SR, P1 2016-03-01

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dagens programledare heter Tomas Ramberg, och vid hans sida finns bisittare Ülkü Holago! Det kommer bland annat att handla om efterdyningarna från helgens mello. Är schlagern död i Mello och vad är en schlager? Dessutom tar vi upp Tomas egen lek med döden. Han dricker oroväckande mycket filmjölk och redaktionen har därför tvingat honom att intervjua en expert för att reda ut var man drar gränsen för filmjölksberoende. Och i dag gör Stefan Löfven ett försök att rädda sitt parti och drar i gång en ideologisk kampanj. Vi ska tala med en som faktiskt lyckades lite bättre än Löfven - nämligen hans företrädare Håkan Juholt, och höra vad han tror krävs för att vända trenden. Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

På loppmarknaden finns nästan alltid böcker ur Margit Sandemos populära släktsaga Sagan om isfolket. Där kommer de leva länge - men förmodligen kommer de aldrig tillbaka till den vanliga bokhandeln. I detta avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna gräver programledarna Maja Åström och Tommie Jönsson i loppisens litteraturutbud. De fastnar för ett välbehållet exemplar av Margit Sandemos Avgrunden, del 3 i släktsagan om isfolket. Denna bokserie började ges ut som pocketböcker i Sverige 1982 och utgivningstakten var en bok varannan månad. De 47 titlarna sålde sammanlagt i över 4 miljoner exemplar, främst i dagligvarubutiker och kiosker - man kan utan att överdriva konstatera att Isfolket är en klassikernas klassiker i kategorin kiosklitteratur. Loppmarknadsarkeologerna ringde upp Ingela Olofsson som länge arbetat på Boknöje, förlaget som gav ut isfolket-sagan i Sverige. Hon berättar om den engagerade läsekretsen - att de blev nedringda av engagerade läsare varje gång en bok släppts - och förklarar varför böckerna inte kommer att tryckas upp på nytt. Isfolketfantasten och manusförfattaren Ida Kjellin berättar om sin uppväxt med näsan djupt nere i Sandemos böcker och hur hennes litteraturvetenskapliga uppsats om släktsagan mottogs med mycket kritiska ögon. Men Ida försvarar än idag böckerna och deras mix av magi och erotik mot dem som ser ner på denna typ av läsning. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Göran och Vanna Rosenberg har läst färdigt Kazuo Ishiguros "Återstoden av dagen", vi är i Edinburgh och träffar författargiganten Kate Atkinson, och gör ett nedslag i Sundsvall för att smaka bokrea. Från och med nu är Lundströms bokradio begåvade med en Spotifylista där musiken vi spelar i programmen finns att prenumerera på. Lyssna och prenumerera Så har det blivit dags att skiljas en smula. Idag är det sista gången som bokcirkeln med Vanna och Göran Rosenberg samlas för att prata om läsningen av roman "Återstoden av dagen" som är skriven av Kazuo Ishiguro. Hur ska det gå med Miss Kenton och butler Stevens? Vår reporter Alba Mogensen har åkt till Sundsvall för att träffa Bokreans entusiaster, och Marie ger tips på bästa bokreaböckerna. Kate Atkinson, som skrev den kritikerrosade och bästsäljande "Liv efter liv" är tillbaks på svenska med en ny roman om familjen Todd. Den här gången handlar det om den före detta krigsflygaren Teddy Todd, och hans liv som snäll och tråkig. Den nya romanen heter "En gud i spillror" och ges ut på svenska i mars. Som en av få reportrar har Sofia Olsson fått ynnesten att prata med en rätt bakfull Kate Atkinson i ett slottsliknande hotell i Edinburgh. Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Varför är utelivet enklare än vardagslivet? Hur håller två personer sams i fem månader på tur? Och hur är det att vara omringad av vargar - i mörkret, på fjället? Turskidåkarna och kompisarna Niclas Bentzer och David Erixon bestämde sig 2012 för att åka genom den skandinaviska fjällen. Deras långa tur startade vid Lindesnes fyr, Norges sydligaste punkt, och avslutades vid Nordkap. De färdades mest genom de norska fjällen men de passerade också svenska Kungsleden och Padjelanta och finska Halti. - Jag kan tycka att den civiliserade världen bjuder på mer psykiska påfrestningar, med datorer som krånglar, man måste stå i kö, tanka bilen och sådär. Ute i turlivet är det betydligt mindre av den varan, säger Niclas Bentzer om varför han tycker livet ute på tur är enklare än vardagen. I programmet hör du också överlevnadsexperten Harriet Hultin från Svenska Överlevnadssällskapet tipsa om hur man håller sig varm och torr om man till exempel går vilse och tvingas övernatta i naturen. Programledare: Linnea Luttu. Från i går. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

I snart ett års tid har EU-migranter i Stockholm varit rädda för den så kallade Kistamannen. Några har vågat polisanmäla misshandel och hot, men han är fortfarande på fri fot. Geta Iorgu från Rumänien som hotats av den i medier så kallade Kistamannen säger att  hon är jätterädd när hon är ensam. Hon är rädd för att bli misshandlad, han kan göra vad som helst, säger hon. Vi är på Stockholm central en grå februaridag. I tunnelbanenedgången från Plattan rör det sig som vanligt mycket folk. Många av de EU-migranter som jag möter här i dag tillsammans med en tolk, pratar om just rädslan för den här mannen som vi i reportaget kallar för Kistamannen. Vi har många gånger hört om våld mot personer som tigger - och att få av dem anmäler brott till polisen. Men i Kaliber i dag ska vi berätta om en polisutredning där flera EU-migranter i Kista faktiskt HAR anmält brott OCH låtit sig förhöras av polisen. Men rättegångarna har ställts in. Varför har EU-migranterna inte fått sin sak prövad? Ur Ekot "En man i 25-års åldern döms till skyddstillsyn för att ha dödshotat en grupp romer i Kista, rapporterar P4 Stockholm. Mannen hällde brännbar vätska på gruppens tillhörigheter och återvände senare och skrek att han skulle döda dem och gjorde gester som om han höll ett skjutvapen. Mannen döms för olaga hot och egenmäktigt förfarande." Det här var i maj förra året. Men skyddstillsynen innebar att mannen var på fri fot och det dröjde inte länge innan nya polisanmälningar mot honom kom igen.  Ur Stocksholmsnytt: "En man i 25-års åldern som för bara några veckor sedan dömdes till skyddstillsyn efter att ha hällt tändvätska på och hotat EU-migranter har nu anhållits igen, misstänkt för nya överfall på EU-migranter i Kista..." En av de närpoliser som var med och grep Kistamannen vid flera tillfällen och såg hur oron spred sig bland EU-migranter i Kista var Martin Marmgren: -Han var ju tydlig i sin avsikt att driva bort dem ifrån Kista. Men trots flera polisanmälningar och kortare tider in och ut ur häkte under sommaren och hösten så har flera fall av misshandel och hot ännu inte tagits upp i en rättegång. Gång på gång har förhandlingar ställts in. Polis och tingsrätt säger att de drabbade varit svåra att få tag i. Men är de så svåra att hitta? Det ska vi ta reda på. Från tunnelbanan i Kista kommer man direkt in i den stora Gallerian. Utanför en av ingångarna breder ett torg ut sig.Trots att det bara är några minusgrader sprider sig en råkyla snart genom skosulorna upp i kroppen från asfalten. Det var här i april förra året som Kistamannen hällde tändvätska på tillhörigheter och med hot jagade bort en stor grupp romer sent på kvällen. Var hände det här, på torget? -Ja, där borta   En av dem som var där är Geta Iorgu. Hon berättar att Kistamannen redan den eftermiddagen hade kommit fram till henne och hennes bror i Kista. Hon säger att Kistamannen sa att han inte kan tåla zigenare här och att om de inte stack härifrån så skulle han döda dem.  Och på kvällen kom han tillbaka och hällde bensin på deras tillhörigheter, säger hon. Geta Iorgu och flera andra har berättat att han jagade dem med en pistol i handen. Men om det verkligen var en pistol är oklart i domen, men de upplevde det hur som helst så, blev livrädda och sprang därifrån. De flydde till en närbelägen bensinstation. Gamla kvinnor 60 till 80 år sprang barfota. Och Kistamannen jagade dem, berättar hon. Men boende i området som såg vad som hände ringde polisen. Efter rättegång dömdes Kistamannen den 4 maj förra året till skyddstillsyn. Det innebar att han skulle ha möten med en kontaktperson men i övrigt släpptes han ut på fri fot. Och bara några veckor senare så anmäldes han alltså på nytt för att ha hotat och misshandlat EU-migranter och för hot mot en polis. Och den följande månaden kom flera nya anmälningar mot honom. Varje gång satt han några dagar i häkte, men släpptes alltid ut igen. Vid ett tillfälle kom nya anmälningar om hot och misshandel bara en dag efter att han kommit ut från häktet. Och så här fortsatte det under den tidiga hösten. Kistamannen misstänktes också för andra brott, såsom narkotikabrott, och dömdes under hösten och vintern för några av brotten till dagsböter och fortsatt förlängd skyddstillsyn. Men hoten och misshandel av just EU-migranterna behandlades aldrig i tingsrätten. Vi ska återkomma till det. Men först ska vi tillbaka till Martin Marmgren som vid den här tiden var närpolis i Kista. Han berättar att han och hans kollegor upplevde den här tiden som väldigt frustrerande.  -Vi försökte agera, ändå lyckades inte vi få stopp på det utan det som i slutändan gjorde att brotten upphörde var ju att de här människorna inte vågade vara kvar. Så det klart att det är en stor frustration. Det går ju inte att se på ett annat sätt än ett misslyckande för hela rättssamhället att en person med hot och våld kan driva bort en grupp människor som har samma rätt att befinna sig på den platsen som alla andra. Resultatet blev alltså att de drabbade i flera fall lämnade Sverige. I oktober skulle fallen där EU-migranter anmält hot och misshandel upp i Stockholms tingsrätt. Men det blev inställt. De drabbade var inte på plats. De blev aldrig kallade. Jag söker upp Marianne Merdal som är domstolshandläggare på tingsrätten. Det var hon som hade i uppgift att skicka kallelse till de målsägande, alltså EU-migranterna. En kallelse skickas normalt med post och när den som kallas svarar så är personen delgiven. Men delgivningen kan också ske per mail, telefon eller via direkt kontakt. -När vi fick åtalet av åklagaren så fick vi ju bara namnen på målsäganden, inga adresser eller något. Så vi hade inga möjligheter att kalla dem, i vart fall inte på någon adress. Tingsrätten ringde då till Socialen för att se om de kunde hjälpa till, och fick kontakt med en man som kände en släkting till några av de målsägande. På så sätt fick de uppgift om att i alla fall en av de drabbade var på en begravning i Rumänien och inte kunde vara i Sverige när rättegången skulle hållas. De hade också kontakt med målsägandebiträdet, säger hon. Men det var bråttom, Kistamannen satt häktad så de hade bara två veckor på sig till rättegång, säger Marianne Merdal. Kanske har tingsrätten verkligen gjort det som kan förväntas av dem. Men hade det inte gått att åtminstone hitta någon adress att skicka kallelse till? Hos Skatteverket får Kaliber genom bara namnuppgift på personerna så kallade samordningsnummer till flera av dem. Det är ett nummer för skatteregistrering som den som bor utomlands och är i Sverige mindre än ett år kan ha istället för personnummer. Hos Skatteverket finns inga adresser registrerade. Men eftersom vi vet att en del EU-migranter har bilar, så provar vi att ringa till Fordonsregistret. Med hjälp av samordningsnumren som vi fick från Skatteverket frågar vi om det där kan finnas någon adress registrerad.  "Välkommen till Transportstyrelsens kundtjänst för fordonsfrågor..." Och här visar det sig att TVÅ av de personer som skulle blivit kallade till rättegång finns med i Fordonsregistret. Och båda har kontaktuppgifter till varsin svensk adress Vi tar oss till en av de adresserna. En lägenhet i ett gårdshus i Vasastaden i centrala Stockholm. Här bor Bienvenido Flores, en man som på volontärbasis har kontakt med många EU-migranter och hjälper dem med olika saker såsom kontakt med myndigheter till exempel. På hans adress är flera EU-migranter skrivna för att kunna ha kontakt med till exempel Arbetsförmedlingen. Han visar upp kuvert från Kronofogden och från ett försäkringsbolag som kommit till hans adress i en av de målsägandes namn. Men någon kallelse till rättegång har inte kommit. -Att myndigheterna inte underrättar skriftligt det är dåligt tycker jag. Om det hade kommit ett brev hit med en kallelse till tingsrätten till den här mannen, vad hade du gjort då? -Precis som jag gör, olika information muntlig eller skriftlig som kommer, informerar jag dem om. Om jag inte hittar dem så förmedlar jag informationen till andra i gruppen som vet var de befinner sig. Så det blir en flitig kommunikation tills det når dem fort, väldigt fort. Och den här mannen, hade han fått informationen om du hade fått ett brev hit? -Självklart, det skulle han ha fått. Tillbaka till Stockholms tingsrätt och Marianne Merdal som hade i uppgift att kalla de målsägande till förhandling. Två av de fyra målsägande har ju svenska adresser, varför skickades ingen kallelse dit? -De uppgifterna har vi aldrig fått, att det fanns svensk adress. Men har ni eftersökt dem? - Ja vi har ju försökt genom socialen och så se om de har någon kontakt med dem. Får inte vi personnummer så att vi kan söka på dem så kommer vi inte så mycket längre. Men, bara så jag förstår, vem är det som har huvudansvaret för att de ska bli delgivna? Är det ni, åklagaren eller polisen? - Nej det är vi som är ansvariga. Tingsrätten är ansvarig för delgivning och ser till att målet blir av. Men här blev det alltså inte av. I protokollet från rättegången i Stockholms tingsrätt den sjätte och åttonde oktober kan man läsa att målsägandenas frånvaro utgör hinder för att pröva den delen av målet.  "Dagens huvudförhandling ställs därför in. Tingsrätten sätter, efter samråd med parterna, ut målet till fortsatt huvudförhandling den 16 oktober..." De här svenska adresserna finns ju till exempel i Fordonsregistret. Varför kunde inte ni få tag i dem? - Den möjligheten hade inte vi att hinna kolla. Men den vanliga gången är väl att man skickar en delgivning om det finns en adress? -Ja absolut, det gör vi. Men som jag sa, eftersom han var frihetsberövad så hade vi frist så att det var bråttom att jaga. Målet sköts upp till den 16de oktober, drygt en vecka, men inte heller till dess hann tingsrätten höra av sig till de målsägande. - Men det var för kort tid för att vi skulle hinna. Vi lyckades inte helt enkelt, vi försökte med allt, men ja, tyvärr... Vad gjorde ni för ansträngningar sedan då för att få tag i de här personerna så att en rättegång kunde bli av?  - Sedan var det så att åklagaren begärde att målet skulle flyttas över till Solna tingsrätt, så vi hade ju inte målet kvar så vi behövde inte göra några mer ansträngningar. Kaliber undersöker också andra möjligheter att kontakta de drabbade. Geta Iorgu, som vi hörde i början av reportaget, säger att hon har gett nummer till två av målsäganden som åkt tillbaka till Rumänien till tingsrätten. Vi provar att ringa en av männen.  - Hallå! hörs i luren.  Tillsammans med en tolk får jag direkt kontakt med honom. Eftersom han är rädd har vi bytt ut hans namn. Vi kallar honom för Marcel. Han säger att han inte fått veta när rättegången skulle vara. Men han hade velat vara med.  - De har inte tagit kontakt med mig, säger han.  Tolken berättar: - Om han hade blivit kallad till dessa rättegångar i oktober och december då skulle han ha lånat pengar bara för att kunna komma hit och vara med på rättegången. Och när som helst är han villig att vara med på rättegången därför att han litar på Svenska staten att få stöd och beskydd.    Tillbaka till Stockholms tingsrätt och Marianne Merdal: Tycker du att de här målsägandena har behandlats rättvist och så som en svensk skulle ha behandlats i rättssystemet?  - Oj, det är väl lite svårt att svara på kanske. Men ja, jag tycker att det är jätte tråkigt att vi inte fick tag i dem, eller att de själva inte ville ställa upp som målsäganden för det är ju viktigt att en rättegång kommer till stånd. Jag berättar att vi pratat med en målsägande som ville vara med men som inte visste när rättegången var.  - Nähä, ja det vet jag ju ingenting om förstås. Men vi har gjort allt vad vi kunde i alla fall för att få tag i dem. Som sagt var, hade han inte suttit frihetsberövad så hade vi nog fått tag i dem, men tiden gick ut. Och sedan överflyttades målet till Solna tingsrätt så då har vi lämnat ifrån oss det.  Ja eftersom den misstänkte mannen satt häktad i ett nytt ärende i Solna vid den här tiden, så flyttades hela målet till Solna tingsrätt. Rättegång där hölls i november och december. Men inte heller till dessa förhandlingar kallades EU-migranterna. Istället avhandlades andra brott som Kistamannen var misstänkt för. Han dömdes till fortsatt skyddstillsyn, alltså en förlängning på det straff han fått tidigare, vilket innebar att han var ute på gatan igen. På Solna tingsrätt, innanför säkerhetskontrollen, möter jag Sofia Jungstedt. - Jag heter Sofia Jungstedt. Jag är rådman vid Solna tingsrätt. Jag är nyfiken på de här personerna som har utsatts för hot och misshandel som är EU-migranter. Först låg målet hos Stockholms tingsrätt och de lyckades inte kalla de här personerna till huvudförhandling. Och sedan flyttades målet över hit till Solna tingsrätt och ni har hållit huvudförhandling i november och december. Vad jag förstår kallades de här personerna inte då heller, varför inte? - Det som hände när Stockholms tingsrätt överlämnade en del av sitt mål till oss det var att den här personen som var tilltalad i Stockholms tingsrätt mål han häktades för andra misstankar här i Solna. Och det som hände då var att det kom in ett åtal och då gäller vissa tidsfrister och att huvudförhandling ska hållas inom en ganska snar tid. Och utifrån den information vi fick var det inte möjligt att få tag på de här målsägande med så kort varsel så att vi skulle kunna hålla huvudförhandling i den delen. Och det var lite samma situation som sedan inträffade i december. Tingsrättens förklaring är alltså att det återigen blev kort om tid. Men flera av de inblandade EU-migranterna upplever att ingen gör något för att de ska kunna vara var de vill i stan i lugn och ro. Nu är det snart mars och de här brotten inträffade förra sommaren och tidig höst, vad tänker du om att det har tagit så lång tid? - Det är alltid olyckligt när mål drar ut på tiden. Och det är inte helt ovanligt tyvärr att det går en tid från det att ett brott begås till dess att det åtalas och vi kan hålla huvudförhandling och sedan döma i målet. Och det är alltid tråkigt för alla inblandade att det blir på det sättet.   Advokat Denise Lagercrantz tar emot på sitt kontor på Södermalm i Stockholm. Hon är målsägandebiträde åt flera av de drabbade. Att det var ont om tid håller hon med om. Men hon tycker att tingsrätten kunde ha gjort mer, som att till exempel skicka kallelser till de svenska adresser som trots allt finns: - Ja det borde de ju ha gjort, det borde de ju absolut ha gjort. Är det din uppfattning att det går att få tag i de här personerna? - Ja det är min uppfattning. Det krävs lite arbete, men det går absolut. Förutom att post till de målsägande i det här fallet hade kunnat skickas till de svenska adresser som vi får fram genom upplysningar från Skatteverket och Fordonsregistret så finns det också adresser i Rumänien dit post kan skickas. I en av de målsägandes brevlåda i Rumänien dimper det också ned ett brev från Sverige, daterat den 29 oktober förra året. Men det är ingen kallelse till tingsrätten. Eftersom brevet var på svenska fick volontären Bienvenido Flores förklara innehållet. - När han kom hit och visade oss det här så var det sjukhusräkning, så han blev ledsen. I kuvertet ligger istället räkningen från det sjukhusbesök som målsägande fick göra efter misshandeln i Sverige. Drygt 3 900 kronor blev notan på. - Sorgligt, han trodde att det var tingsrätten som hade skickat det och kanske det var att han skulle få ersättning för de här skadorna. Sjukhuset lyckades alltså nå mannen med post till Rumänien. Men tingsrätten har inte hört av sig dit. En förklaring var ju enligt Marianne Merdal vid Stockholms tingsrätt att tingsrätten inte fick adresserna från polisen. Men fanns uppgifterna hos polisen? Jag besöker gruppchefen för en avdelning hos polisen i Solna som jobbade med förundersökningen. - Lars Isaksson heter jag och är tillförordnad gruppchef på sektionen för grova brott. På rumänska id-kort står hemadressen till personen. Jag har läst i förundersökningen att det i flera fall står att den målsägandes identitet är styrkt med just id-kort och jag är nyfiken på vilka kontaktuppgifter polisen tog till de här personerna. Noterade de hemadressen till exempel? - Ja alltså, det här är ju svårarbetade ärenden i och med att det är personer som inte har någon fast bostad. De har inga fasta adresser, vi har inte fått några adresser av dem heller. Utan det vi har fått är deras mobilnummer som vi har kunnat ha kontakt med och att vi har vetat vilka områden de har befunnit sig på. Men sedan har det ju hänt att vi har åkt dit ut och då har de inte varit där. Men problemet är ju att de inte har några fasta adresser. Så tingsrätten har ju fått de uppgifter som vi har fått och det är ju deras mobilnummer helt enkelt. Vad tycker du att ni hade för uppgift att samla in rumänska adresser till exempel med deras id-kort? - Nä jag tycker inte att vi har mer uppgifter. Vi ställer de frågorna som jag tycker att vi förväntas få svar på. Vad de har för adresser i Sverige och i Rumänien, vad de har för mobilnummer och var man kan få tag på dem. Och det klart att, vi representerar ju ändå ett rättssystem och det kanske inte är fullt så bekvämt för alla att jobba med den kontakten som vi representerar. Så man har inte uppgett mer än mobilnummer, det är det vi har fått. Ni har inte uppgift att själva kontrollera om det finns samordningsnummer och om det finns svenska adresser eller rumänska adresser? - Nä det har vi inte. Vi pratar om målsäganden och vi kan inte vidta tvångsmedel eller så. Vårt intresse är ju att givetvis att kunna genomföra en förundersökning och få fram så mycket bevisning att det kan leda till åtal och till en fällande dom. Och i det här fallet vore vi om några tacksamma om den här blev ordentligt lagförd. Borde det då inte legat i ert intresse att ta in mer uppgifter? - Jo, vi frågar ju efter det vi vill ha. Och det vi får är ett mobilnummer. Kan ni inte göra egna sökningar i register? - Inte i våra register, de finns ju inte där. Vi har ju hittat i alla fall två svenska adresser där de står som inneboende dit de hade kunnat få post. - Jamen bra, då har du lyckats bättre än vad vi har gjort. Det beror ju på hur ni har hittat dem, om ni har fått dem genom dem själva eller så... Nej det har vi inte, vi har sökt efter dem genom Skatteverket och Fordonsregistret. - Okej, ja jag tar tacksamt emot de adresserna om det fortfarande är aktuellt. Eller tingsrätten om det ska bli en huvudförhandling längre fram, de kanske är tacksamma om de får de adresserna i så fall. Men när ni inte har tagit fram de adresserna tycker du då att ni har gjort allt som står i er makt? - Vi har ju ställt de frågorna som man alltid gör när man träffar målsäganden och vi har fått de svaren som har varit väldigt begränsade. Och vi kan inte tvinga målsägande att lämna uppgifter och hur långt vi ska sträcka för att hålla på och slå och söka och forska i register för att få tag på uppgifter om målsägande, det känns väldigt konstigt tycker jag. Det känns konstigt att leta efter dem på det sättet? - Ja på det viset tycker jag. För det är inte misstänkta personer vi pratar om. Vi pratar om personer som har blivit utsatta för brott och då är det ju rätt viktigt att de också vill medverka i den utredning som följer. Men har du anledning att tro att de inte vill det när de ändå har anmält det till er? - Ja, i vissa fall kan jag tänka mig att de inte vill medverka. Vi är tillbaka i kylan på torget i Kista.  En kvinna sitter på en ikeapåse, med en fleecefilt virad om kroppen. Som många andra som ber förbipasserande om pengar i en pappmugg håller hon i ett kort på barn som är kvar hemma i Rumänien. På grund av rädsla att ha sitt namn med så har vi bytt ut hennes namn. Vi kallar henne Laura. Hon skulle också varit delaktig i rättegångarna som ställts in. Men hon blev inte kallad säger hon.  - Nä, de har inte sagt någonting... Efter några månader i Rumänien är Laura tillbaks i Stockholm. Nu är hon inte säker på att hon vågar vara med i en rättegång. Men i höstas hade hon velat vara med säger hon: - Just då så ville man sätta honom i fängelse. Men nu har vi förstått att lagen och polisen inte kan göra så att han ska sättas i fängelse. Han är kvar här och då är man rädd för honom. Gick det att få tag i er tycker du? Hade ni lämnat telefonnummer eller något sätt för dem att nå er i Rumänien eftersom ni hade åkt tillbaka dit?  - Ja, vi har lämnat ett telefonnummer hos polisen. Och så hade de namnen från id-korten. Så däruppe fanns allt. Så ni har inte hållit er undan från en rättegång i höstas? - Nej nej. Men nu så...jag är rädd. Så vi är tillbaka vid rädslan som hänger över EU-migranterna när de vet att Kistamannen är fri ute på stan. Jag får höra talas om att det ska ha förekommit dödshot, att Kistamannen nyligen med gester visat att han ska döda den som tar sig till polisen.  Laura säger att det enda hon vill nu är att han ska lämna dem ifred. Vi småpratar lugnt. Men plötsligt förändras stämningen. En annan kvinna dyker upp. Hon har suttit utanför en av de andra ingångarna till gallerian. De två kvinnorna känner varandra. Hon som just kom säger att Kistamannen går förbi nu. Är det han? Var är han? - Det är han den där med väskan och mössan på huvudet. Ja den där som går där framme. Hon är upprörd. Han har sparkat omkull hennes mugg och hon är säker på att hon skulle fått stryk om hon inte just då stått upp en liten bit bort från sin plats för att dricka vatten. Nu har ingen av kvinnorna ro att sitta ned längre. De diskuterar sinsemellan på romani. Här kan vi inte vara kvar meddelar de. Vi åker tunnelbana tillsammans till t-centralen och de berättar om en stark rädsla för att bli attackerade av Kistamannen. Den här rädslan verkar finnas bland många av EU-migranterna som tigger i Stockholm. Överallt går det att hitta personer som berättar om att de blir livrädda när de ser Kistamannen. De känner sig säkra på att han när som helst kan skada dem eller döda dem. På t-centralen har jag stämt träff med Marcel, en av de målsägande, han som jag pratade med på telefon i Rumänien. Nu har han kommit tillbaka till Stockholm. Han är också mycket rädd. Han stötte ihop med Kistamannen nyligen och känner inte längre att han är säker på att han vågar vara med på en rättegång om den blir av. - Jag kan inte ta mig till tingsrätten, då ser han mig i ansiktet och några dagar senare så kommer jag att hittas död kanske (av min familj).  - När jag såg honom blev jag såpass rädd att jag reste på mig och gick därifrån. Man kan inte stanna kvar. Man vet ju aldrig vad han har i väskan, han kan slå till mot huvudet och döda en. Kaliber har flera gånger sökt Kistamannen för att få en kommentar om anklagelserna mot honom, men inte fått svar. Kistamannen, som flera gånger anmälts för hot och misshandel av EU-migranter, har alltså släppts ut ur häkte gång på gång för att ibland omedelbart anmälas för nya brott. Varken Stockholms eller Solna tingsrätt har lyckats kalla de drabbade till rättegång. Några dagar innan vi ska sända det här programmet får vi veta att tingsrätten nu ska försöka få tag i de drabbade och hålla rättegång i maj i år, närmare ett år efter de första anmälningarna som ska behandlas. Under tiden finns skräcken att råka ut för något ständigt närvarande hos flera av EU-migranterna som finns i Stockholm.   Reporter: Johanna Sjöqvist Harland Research: Lovisa Åkesson, Martin Adlercreutz och Linnea Johansson Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hon turnerar just nu Sverige runt med sin egen föreställning En komisk depression. Den handlar om året 2012 när Nour El Refai var "ledsnast i världen" och skickade "4000 fyllesms i veckan". För skådespelaren och komikern Nour El Refai har det så länge hon kan minnas varit självklart att det var på scenen hon skulle stå. Och redan som tonåring började karriären.  2004 var hon med i sin första film och sedan dess har 28-åriga Nour El Refai hunnit med otaliga film-, tv- och scenproduktioner. Exempelvis Melodifestivalen, Boys, Musikhjälpen, Karlsson på taket och Ballar av stål. Men vägen till rampljuset har varit tuff. I Söndagsintervjun i P1 pratar Nour El Refai om sin fattiga uppväxt i Skåne med mamman och bröderna, om mobbningen och tidningsrubrikerna. Men också om första gången hon reste till vad hon kallar sitt hemland: Syrien. Bara ett par år innan kriget bröt ut. Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jakten på okänt liv i rymden har blivit allt mer aktuellt när vi hittat spår av vatten på Mars och fler planeter utanför solsystemet. Men vad ska vi leta efter när vi söker efter det okända livet? För att kunna leta efter liv, måste man bestämma sig för vad liv är. På ett kafé i Lund sitter filosofen Erik Persson från Umeå universitet och evolutionsbiologen Jessika Abbott, Lunds universitet, och filar på en statistisk modell för att definiera liv. I Borås jobbar  astrobiologen Sandra Siljeström, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, med att kalibrera instrument som ska gräva efter organiska molekyler på mars, i jakt på utomjordiska mikrober. Astronomen Markus Janson, Stockholms universitet, spanar efter livets molekyler på fjärran planeter. Tillsammans försöker de alla få fatt i det okända livet, från sina perspektiv. Reporter: Olof Peterson Från i går.

Vetenskap, Repris

Högfluorerande ämnen, så kallade PFAS, hör till de mest besvärliga miljögifterna, ämnen som bland annat finns i brandsläckskum och som har rapporterats förorena både mark och vatten. Men de här kemikalierna finns i många olika produkter som vi använder dagligen och när det hamnar i avloppet tar de sig igenom reningsprocessen. Reportage av Annika Digréus. Hör också samtal med Lisa Anfält, enhetschef på kemikalieinspektionen.

Tidning Svenska Dagbladet har granskat hur det amerikanska internetföretaget Facebook behandlar anmälningar om hot och hat på deras plattform. Totalt lämnades tolv anmälningar utan åtgärder av bolaget. Vilket ansvar har bolagen bakom internettjänster och hur kan internetanvändare agera när det gäller hot och hat. Samtal med Jack Werner, som genomfört granskningen och Ängla Eklund, projektledare Institutet för Juridik och Internet.

Den första mars träder den så kallade anvisningslagen i kraft. Lagen innebär att kommuner är skyldiga att ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd. Enligt Regeringen syftar lagen till att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Men många kommuner är kritiska eftersom de har svårt att få fram bostäder åt de nyanlända. Samtal med Erik Nilsson, statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet, som ansvarar för etablering av nyanlända, Andreas Sturesson, kristdemokratisk kommunalråd i Jönköping, en av de kommuner som är kritiska till förändringen och Mathias Wahlsten, chef för enheten integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Den senaste tiden har det hållits stora protester på New Delhis största universitet. Den studentfackliga ledaren Kanhaiya Kumar, har gripits, anklagad för att ha ropat anti-indiska slagord. Gripandet kan ses som en del av de religiösa och nationella spänningarna som pågår i Indien just nu, där hindunationalister gör sig allt mer hörda. Samtal med Margita Boström, asienkorrespondent.

I dag i USA vankas den så kallade supertisdagen med primärval och nomineringsmötet i hela tretton delstater. Resultatet kan bli ett avgörande tillfälle då de kandidater som ligger efter har chansen att komma ikapp. Och kampen om minoriternas röster får stor betydelse. Hör vår utsände Robin Olin.

Att Grekland tar emot tusentals nya människor på flykt varje dygn och att Makedonien har stängt gränsen mot Grekland, ledde till stora upplopp igår. Landets ekonomi är fortsatt mycket svag och försämras ytterligare av flyktingsituationen. Vår migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat ordförande för Atens Handelskammare, Constantinos Michalos, som är mycket pessimistisk om inget görs fort.

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar.

Igår kväll kom nyheten att den svenska löparstjärnan Abeba Aregawi stängs av tills vidare och sparkas ut från OS-truppen, efter att ha testats positivt för den förbjudna substansen meldonium. Ämnet hamnade på den internationella dopningsbyrån Wadas lista först den 1 januari i år. Samtal med Bo Berglund, som är överläkare på Karolinska institutet och tidigare medlem i antidopningsbyrån Wadas listkommitté.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Sema Ekinci, vice ordförande i Islamakademin i Malmö. I naturen hittar Sema Ekinci ett lugn som också går att finna i de människor som inser sin roll i skapelsen, den roll som Gud har gett allt och alla. TextKoranen 17:44. Musik"Third and Seneca" - Mark Kozelek "Pozo del deseo" - Ketama, Toumani Diabaté & Jose Soto  Producent Natacha López

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Mitt möte med den Heliga Birgitta Hans-Ola Stenlund är skådespelare och pjäsförfattare. Han kommer från Skellefteå och bor nu i Umeå. Hans-Ola har arbetat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Kan gamla krigsbilder fortfarande beröra? Svenskt kulturav till utlandet, trots stränga utförselregler.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Svenskt kulturarv - vad är det och varför förs det ut ur landet? "Idiotens" myller som teatermonolog.

Kultur

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Super Tuesday i dag. Flyktingkrisen Grekland.PFAS i konsumentvaror - hur skadas vi av alla kemikalier? Från och med 1/3 måste kommunerna ta emot flyktingar. Hindunationalism. Abeba Aregawi avslöjad för dopning med nytt preparat. Näthat, Svds granskning: mordhot och kränkande kommentarer tillåts på FB. vad säger lagen? Utrikeskrönikan, Peking.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat hårdrock, Donald Trump och doping. Ring P1 från Göteborg med programledare Emmy Rasper, producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

God hygien och renlighet  värderas högt i det moderna samhället, men den systematiska jakten på bakterier har också en baksida. Allt fler samband hittas nu mellan allergier, autoimmuna sjukdomar och överdriven renlighet. Städ- och tvättivern har visat sig vara ett tveeggat svärd. Hur bär man sig åt för att hitta rätt balans? "Om vi ska leva hälsosamt i den moderna världen ska vi inte försöka bli av med mikroberna eller mikroorganismer utan istället se att om vi utsätter oss för dem så kan vi skydda oss från infektioner". Det säger Tim Spector, professor i genetisk epidemiologi som även skrivit boken The Diet Myth.  Sofia Portström vill gå steget längre och har slängt ut schampo, tandkräm och tvål från sitt badrumsskåp och tvättar sig enbart med produkter hon gjort själv. "Ren är inte att skrubba sig med en massa kemikalier. Jag är född ren", förklarar hon. Gäster i studion är Hans Fredlund, smittskyddsläkare, Marie-Louise Danielsson Tham, professor i livsmedelshygien och Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lisa tränade tio timmar om dagen och levde på tonfisk på burk, sallad och koffeintabletter. En dag sprang hon tills hon kollapsade. Det var minusgrader ute och var nära att frysa ihjäl. Lisa var en förebild på dansskolan där hon jobbade som danslärare och dansade själv på elitnivå. Hon tränade hårt och åt hälsosam mat. Men när hon blev besatt av tankarna på mat och träning blev hon sjuk. Lisa är 30 år. Hon var 23 år när hon hittades i ett dike vid motorvägen. Det var vinter och minusgrader ute. Hon hade kräkts och sprungit i flera timmar utan paus. Hon kunde inte resa sig och trodde att hon skulle frysa ihjäl. Programmet är gjort av Cecilia Mora Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

"En som hon" av Anne Sexton Översättning: Jenny Tunedal och Niclas Nilsson Uppläsare: Lotti Törnros Diktsamling: "Sanningen de döda vet" . Förlag: Ellerströms, 2014 Musik Geirr Tveitt: Snö Exekutör Slagr Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Genom kemisk syntes kan man sätta ihop alternativ till vanligt dna. På så sätt kan byggstenar skapas till konstgjort liv, som är olikt allt levande på jorden. I slutet av 1980-talet satte Steven Benner ihop den första dna-molekylen med utökade byggstenar. Nu har det dna:t blivit så välfungerande att det kan dela sig och utvecklas ungefär som vanligt dna. Genom syntetisk biologi kan forskarna pussla ihop livets molekyler på ett sätt aldrig har funnits på jorden. Det ökar vår förståelse för hur okänt liv i universum skulle kunna se ut. Professor Steen Rasmussen har jobbat i 20 år för att bygga artificiellt liv från grunden. Han vill bara använda delar som inte finns i den vanliga naturen. För det är först när man kan bygga eget liv, som man verkligen förstår livet, menar han. Steven Benner är professor och grundare av Foundation for Applied Molecular Evolution och Steen Rasmussen är verksam vid Syddansk Universitet och Santa Fe Institute. Reporter: Olof Peterson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Om vad som händer när tre Lundell-skeptiker låser in sig med Ulf Lundells samlade produktion i tre månader; om kyrkans förtryck av den samiska jojken och veckans Klassiker om Old Vic Theatre i London. Hur mår man om man under 68 dagar bara fått lyssna på Ulf Lundells samlade produktion på 68 skivor: en skiva varje dag - ingen annan musik? Imorgon kväll går trion Tommie Jönsson, Maja Åström och Johannes Klenell - alla tidigare "Lundell-skeptiker" - i mål med maratonprojektet och podden Lundellbunkern. Senare i vår ger Svenska kyrkan ut sin vitbok om hur kyrkan historiskt har förtryckt samerna och den samiska kulturen. I kristnandet av samerna sågs till exempel jojken som ett uttryck för trolldom, varför den stämplades som syndig och nästan höll på att försvinna. Vad betyder jojken idag och hur ser motståndet mot jojkandet ut nu? Reportage av Helene Alm. I veckans klassiker möter vi bland annat skådespelaren Kevin Spacey - men det handlar om teatern där han är konstnärlig ledare: den anrika teatern Old Vic i London. Programledare: Mona Masri Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Far, fadern, farsan eller pappa är olika ord för samma sak. Men vilken status hade orden pappa och far förr och hur har det förändrats över tid? Veckans språkfrågorVad är det för skillnad på orden ironi och sarkasm? Vad är det för skillnad på orden speciell och särskild? Varför kallade Karl XII sin pappa för pappa? Dessutom uppdaterar vi läget kring uttrycket "att loppa sig" i betydelsen att lata sig. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen - idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Thomas Nordegren & Louise Epstein har sportlov så istället är det Ülkü Holago, vanligtvis producent för programmet och Ekots Tomas Ramberg som sitter i programledarstolarna. Men vi har ändå idag med oss Thomas Nordegren som trots att han är i USA på semester, gett sig iväg till Valdosta, Georgia, för att rapportera om Super Tuesday i vårt program. Han har bland annat haft närkontakt med Donald Trump. Bindväven är kroppens eget kasslernät som håller ihop musklerna. Yogainstruktören Annelie Alexander vet att den är viktig och i dagens program tipsar hon om hur man tar hand om den på bästa sätt, synnerhet om du har värk i dina muskler. Bland annat visar hon Ülkü Holago och Tomas Ramberg hur de kan massera sig själva, även på svåråtkomliga delar av kroppen. Shakeb Isaar var tv-stjärna i Kabul men tvingades fly till Sverige från talibanerna. Från att ha lett landets motsvarighet till Idol är han nu engagerad i olika projekt i sin nya hemstad Malmö. Ett av hans fokus är att varafotbollstränare för ensamkommande ungdomar från Afghanistan i Malmölaget Barrikaden AIF. Programledare: Ülku Holago Bisittare: Tomas Ramberg Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Skyltdockor i Ku Klux Klan-mundering när brittiska konstens bad boys Jake och Dinos Chapman ställer ut, finskt medieupprop mot lögnmedia och vem betalar vad när Sverige ska främja kulturen utomlands

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi sänder från supertisdagen i USA, Islands piratparti, Schyssta kompisar, Tobaksutredningen, Flyktingsituationen i Grekland, Hoppfull utveckling i Sri Lanka och om pubilkens hårda dom mot Aregawi.

Piratpartiet är numera Islands klart största parti, enligt flera opinionsundersökningar. Väljarstödet är kopplat till islänningarnas stora misstro mot det politiska etablissemanget efter Islands bankkrasch 2008.

Idag när det är supertisdagen, Super Tuesday, i USA kan det avgöras vem som vinner och vem som försvinner i den allt mer infekterade primärvals-kampanjen.

Under tre decennier var Sri Lanka en isolerad ö. De kritvita stränderna var så gott som tomma. Alltmedan inbördeskriget mellan regeringstrupper och de Tamilska Tigrarna sargade landet. Men nu har det vänt.

Anton kände sig ensam och utstött. För drygt tre år sedan försökte han ta sitt liv. Idag är han 15 år och tillsammans med sin mamma Kinna Skoglund i färd med att skapa en mötesplats för andra unga i liknande situation.

Vi sänder från supertisdagen i USA, Islands piratparti, Schyssta kompisar, Tobaksutredningen, Flyktingsituationen i Grekland, Hoppfull utveckling i Sri Lanka och om pubilkens hårda dom mot Aregawi.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi sänder från supertisdagen i USA, Islands piratparti, Schyssta kompisar, Tobaksutredningen, Flyktingsituationen i Grekland, Hoppfull utveckling i Sri Lanka och om pubilkens hårda dom mot Aregawi. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

Om vad som händer när tre Lundell-skeptiker låser in sig med Ulf Lundells samlade produktion i tre månader; om kyrkans förtryck av den samiska jojken och veckans Klassiker om Old Vic Theatre i London. Hur mår man om man under 68 dagar bara fått lyssna på Ulf Lundells samlade produktion på 68 skivor: en skiva varje dag - ingen annan musik? Imorgon kväll går trion Tommie Jönsson, Maja Åström och Johannes Klenell - alla tidigare "Lundell-skeptiker" - i mål med maratonprojektet och podden Lundellbunkern. Senare i vår ger Svenska kyrkan ut sin vitbok om hur kyrkan historiskt har förtryckt samerna och den samiska kulturen. I kristnandet av samerna sågs till exempel jojken som ett uttryck för trolldom, varför den stämplades som syndig och nästan höll på att försvinna. Vad betyder jojken idag och hur ser motståndet mot jojkandet ut nu? Reportage av Helene Alm. I veckans klassiker möter vi bland annat skådespelaren Kevin Spacey - men det handlar om teatern där han är konstnärlig ledare: den anrika teatern Old Vic i London. Programledare: Mona Masri Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Den svenska emigrationen är inte bara ett historiskt fenomen - idag emigrerar allt fler svenskar och antalet utvandrare motsvarar nu en medelstor svensk kommun per år. När man pratar om den svenska emigrationen tänker nog de flesta på alla de som sökte lyckan i Amerika runt förra sekelskiftet, men allt fler svenskar flyttar idag utomlands och emigrationen når nya rekord. Antalet personer som utvandrar motsvarar en medelstor svensk kommun per år. Vetenskapsradion Forum besöker den lilla staden Nerja på spanska solkusten och träffar Dan Bergström som driver en butik med svenska matvaror för alla de svenskar som bor i Spanien, och Eleonor Ruthström som valde att emigrera när hon mötte kärleken. I den nya boken Svenska utlandsröster skriver en mängd olika forskare om vilka utlandssvenskarna är och varför de har emigrerat. Bokens redaktör är Maria Solevid, statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och hon berättar om vad det innebär att Sverige idag är både ett invandrings- och utvandringsland. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lisa tränade tio timmar om dagen och levde på tonfisk på burk, sallad och koffeintabletter. En dag sprang hon tills hon kollapsade. Det var minusgrader ute och var nära att frysa ihjäl. Lisa var en förebild på dansskolan där hon jobbade som danslärare och dansade själv på elitnivå. Hon tränade hårt och åt hälsosam mat. Men när hon blev besatt av tankarna på mat och träning blev hon sjuk. Lisa är 30 år. Hon var 23 år när hon hittades i ett dike vid motorvägen. Det var vinter och minusgrader ute. Hon hade kräkts och sprungit i flera timmar utan paus. Hon kunde inte resa sig och trodde att hon skulle frysa ihjäl. Programmet är gjort av Cecilia Mora Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Genom kemisk syntes kan man sätta ihop alternativ till vanligt dna. På så sätt kan byggstenar skapas till konstgjort liv, som är olikt allt levande på jorden. I slutet av 1980-talet satte Steven Benner ihop den första dna-molekylen med utökade byggstenar. Nu har det dna:t blivit så välfungerande att det kan dela sig och utvecklas ungefär som vanligt dna. Genom syntetisk biologi kan forskarna pussla ihop livets molekyler på ett sätt aldrig har funnits på jorden. Det ökar vår förståelse för hur okänt liv i universum skulle kunna se ut. Professor Steen Rasmussen har jobbat i 20 år för att bygga artificiellt liv från grunden. Han vill bara använda delar som inte finns i den vanliga naturen. För det är först när man kan bygga eget liv, som man verkligen förstår livet, menar han. Steven Benner är professor och grundare av Foundation for Applied Molecular Evolution och Steen Rasmussen är verksam vid Syddansk Universitet och Santa Fe Institute. Reporter: Olof Peterson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hur är det att vara en youtubekändis? 16-årige Manfred Erlandssons Youtube-kanal har över 150 000 följare. 12-åriga Filippa Simonen är en uppgående youtubestjärna som Mileycool551. UR

Dokumentärer

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Mitt möte med den Heliga Birgitta Hans-Ola Stenlund är skådespelare och pjäsförfattare. Han kommer från Skellefteå och bor nu i Umeå. Hans-Ola har arbetat i Stockholm, Göteborg och Malmö. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Översättning: Jenny Tunedal och Niclas Nilsson Uppläsare: Lotti Törnros Diktsamling: "Sanningen de döda vet" . Förlag: Ellerströms, 2014 Musik Geirr Tveitt: Snö Exekutör Slagr Från kl. 12.00.

Kultur, Repris