SR, P1 2016-03-07

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ska människor i glesbygd ha samma tillgång till polisen som människor i stan? Och kan man förvänta sig att polisen kommer när man ringer? I Kluvet land berättar Anders Bryntesson i Rossön i Jämtland om när han tog fast två misstänkta rattfyllerister, som kört av vägen i hans kvarter. Men polisen hade inte möjlighet att komma dit och en frustrerad Anders var tvungen att släppa de misstänkta rattfylleristerna. - Ser vi en polis här, då höjer man på ögonbrynen. Och när de är så sällsynta, sänder det signaler att det är fritt fram för de som inte har rent mjöl i påsen, säger Anders Bryntesson. Just nu oroar sig både poliser och allmänheten för hur den nya polisorganisationen ska fungera. Några av målen är att "förstärka den polisiära närvaron i lokalsamhället" och att ha en "synlig polis nära medborgarna". Men verkligheten ser annorlunda ut på många håll. Christer Svensson har jobbat som polis i Åsele i Västerbottens inland i över 30 år. Han har följt förändringen och sett inlandspolisen tunnas ut i kommuner som Åsele, Vilhelmina och Dorotea. - Vi talar om hela södra Lappland här. Vi hoppas verkligen på fler poliser, men av femton pensionsavgångar de senaste åren, så har bara två tillsatts på de tre orterna, berättar han. Vi möter även Åsa Fjellström från Vilhelmina som attackerades av män med järnrör, när hon kom körande på en ödslig väg i inlandet mitt i natten. - Jag skulle inte önska min värsta ovän att vara med om nåt sånt här. Vi har nästan tappat tron på att samhället ska hjälpa oss, säger hon.   Kluvet Land  ? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Konstnärerna Jonna och Hans har fått stort genomslag i offentligheten med en konsthändelse i Stockholms tunnelbana, där en passagerare som råkat befinna sig på fel plats vid fel tid, blivit skadad. Jonna får efter detta utstå så mycket hot och kränkningar per telefon, mail och internet att hon till slut hamnar på en psykiatrisk klinik. Vistelsen där blir en tillflyktsort från den mediala cirkusen och det anonyma hatet, men i stället väntar andra problem. Insikten av Ludvig Josephson. Med: Viveca Jedholm, Andreas Rothlin Svensson, Anne-Li Norberg, Fredrik Meyer, Bengt C.W. Carlsson, Dag Andersson, Mikaela Ramel, Martin Aliaga, Myra Neander, Mina Azarian, Marie Öhrn. Ljud: Monica Bergmark. Regi: Ludvig Josepson. Från 2013 Från 26/2.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Natalia är dömd till livstid för mord. I fängelset har hon träffat och förlovat sig med Alexandra, som nu är frigiven. De vill gifta sig, men får inte ens träffas.   Sedan snart tio år tillbaka sitter Natalia i ett svenskt fängelse. Hon är dömd till livstid och utvisning tillbaka till Ryssland, som hon kommer ifrån. Hennes dagar består av ändlösa rutiner och tillrättavisningar. Hon har inga besökare och liten kontakt med familjen i Ryssland. Men hon har en ljuspunkt i tillvaron. Hon har träffat sitt livs kärlek - Alexandra. De är förlovade och vill gifta sig. Men de får inte. För enligt Kriminalvården är de inte närstående. - När man är begränsad i allt, man saknar frihet. Då är den lilla kontakt man har via telefon eller besök otroligt viktig. Så länge man inte hamnar i den situationen själv fattar man inte hur viktigt det är, säger Natalia. Josefin Patzauer, är frilansjournalist med inriktning mot dokumentärt berättande. Det här är hennes andra P1-dokumentär. Tidigare har hon gjort "Min farliga son" tillsammans med Katia Boberg. Från förra söndagen.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Digitaliseringen av skolan går fort fram. Forskaren Björn Sjödén varnar för dåliga appar som riskerar att hämma elevernas lärande, och önskar en vetenskaplig validering av digitala läromedel. UR. Lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Ett program av Lasse Edfast. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Efter 50 års konflikt i Colombia nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Hur ska man annars komma åt den? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet. - Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären - maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal. - Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern. En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska Eva, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter Randi Mossige Norheim har träffat henne. I programmet möter vi också Tom Wainwright, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken "Narconomics - How to Run a Drug Cartel". Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent Anja Sahlberg fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok. I Konflikts studio samtalar författaren Magnus Linton, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med Linda Nilsson generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs. Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nyligen noterade Socialdemokraterna sin sämsta siffra i en SIFO-mätning sedan dessa startades 1967. Partiet tycks inte må bra i regeringsställning så vad är det som saknas? Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Extremväder kopplas inte sällan till klimatförändringar, samtidigt säger klimatforskare att enskilda väderhändelser inte kan förklaras av klimatförändringar. Vad säger den senaste forskningen? Länge har forskarna varit försiktiga med att förklara enskilda extrema väderhändelser som stormar, störtregn, översvämningar och skogsbränder med de pågående klimatförändringarna. Svaret brukar bli att det inte går att koppla enskilda händelser till ett förändrat klimat, men att den sortens händelser passar väl in i den trend som klimatforskarna förutspår i framtiden. På senaste tiden har det dock kommit flera studier som gör kopplingen mellan exempelvis extrem värme i Australien, eller de stora översvämningarna i England för några år sedan, med klimatförändringar. Ett nytt forskningsprojekt har dragits igång för att hjälpa europeiska forskare att snabbare och säkrare kunna ge allmänheten svar på frågan: beror det här på den globala uppvärmningen eller inte? Medverkande: Staffan Sonning, SR:s korrespondent i London, Johan Lidberg, medieforskare på School of Media, Film and Journalism vid Monash University i Melbourne, Richard Betts, professor vid MET office, Storbritannien och Erik Kjellström, meteorolog och klimatforskare vid Rossby center, SMHI. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Dokumentärfilmpremiär om män som våldtar. Idag drar Tempo dokumentärfestival igång i Stockholm och en av filmerna som kommer att visas är kortfilmen "Förövare" som handlar om män som har våldtagit. Hör Ewa Cederstam, dokumentärfilmaren bakom kortfilmen, om varför hon har satt förövarna i fokus.

EU och Turkiet möts om flyktingsituationen. Stefan Löfvén och de andra EU-ländernas ledare träffas idag för försöka hitta lösningar på flyktingsituationen. Turkiet är nyckelspelaren som mot utbetalningar på 3 miljarder euro lovat att ta ett rejält ansvar för flyktingarna. Men EU tycker att det hittills gått för trögt för landet. Hör Paul Levin på institutionen för Turkietstudier, Halil Karaveli, Turkietkännare och Sveriges Radios EU-reporter Herman Melzer.

Kan jämställdhet förbättra japansk ekonomi? Japan kämpar med att bryta sin ekonomiska kräftgång. Landet har prövat allt; devalvering, negativ ränta, skattesänkningar och skattehöjningar. Men ingenting fungerar. Nu återstår bara en radikal idé: Jämställdhet. Japan måste utvecklas och fler kvinnor måste arbeta om Japan ska komma ur sin stagnation, säger premiärminister Shinzo Abe. Hör även Marie Söderberg, professor vid institutet för Japanstudier på Handelshögskolan i Stockholm, om varför det är svårt att ändra attityderna när det gäller att fler kvinnor ska jobba i Japan.

Kan svenska politiker lära av Trump? Donald Trump har kritiserats hårt för sin debatteknik; med personliga påhopp, rasistiska utspel och halvsanningar. Men samtidigt finns en annan sida av Trump. Den som beskrivs som hans folkliga sida, att tala så att folk begriper, som bidragit till att politikern, trots kritiken, ändå leder den republikanska väljaropinionen. Hör Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och S-debattör, Ian Wachtmeister, tidigare partiledare Ny Demokrati och Johan Ingerö, Timbro.

Musiktävling för barn i krigets skugga. Sångtävlingen Voice Kids är en av arabvärldens stora sångtävlingar för barn, den påminner lite om Idol. Två syriska barn gick till final och vår korrespondent såg finalen tillsammans med en av de tävlandes familjer. De berättar om hur en sångtävling kan skänka lite glädje trots kriget. Reportage av vår Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Lennart Widing, hovpredikant från Göteborg. Under veckan hörs olika versioner av Panis angelicus, Brödet från himmelen. Det finns verkligen en längtan, eller hunger, som för inåt till den egna tysta gården... som svidande musik på mitt hjärtas strängar. TextJohannesevangeliet 6:33-35. MusikVocalise (E Hildén) - Helena Ek och Erland Hildén Panis angelicus (C Franck) - Pablo Strong och Saint John's College Choir i Cambridge. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

En båtbyggares bekännelser. Ove Haugen debuterade som poet i Norge, men efter den andra boken gick flytten till Göteborg där verksamheten vidgades till ståuppkomik, journalistik och uppdrag för radion. Många känner igen den västnorska accenten efter radioinläsningen av Karin Fossums deckare Älskade Poona. Andra meriter är P1-serien Bibliska typer och den självbiografiska föreställningen Att lämna över sig i någons famn. Sedan förra hösten medverkar han som skribent på Göteborgs-Postens kultursida.  Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Museerna visar kulturav på nya sätt för att locka ny publik, recension av Alltet på Unga Klara och rapport från den feministiska konstscenen i LA

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Khashayar Naderehvandi debuterade 2011. Nu kommer han med en ny diktsamling, Allting glittrar och ingenting tar slut. Magnus William-Olsson recenserar.

Kultur

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kan kvinnorna rädda japansk ekonomi?, Sångtävlingen paus för krigströtta, Utrikeskrönika, Kan Trumps stil lära svenska politiker något?, EU & Turkiet i möte om flyktingar och Dokufilm Förövarna.

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat döden, Vasaloppet och byar. Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericsson, producent Hans Zillén. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås. Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. - Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han. Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube: "Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet." Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om. Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. - Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han. Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland. Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? - Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare. Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. - Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson. Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller. Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen: "Askan spreds på åkrar istället för i skogen." En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar: "Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen." Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller. Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala. Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. - Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför? Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. - Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson. Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. - Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga. Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. - Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då. Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. - Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken. Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det. "Vi vill vara eliten"Gunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. - Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han. Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska. "Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city." Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. - Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det. Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans? Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n. "Upphandling från helvetet"Vi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. - Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel. Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. - Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han. Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen. ­- Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen. Vad trodde ni när ni la anbuden då? - Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället. Hur kändes det? - Får jag svära? Man blir ju bara... det är inte alls ok att det får gå på det viset. Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. - I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft. Vad ser du för risk? - Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark. Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. - När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. - Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer. När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. - Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska. Vem drabbar det? - I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta. Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? - Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer. Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår. Hur ska du köra här nu då mellan träden? - Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här. Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. - Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson. Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. - Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. - Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt. Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  - Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson. Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? - På en åker så spelar det inte så stor roll. Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. - Det var några tusen ton i alla fall. Hur många ton spred ni per hektar? - Svårt att uttala mig om det. Vilka marker var det på? - Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller. Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? - Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner. Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. - När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson. Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen. Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer... - Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation. Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen. För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. - Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö. Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. - Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållning...säger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. - Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta. Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. - Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson. Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? - Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken. Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. - Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt. Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? - Nej, det gör det inte. Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen:  "Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det." Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. - Det får stå för den personen det är inget jag känner till. Hur mycket var det då? - Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson. Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar? Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? - En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen. Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? - Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag. Sex gånger så snabbt? - Ja, säger Per Markusson. Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. - Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon. Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen. Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? - Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel. När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. - Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten. Vad svarade de? - De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015. Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. - När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen. Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: - Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters. Varför då? - Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark. I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. - Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett. Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. - Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren. Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen. "Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp." Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga: "Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert." Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling: "Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut...." Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill. "Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskan" Peter Tagesson på Maskinringen minns: - Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville. Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? - Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker. Och var hamnade den istället? - Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson. Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. - Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen. Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. - Nytt för mig. Hur kan det bli så här tror du? - Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen. Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: - I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark. Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra. Vad tänkte du när du läste det här första gången? - De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det. Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? - Jag vet inte. Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken. "Här hänvisas till markägaren som avgör detta." Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? - Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann. Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. - Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft. Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad - de var billigast. Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar. Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? - I huvudsak på skogsmark. Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? - Det kommer jag inte ihåg. Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? - Jag det är väl bara att vi frågade så. Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. - Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen. Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. - Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket. Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. - De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd. Vilka doser tillämpar ni då? - På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. - Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd. Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? - Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters. Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters. Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? - Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters. Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar. Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se             Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Är myror bra att äta om man blir lite hungrig i skogen? Och vad är det med elden egentligen? Andra programmet av Ute med P1 handlar om bushcraft - självförsörjande uteliv. Det engelska uttrycket bushcraft har blivit ett samlingsord för vildmarkskunskaper. Det används på flera håll i världen, i bland annat USA, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Och det var i Australien man började använda begreppet. På senare år har det blivit populärt även här i Sverige. Johan Forsberg anordnar kurser i de här kunskaperna, att göra upp eld, hur man hanterar en kniv, hur man kan tillverka utrustning av naturliga material. I Strängsered utanför Ulricehamn har han hållit på med det här i över 10 år. - Det finns så många förgreningar i det. Vissa gillar växter, andra gillar hantverket och en del gillar att färdas i naturen. Det finns hur mycket som helst. Men det är ett enkelt och naturnära friluftsliv, säger Johan Forsberg. Thor Banke har under senare år upptäckt charmen med bushcraft, och blev i början av februari vald till ordförande när den ideella föreningen Bushcraft Sverige skapades. I Ute med P1 följer vi med i skogen för att se mer än bara träd, och vi hittar bland annat tallbarr som vi kokar te av, och fnöskticka som kan användas för att göra upp eld med istället för näver. Vi hör också hur Ulrika Lindroths tankar går inför hennes stora äventyr: att vandra Gröna bandet, skida Vita bandet och paddla Bottenviken runt - allt det här ska hon göra under 2016. Programledare: Linnea Luttu. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nora i Malmö tågpendlar till jobbet i Köpenhamn. Sedan gränskontrollerna infördes tar hemresan minst 30 minuter längre tid än förut. Ska hon hämta på dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Sedan gränskontrollerna infördes den 4 januari har Noras vardag blivit krånglig. Pendlingen fungerar dåligt eftersom det inte längre går lika många tåg och de obligatoriska ID-kontrollerna på Kastrup förlänger restiden hem med minst en halvtimme. Pendlingen stressar många i Öresundsregionen. Tågen är överfulla, alla kommer inte med och sittplatserna räcker inte. Att jobba på tåget, som förr, går inte. Nora har ständigt flera olika id-kort med sig, i olika fickor och fack. Hon har fått börja handla mat över nätet och kan inte längre löpträna på vardagar, som hon alltid gjort. För att få ett drägligt vardagsliv överväger hon nu att börja bilpendla istället, till en extra kostnad av 2.400 kronor i månaden, efter skatteavdraget. Till det kommer bensin, slitage på bilen och den ökade miljöbelastningen. - Det här känns inte klokt. Jag gillar tåg och cykel. Jag jobbar på danska naturskyddsföreningen, säger hon. Sonen Alfred är tre år och om Nora ska hinna hämta honom från dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: "Den bedragna: bara en kraftlös kontur" Uppläsare: Kjell Espmark Diktsamling: "Dikter om kärlek" Förlag: Norstedts , 2016 Kjell Espmark, född 1930 i Jämtland, är verksam som poet, romanförfattare, dramatiker och litteraturforskare. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1981 då han efterträdde Elias Wessén på stol nr 16.   Han är översatt till ett 20-tal språk. En linje i författarskapet är, skriver han,  "svar på ropet "låna mig din röst", en annan, mer personlig linje framträder i den senaste boken, "Dikter om kärlek". Ett slags självporträtt finner man i "Minnena ljuger" (2010)." Kjell Espmark har tilldelats en rad priser, bland dem Samfundet De Nios stora pris 2000. Musik György Kurtag: Janos Pilinszky Exekutör Pascal Gallois, fagott Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Proteinerna är bland de mest aktiva molekylerna i våra kroppar så mer kunskap om dem behövs. För ett år sedan lanserades en atlas över proteiner i organen. Och snart är det dags för ännu en. Svenska forskare arbetar med en atlas över var i människokroppen alla våra proteiner finns. Proteinerna är molekylerna i vår kropp som utför alla de sysslor som behövs, och som ger stadga och struktur till cellerna. För ett år sedan lanserades den första delen av atlasen med proteiner som finns i människans organ, och snart kommer nästa del där de syns nere på cellnivå. Cecilia Lindskog Bergström leder arbetet i Uppsala med att spåra fler proteiner i våra organ, och är nöjd med hur mycket forskare har använt proteinatlasen under året sedan den släpptes. I Stockholm leder Emma Lundberg ett projekt som ska släppa den mer detaljrika kartan, och hon tror att cellatlasen kommer vara till nytta för forskare runtom i världen. RÄTTELSE: I programmet nämns att medicinnyheter här i vetenskapsradion ofta handlar om enzymer, hormoner, och cellreceptorer. I det sammanhanget hävdade vi att alla dessa är proteiner. Men det stämmer inte riktigt för hormonerna. Många hormoner är proteiner, men det finns också hormoner som inte är proteiner, till exempel östrogen, testosteron och kortisol. Reporter: Tobias Abrahamsson Ljudet av New Yorks gator i programmet gjordes av användaren Bill Kace på Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I Ungern och Polen vrider de nya makthavarna historien i en mer nationalistisk vinkel. När varje land vill skriva sin version av historien får historiker från olika länder allt svårare att samarbeta. Finns det en "sann historia" och vem bestämmer i så fall vad den är? Med exempel från Polen och Ungern diskuterar SR:s korrespondent Thella Johnson, Ungernkännaren Daniel Gustafsson och historieprofessorn Peter Aronsson hur olika regeringar försöker skriva om historien i Europa idag. Lisa Bergström rapporterar från ett Los Angeles där den feministiska konsten åter har vind i seglen. Den Brasilianska filmregissören Anna Muylaerts nya film Den andra mamman är aktuell på bio, i P1 Kultur berättar hon om nannykulturen i Brasilien där rika vita kvinnor väntas lämna bort sina barn till fattiga svarta nannys som arbetar i hemmet. I OBS essä diskuterar Publicistklubben syds ordförande Petter Larsson begreppet "Konstruktiv journalistik".   Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Svenska Trita Parsi är en av världens främsta Irankännare och en nyckelspelare i den amerikanska diplomatiska strategin gentemot Iran. Men vägen till den politiska makten har varit lång. Trita Parsi är grundare av organisationen NIAC i USA - Nationella Iran-Amerikanska rådet - och en prisbelönt författare för sina böcker om Mellanöstern. Bland annat har han fått Grawemeyer Award för att hans idéer bidrar till att förbättra världen.  Han hade en stor inverkan på den amerikanska strategin i förhandlingarna om kärnavtalet med Iran, och är en återkommande gäst i Vita huset och på tv-kanaler som CNN, BBC och Al Jazeera.  Trita Parsi föddes i Iran, men kom till Sverige som 4-åring. Hans far var en inflytelserik professor i religionshistoria och sociologi som inte skrädde orden mot Shahens styre. Efter att han blivit torterad flydde hela familjen till Uppsala där pappan erbjudits en gästprofessur. I Söndagsintervjun i P1 berättar Trita Parsi bland annat om uppväxten i förorten Gottsunda som präglades av utanförskap och en känsla av att vara förskjuten från det svenska samhället. Men också om vägen till maktens korridorer.  Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

I dag får vi besök av stjärnkocken Markus Aujalay som arbetat 30 år i branschen och kan svara på frågan vart kockyrket är på väg. Pensionsmyndigheten kommer och vägleder i premiepensionsdjungeln. Och så ska det handla om kvinnonätverket StreetGäris, som började som ett litet diskussionsforum på nätet men som sen har vuxit rejält. Vad har varit roligt och vad har varit svårt med den här processen? Hör gärna av dig till oss: Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Teater för de små och de gamla, feministisk konst i USA och ny svensk poesi.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Turkiet ställer tuffa krav på EU. Turkiet ökar pressen på EU vid det pågående toppmötet om flyktingsituationen i Bryssel. Premiärminister Davutoglu vill ha mer pengar för att bromsa strömmen av människor som knackar på EU:s dörr.

Vad skulle Brexit innebära för Nordirland? Om drygt tre månader går Storbritannien till folkomröstning om landet ska vara kvar i EU, eller lämna. Om britterna skulle rösta sig ur, får det stora följder för EU. Det är dock mindre uppmärksammat, att också Storbritanniens framtid som land i sin nuvarande form hotas vid ett brittiskt utträde. Vår korrespondent Staffan Sonning har besökt Nordirland, där starka röster höjs för att hela fredsprocessen riskerar att rasa samman.

Jämställdheten på badhuset. Är skilda badtider för män och kvinnor ett steg mot jämställdhet - eller precis tvärtom? Åsikterna går isär när det kommunala Hylliebadet i Malmö nu inför kvinnosim i insynsskyddad bassäng en kväll i veckan.

Förföljd opposition i Kambodja. Premiärminister Hun Sen har nu haft makten i Kambodja i 31 år och visar inga tecken på att vilja släppa ifrån sig den. Med två år kvar till nästa val har regeringen redan börjat arbetet med att säkra segern: oppositionens ledare har tvingats i exil och parlamentsledamöter slagits medvetslösa på gatan. Frilansjournalisten Axel Kronholm åkte till huvudstaden Phnom Penh för att ta reda på vad som händer i Kambodjas politik.

Affärsman döms till döden i Iran. Igår meddelade Irans rättsväsende att en av landets rikaste affärsmän, Babak Zanjani, har efter en lång rättsprocess dömts till döden för korruption.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Afghanska tolkar får uppehållstilstånd. Han har haft makten i Kambodja i 31 år. Bör kvinnor och män bada isär? EU-toppmöte om Turkiet och flyktingsituationen.  Brexit och Irland. Gatumusiker.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

I Ungern och Polen vrider de nya makthavarna historien i en mer nationalistisk vinkel. När varje land vill skriva sin version av historien får historiker från olika länder allt svårare att samarbeta. Finns det en "sann historia" och vem bestämmer i så fall vad den är? Med exempel från Polen och Ungern diskuterar SR:s korrespondent Thella Johnson, Ungernkännaren Daniel Gustafsson och historieprofessorn Peter Aronsson hur olika regeringar försöker skriva om historien i Europa idag. Lisa Bergström rapporterar från ett Los Angeles där den feministiska konsten åter har vind i seglen. Den Brasilianska filmregissören Anna Muylaerts nya film Den andra mamman är aktuell på bio, i P1 Kultur berättar hon om nannykulturen i Brasilien där rika vita kvinnor väntas lämna bort sina barn till fattiga svarta nannys som arbetar i hemmet. I OBS essä diskuterar Publicistklubben syds ordförande Petter Larsson begreppet "Konstruktiv journalistik".   Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Flykting- och migrantkrisen utmanar sammanhållningen i EU. Vilka är förutsättningarna för att EU ska ihop? Går det? Hör Europarlamentsledamöterna Malin Björk från Vänsterpartiet och Liberalernas Cecilia Wikström inför mötet på måndag som har kallats för avgörande om EU ska kunna hålla ihop och bestå som organisation. Kan länderna enas om en gemensam migrationspolitik? I studion också Herman Melzer, reporter på Ekot som bevakat EU under många år. Programmet sänds direkt från Bryssel, Stockholm och Uppsala under ledning av Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jan Andersson. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nora i Malmö tågpendlar till jobbet i Köpenhamn. Sedan gränskontrollerna infördes tar hemresan minst 30 minuter längre tid än förut. Ska hon hämta på dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Sedan gränskontrollerna infördes den 4 januari har Noras vardag blivit krånglig. Pendlingen fungerar dåligt eftersom det inte längre går lika många tåg och de obligatoriska ID-kontrollerna på Kastrup förlänger restiden hem med minst en halvtimme. Pendlingen stressar många i Öresundsregionen. Tågen är överfulla, alla kommer inte med och sittplatserna räcker inte. Att jobba på tåget, som förr, går inte. Nora har ständigt flera olika id-kort med sig, i olika fickor och fack. Hon har fått börja handla mat över nätet och kan inte längre löpträna på vardagar, som hon alltid gjort. För att få ett drägligt vardagsliv överväger hon nu att börja bilpendla istället, till en extra kostnad av 2.400 kronor i månaden, efter skatteavdraget. Till det kommer bensin, slitage på bilen och den ökade miljöbelastningen. - Det här känns inte klokt. Jag gillar tåg och cykel. Jag jobbar på danska naturskyddsföreningen, säger hon. Sonen Alfred är tre år och om Nora ska hinna hämta honom från dagis måste hon gå från jobbet klockan två. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Proteinerna är bland de mest aktiva molekylerna i våra kroppar så mer kunskap om dem behövs. För ett år sedan lanserades en atlas över proteiner i organen. Och snart är det dags för ännu en. Svenska forskare arbetar med en atlas över var i människokroppen alla våra proteiner finns. Proteinerna är molekylerna i vår kropp som utför alla de sysslor som behövs, och som ger stadga och struktur till cellerna. För ett år sedan lanserades den första delen av atlasen med proteiner som finns i människans organ, och snart kommer nästa del där de syns nere på cellnivå. Cecilia Lindskog Bergström leder arbetet i Uppsala med att spåra fler proteiner i våra organ, och är nöjd med hur mycket forskare har använt proteinatlasen under året sedan den släpptes. I Stockholm leder Emma Lundberg ett projekt som ska släppa den mer detaljrika kartan, och hon tror att cellatlasen kommer vara till nytta för forskare runtom i världen. RÄTTELSE: I programmet nämns att medicinnyheter här i vetenskapsradion ofta handlar om enzymer, hormoner, och cellreceptorer. I det sammanhanget hävdade vi att alla dessa är proteiner. Men det stämmer inte riktigt för hormonerna. Många hormoner är proteiner, men det finns också hormoner som inte är proteiner, till exempel östrogen, testosteron och kortisol. Reporter: Tobias Abrahamsson Ljudet av New Yorks gator i programmet gjordes av användaren Bill Kace på Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

En båtbyggares bekännelser. Ove Haugen debuterade som poet i Norge, men efter den andra boken gick flytten till Göteborg där verksamheten vidgades till ståuppkomik, journalistik och uppdrag för radion. Många känner igen den västnorska accenten efter radioinläsningen av Karin Fossums deckare Älskade Poona. Andra meriter är P1-serien Bibliska typer och den självbiografiska föreställningen Att lämna över sig i någons famn. Sedan förra hösten medverkar han som skribent på Göteborgs-Postens kultursida.  Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dikt: "Den bedragna: bara en kraftlös kontur" Uppläsare: Kjell Espmark Diktsamling: "Dikter om kärlek" Förlag: Norstedts , 2016 Kjell Espmark, född 1930 i Jämtland, är verksam som poet, romanförfattare, dramatiker och litteraturforskare. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1981 då han efterträdde Elias Wessén på stol nr 16.   Han är översatt till ett 20-tal språk. En linje i författarskapet är, skriver han,  "svar på ropet "låna mig din röst", en annan, mer personlig linje framträder i den senaste boken, "Dikter om kärlek". Ett slags självporträtt finner man i "Minnena ljuger" (2010)." Kjell Espmark har tilldelats en rad priser, bland dem Samfundet De Nios stora pris 2000. Musik György Kurtag: Janos Pilinszky Exekutör Pascal Gallois, fagott Från kl. 12.00.

Kultur, Repris