrev händelsen samma dag i en omvårdnadsanteckning. Hon berättade också om våldtäkten för andra i personalen. I polisförhören framgår det att läkare, vårdare och andra ansvariga på avdelningen, redan samma dag, visste vad som hade hänt. Vi har nu fått tre olika besked av Region Skåne om varför man dröjde i fem dagar med att polisanmäla våldtäkten. När vi granskar svaren ser vi att de inte stämmer. Men i handlingarna på tingsrätten hittar vi ytterligare en förklaring. Här går det att läsa att personal på avdelningen vittnar om att man "ville tysta ned händelsen, eftersom den inte var bra för avdelningen." Vi får aldrig någon intervju med ansvariga för psykiatrin i Malmö. De vill inte ställa upp innan programmet ska sändas. Istället får vi skicka våra frågor via mail. Vi ställer 20 frågor om kritiken som framkommer i vårt program. Dagen efter får vi svar. Det är klinikens verksamhetschef Hans Brauer som skriver: "Det är ett ytterst tragiskt fall som ni tar upp och jag är den förste att beklaga att något sådant har kunnat hända i vår verksamhet. Som patient ska du kunna känna dig säker och trygg under din vårdtid hos oss. I detta fall har vi uppenbarligen inte lyckats med vårt uppdrag." Han skriver också att sedan han började på kliniken 2015 har han inte fått in några avvikelser gällande trakasserier. Han skriver också att alla anställda har en anmälningsskyldighet att skriva avvikelser. I januari har personalen också påbörjat en utbildning i bland annat etik och bemötande-frågor. I det här reportaget har vi försökt få svar på om kvinnliga patienter inom den slutna psykiatriska vården får tillräckligt skydd när de blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Det finns många psykiatriska inrättningar i Sverige och vi vet inte hur det ser ut på dem alla. Men i flera händelser - från t ex Malmö och Stockholm - har vi kunnat visa att skyddet har brustit. Vi är tillbaka vid receptionen på BUP i Stockholm. - Hej, ska hämta en journal... ...det var ett annat ärende. Men här kommer ditt. Så varsågod. En mamma vars dotter har tagit livet av sig hämtar ut det som finns kvar. Två bruna kuvert. Två tjocka luntor med papper. Det är journalerna över vården som har getts. Innan vi träffas har Amandas mamma sagt att hon inte vill läsa journalerna. Hon är inte redo än. Men när hon har blivit det tänker hon använda allt material för att driva Amandas fall vidare. - Så småningom när jag är stark vill jag ha papprena för jag tänker det kan ju inte stanna vid det här, utan jag måste gå vidare. Det är flera saker hon vill ha svar på. Inte bara om kränkningarna, utan också om de många bältningarna och den långa isoleringen som vi har berättat om i våra tidigare program. - Idag kan jag tänka så här, ja, med facit i hand, hade inte de här besluten fattats så hade kanske min dotter levt. Reporter: Mikael Funke Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Han har gått in i väggen tre gånger, missbrukat tabletter och kallar sig själv "en hypokondrisk pedant arbetsnarkoman". Men den folkkäre skådespelaren sänker inte tempot 2016: tre filmer och en revy. Robert Gustafssons karriär börjar i slutet av 70-talet med en revy hemma i Skövde och följs sedan av tv-serien Skrotnisse och genombrottet med Björnes magasin. Sedan tar det fart. Sina mest kända och älskade karaktärer gör Robert Gustafsson som en del i Killinggänget: alkoholiserade Fred Asp som festar med illern Göran, brandmanschefen Greger Hawkwind i NileCity och dansbandsfantasten Roland Järverup i Torsk på Tallin. Vid sidan av succéerna på senare år - Hundraåringen, Morran och Tobias och En underbar jävla jul - gör sig Robert Gustafsson också ett namn inom vin- och restaurangbranschen. Komikern har blivit en mångmiljonindustri. Söndagsintervjun i P1 handlar om hans flykt från dödsångesten, om "pk-fascismen", men också om mordet på Olof Palme. Den 28 februari för snart exakt 30 år sedan sitter Robert Gustafsson på raden bakom statsministern i biosalongen. Och det han ser på Sveavägen efteråt gnager i honom fortfarande. En intervju med många skratt - och dålig stämning. Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från i tisdags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vad är egentligen El Niño och hur påverkar den livet här på jorden? Är det till exempel så att den har betydelse för den globala medeltemperaturen? Det ska vi reda ut i programmet. Väderfenomenet El Niño ställde till med extra mycket problem som torka och översvämningar 2015. El Niño pågår fortfarande och väntas helt ha ebbat ut i maj-juni i år. Den höga medeltemperaturen 2015 kan enligt forskare på området inte förklaras av El Niño eftersom det tar flera månader för värmen att sprida sig över jordklotet. El Niño var som mest intensiv i november förra året och kan likställas med den kraftigaste El Niño som har uppmäts, den 1997-98. - För att förstå El Niño måste man först förstå normaltillståndet för väder och klimat, norr om Australien, säger Åke Johansson forskare i meteorlogi på SMHI. Pelle Zettersten Från i går.

Vetenskap, Repris

Debatten om jobb till nyanlända rullar vidare. Ett nytt råd med nationalekonomen Lars Calmfors i spetsen uppmanar fack och arbetsgivare att förhandla fram ingångsjobb med lägre ingångslöner. Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, hur överraskande är det här?

Tusentals svenskar luras årligen att satsa pengar på lotterier med löften om att dra hem storkovan. Det rör sig om ett företag som bedriver telefonförsäljning under olika namn och garanterar vinster, men någon vinnare eller någon vinst redovisas aldrig. Reportage av Maria Repitsch. Hör också samtal med Marcus Aronsson, samordnare av olagligt spel på Lotteriinspektionen.

På torsdag samlas EU:s ledare för ett toppmöte och vad som väntas prägla mötet och hela den här veckan är om Storbritannien ska få nya villkor för sitt medlemskap i EU. Hör Sveriges Radios Londonkorrespondent Staffan Sonning.

I dag invigs ett konstverk av musikern och producenten Brian Eno på Kästa förskola och skola i Flemingsberg, Huddinge kommun. Det är ett digitalt ljus-, ljud- och färgkonstverk som består av 77 miljoner bilder. Hör vår reporter Martin Johansson som befinner sig på skolan intill konstverket tillsammans med Stefanos Zois och Simrat Sappra och konstkonsulent Ann Magnusson.

Musikbranschens största prisceremoni, amerikanska Grammy-galan hålls i Los Angeles för den 58:e gången. I år är det extra många svenskar som är nominerade, en av dem är årets Polarpristagare, Max Martin, med hela sex nomineringar. Samtal med Inger Arenander, Washingtonkorrespondent och Jan Gradvall, musikjournalist.

I går bombades flera sjukhus och skolor i norra Syrien. Den syriska armén fortsätter sin offensiv på landsbygden norr om Aleppo med stöd av ryska flygbombningar. Tiotusentals har flytt till området nära gränsen. På den turkiska sidan är många syrier som redan flytt oroliga för sina släktingar som är fast i striderna på andra sidan gränsen. Vår korrespondent Katja Magnusson har återvänt till en barnfamilj hon träffat tidigare på gränsen mellan Turkiet och Syrien.

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Nike Snijders från Lund arbetar i det internationella samarbetsrådet för judar och kristna. Dagens morgonandakt handlar om att göra så gott man kan. Men betyder det bara att man givit upp? Men hallå, ansträng dig lite, fokusera och få något ur händerna. Det är väl ingen konst att göra så gott man kan. TextJona 3:2-5 MusikKeith Jarret, Köln Concert Part2 Shir Hashirim, Songs of songs  Producent Agneta Nordin Lokatt Media

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

En svindlande tidsresa Hans-Ola Stenlund är skådespelare och pjäsförfattare. Han kommer från Skellefteå och bor nu i Umeå. Hans-Ola har arbetat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Strindbergs "Fröken Julie" spelas i Israel, recension "Driving Miles" och "Madame Butterfly".

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Eagles of Death Metal spelar i Paris igen. Recension Madame Butterfly.

Kultur

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Grammy-galan belönar svensk musik, Företag ger falska vinstgarantier, Återbesök hos flyktingfamilj, Utrikeskrönikan, Nytt brittiskt EU-medlemskap?, Konstverk av Brian Eno på Kästa skola i Huddinge.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vem är den moderna läkaren och vilka framtida utmaningar står den inför? Om nya ökade krav, framtida etiska dilemman och en yrkesroll under förändring. Förr blev läkaren vid sin läst hela livet, idag är karriärvalen många och läkarna vill röra på sig, säger Heidi Stensmyren, ordförande läkarförbundet. Läkaren Sven Hedihn gjorde just det, efter många års tjänstgöring på vårdcentral sa han upp sig och arbetar idag som stafettläkare. Dagens läkare behöver vara tusenkonstnärer, pålästa patienter och snabb teknisk utveckling gör att kraven ökar, säger Thomas Flodin, överläkare och f.d ordförande läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Med en allt mer ekonomiskt pressad sjukvård följer också nya etiska dilemman, menar han. Gäster i studion: Heidi Stensmyren, ordförande läkarförbundet, Karl Sallin, svenska läkaresällskapet och Thomas Flodin, överläkare och f.d ordförande läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis. Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "I utlandet" av Nova Gullberg Zetterstrand Första rad: Det fanns ett hisschakt under min säng Diktsamling: "I utlandet" Förlag: Modernista 2015 Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Musik Eduard Tubin: Elegi för stråkkvartett Exekutör Tallinnkvartetten Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Dagens flyktingsituation kan jämföras med flyktingströmmen från Balkan på 1990-talet. Vad kan vi lära oss av mottagandet och integrationen? Just nu är det många som är oroliga för hur det ska gå med alla som på så kort tid flytt till Sverige. Men något som glöms bort då är att vi faktiskt har varit med om något liknande för inte så länge sedan. Under kriget i Bosnien-Herzegovina på 1990-talet kom omkring 100 000 flyktingar, varav många idag är svenska medborgare. - Det finns många likheter med dagens situation, säger flyktingforskaren Marita Eastmond. Frågan är vad vi idag kan lära oss av mottagandet och integrationen som skedde då? - Det mest intressanta med den bosniska gruppen är att de har lyckats så väl i Sverige, säger socialantropolog Ivana Macik. I programmet medverkar Armin Hadzic, tidigare flykting från Bosnien, Marita Eastmond, professor i socialantropologi vid Göteborgs universitet, Joakim Ruist, som forskar på kostnader för invandring vid Handelshögskolan i Göteborg och Ivana Macek, lektor i socialantropologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris. Niklas Zachrisson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sista delen i reportageserien om hembygder: Att fly från sin hembygd. Veckans klassiker är Clarice Lispectors "Stjärnans ögonblick". Och vi undrar om filmkritiker överpsykologiserar det de ser? För somliga är hembygden en plats man tvingats fly ifrån. Vad innebär det att lämna sin hembygd?  I sista delen av P1 Kulturs reportageserie om hembygder försöker Saman Bakhtiari ta reda på vad som hände just den där dagen när hans föräldrar bestämt sig för att lämna Iran. Och hur hade hans liv varit om Teheran fortfarande hade varit hans hembygd? Veckans klassiker är "Stjärnans ögonblick" av den brasilianska författaren Clarice Lispector. "Stjärnans ögonblick" är hennes mest sålda roman - men hur ska man läsa den? När börjar den? Och finns det en tendens bland kritiker att överpsykologiser vad de ser? Mats Kolmisoppi ser en tendens till att allt - till och med en dockfilm som aktuella Anomalisa - tolkas som realism.   Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh Larsson Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Att loppa kan betyda att gå på loppmarknad eller att plocka bort loppor från någon. Men ordet kan även användas på fler sätt. Ylva Byrman reder ut olika betydelser av loppa. Efterlysning: Använder du ordet loppa i betydelsen att ta det lugnt? Mejla Veckans språkfrågorHar ordet "därav" blivit vanligare och varför i så fall? En lyssnaren har blivit kallad "söto" och undrar varför det känns lite nedsättande och varför vi bildar ord som slutar på - o, som miffo, fyllo och snyggo. Kan man säga att man har varit och loppat när man har varit på loppmarknad? Är ojämställdhet ett ord? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt. Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter. Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fysiskt och psykiskt. I den nya boken Ohälsosam arkitektur skriver läkaren och stressforskaren Gösta Alfvén om hur själva arkitekturen i miljonprogrammen får oss att må dåligt. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Rysslands president Putin ger ut en kalender med bilder på sig själv, vissa mer utmanande än andra. Ludmila Pöppel forskare i rysk lingvistik, Stockholms universitet analyserar almanackan. Vissa ekonomer hävdar att Sverige behöver införa lågavlönade jobb för att få fler sysselsatta, även om arbetena är okvalificerade. Dario Espiga, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för personalfrågor och arbetsmarknadsinsatser på Göteborgs kommun berättar om sina tankar kring detta. Han tror att enklare jobb inom vård eller byggsektorn skulle vara bra av många skäl - men det ska vara rättvisa löner. Programledare: Thomas Nordegren Bistittare: Louise Epstein Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Bråk i rysk konstjury, vi följer konsten och pengarna in i Finansinspektionens lokaler i en Goldin+ Senneby retrospektiv, Fröken Julie i Israel med en palestiner, en israel och en Mossadagent

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Tumultartat politiskt läge i Ukraina, olika förklaringar till mikrocefali, minskad tolerans mot intellektuella i Israel, curling eller ej i spåren av Alfons, Polisens missnöje med nya organisationen, ?"blodspengar" till Utöyaoffer och generös flyktingpolitik ett "elitprojekt"

Många av de som överlevde terrorn på Utøya var tveksamma till att ta emot hundratusentals kronor i våldsofferersättning. Vår korrespondent Jens Möller har talat med några av de drabbade i Norge.

Missnöjet med polisens nya organisation kräver en kriskommission anser Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving kallar kravet "larvigt". I Studio Ett möter de även polisen Christer Baad, som nyligen bytt jobb.

De så omtalade knivattackerna i Israel fortsätter att skapa stor rädsla bland israeler. Det spända klimatet har lett till minskad tolerans i Israel för den som visar någon form av sympati, eller empati, för den som utpekas som fienden. Det berättar kulturarbetare och människorättsaktivister för Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Tumultartat politiskt läge i Ukraina, olika förklaringar till mikrocefali, minskad tolerans mot intellektuella i Israel, curling eller ej i spåren av Alfons, Polisens missnöje med nya organisationen,

Debatten om Alfons Åberg i förskolan fortsätter. Krönikören Sofie Dahlstedt tycker att "hatet mot curlingföräldrar" har spårat ur och bloggaren Carola Wetterholm tycker att diskussionen hör hemma i skolan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Tumultartat politiskt läge i Ukraina, olika förklaringar till mikrocefali, minskad tolerans mot intellektuella i Israel, curling eller ej i spåren av Alfons, Polisens missnöje med nya organisationen, ?"blodspengar" till Utöyaoffer och generös flyktingpolitik ett "elitprojekt" Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Sista delen i reportageserien om hembygder: Att fly från sin hembygd. Veckans klassiker är Clarice Lispectors "Stjärnans ögonblick". Och vi undrar om filmkritiker överpsykologiserar det de ser? För somliga är hembygden en plats man tvingats fly ifrån. Vad innebär det att lämna sin hembygd?  I sista delen av P1 Kulturs reportageserie om hembygder försöker Saman Bakhtiari ta reda på vad som hände just den där dagen när hans föräldrar bestämt sig för att lämna Iran. Och hur hade hans liv varit om Teheran fortfarande hade varit hans hembygd? Veckans klassiker är "Stjärnans ögonblick" av den brasilianska författaren Clarice Lispector. "Stjärnans ögonblick" är hennes mest sålda roman - men hur ska man läsa den? När börjar den? Och finns det en tendens bland kritiker att överpsykologiser vad de ser? Mats Kolmisoppi ser en tendens till att allt - till och med en dockfilm som aktuella Anomalisa - tolkas som realism.   Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh Larsson Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Behovet av billiga bostäder är akut och kanske är lösningen att bygga bostäder som är oattraktiva för höginkomsttagare, och så handlar det om hur miljonprogrammens arkitektur får oss att må dåligt. Vi har en svår bostadsbrist i Sverige och under de senaste 20 åren har framför allt hushåll med låga inkomster fått allt svårare att hitta bostad. Till det kommer också den senaste tidens stora flyktingströmmar till Sverige med än fler människor som behöver i första hand billiga bostäder. Hans Lind är professor i fastighetsekonomi vid KTH och i den nya boken Åtkomliga bostäder föreslår han att nya bostäder byggs på ett sådant sätt att de inte blir lockande för höginkomsttagare. Det kan handla om att bygga mindre lägenheter, att bygga i mer oattraktiva områden och att bygga med lägre standard. Andra förslag handlar om att sluta med dyra och i många fall onödiga renoveringar och att slopa kraven på minimiinkomster för att hyra ut lägenheter. Dessutom handlar det om hur de gamla miljonprogramsområdena påverkar oss fysiskt och psykiskt. I den nya boken Ohälsosam arkitektur skriver läkaren och stressforskaren Gösta Alfvén om hur själva arkitekturen i miljonprogrammen får oss att må dåligt. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jessica har tre barn och röker cannabis. Per har fyra barn och har startat en cannabisverksamhet. Möt föräldrarna som röker gräs. Hon fick diagnosen ADHD i sina tonår och har i perioder haft djupa depressioner. För 3 månaders sen tröttnade hon på tabletterna. Nu har lagt av med tabletterna och självmedicinerar med cannabis. Jessicas bruk varierar beroende på om hon har barnen eller om dom är hos sin far i en annan stad. Vid barnvecka röker hon på kvällarna efter ha lagt dom. Vid barnfri vecka börjar hon dagen med en joint. Hon säger att det få igång henne med dagens sysslor.  Även om cannabis är något positivt för Jessica finns det risker. Bland annat försämrat korttidsminne och hos vissa kan örten utlösa panikattacker. Jessica säger att jointen på morgonen får igång henne med dagens sysslor. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Dagens flyktingsituation kan jämföras med flyktingströmmen från Balkan på 1990-talet. Vad kan vi lära oss av mottagandet och integrationen? Just nu är det många som är oroliga för hur det ska gå med alla som på så kort tid flytt till Sverige. Men något som glöms bort då är att vi faktiskt har varit med om något liknande för inte så länge sedan. Under kriget i Bosnien-Herzegovina på 1990-talet kom omkring 100 000 flyktingar, varav många idag är svenska medborgare. - Det finns många likheter med dagens situation, säger flyktingforskaren Marita Eastmond. Frågan är vad vi idag kan lära oss av mottagandet och integrationen som skedde då? - Det mest intressanta med den bosniska gruppen är att de har lyckats så väl i Sverige, säger socialantropolog Ivana Macik. I programmet medverkar Armin Hadzic, tidigare flykting från Bosnien, Marita Eastmond, professor i socialantropologi vid Göteborgs universitet, Joakim Ruist, som forskar på kostnader för invandring vid Handelshögskolan i Göteborg och Ivana Macek, lektor i socialantropologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris. Niklas Zachrisson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

På några månader ändras 15-åriga Mattias syn från att vara perfekt till att bli gravt nedsatt. Om när de närmaste drabbas av en större sorg än din egen - fast det är dig det handlar om. UR.

Dokumentärer

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

En svindlande tidsresa Hans-Ola Stenlund är skådespelare och pjäsförfattare. Han kommer från Skellefteå och bor nu i Umeå. Hans-Ola har arbetat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Första rad: Det fanns ett hisschakt under min säng Diktsamling: "I utlandet" Förlag: Modernista 2015 Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Musik Eduard Tubin: Elegi för stråkkvartett Exekutör Tallinnkvartetten Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris