SR, P1 2016-03-06

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Cécile har sommarlov. Just fyllda 17 är hon samtidigt barn och vuxen, naiv och beräknande. Hon iscensätter en grym lek som ändar i tragedi och sorgen tar plats i hennes annars så sorglösa hjärta. Bonjour Tristesse av Françoise Sagan. I dramatisering av Jonas Cornell efter Lilly Vallqvists översättning. Med: Josefin Ljungman, Philip Zandén, Angela Kovacs, Erik Johansson, Lisa Werlinder och Agneta Ekmanner. Ljud: Monica Bergmark, Michael Johansson. Inspicient: Roger Olson, Sven Philip. Producent: Marie Wennersten. Regi: Jonas Cornell. Från 2010. Från 28/2.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kritik mot att P1-programmet Konflikt lät en Putinkramande debattör sprida sin ryska propaganda. Hur mycket USA-val tål Sverige? Jack Werner i Facebooks frysbox. Konflikt i P1 bjöd in känd pro-rysk debattör  När Sveriges Radios fördjupande samhällsprogram Konflikt för en vecka sedan ville teckna en bild över den ekonomiska krisen och militära upprustningen i Ryssland stod många på gästlistan. Både forskare och det som vi journalister lite slarvigt brukar benämna som vanligt folk. I det här fallet ryssar boende i Sverige som ska företräda mannen eller kvinnan på gatorna i Moskva. I studion satt bland annat Oleg Mezjuev, en känd Putinvän som i Sverige både skrivit för den pro-ryska nyhetssajten Sputnik och driver den anti-Ukrainska rörelsen anti-euromaidan. Men hur tydliga var redaktionen med att berätta det här? Reporter Jonna Westin. Superduper-bevakning av USA-val Det kan knappt undgått någon levande varelse i vårt avlånga land att det i tisdags var primärval i ett antal amerikanska delstater. Så gott som samtliga nationella mediehus slog hårt på stora trumman med superlive och extrasändningar om supertisdagens superavgörande superval. Enligt statistik vi på Medierna fått har bevakningen av årets amerikanska primärval varit mer omfattande än både under 2008 och 2012. Det har skrivit 173 procent fler artiklar om Donald Trump än om Mitt Romney 2012. Och då ska vi minnas att det redan 2012 skrevs 88 procent fler artiklar om Mitt Romney än om 2008 års republikanska huvudkandidat John McCain.   Att amerikanska presidentval är viktiga även i och för Sverige är självklart. Men frågan är hur proportionerlig bevakningen är? Och lär vi oss något utöver kandidaternas hårfrisyrer, smutsiga attacker och färgsprakande hockeyhallskonvent? Mattias Pleijel är reporter. Uppdatering lördag 20160305. I en första version som sändes lördag 11.03 i P1 sägs felaktigt att vi i det här reportaget besöker Expressens tv-redaktion. Det stämmer inte. Vi besöker Aftonbladets tv-redaktion. Vi ber om ursäkt för felaktigheten. I den version som sänds söndag 18.00 i P1 samt i Podd-versionen är uppgifterna korrigerade. Facebook under press om hat och hot Det stormar just nu kring Facebook. När grundaren och VD:n Marc Zuckerberg besökte Berlin förra veckan blev han under ett publikt möte pressad om hatet som frodas på sajten. I Sverige fick i veckan en Facebook-nyhet hos Svenska Dagbladet stort genomslag. Det var vår krönikör här på Medierna i P1, Jack Werner, som kunde visa hur hat och hot fick ligga kvar på sajten - trots anmälningar. Men några svar från Facebook fick inte Svenska Dagbladet. När det kom fram att det var just Jack Werner som skulle ställa frågorna blev det stopp. Han är inte välkommen då han enligt Facebooks nordiska kommunikationschef, Peter Münster, är för påläst. Johan Cedersjö träffade Jack Werner i veckan.  Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Det nya gemensamma regelverket i EU för att rädda banker i kris diskuteras i Ekonomiekot Lördag. Och vad kan det exempelvis betyda för konkurrensen på den finansiella marknaden? Gäster är Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör och Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen . Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. - Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar. Niklas Zachrisson   Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hur mycket av det som händer oss har vi någon kontroll över? Den danska författaren Lone Frank, VM-trean i brottning Zakarias Tallroth och filosofen och prästen Frank Lorentzon diskuterar saken. Den danska neurobiologen, vetenskapsjournalisten och författaren av internationellt uppmärksammade populärvetenskapliga böcker Lone Frank förlorade sin livskamrat i cancer nyligen, vilket fick henne att omvärdera sin syn på slumpen. VM-trean i brottning Zakarias Tallroth menar att det inte duger att förlita sig på tur om man vill nå toppen. Och filosofen och prästen Frank Lorentzon har skrivit en avhandling om den fria viljan. I veckans Filosofiska rummet lägger de fram och diskuterar sina inställningar i frågan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand. Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för "Djävulen i Bergdala" samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fjälltagellaven vill helst ha utrymme och sol som i fjällen. I Gästrikland finns den som relikt från en annan tid. Hur fungerar djur på stora djup och höga höjder? På lab ska fältreportern testa. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fjälltagellaven vill helst ha utrymme och sol som i fjällen. I Gästrikland finns den som relikt från en annan tid. Hur fungerar djur på stora djup och höga höjder? På lab ska fältreportern testa. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. "Långfredagssången Wa habibi skulle jag gärna vilja höra. Den har ett så innerligt uttryck och Fairuz framför den med en stark känsla." Lyssnaren Jan-Fredrik har önskat höra den libanesiska sångerskan Fairuz sjunga i programmet idag. Och en annan lyssnare, Birgit, vill höra den norska kören Cantus sjunga Frode Fjellheims Kyrie. Hon skriver: "När jag lyssnade på den såg jag framför mig tusentals , ja miljontals flyktingar i Turkiet, Libanon, Grekland, Afrika som alla stämmer in i denna fantastiska Herre förbarma dig! Jag skulle så gärna vilja höra den igen!" Så i dagens program hörs allt från arabisk sång till jojk. Med mera!

Andliga frågor

Är det svårare att hjälpa den som är inpå? Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare. Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Veckomagasinet tar sats inför Vasaloppet genom att berätta om den historiska betydelsen av bra glid. Vi pratar också om hjärtsvikt, snällhet och drömmen om att få gräva upp monsterskepp i Stockholm. Vasaloppsveckan pågår och många slipar vallatekniken för snabba spår. Men lek och fritid för oss idag var stort allvar förr i tiden. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar om betydelsen av att ha bra före på snön historiskt sett. - I norra och mellersta Skandinavien var ett gott snötäcke med gott glid väldigt betydelsefullt för transport av varor, och även människor, under vinterhalvåret, säger han. Slädtransporter var till exempel viktiga för bondehandeln, och man höll marknader i mars när ljuset var tillbaka men snön låg kvar. Först när järnvägen och motorfordonen kom blev vintern mer av en belastning än en tillgång. - Man måste ha snöplogar och i städerna måste man transportera ut all snö som man skottar. Veckomagasinet handlar också om hjärtsvikt som är en av våra dödligaste folksjukdomar, om drömmen att få gräva upp 1500-talets monsterskepp i Stockholm, och om tekniken som avslöjar om du är snäll på riktigt eller bara beräknande. Programledare är Sara Sällström.   Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Svenska Trita Parsi är en av världens främsta Irankännare och en nyckelspelare i den amerikanska diplomatiska strategin gentemot Iran. Men vägen till den politiska makten har varit lång. Trita Parsi är grundare av organisationen NIAC i USA - Nationella Iran-Amerikanska rådet - och en prisbelönt författare för sina böcker om Mellanöstern. Bland annat har han fått Grawemeyer Award för att hans idéer bidrar till att förbättra världen.  Han hade en stor inverkan på den amerikanska strategin i förhandlingarna om kärnavtalet med Iran, och är en återkommande gäst i Vita huset och på tv-kanaler som CNN, BBC och Al Jazeera.  Trita Parsi föddes i Iran, men kom till Sverige som 4-åring. Hans far var en inflytelserik professor i religionshistoria och sociologi som inte skrädde orden mot Shahens styre. Efter att han blivit torterad flydde hela familjen till Uppsala där pappan erbjudits en gästprofessur. I Söndagsintervjun i P1 berättar Trita Parsi bland annat om uppväxten i förorten Gottsunda som präglades av utanförskap och en känsla av att vara förskjuten från det svenska samhället. Men också om vägen till maktens korridorer.  Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv. - Jag måste säga att det har varit otroligt intressant! - Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av. Niklas Zachrisson Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen 6 mars programledare Marianne Hasslow. Grekland och flyktingarna utan hopp. Rapport från Damaskus vardagsliv och krigets oberäknelighet. Svenskundervisning för nyanlända tonåringar. Det kan löna sig att fuska. Krönika Johan Norberg. Panelen. Mp, partiet som blev som alla andra. Public Service. USA:s republikanska parti och deras våndor över Donald Trump. Vad är svensk badhuskultur? Kinesiska sjukförsäkringssystemet haltar. Kåseri Fanny Danielsson.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Musikgudstjänst med klezmermusik i Huskvarna kyrka. Professorn och författaren Stefan Einhorn talar, prästen Dennis Hagberg är liturg. Nova Vocs och Dalvikskyrkans kör. Salomon Helperin med musiker. I gudstjänsten, i en kristen kyrka, hörs judisk musik och en judisk talare, professorn och författaren Stefan Einhorn. Han talar om "Den kluvna människan - våra ljusa och mörka sidor, och hur vi kan hantera dem. Om de nya dödssynderna." Det finns mycket gemensamt mellan judendom och kristendom som Gamla Testamentet. Men också glädjen i den judiska klezmermusiken, sprungen ur de jiddishtalande östeuropeiska judiska spelmännens tillvaro med förföljelse, pogromer. En musik som förmår dela glädjen i livet, "En sång om livet", trots den tillvaro den är sprungen ur. En sång i natten, en sång om livet; ... sång och liv oss genomströmmar och svävar ut i ljusa drömmar. Ur "En sång i natten". Text1 Timotheosbrevet 2:4-6 MedverkandeProfessorn och författaren Stefan Einhorn, talare Prästen Dennis Hagberg, liturg Kören Nova Vocs, körledare Emma Pettersen, pianist Dalvikskyrkans kör, körledare Linda Sandström, solist, pianist Salomon Helperin, musikalisk ledare och trumpet Hans Carlén, dragspel Johan Feurst, saxofon Bo Hellgren, bas Eva Styffe Heinpalu, textläsare Ulla Svensson, förbön MusikKom och sjung en visa/Undzer nigndl (Nochem Sternheim/Lars Hernqvist) Ose shalom/Fred åt folket Israel (Trad/Salomon Helperin) Psalm 788, För livets skull (Per Harling) Bröder, systrar/Ale Brider (Trad/Sv text Birgitta Wennerberg-Berggren/Lars Hernqvist) En sång i natten/Arum dem faier (Judisk folksång/Sv text Birgitta Wennerberg-Berggren/Lars Hernqvist) Baruch nr 16 (Salomon Helperin) När han kommer vaknar vår glädje (Trad. hebreisk folkmelodi/Text efter Jesaja 11:1-7, Susanne Rikner/Gunnar Andréasson) Psalm 709, Du är evig du är hel (Per Harling) Vår hela värld/Di gantse velt (Folkvisa/Sv text Lars Hernqvist) Ur livets källa/Mayim (Folkvisa/Sv text efter Jesaja 12:3, Birgitta Wennerberg -Berggren) Tehillen 23 (Salomon Helperin) Bröder systrar är vi alla. Och vi lever för varandra. Håller vi ihop i världen följer glädjen med på färden. Glada danser, glada sånger, tröstar hjärtat många gånger. Ur "Bröder, systrar". Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I snart ett års tid har EU-migranter i Stockholm varit rädda för den så kallade Kistamannen. Några har vågat polisanmäla misshandel och hot, men han är fortfarande på fri fot. Geta Iorgu från Rumänien som hotats av den i medier så kallade Kistamannen säger att  hon är jätterädd när hon är ensam. Hon är rädd för att bli misshandlad, han kan göra vad som helst, säger hon. Vi är på Stockholm central en grå februaridag. I tunnelbanenedgången från Plattan rör det sig som vanligt mycket folk. Många av de EU-migranter som jag möter här i dag tillsammans med en tolk, pratar om just rädslan för den här mannen som vi i reportaget kallar för Kistamannen. Vi har många gånger hört om våld mot personer som tigger - och att få av dem anmäler brott till polisen. Men i Kaliber i dag ska vi berätta om en polisutredning där flera EU-migranter i Kista faktiskt HAR anmält brott OCH låtit sig förhöras av polisen. Men rättegångarna har ställts in. Varför har EU-migranterna inte fått sin sak prövad? Ur Ekot "En man i 25-års åldern döms till skyddstillsyn för att ha dödshotat en grupp romer i Kista, rapporterar P4 Stockholm. Mannen hällde brännbar vätska på gruppens tillhörigheter och återvände senare och skrek att han skulle döda dem och gjorde gester som om han höll ett skjutvapen. Mannen döms för olaga hot och egenmäktigt förfarande." Det här var i maj förra året. Men skyddstillsynen innebar att mannen var på fri fot och det dröjde inte länge innan nya polisanmälningar mot honom kom igen.  Ur Stocksholmsnytt: "En man i 25-års åldern som för bara några veckor sedan dömdes till skyddstillsyn efter att ha hällt tändvätska på och hotat EU-migranter har nu anhållits igen, misstänkt för nya överfall på EU-migranter i Kista..." En av de närpoliser som var med och grep Kistamannen vid flera tillfällen och såg hur oron spred sig bland EU-migranter i Kista var Martin Marmgren: -Han var ju tydlig i sin avsikt att driva bort dem ifrån Kista. Men trots flera polisanmälningar och kortare tider in och ut ur häkte under sommaren och hösten så har flera fall av misshandel och hot ännu inte tagits upp i en rättegång. Gång på gång har förhandlingar ställts in. Polis och tingsrätt säger att de drabbade varit svåra att få tag i. Men är de så svåra att hitta? Det ska vi ta reda på. Från tunnelbanan i Kista kommer man direkt in i den stora Gallerian. Utanför en av ingångarna breder ett torg ut sig.Trots att det bara är några minusgrader sprider sig en råkyla snart genom skosulorna upp i kroppen från asfalten. Det var här i april förra året som Kistamannen hällde tändvätska på tillhörigheter och med hot jagade bort en stor grupp romer sent på kvällen. Var hände det här, på torget? -Ja, där borta   En av dem som var där är Geta Iorgu. Hon berättar att Kistamannen redan den eftermiddagen hade kommit fram till henne och hennes bror i Kista. Hon säger att Kistamannen sa att han inte kan tåla zigenare här och att om de inte stack härifrån så skulle han döda dem.  Och på kvällen kom han tillbaka och hällde bensin på deras tillhörigheter, säger hon. Geta Iorgu och flera andra har berättat att han jagade dem med en pistol i handen. Men om det verkligen var en pistol är oklart i domen, men de upplevde det hur som helst så, blev livrädda och sprang därifrån. De flydde till en närbelägen bensinstation. Gamla kvinnor 60 till 80 år sprang barfota. Och Kistamannen jagade dem, berättar hon. Men boende i området som såg vad som hände ringde polisen. Efter rättegång dömdes Kistamannen den 4 maj förra året till skyddstillsyn. Det innebar att han skulle ha möten med en kontaktperson men i övrigt släpptes han ut på fri fot. Och bara några veckor senare så anmäldes han alltså på nytt för att ha hotat och misshandlat EU-migranter och för hot mot en polis. Och den följande månaden kom flera nya anmälningar mot honom. Varje gång satt han några dagar i häkte, men släpptes alltid ut igen. Vid ett tillfälle kom nya anmälningar om hot och misshandel bara en dag efter att han kommit ut från häktet. Och så här fortsatte det under den tidiga hösten. Kistamannen misstänktes också för andra brott, såsom narkotikabrott, och dömdes under hösten och vintern för några av brotten till dagsböter och fortsatt förlängd skyddstillsyn. Men hoten och misshandel av just EU-migranterna behandlades aldrig i tingsrätten. Vi ska återkomma till det. Men först ska vi tillbaka till Martin Marmgren som vid den här tiden var närpolis i Kista. Han berättar att han och hans kollegor upplevde den här tiden som väldigt frustrerande.  -Vi försökte agera, ändå lyckades inte vi få stopp på det utan det som i slutändan gjorde att brotten upphörde var ju att de här människorna inte vågade vara kvar. Så det klart att det är en stor frustration. Det går ju inte att se på ett annat sätt än ett misslyckande för hela rättssamhället att en person med hot och våld kan driva bort en grupp människor som har samma rätt att befinna sig på den platsen som alla andra. Resultatet blev alltså att de drabbade i flera fall lämnade Sverige. I oktober skulle fallen där EU-migranter anmält hot och misshandel upp i Stockholms tingsrätt. Men det blev inställt. De drabbade var inte på plats. De blev aldrig kallade. Jag söker upp Marianne Merdal som är domstolshandläggare på tingsrätten. Det var hon som hade i uppgift att skicka kallelse till de målsägande, alltså EU-migranterna. En kallelse skickas normalt med post och när den som kallas svarar så är personen delgiven. Men delgivningen kan också ske per mail, telefon eller via direkt kontakt. -När vi fick åtalet av åklagaren så fick vi ju bara namnen på målsäganden, inga adresser eller något. Så vi hade inga möjligheter att kalla dem, i vart fall inte på någon adress. Tingsrätten ringde då till Socialen för att se om de kunde hjälpa till, och fick kontakt med en man som kände en släkting till några av de målsägande. På så sätt fick de uppgift om att i alla fall en av de drabbade var på en begravning i Rumänien och inte kunde vara i Sverige när rättegången skulle hållas. De hade också kontakt med målsägandebiträdet, säger hon. Men det var bråttom, Kistamannen satt häktad så de hade bara två veckor på sig till rättegång, säger Marianne Merdal. Kanske har tingsrätten verkligen gjort det som kan förväntas av dem. Men hade det inte gått att åtminstone hitta någon adress att skicka kallelse till? Hos Skatteverket får Kaliber genom bara namnuppgift på personerna så kallade samordningsnummer till flera av dem. Det är ett nummer för skatteregistrering som den som bor utomlands och är i Sverige mindre än ett år kan ha istället för personnummer. Hos Skatteverket finns inga adresser registrerade. Men eftersom vi vet att en del EU-migranter har bilar, så provar vi att ringa till Fordonsregistret. Med hjälp av samordningsnumren som vi fick från Skatteverket frågar vi om det där kan finnas någon adress registrerad.  "Välkommen till Transportstyrelsens kundtjänst för fordonsfrågor..." Och här visar det sig att TVÅ av de personer som skulle blivit kallade till rättegång finns med i Fordonsregistret. Och båda har kontaktuppgifter till varsin svensk adress Vi tar oss till en av de adresserna. En lägenhet i ett gårdshus i Vasastaden i centrala Stockholm. Här bor Bienvenido Flores, en man som på volontärbasis har kontakt med många EU-migranter och hjälper dem med olika saker såsom kontakt med myndigheter till exempel. På hans adress är flera EU-migranter skrivna för att kunna ha kontakt med till exempel Arbetsförmedlingen. Han visar upp kuvert från Kronofogden och från ett försäkringsbolag som kommit till hans adress i en av de målsägandes namn. Men någon kallelse till rättegång har inte kommit. -Att myndigheterna inte underrättar skriftligt det är dåligt tycker jag. Om det hade kommit ett brev hit med en kallelse till tingsrätten till den här mannen, vad hade du gjort då? -Precis som jag gör, olika information muntlig eller skriftlig som kommer, informerar jag dem om. Om jag inte hittar dem så förmedlar jag informationen till andra i gruppen som vet var de befinner sig. Så det blir en flitig kommunikation tills det når dem fort, väldigt fort. Och den här mannen, hade han fått informationen om du hade fått ett brev hit? -Självklart, det skulle han ha fått. Tillbaka till Stockholms tingsrätt och Marianne Merdal som hade i uppgift att kalla de målsägande till förhandling. Två av de fyra målsägande har ju svenska adresser, varför skickades ingen kallelse dit? -De uppgifterna har vi aldrig fått, att det fanns svensk adress. Men har ni eftersökt dem? - Ja vi har ju försökt genom socialen och så se om de har någon kontakt med dem. Får inte vi personnummer så att vi kan söka på dem så kommer vi inte så mycket längre. Men, bara så jag förstår, vem är det som har huvudansvaret för att de ska bli delgivna? Är det ni, åklagaren eller polisen? - Nej det är vi som är ansvariga. Tingsrätten är ansvarig för delgivning och ser till att målet blir av. Men här blev det alltså inte av. I protokollet från rättegången i Stockholms tingsrätt den sjätte och åttonde oktober kan man läsa att målsägandenas frånvaro utgör hinder för att pröva den delen av målet.  "Dagens huvudförhandling ställs därför in. Tingsrätten sätter, efter samråd med parterna, ut målet till fortsatt huvudförhandling den 16 oktober..." De här svenska adresserna finns ju till exempel i Fordonsregistret. Varför kunde inte ni få tag i dem? - Den möjligheten hade inte vi att hinna kolla. Men den vanliga gången är väl att man skickar en delgivning om det finns en adress? -Ja absolut, det gör vi. Men som jag sa, eftersom han var frihetsberövad så hade vi frist så att det var bråttom att jaga. Målet sköts upp till den 16de oktober, drygt en vecka, men inte heller till dess hann tingsrätten höra av sig till de målsägande. - Men det var för kort tid för att vi skulle hinna. Vi lyckades inte helt enkelt, vi försökte med allt, men ja, tyvärr... Vad gjorde ni för ansträngningar sedan då för att få tag i de här personerna så att en rättegång kunde bli av?  - Sedan var det så att åklagaren begärde att målet skulle flyttas över till Solna tingsrätt, så vi hade ju inte målet kvar så vi behövde inte göra några mer ansträngningar. Kaliber undersöker också andra möjligheter att kontakta de drabbade. Geta Iorgu, som vi hörde i början av reportaget, säger att hon har gett nummer till två av målsäganden som åkt tillbaka till Rumänien till tingsrätten. Vi provar att ringa en av männen.  - Hallå! hörs i luren.  Tillsammans med en tolk får jag direkt kontakt med honom. Eftersom han är rädd har vi bytt ut hans namn. Vi kallar honom för Marcel. Han säger att han inte fått veta när rättegången skulle vara. Men han hade velat vara med.  - De har inte tagit kontakt med mig, säger han.  Tolken berättar: - Om han hade blivit kallad till dessa rättegångar i oktober och december då skulle han ha lånat pengar bara för att kunna komma hit och vara med på rättegången. Och när som helst är han villig att vara med på rättegången därför att han litar på Svenska staten att få stöd och beskydd.    Tillbaka till Stockholms tingsrätt och Marianne Merdal: Tycker du att de här målsägandena har behandlats rättvist och så som en svensk skulle ha behandlats i rättssystemet?  - Oj, det är väl lite svårt att svara på kanske. Men ja, jag tycker att det är jätte tråkigt att vi inte fick tag i dem, eller att de själva inte ville ställa upp som målsäganden för det är ju viktigt att en rättegång kommer till stånd. Jag berättar att vi pratat med en målsägande som ville vara med men som inte visste när rättegången var.  - Nähä, ja det vet jag ju ingenting om förstås. Men vi har gjort allt vad vi kunde i alla fall för att få tag i dem. Som sagt var, hade han inte suttit frihetsberövad så hade vi nog fått tag i dem, men tiden gick ut. Och sedan överflyttades målet till Solna tingsrätt så då har vi lämnat ifrån oss det.  Ja eftersom den misstänkte mannen satt häktad i ett nytt ärende i Solna vid den här tiden, så flyttades hela målet till Solna tingsrätt. Rättegång där hölls i november och december. Men inte heller till dessa förhandlingar kallades EU-migranterna. Istället avhandlades andra brott som Kistamannen var misstänkt för. Han dömdes till fortsatt skyddstillsyn, alltså en förlängning på det straff han fått tidigare, vilket innebar att han var ute på gatan igen. På Solna tingsrätt, innanför säkerhetskontrollen, möter jag Sofia Jungstedt. - Jag heter Sofia Jungstedt. Jag är rådman vid Solna tingsrätt. Jag är nyfiken på de här personerna som har utsatts för hot och misshandel som är EU-migranter. Först låg målet hos Stockholms tingsrätt och de lyckades inte kalla de här personerna till huvudförhandling. Och sedan flyttades målet över hit till Solna tingsrätt och ni har hållit huvudförhandling i november och december. Vad jag förstår kallades de här personerna inte då heller, varför inte? - Det som hände när Stockholms tingsrätt överlämnade en del av sitt mål till oss det var att den här personen som var tilltalad i Stockholms tingsrätt mål han häktades för andra misstankar här i Solna. Och det som hände då var att det kom in ett åtal och då gäller vissa tidsfrister och att huvudförhandling ska hållas inom en ganska snar tid. Och utifrån den information vi fick var det inte möjligt att få tag på de här målsägande med så kort varsel så att vi skulle kunna hålla huvudförhandling i den delen. Och det var lite samma situation som sedan inträffade i december. Tingsrättens förklaring är alltså att det återigen blev kort om tid. Men flera av de inblandade EU-migranterna upplever att ingen gör något för att de ska kunna vara var de vill i stan i lugn och ro. Nu är det snart mars och de här brotten inträffade förra sommaren och tidig höst, vad tänker du om att det har tagit så lång tid? - Det är alltid olyckligt när mål drar ut på tiden. Och det är inte helt ovanligt tyvärr att det går en tid från det att ett brott begås till dess att det åtalas och vi kan hålla huvudförhandling och sedan döma i målet. Och det är alltid tråkigt för alla inblandade att det blir på det sättet.   Advokat Denise Lagercrantz tar emot på sitt kontor på Södermalm i Stockholm. Hon är målsägandebiträde åt flera av de drabbade. Att det var ont om tid håller hon med om. Men hon tycker att tingsrätten kunde ha gjort mer, som att till exempel skicka kallelser till de svenska adresser som trots allt finns: - Ja det borde de ju ha gjort, det borde de ju absolut ha gjort. Är det din uppfattning att det går att få tag i de här personerna? - Ja det är min uppfattning. Det krävs lite arbete, men det går absolut. Förutom att post till de målsägande i det här fallet hade kunnat skickas till de svenska adresser som vi får fram genom upplysningar från Skatteverket och Fordonsregistret så finns det också adresser i Rumänien dit post kan skickas. I en av de målsägandes brevlåda i Rumänien dimper det också ned ett brev från Sverige, daterat den 29 oktober förra året. Men det är ingen kallelse till tingsrätten. Eftersom brevet var på svenska fick volontären Bienvenido Flores förklara innehållet. - När han kom hit och visade oss det här så var det sjukhusräkning, så han blev ledsen. I kuvertet ligger istället räkningen från det sjukhusbesök som målsägande fick göra efter misshandeln i Sverige. Drygt 3 900 kronor blev notan på. - Sorgligt, han trodde att det var tingsrätten som hade skickat det och kanske det var att han skulle få ersättning för de här skadorna. Sjukhuset lyckades alltså nå mannen med post till Rumänien. Men tingsrätten har inte hört av sig dit. En förklaring var ju enligt Marianne Merdal vid Stockholms tingsrätt att tingsrätten inte fick adresserna från polisen. Men fanns uppgifterna hos polisen? Jag besöker gruppchefen för en avdelning hos polisen i Solna som jobbade med förundersökningen. - Lars Isaksson heter jag och är tillförordnad gruppchef på sektionen för grova brott. På rumänska id-kort står hemadressen till personen. Jag har läst i förundersökningen att det i flera fall står att den målsägandes identitet är styrkt med just id-kort och jag är nyfiken på vilka kontaktuppgifter polisen tog till de här personerna. Noterade de hemadressen till exempel? - Ja alltså, det här är ju svårarbetade ärenden i och med att det är personer som inte har någon fast bostad. De har inga fasta adresser, vi har inte fått några adresser av dem heller. Utan det vi har fått är deras mobilnummer som vi har kunnat ha kontakt med och att vi har vetat vilka områden de har befunnit sig på. Men sedan har det ju hänt att vi har åkt dit ut och då har de inte varit där. Men problemet är ju att de inte har några fasta adresser. Så tingsrätten har ju fått de uppgifter som vi har fått och det är ju deras mobilnummer helt enkelt. Vad tycker du att ni hade för uppgift att samla in rumänska adresser till exempel med deras id-kort? - Nä jag tycker inte att vi har mer uppgifter. Vi ställer de frågorna som jag tycker att vi förväntas få svar på. Vad de har för adresser i Sverige och i Rumänien, vad de har för mobilnummer och var man kan få tag på dem. Och det klart att, vi representerar ju ändå ett rättssystem och det kanske inte är fullt så bekvämt för alla att jobba med den kontakten som vi representerar. Så man har inte uppgett mer än mobilnummer, det är det vi har fått. Ni har inte uppgift att själva kontrollera om det finns samordningsnummer och om det finns svenska adresser eller rumänska adresser? - Nä det har vi inte. Vi pratar om målsäganden och vi kan inte vidta tvångsmedel eller så. Vårt intresse är ju att givetvis att kunna genomföra en förundersökning och få fram så mycket bevisning att det kan leda till åtal och till en fällande dom. Och i det här fallet vore vi om några tacksamma om den här blev ordentligt lagförd. Borde det då inte legat i ert intresse att ta in mer uppgifter? - Jo, vi frågar ju efter det vi vill ha. Och det vi får är ett mobilnummer. Kan ni inte göra egna sökningar i register? - Inte i våra register, de finns ju inte där. Vi har ju hittat i alla fall två svenska adresser där de står som inneboende dit de hade kunnat få post. - Jamen bra, då har du lyckats bättre än vad vi har gjort. Det beror ju på hur ni har hittat dem, om ni har fått dem genom dem själva eller så... Nej det har vi inte, vi har sökt efter dem genom Skatteverket och Fordonsregistret. - Okej, ja jag tar tacksamt emot de adresserna om det fortfarande är aktuellt. Eller tingsrätten om det ska bli en huvudförhandling längre fram, de kanske är tacksamma om de får de adresserna i så fall. Men när ni inte har tagit fram de adresserna tycker du då att ni har gjort allt som står i er makt? - Vi har ju ställt de frågorna som man alltid gör när man träffar målsäganden och vi har fått de svaren som har varit väldigt begränsade. Och vi kan inte tvinga målsägande att lämna uppgifter och hur långt vi ska sträcka för att hålla på och slå och söka och forska i register för att få tag på uppgifter om målsägande, det känns väldigt konstigt tycker jag. Det känns konstigt att leta efter dem på det sättet? - Ja på det viset tycker jag. För det är inte misstänkta personer vi pratar om. Vi pratar om personer som har blivit utsatta för brott och då är det ju rätt viktigt att de också vill medverka i den utredning som följer. Men har du anledning att tro att de inte vill det när de ändå har anmält det till er? - Ja, i vissa fall kan jag tänka mig att de inte vill medverka. Vi är tillbaka i kylan på torget i Kista.  En kvinna sitter på en ikeapåse, med en fleecefilt virad om kroppen. Som många andra som ber förbipasserande om pengar i en pappmugg håller hon i ett kort på barn som är kvar hemma i Rumänien. På grund av rädsla att ha sitt namn med så har vi bytt ut hennes namn. Vi kallar henne Laura. Hon skulle också varit delaktig i rättegångarna som ställts in. Men hon blev inte kallad säger hon.  - Nä, de har inte sagt någonting... Efter några månader i Rumänien är Laura tillbaks i Stockholm. Nu är hon inte säker på att hon vågar vara med i en rättegång. Men i höstas hade hon velat vara med säger hon: - Just då så ville man sätta honom i fängelse. Men nu har vi förstått att lagen och polisen inte kan göra så att han ska sättas i fängelse. Han är kvar här och då är man rädd för honom. Gick det att få tag i er tycker du? Hade ni lämnat telefonnummer eller något sätt för dem att nå er i Rumänien eftersom ni hade åkt tillbaka dit?  - Ja, vi har lämnat ett telefonnummer hos polisen. Och så hade de namnen från id-korten. Så däruppe fanns allt. Så ni har inte hållit er undan från en rättegång i höstas? - Nej nej. Men nu så...jag är rädd. Så vi är tillbaka vid rädslan som hänger över EU-migranterna när de vet att Kistamannen är fri ute på stan. Jag får höra talas om att det ska ha förekommit dödshot, att Kistamannen nyligen med gester visat att han ska döda den som tar sig till polisen.  Laura säger att det enda hon vill nu är att han ska lämna dem ifred. Vi småpratar lugnt. Men plötsligt förändras stämningen. En annan kvinna dyker upp. Hon har suttit utanför en av de andra ingångarna till gallerian. De två kvinnorna känner varandra. Hon som just kom säger att Kistamannen går förbi nu. Är det han? Var är han? - Det är han den där med väskan och mössan på huvudet. Ja den där som går där framme. Hon är upprörd. Han har sparkat omkull hennes mugg och hon är säker på att hon skulle fått stryk om hon inte just då stått upp en liten bit bort från sin plats för att dricka vatten. Nu har ingen av kvinnorna ro att sitta ned längre. De diskuterar sinsemellan på romani. Här kan vi inte vara kvar meddelar de. Vi åker tunnelbana tillsammans till t-centralen och de berättar om en stark rädsla för att bli attackerade av Kistamannen. Den här rädslan verkar finnas bland många av EU-migranterna som tigger i Stockholm. Överallt går det att hitta personer som berättar om att de blir livrädda när de ser Kistamannen. De känner sig säkra på att han när som helst kan skada dem eller döda dem. På t-centralen har jag stämt träff med Marcel, en av de målsägande, han som jag pratade med på telefon i Rumänien. Nu har han kommit tillbaka till Stockholm. Han är också mycket rädd. Han stötte ihop med Kistamannen nyligen och känner inte längre att han är säker på att han vågar vara med på en rättegång om den blir av. - Jag kan inte ta mig till tingsrätten, då ser han mig i ansiktet och några dagar senare så kommer jag att hittas död kanske (av min familj).  - När jag såg honom blev jag såpass rädd att jag reste på mig och gick därifrån. Man kan inte stanna kvar. Man vet ju aldrig vad han har i väskan, han kan slå till mot huvudet och döda en. Kaliber har flera gånger sökt Kistamannen för att få en kommentar om anklagelserna mot honom, men inte fått svar. Kistamannen, som flera gånger anmälts för hot och misshandel av EU-migranter, har alltså släppts ut ur häkte gång på gång för att ibland omedelbart anmälas för nya brott. Varken Stockholms eller Solna tingsrätt har lyckats kalla de drabbade till rättegång. Några dagar innan vi ska sända det här programmet får vi veta att tingsrätten nu ska försöka få tag i de drabbade och hålla rättegång i maj i år, närmare ett år efter de första anmälningarna som ska behandlas. Under tiden finns skräcken att råka ut för något ständigt närvarande hos flera av EU-migranterna som finns i Stockholm.   Reporter: Johanna Sjöqvist Harland Research: Lovisa Åkesson, Martin Adlercreutz och Linnea Johansson Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Flykting- och migrantkrisen utmanar sammanhållningen i EU. Vilka är förutsättningarna för att EU ska ihop? Går det? Hör Europarlamentsledamöterna Malin Björk från Vänsterpartiet och Liberalernas Cecilia Wikström inför mötet på måndag som har kallats för avgörande om EU ska kunna hålla ihop och bestå som organisation. Kan länderna enas om en gemensam migrationspolitik? I studion också Herman Melzer, reporter på Ekot som bevakat EU under många år. Programmet sänds direkt från Bryssel, Stockholm och Uppsala under ledning av Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jan Andersson. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Gult är en färg som anses vara både ful och fin och som har symboliserat både fest - och pest, bokstavligen. Under medeltiden hissades en gul flagga när båtar kom från länder där besättningen kunde ha drabbats av just pest eller andra smittsamma sjukdomar. Idag signalerar samma gula flagga motsatsen. Men så är gult en färg som kanske är den mest motsägelsefulla av dem alla. Det är med andra ord inte så märkligt att det också är en färg som många har ett kluvet förhållande till, inte minst när det gäller kläder. Det illustrerades så sent som förra veckan då skådespelaren Alicia Vikander bar en ljusgul klänning under Oscarsgalan, där hon plockade hem en gyllene statyett för bästa kvinnliga biroll. Den gula blåsan hamnade på listor över de både kvällens bästa och sämsta klädval. Men om man blickar bakåt längre än så, så blir gula kläder lite mer komplicerade än att de anses vara fina eller fula av självutnämnda modepoliser. Gula plagg, och gula märken på plagg, har under historien fått utmärka socialt och etniskt diskriminerade, som tvingats att bära dem. Anledningen till att det blev just gult är flera - det var bland annat en hyfsat billig färg att framställa. Men framförallt är gult en färg som vi ser tydligt. Tydligast av alla färger faktiskt. När vi till exempel tittar på en gul klänning så ser vi egentligen ett brett spektrum av ljus, eftersom den gula färgen är fenomenal på att reflektera ljus. Det mänskliga ögat är dessutom extra känsligt för just gult ljus. Gula grejer får oss helt enkelt att haja till lite extra. I veckans program träffar vi konstnären Leif Elggren som genom hela sin karriär har använt sig av former och mönster i gult och svart. Ett återkommande motiv i hans konst är gula och svarta diagonala ränder - så som varningsskyltar brukar se ut. Leif Elggren hävdar till och med att det är han som har kommit på, och äger, just den symbolen och färgkombinationen. Hur det kommer sig berättar han mer om i programmet. Vi träffar också en av Sveriges största reggaeartister, Isabelle Sandblom, mer känd under sitt artistnamn Syster Sol. Och så tar vi en närmare titt på en svensk filmklassiker - Vilgot Sjömans Jag är nyfiken gul från 1967, en film som fortfarande är världsberömd för att ha brutit mot en hel del tabun. Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken "Den sårade divan" skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet. Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg. Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.   Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering. Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966. Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ovanliga möten, skratt och allvar, politik och kultur. Månadens hetaste frågor inför valet debatteras direkt inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Alexandra Pascalidou. Kroppar som tafsas på - på jobbet, på festivaler, i baren. Kroppar som ska "skyddas" av mobbar. Men också kroppar som ska döljas eller exploateras, kritiseras. Hur ska kvinnans kropp få vara i fred? P1 Debatt med Alexandra Pascalidou på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: Kvinnokroppen som slagfält.  Deltagare i debattpanelenStina Wollter - konstnär Aleksa Lundberg - skådespelare, debattör och journalist  Ebba Witt-Brattström - professor i litteraturvetenskap Birgitta Ohlsson - riksdagsledamot, Liberalerna Victoria Kawesa -  genusforskare, Feministiskt initiativ Iman Aldebe - designer, pionjär inom hijabfashion Amelia Adamo -  chefredaktör och tidningsmakare Clara Henry - Youtube-stjärna och föreläsare Kristina Wicksell - föreläsare om jämställdhet Charles Randqvist - läkare Sarah Delshad - Muslimska feminister Lova Magnusson - klubbarrangör

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ovanliga möten, skratt och allvar, politik och kultur. Månadens hetaste frågor inför valet debatteras direkt inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Alexandra Pascalidou. Kroppar som tafsas på - på jobbet, på festivaler, i baren. Kroppar som ska "skyddas" av mobbar. Men också kroppar som ska döljas eller exploateras, kritiseras. Hur ska kvinnans kropp få vara i fred? P1 Debatt med Alexandra Pascalidou på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: Kvinnokroppen som slagfält.  Deltagare i debattpanelenStina Wollter - konstnär Aleksa Lundberg - skådespelare, debattör och journalist  Ebba Witt-Brattström - professor i litteraturvetenskap Birgitta Ohlsson - riksdagsledamot, Liberalerna Victoria Kawesa -  genusforskare, Feministiskt initiativ Iman Aldebe - designer, pionjär inom hijabfashion Amelia Adamo -  chefredaktör och tidningsmakare Clara Henry - Youtube-stjärna och föreläsare Kristina Wicksell - föreläsare om jämställdhet Charles Randqvist - läkare Sarah Delshad - Muslimska feminister Lova Magnusson - klubbarrangör

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kritik mot att P1-programmet Konflikt lät en Putinkramande debattör sprida sin ryska propaganda. Hur mycket USA-val tål Sverige? Jack Werner i Facebooks frysbox. Konflikt i P1 bjöd in känd pro-rysk debattör  När Sveriges Radios fördjupande samhällsprogram Konflikt för en vecka sedan ville teckna en bild över den ekonomiska krisen och militära upprustningen i Ryssland stod många på gästlistan. Både forskare och det som vi journalister lite slarvigt brukar benämna som vanligt folk. I det här fallet ryssar boende i Sverige som ska företräda mannen eller kvinnan på gatorna i Moskva. I studion satt bland annat Oleg Mezjuev, en känd Putinvän som i Sverige både skrivit för den pro-ryska nyhetssajten Sputnik och driver den anti-Ukrainska rörelsen anti-euromaidan. Men hur tydliga var redaktionen med att berätta det här? Reporter Jonna Westin. Superduper-bevakning av USA-val Det kan knappt undgått någon levande varelse i vårt avlånga land att det i tisdags var primärval i ett antal amerikanska delstater. Så gott som samtliga nationella mediehus slog hårt på stora trumman med superlive och extrasändningar om supertisdagens superavgörande superval. Enligt statistik vi på Medierna fått har bevakningen av årets amerikanska primärval varit mer omfattande än både under 2008 och 2012. Det har skrivit 173 procent fler artiklar om Donald Trump än om Mitt Romney 2012. Och då ska vi minnas att det redan 2012 skrevs 88 procent fler artiklar om Mitt Romney än om 2008 års republikanska huvudkandidat John McCain.   Att amerikanska presidentval är viktiga även i och för Sverige är självklart. Men frågan är hur proportionerlig bevakningen är? Och lär vi oss något utöver kandidaternas hårfrisyrer, smutsiga attacker och färgsprakande hockeyhallskonvent? Mattias Pleijel är reporter. Uppdatering lördag 20160305. I en första version som sändes lördag 11.03 i P1 sägs felaktigt att vi i det här reportaget besöker Expressens tv-redaktion. Det stämmer inte. Vi besöker Aftonbladets tv-redaktion. Vi ber om ursäkt för felaktigheten. I den version som sänds söndag 18.00 i P1 samt i Podd-versionen är uppgifterna korrigerade. Facebook under press om hat och hot Det stormar just nu kring Facebook. När grundaren och VD:n Marc Zuckerberg besökte Berlin förra veckan blev han under ett publikt möte pressad om hatet som frodas på sajten. I Sverige fick i veckan en Facebook-nyhet hos Svenska Dagbladet stort genomslag. Det var vår krönikör här på Medierna i P1, Jack Werner, som kunde visa hur hat och hot fick ligga kvar på sajten - trots anmälningar. Men några svar från Facebook fick inte Svenska Dagbladet. När det kom fram att det var just Jack Werner som skulle ställa frågorna blev det stopp. Han är inte välkommen då han enligt Facebooks nordiska kommunikationschef, Peter Münster, är för påläst. Johan Cedersjö träffade Jack Werner i veckan.  Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Varför är utelivet enklare än vardagslivet? Hur håller två personer sams i fem månader på tur? Och hur är det att vara omringad av vargar - i mörkret, på fjället? Turskidåkarna och kompisarna Niclas Bentzer och David Erixon bestämde sig 2012 för att åka genom den skandinaviska fjällen. Deras långa tur startade vid Lindesnes fyr, Norges sydligaste punkt, och avslutades vid Nordkap. De färdades mest genom de norska fjällen men de passerade också svenska Kungsleden och Padjelanta och finska Halti. - Jag kan tycka att den civiliserade världen bjuder på mer psykiska påfrestningar, med datorer som krånglar, man måste stå i kö, tanka bilen och sådär. Ute i turlivet är det betydligt mindre av den varan, säger Niclas Bentzer om varför han tycker livet ute på tur är enklare än vardagen. I programmet hör du också överlevnadsexperten Harriet Hultin från Svenska Överlevnadssällskapet tipsa om hur man håller sig varm och torr om man till exempel går vilse och tvingas övernatta i naturen. Programledare: Linnea Luttu. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

De döda lever! I dagens P1 kultur skärskådas den populära zombiekulturen tillsammans med kulturjournalisterna Fredrik Strage och Göran Everdahl. Dessutom en ny film där en robot spelar huvudrollen. Dessutom, varför sätta upp en pjäs för en publik under fem år och över 65? I helgen har Unga Klara i Stockholm premiär på pjäsen Alltet, skriven av Ann-Sofie Bárány och regisserad av Gustav Delnoff - en uppsättning "som handlar om de som står i början och slutet av sina liv". Reportage i P1 Kultur, som också tar upp den första filmen - Sayonara av Koji Fukada - där en riktig robot spelar en av huvudrollerna, besöker det nya Hendrixmuséet i London och diskuterar byråkratins inre väsen i dagens OBS-essä av Elin Grelsson. Från i fredags.

Kultur, Repris

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand. Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för "Djävulen i Bergdala" samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även 13/3 kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vilken är Sveriges vanligaste middagsrätt? Och hur skiljer sig matnördarnas middagar från barnfamiljernas? I fyra år har topplistan över svenskarnas middagar presenterats - Svensktoppen över våra middagar. Dels de vanligaste vardagsmiddagarna, dels de vanligaste helgmiddagarna. 2015 kompletterades dessa listor dessutom med ytterligare tre specialiserade listor: foodies topp 10 (de extra matintresserade), barnfamiljernas topp 10 och millenials topp 10 (de födda runt millenieskiftet). Förändringarna från ett år till ett annat är små. Spagetti med köttfärssås har genomgående en stark ställning. Och många rätter dyker upp på samtliga listor. - Men sallad har kommit in på de ungas lista, säger Pontus Dahlström på kommunikationsbyrpn Food & Friends som sätter samman listan. Och det gröna kommer starkt. Meny skärskådar listorna och associerar och reflekterar runt rätterna. Lax är t ex en vanlig middagsingrediens i Sverige. Förmodligen portionsfryst odlad lax. Men hur smakar vild lax? Fiskaren Stig Nilsson i Halland har svaret. Biff med tillbehör är en populär helgmåltid. Är tillbehöret månne en köpt färdig bearnaisesås? Hur smakar de? Kocken Ulrika Forssell är vår smakdomare. Vilken lista hamnar du på? Och vad blir det till middag idag? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Första rad: Två ögon öppnar sig Översättning: Viktor Malm Diktsamling: "Dikter 2014" Förlag: Modernista, 2016 Uppläsare: Pontus Plaenge I sin nya diktsamling undersöker den danske poeten Theis Ørntoft de stora existentiella livsfrågorna, inspirerad bland annat av teorin om Antropocen, den nya geologiska tidsåldern skapad av människan. Diktsamlingens titel anspelar på två av dansk litteraturs viktigaste diktsamlingar: Adam Oehlenschlägers "Digte1803" och "Digte1906" - av Johannes V Jensen. Musik Claude Debussy: Canope Exekutör Kungliga skotska nationalorkestern, Jun Märkl, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Är det svårare att hjälpa den som är inpå? Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare. Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris