SR, P1 2016-03-08

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I dag får vi besök av stjärnkocken Markus Aujalay som arbetat 30 år i branschen och kan svara på frågan vart kockyrket är på väg. Pensionsmyndigheten kommer och vägleder i premiepensionsdjungeln. Och så ska det handla om kvinnonätverket StreetGäris, som började som ett litet diskussionsforum på nätet men som sen har vuxit rejält. Vad har varit roligt och vad har varit svårt med den här processen? Hör gärna av dig till oss: Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Ett knubbigt litet prydnadstroll från loppmarknaden berättar historien om ett glasbruk på konkursens rand, en nytänkande direktör med hett humör och hur turismen i glasriket började. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gräver bland glasprylarna på en loppmarknad och fastnar för ett så kallat Bergdalatroll. Glastrollet visar sig bära på historien om hur glasbruket i Bergdala efter en konkurs år 1970 tas över av en ny direktör, Elving Conradsson. Hans systerdotter Chris Idermark formgav trollet, som av kostnadsskäl var tvunget att gjutas i form istället för att tillverkas för hand. Mångårige glashyttearbetaren Bo Andersson berättar om varför direktör Conradsson kallades för "Djävulen i Bergdala" samt om hans nytänkande idéer för att få ett litet glasbruk att överleva med hjälp av turism, dans och kaxiga skyltar utväg Riksväg 25. Conradsson var även känd för att kunna skälla ut hela busslaster av besökare för att sedan saxofon för dem. Dessutom får vi höra historien om hur 10 000 glastroll från Småland användes som marknadsföring för billtillverkaren Saab. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. "Vietnam är nära" sjöng Maria FNL-grupp. Men vad betydde det egentligen? Sara Lidman var naiv, tycker den vietnamesiska författarinnan Le Ming Khue, som också tyckte att Lidman var väldigt allvarlig. Dramaturgen och författaren Carsten Palmaer var engagerad i den svenska FNL-rörelsen. Han var också fast anställd skribent på Fria Proteatern, och har skrivit texter som "Vietnam är nära" och "Förfalskare finns". Vad trodde han på under "det amerikanska kriget", som Vietnamkriget kallas i Vietnam? Och vad hände sen, med Carsten och idéerna och politiken, efter freden 1975? Le Minh Khue är en vietnamesisk författare som var minröjare under kriget. Hon har skrivit novellsamlingen "Monsunens sista regn". Hon berättar att de vietnamesiska männen är lata, korrumperade och borde ta mer ansvar. Hon berättar också om sitt möte med den svenska författarinnan Sara Lidman: "Hon var naiv". Lundströms Bokradio har en egen spellista på Spotify - idag med 6 nya låtar. Två av låtarna vi spelar i programmet: "Vietnam är nära" och "Förfalskare finns", är inte utgivna på Spotify, men går att hitta på annan plats i cyberrymden, exempelvis på Youtube. Lundströms Bokradios spellista på Spotify hittar du Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Är myror bra att äta om man blir lite hungrig i skogen? Och vad är det med elden egentligen? Andra programmet av Ute med P1 handlar om bushcraft - självförsörjande uteliv. Det engelska uttrycket bushcraft har blivit ett samlingsord för vildmarkskunskaper. Det används på flera håll i världen, i bland annat USA, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Och det var i Australien man började använda begreppet. På senare år har det blivit populärt även här i Sverige. Johan Forsberg anordnar kurser i de här kunskaperna, att göra upp eld, hur man hanterar en kniv, hur man kan tillverka utrustning av naturliga material. I Strängsered utanför Ulricehamn har han hållit på med det här i över 10 år. - Det finns så många förgreningar i det. Vissa gillar växter, andra gillar hantverket och en del gillar att färdas i naturen. Det finns hur mycket som helst. Men det är ett enkelt och naturnära friluftsliv, säger Johan Forsberg. Thor Banke har under senare år upptäckt charmen med bushcraft, och blev i början av februari vald till ordförande när den ideella föreningen Bushcraft Sverige skapades. I Ute med P1 följer vi med i skogen för att se mer än bara träd, och vi hittar bland annat tallbarr som vi kokar te av, och fnöskticka som kan användas för att göra upp eld med istället för näver. Vi hör också hur Ulrika Lindroths tankar går inför hennes stora äventyr: att vandra Gröna bandet, skida Vita bandet och paddla Bottenviken runt - allt det här ska hon göra under 2016. Programledare: Linnea Luttu. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås. Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. - Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han. Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube: "Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet." Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om. Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. - Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han. Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland. Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? - Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare. Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. - Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson. Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller. Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen: "Askan spreds på åkrar istället för i skogen." En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar: "Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen." Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller. Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala. Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. - Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför? Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. - Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson. Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. - Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga. Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. - Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då. Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. - Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken. Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det. "Vi vill vara eliten"Gunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. - Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han. Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska. "Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city." Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. - Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det. Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans? Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n. "Upphandling från helvetet"Vi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. - Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel. Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. - Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han. Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen. ­- Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen. Vad trodde ni när ni la anbuden då? - Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället. Hur kändes det? - Får jag svära? Man blir ju bara... det är inte alls ok att det får gå på det viset. Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. - I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft. Vad ser du för risk? - Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark. Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. - När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. - Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer. När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. - Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska. Vem drabbar det? - I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta. Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? - Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer. Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår. Hur ska du köra här nu då mellan träden? - Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här. Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. - Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson. Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. - Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. - Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt. Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  - Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson. Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? - På en åker så spelar det inte så stor roll. Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. - Det var några tusen ton i alla fall. Hur många ton spred ni per hektar? - Svårt att uttala mig om det. Vilka marker var det på? - Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller. Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? - Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner. Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. - När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson. Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen. Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer... - Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation. Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen. För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. - Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö. Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. - Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållning...säger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. - Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta. Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. - Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson. Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? - Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken. Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. - Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt. Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? - Nej, det gör det inte. Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen:  "Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det." Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. - Det får stå för den personen det är inget jag känner till. Hur mycket var det då? - Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson. Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar? Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? - En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen. Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? - Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag. Sex gånger så snabbt? - Ja, säger Per Markusson. Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. - Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon. Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen. Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? - Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel. När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. - Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten. Vad svarade de? - De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015. Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. - När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen. Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: - Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters. Varför då? - Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark. I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. - Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett. Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. - Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren. Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen. "Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp." Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga: "Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert." Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling: "Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut...." Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill. "Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskan" Peter Tagesson på Maskinringen minns: - Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville. Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? - Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker. Och var hamnade den istället? - Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson. Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. - Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen. Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. - Nytt för mig. Hur kan det bli så här tror du? - Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen. Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: - I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark. Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra. Vad tänkte du när du läste det här första gången? - De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det. Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? - Jag vet inte. Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken. "Här hänvisas till markägaren som avgör detta." Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? - Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann. Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. - Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft. Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad - de var billigast. Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar. Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? - I huvudsak på skogsmark. Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? - Det kommer jag inte ihåg. Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? - Jag det är väl bara att vi frågade så. Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. - Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen. Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. - Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket. Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. - De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd. Vilka doser tillämpar ni då? - På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. - Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd. Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? - Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters. Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters. Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? - Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters. Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar. Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se             Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Svenska Trita Parsi är en av världens främsta Irankännare och en nyckelspelare i den amerikanska diplomatiska strategin gentemot Iran. Men vägen till den politiska makten har varit lång. Trita Parsi är grundare av organisationen NIAC i USA - Nationella Iran-Amerikanska rådet - och en prisbelönt författare för sina böcker om Mellanöstern. Bland annat har han fått Grawemeyer Award för att hans idéer bidrar till att förbättra världen.  Han hade en stor inverkan på den amerikanska strategin i förhandlingarna om kärnavtalet med Iran, och är en återkommande gäst i Vita huset och på tv-kanaler som CNN, BBC och Al Jazeera.  Trita Parsi föddes i Iran, men kom till Sverige som 4-åring. Hans far var en inflytelserik professor i religionshistoria och sociologi som inte skrädde orden mot Shahens styre. Efter att han blivit torterad flydde hela familjen till Uppsala där pappan erbjudits en gästprofessur. I Söndagsintervjun i P1 berättar Trita Parsi bland annat om uppväxten i förorten Gottsunda som präglades av utanförskap och en känsla av att vara förskjuten från det svenska samhället. Men också om vägen till maktens korridorer.  Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Proteinerna är bland de mest aktiva molekylerna i våra kroppar så mer kunskap om dem behövs. För ett år sedan lanserades en atlas över proteiner i organen. Och snart är det dags för ännu en. Svenska forskare arbetar med en atlas över var i människokroppen alla våra proteiner finns. Proteinerna är molekylerna i vår kropp som utför alla de sysslor som behövs, och som ger stadga och struktur till cellerna. För ett år sedan lanserades den första delen av atlasen med proteiner som finns i människans organ, och snart kommer nästa del där de syns nere på cellnivå. Cecilia Lindskog Bergström leder arbetet i Uppsala med att spåra fler proteiner i våra organ, och är nöjd med hur mycket forskare har använt proteinatlasen under året sedan den släpptes. I Stockholm leder Emma Lundberg ett projekt som ska släppa den mer detaljrika kartan, och hon tror att cellatlasen kommer vara till nytta för forskare runtom i världen. RÄTTELSE: I programmet nämns att medicinnyheter här i vetenskapsradion ofta handlar om enzymer, hormoner, och cellreceptorer. I det sammanhanget hävdade vi att alla dessa är proteiner. Men det stämmer inte riktigt för hormonerna. Många hormoner är proteiner, men det finns också hormoner som inte är proteiner, till exempel östrogen, testosteron och kortisol. Reporter: Tobias Abrahamsson Ljudet av New Yorks gator i programmet gjordes av användaren Bill Kace på Från i går.

Vetenskap, Repris

Tennisstjärna fast för dopning. Den ryska tennisspelaren Maria Sjarapova har testat positivt för det förbjudna dopningsmedlet meldonium. Sjarapova säger att hon använt en medicin där ämnet ingick och att hon inte visste att medlet var förbjudet från den första januari i år. Nu stängs hon av tills vidare. Dopningsexperten Arne Ljungqvist har arbetat mot dopning i många år både internationellt och i Sverige. Hör honom diskutera dopningsavslöjandet tillsammans med Maria Strandlund Tomsvik, fd tennisproffs.

Nya riktlinjer ska förhindra sexuella övergrepp inom idrotten. Ekots rapportering om en kampsportstränare som kunde fortsätta träna ungdomar trots att han stod anklagad för våldtäkt mot en 11-årig elev har väckt stor uppmärksamhet. Nu ska föreningen Aktiv Ungdom, en paraplyorganisation för lokala idrottsföreningar runt om i landet, snabbt ta fram riktlinjer för att hjälpa föreningar att förhindra och hantera misstänkta övergrepp. Hör samtal med Camilla Kallin, tidigare ordförande för Örgryte IS Friidrott, en förening som har jobbat aktivt mot sexuella övergrepp, Ola Mattsson från Rädda Barnen, och Susanne Johansson som forskar om sexuella övergrepp inom friidrotten vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Hovrätten tar upp fall om terrorbrott i Syrien. Idag tar hovrätten för västra Sverige upp ett fall där två göteborgare står anklagade för terrorbrott genom mord i Syrien 2013. I december dömde Göteborgs tingsrätt männen till livstids fängelse och männen överklagade. Även fyra andra unga män är häktade i sin frånvaro misstänkta för medhjälp. Hör reportage av Carina Holmberg. Hör även samtal med Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism i Göteborg Stad. Han har mött många oroliga familjer som sett hur söner och döttrar lockats av IS våldsideologi.

Syriska klubben i Buenos Aires hjälper flyktingar. Sedan kriget i Syrien startade 2011 har flera miljoner människor tvingats lämna landet. Många av flyktingarna befinner sig i grannländerna eller har fått asyl i Europa. Men flera länder i Latinamerika har också öppnat sina dörrar för syriska flyktingar. Hör frilansjournalisten Irma Norrmans reportage där hon har besökt syriska klubben i Buenos Aires som hjälper flyktingar som har sökt sig till Argentina.

Wikipedia vill få in fler kvinnor i historieskrivningen. Det pratas ofta om hur kvinnor saknas i vår historieskrivning och det vill uppslagsverket Wikipedia ändra på. Idag på internationella kvinnodagen, hålls en kurs där 100 personer ska bli bättre på skriva in kvinnorna i Wikipedia. Hör samtal med Anna Troberg verksamhetschef för organisationen Wikimedia, som arbetar med Wikipedia och Eva Dalman, som ska vara med på kursen.

EU och Turkiet måste fortsätta förhandla om flyktingfrågan. Mötet i Bryssel mellan EU och Turkiet avslutades utan att man kom överens om ett konkret avtal. EU vill ha Turkiets hjälp att stoppa flyktingströmmen till Europa, för att göra det har Turkiet bland annat krävt dubbelt så mycket EU-bidrag än man kommit överens om tidigare. Flera EU-ledare uttrycker optimism om att man ska lyckas nå en överenskommelse vid sitt möte nästa vecka. Hör Jan Andersson, korrespondent i Bryssel, och turkiske journalisten Yavuz Baydar i ett samtal om stötestenarna i förhandlingarna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Lennart Widing, hovpredikant från Göteborg. Under veckan hörs olika versioner av Panis angelicus, Brödet från himmelen. När tystnaden är en bristvara blir stillheten en större tillgång. Om man längtar efter att växa och mogna i tro. TextFörsta Petrusbrevet 2:1-3. MusikVocalise (E Hildén) - Helena Ek och Erland Hildén Panis angelicus (C Franck) - Barbara Hendricks och Björn Gäfvert. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Min protest mot gamla värderingar Katarina Mazetti är författare och krönikör i flera tidningar. Hon har skrivit för vuxna och barn i många genrer, mest känd är "Grabben i graven bredvid" som utkommit på 33 språk, dramatiserats och spelats på teater i flera länder. Hon är ofta inbjuden till bokmässor utomlands,  under det senaste året bland annat i Bulgarien, Tyskland, Libanon och ett flertal gånger i Frankrike. Hon har just debuterat som dramatiker i Sverige med monologen "Var la jag mitt liv?".     Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Förstörelse av världsarv kan bedömas som krigsbrott, intervju med Dancehall-pionjär Sister Nancy, recension "Granny's dancing on the table".

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Recension av romanen "Natt för gott", förstörelse av världsarv kan klassas som krigsbrott.

Kultur

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

EU och Turkiet, inför terrorrättegången i hovrätten, syrier i Argentina, utrikeskrönika signerad Alice Petrén, tennisstjärna fast för dopning och skriv in kvinnor i historien

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat gubbvälden, kvinnosyn och damfotboll. Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericsson, producent Hans Zillén. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från att ha varit omgärdat med tabun och hemlighetsmakeri så är sex numera något man kan tala öppet om, nästan lika avslappnat som om det handlade om träning eller matlagning. Det finns kurser i hur man förbättrar sitt sexliv och sexleksaker är inget som smusslas undan. Men hur påverkas lusten när vi börjar se sex som en färdighet, något man kan bli duktig på, en prestation? Kan man bli bäst på sex? "Jag har lärt mig att kontrollera min utlösning och har haft orgasmer som varat mellan 5-10 minuter i ett sträck." Det säger Erik, som genom kurser i tantrasex blivit en mångdubbelt bättre älskare än han var för några år sedan. Han ser sexualiteten som en förmåga som man kan träna upp och bli duktig på. En omdiskuterad fråga är hur jämställdheten i relationen påverkar sexlivet. Finns det en motsättning mellan jämn fördelning av inkomst och hemarbete och ett spännande sexliv? Vi har tittat närmare på forskningen. Dessutom tar vi en snabb koll på en rulle feministisk porr.  I studion finns Birgitta Hulter, auktoriserad klinisk sexolog, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset samt Jonna Bornemark, filosof från Södertörns Högskola. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det som sker i världen återspeglas vid vår gräns, säger Kimmo och Juha som såg flyktingarna strömma in i Finland i slutet av förra året. Idag är det få spår kvar efter de intensiva månaderna. För de som bor i svenska Haparanda och finska Torneå har gränsen inte haft någon större inverkan på vardagslivet de senaste årtiondena. Människor har strövat över bron, tagit cykeln, bilen eller skidorna över älven till grannlandet. - När flyktingarna kom var förvirringen stor och många förstod knappt vilket land de var i när de stod vid en lilla oansenliga gränspålen, berättar Kimmo Sulila. Några dansade och skojade om att de hade en fot i varsitt land. Men efter ett par veckor sattes tull, polis och gränsjägare in på den finska sidan. Hannele Kenttä är en av de många gränsbor som korsat gränsen flera gånger varje dag. När gränskontrollen var som störst stoppades hon tre gånger. Det fanns kritiska röster om hur kontrollen gjordes, berättar Hannele. Bland de rösterna var en kvinna som har mörkhyade barn och som stoppades gång på gång när de åkte till finska sidan. Idag finns få spår kvar efter de intensiva månaderna då flyktingarna strömmade in i Finland. På det gemensamma resecentret i Haparanda sitter fortfarande en liten fasttejpad lapp med adressen till stationens wifi på arabiska. En av de mest dramatiska händelserna under de här månaderna var när människor bildade en mänsklig mur vid den finska gränsen och öppet visade sitt motstånd mot flyktingarna. En av demonstranterna var sannfinländaren Juhani Keinänen. Erpo Heinolainen från Sisuradio hjälpte till att intervjua Juhani Keinänen på finska och Marcus Nilsson från P4 Norrbotten samlade in ljud från demonstrationen vid finska gränsen i september 2015. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund   Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Dikt: ur diktsamlingen "När vägen vänder" Första rad: När ett språk dör Förlag: Norstedts , 1992 Uppläsare: Kjell Espmark ?Kjell Espmark, född 1930 i Jämtland, är verksam som poet, romanförfattare, dramatiker och litteraturforskare. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1981 då han efterträdde Elias Wessén på stol nr 16.   Han är översatt till ett 20-tal språk. En linje i författarskapet är, skriver han,  "svar på ropet "låna mig din röst", en annan, mer personlig linje framträder i den senaste boken, "Dikter om kärlek". Ett slags självporträtt finner man i "Minnena ljuger" (2010)." Kjell Espmark har tilldelats en rad priser, bland dem Samfundet De Nios stora pris 2000.   Musik Sergej Prokofjev: Andante non troppo ur Fem melodier för violin och piano opus 35 Exekutör Gil Shaham, violin och Orli Shaham, piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

När globaliseringen satte fart i slutet på 90-talet trodde många samhällsvetare att nationalismen var på väg bort. Idag har det visat sig att idén om nationen snarare vuxit sig starkare. Så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten, enligt antropolog Thomas Hylland Eriksen. - Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land, och inte bara några av dem. I programmet medverkar Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo och Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet. Alla delar i serien: Reporter: Niklas Zachrisson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Om Hasselbladspristagaren Stan Douglas; tidskriften Bangs 25-åriga resa och 70-talsklassikern "Fräls oss ifrån kärleken". Den kanadensiske fotografen och konstnären Stan Douglas får årets Hasselbladspris. Vem är han och varför är han en intressant konstnär? Samtal med Gertrud Sandqvist, rektor på Konsthögskolan i Malmö. I år är det 25 år sedan tidskriften Bang kom ut med sitt första nummer. Sedan dess har tidningen inte bara blivit en av Sveriges största kulturtidskrifter, utan även på många sätt definierat och stakat ut riktningen för den feministiska rörelsen. Hur har vägen sett ut fram till idag? Möt dåtidens och nutidens Bang-medarbetare i samtal om feminismen i Susanne Skogs reportage.   I veckans Klassikern går vi tillbaka till boken som kanske formade sinnebilden av kritiken av kärnfamiljen - Susanne Bröggers roman "Fräls oss ifrån kärleken". Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag. Veckans språkfrågorVilket ursprung har uttrycket "bränngott" och används "bränn" på det sättet någon annanstans i landet än i norra Bohuslän? Varifrån kommer det dialektala ordet "feshlig", som betyder ungefär finkänslig, mesig, löjlig? Hur skiljer sig användningen av ordet "dryg" åt i olika delar av landet. Vad är det för skillnad mellan fjärd, bukt och vik? När uppfanns ordet paparazzi? Varifrån kommer ordet person? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar. Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Programmet är en repris från 4 januari, programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Borde Utbildningsradion sända fler språkkurser? Och så dyker vi ner i tangentbordets historia. TV borde producera och sända språkkurser varje dag. Det föreslår Gunlög Josefsson, professor i svenska. Hör henne utveckla sina förslag i dagens sändning. Ami Malmros, ?programchef för UR:s barn- och ungdomsredaktion medverkar också för att svara på hur UR arbetar med språkkurser i sitt utbud. Igår avled Ray Tomlinson som anses vara e-postens urfader. Språkvårdaren Ola Karlsson reder ut snabel-a:ets historia och betydelse. Och så diskuterar Thomas och Louise med anledning av kvinnodagen hur det står till med jämställdheten. Programledare: Thomas Nordegen Bisittare: Louise Epstein Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Hasselbladspristagaren Stan Douglas, rapparen Kendrick Lamar och författaren Jenny Erpenbeck - tre huvudpersoner i Kulturnytt.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Östersundspolisen varnar kvinnor. Ska kvinnor uppmanas att inte gå ut ensamma på natten, för att undvika att utsättas för våld? Efter en rad överfall i Östersund har polisen givit kvinnorna i staden det rådet. Hör några östersundsbor, Stephen Jerand, polisområdeschef och Christina Hedin, (V) Kommunalråd.

Kataloniens ledare om spanska skilsmässan. Den nya regionregeringen i spanska Katalonien arbetar målmedvetet för regionens självständighet, samtidigt som det råder ett politiskt dödläge i Madrid. För regionspresidenten Carles Puigdemont är man redan i ett slutskede i kampen för en egen nation.

Skolattacken gjordes utan medhjälpare. Idag presenterades den avslutade polisutredningen om dådet på skolan Kronan i oktober. Ett välplanerat dåd, ett hatbrott och en gärningsman enligt polisen. Hör bland andra Joel Wendle, Ekots utsände på plats i Trollhättan och professor Sten Levander.

Förstörelse i Timbuktu kan vara krigsbrott. För första gången kan en förstörelse av ett världskulturarv komma att dömas som krigsbrott. En malisk jihadistledare är anklagad för att ha lett massakern av Timbuktus mausoleum och en första hearing har nu hållits vid Krigförbrytardomstolen i Haag.

"Afghanistan som ett helvete för kvinnor" Människorättsaktivisten Malalai Joya blev berömd när hon kritiserade afghanska ledare för att vara krigsherrar och drogbaroner. Hon som har kallats "Afghanistans modigaste kvinna" gör flera framträdanden i Sverige nu i mars.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Polisutredningen om skolattacken i Trollhättan klar. Två år sedan MH370 försvann. EU och Turkiet. Katalanernas nya ledare. EU och flyktingsituationen. Östersund polisen varnar kvinnor. Afghanistans modigaste kvinna. ICC och kulturarvsförstörelse.  Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

Om Hasselbladspristagaren Stan Douglas; tidskriften Bangs 25-åriga resa och 70-talsklassikern "Fräls oss ifrån kärleken". Den kanadensiske fotografen och konstnären Stan Douglas får årets Hasselbladspris. Vem är han och varför är han en intressant konstnär? Samtal med Gertrud Sandqvist, rektor på Konsthögskolan i Malmö. I år är det 25 år sedan tidskriften Bang kom ut med sitt första nummer. Sedan dess har tidningen inte bara blivit en av Sveriges största kulturtidskrifter, utan även på många sätt definierat och stakat ut riktningen för den feministiska rörelsen. Hur har vägen sett ut fram till idag? Möt dåtidens och nutidens Bang-medarbetare i samtal om feminismen i Susanne Skogs reportage.   I veckans Klassikern går vi tillbaka till boken som kanske formade sinnebilden av kritiken av kärnfamiljen - Susanne Bröggers roman "Fräls oss ifrån kärleken". Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Veckans program handlar om vad som får människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. Programmet är en repris från 4 januari. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar. Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Programmet är en repris från 4 januari, programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Det som sker i världen återspeglas vid vår gräns, säger Kimmo och Juha som såg flyktingarna strömma in i Finland i slutet av förra året. Idag är det få spår kvar efter de intensiva månaderna. För de som bor i svenska Haparanda och finska Torneå har gränsen inte haft någon större inverkan på vardagslivet de senaste årtiondena. Människor har strövat över bron, tagit cykeln, bilen eller skidorna över älven till grannlandet. - När flyktingarna kom var förvirringen stor och många förstod knappt vilket land de var i när de stod vid en lilla oansenliga gränspålen, berättar Kimmo Sulila. Några dansade och skojade om att de hade en fot i varsitt land. Men efter ett par veckor sattes tull, polis och gränsjägare in på den finska sidan. Hannele Kenttä är en av de många gränsbor som korsat gränsen flera gånger varje dag. När gränskontrollen var som störst stoppades hon tre gånger. Det fanns kritiska röster om hur kontrollen gjordes, berättar Hannele. Bland de rösterna var en kvinna som har mörkhyade barn och som stoppades gång på gång när de åkte till finska sidan. Idag finns få spår kvar efter de intensiva månaderna då flyktingarna strömmade in i Finland. På det gemensamma resecentret i Haparanda sitter fortfarande en liten fasttejpad lapp med adressen till stationens wifi på arabiska. En av de mest dramatiska händelserna under de här månaderna var när människor bildade en mänsklig mur vid den finska gränsen och öppet visade sitt motstånd mot flyktingarna. En av demonstranterna var sannfinländaren Juhani Keinänen. Erpo Heinolainen från Sisuradio hjälpte till att intervjua Juhani Keinänen på finska och Marcus Nilsson från P4 Norrbotten samlade in ljud från demonstrationen vid finska gränsen i september 2015. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund   Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

När globaliseringen satte fart i slutet på 90-talet trodde många samhällsvetare att nationalismen var på väg bort. Idag har det visat sig att idén om nationen snarare vuxit sig starkare. Så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten, enligt antropolog Thomas Hylland Eriksen. - Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land, och inte bara några av dem. I programmet medverkar Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo och Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet. Alla delar i serien: Reporter: Niklas Zachrisson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

15-åriga graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Graffitin har kallats skadegörelse i samhället men vad driver Apher att trotsa lagen? UR.

Dokumentärer

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Min protest mot gamla värderingar Katarina Mazetti är författare och krönikör i flera tidningar. Hon har skrivit för vuxna och barn i många genrer, mest känd är "Grabben i graven bredvid" som utkommit på 33 språk, dramatiserats och spelats på teater i flera länder. Hon är ofta inbjuden till bokmässor utomlands,  under det senaste året bland annat i Bulgarien, Tyskland, Libanon och ett flertal gånger i Frankrike. Hon har just debuterat som dramatiker i Sverige med monologen "Var la jag mitt liv?".     Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dikt: ur diktsamlingen "När vägen vänder" Första rad: När ett språk dör Förlag: Norstedts , 1992 Uppläsare: Kjell Espmark ?Kjell Espmark, född 1930 i Jämtland, är verksam som poet, romanförfattare, dramatiker och litteraturforskare. Ledamot av Svenska Akademien sedan 1981 då han efterträdde Elias Wessén på stol nr 16.   Han är översatt till ett 20-tal språk. En linje i författarskapet är, skriver han,  "svar på ropet "låna mig din röst", en annan, mer personlig linje framträder i den senaste boken, "Dikter om kärlek". Ett slags självporträtt finner man i "Minnena ljuger" (2010)." Kjell Espmark har tilldelats en rad priser, bland dem Samfundet De Nios stora pris 2000.   Musik Sergej Prokofjev: Andante non troppo ur Fem melodier för violin och piano opus 35 Exekutör Gil Shaham, violin och Orli Shaham, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris