SR, P1 2016-03-13

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare. EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltning Situationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press. För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet. Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser. Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor - bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen. Annonsblockerare - lösningen som skapar problem Sajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen. Fler och fler - särskilt dom unga - har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik. Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan. Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild? Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort "helsvenska barn" när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk. Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen. Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som "tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna." Och utgångspunkten är att "människors ska få definiera sig själva." Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?     Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om vad som händer om Storbritannien går ur EU, populärt ofta kallat Brexit. Och hur hårt skulle det kunna slå mot Sverige? Gäster är Nicola Clase, Sveriges ambassadör i Storbritannien, Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare, och Staffan Sonning, Sveriges Radios egen korrespondent i London. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. - Jag trodde jihad var ett nödvändigt ont för att försvara islam. Hör Anna Sundbergs unika berättelse om en resa från ett vilset studentliv i Lund till salafisthustru i Pankisidalen och Syrien. Själavård eller själafiskeI vår serie om religionens roll i asylprocessen uppmärksammar vi idag de nyanlända som konverterar från islam till kristendomen. Vilket ansvar har kristna präster och pastorer som möter asylsökande från andra religioner med ett kristet budskap? Var går gränsen mellan medmänsklighet och  missionsverksamhet, själavård och själafiske? Ett reportage signerat Alexandra Sandels. Dags för kvinnor att predika i katolska mässsan? Är det en kulturrevolution på gång inom katolska kyrkan? Allt fler talar nu om behovet av att ge kvinnor rätt att predika och lekfolk större möjligheter att bidra i den katolska mässan. Hör dominikanersyster Madeleine Fredell och Anders Piltz, Biskopsvikarie för gudstjänstlivet i Stockholms Katolska stift.   Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv. - Jag måste säga att det har varit otroligt intressant! - Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av. Niklas Zachrisson Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken "Den sårade divan" skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet. Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg. Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.   Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering. Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966. Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

På svenska loppmarknader hittar man nästan alltid Pelle Karlssons LP "Han är min sång och min glädje". Men hur gick det till när ett album om Jesus, av en okänd artist, blev Sveriges vanligaste skiva? Den 16 november 1973 klev artisten Pelle Karlsson in i Europafilms studio i Stockholm för att spela in en LP med kristen popmusik. Han sjöng upp genom att ta ett högt C på flygeln och klämde i med samma ton från sin mun. Sedan sjöng han raskt in hela albumet. Innan eftermiddagen var över kunde han ta flyget tillbaka till Göteborg. I skivsamlarkretsar kallas Pelles skiva idag för "Pelles gröna" eller "Sveriges vanligaste skiva". Den står långtidsparkerad i vinylbackarna på snart sagt varenda loppmarknad i landet och en märklig kult har vuxit fram kring skivans extrema spridning. Vinylgrävare brukar "fronta" skivan - det vill säga, de ställer den längst fram i backen och tar ett foto. Bilderna postas sedan till forum på internet. Ingen vet idag exakt hur många exemplar som pressades av LP:n och få vet hur den blev så vanlig. I Loppmarknadsarkeologerna berättar skivproducenten Lennart Sjöholm hur det gick till när försäljningen plötsligt steg från 4 000 exemplar till hundratusentals. Skivsamlaren Daniel Westin berättar om när han på en loppmarknad lyckades "fronta" över trettio Pelle-skivor på rad. Journalisten Urban Thoms, expert på kristen popmusik, berättar om varför Pelle valde bort idolskapet och förklarar varför det alltid finns så många kristna skivor på svenska loppmarknader. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelens Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Lennart Engstrand svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Lunds universitets botaniska trädgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelens Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Lennart Engstrand svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Lunds universitets botaniska trädgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Sånger om Maria passar denna Jungfru Marie Bebådelsedag, det blir både sång ur Stabat Mater av Pergolesi och Marias häpnad av C J L Almqvist. Sen har lyssnare Rolf bett att få höra "barockmusik i nordiskt ljus", och det blir musik ur Bachs Matteuspassion med Lisa Rydberg på violin och Gunnar Idenstam - på tramporgel! Och så Joan Baez och Artur Erikson.

Andliga frågor

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare. Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fem år efter Fukushima. 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och 37 år sedan haveriet i Harrisburg. Vad innebar detta för säkerhetsarbetet? Vi pratar också om myggor, vargar och jämställdhet. Det var den 11 mars 2011 som en tsunami orsakad av en jordbävning drog in över Japan och orsakade en av världens största kärnkraftskatastrofer i Fukushima. Efteråt har EU:s ministerråd kommit fram till att alla kärnkraftverk inom EU ska stresstestas, det vill säga att man ska titta på hur de tål olika belastningar. Det kan till exempel handla om extremväder, översvämningar isstormar och jordbävningar. I programmet får vi också veta hur man kan ta reda på var enskilda malariamyggor har varit genom att ta reda på vilka bakterier de bär på. Det handlar också om läget för jämställdheten inom universitetsvärlden och ett forskarpris till unga kvinnor som för första gången har delats ut i Sverige. Och så har vi besökt Vargsymposiet som är en årligt återkommande rovdjurskonferens. Programledare: Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I 40 år har hon stridit för kvinnors rätt till sin kropp, lika lön och plats inom litteraturen. Först nu debuterar hon skönlitterärt om "ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis". Ebba Witt Brattström är professor i Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och har en fyra decennier lång kamp i feminismens tjänst bakom sig. Som forskare och blåslampa i den offentliga debatten, men också med tillfälliga inhopp i politiken - i Stödstrumporna på 90-talet och Feministiskt initiativ på 00-talet. Först nu som 62-åring debuterar hon skönlitterärt med Århundradets kärlekskrig. En hyllning och uppdatering av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekskrig, men också August Strindbergs Dödsdansen. I Söndagsintervjun i P1 berättar Ebba Witt-Brattström om sin stridbarhet, kärleken till pappan och svårigheten att stå i bredd i äktenskapet. Precis som boken Århundradets kärlekskrig är samtalet slagfärdigt, naket och sorgligt. Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. - Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer. Niklas Zachrisson Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Albert Woodfox i sitt tillfälliga hem i New Orleans, Louisiana, där han nu bor efter att ha suttit 44 år i isoleringscell. Han är en av världens mest uppmärksammade fångar och bl a Amnesty International har arbetat för hans frigivning. Sveriges Radios USA-korrespondent Agneta Furvik fick en exklusiv intervju med honom.

Krönika av Göran Rosenberg om bassängbadets ideologer. Ska offentliga badbassänger kunna reservera särskilda tider för kvinnor? Nej, det ska de inte, säger till min stigande förvåning en rad framträdande debattörer, och än mer förvånande, med den liberala toleransen som argument. Det är intolerant, säger de, att under några timmar stänga ute människor av ett visst kön från bassängerna.

Färre turister väntas till Grekland. Hur påverkas turismen av att några grekiska öar mer har börjat förknippas med flyktingar än med sandstränder?

Svårigheten med att avvisa flyktingar. I början av veckan på toppmötet enades EU och Turkiet om en plan om att alla flyktingar och migranter som kommer till de grekiska öarna ska motas tillbaka till Turkiet. I utbyte ska syrier i Turkiet kunna komma till Europa, modellen är en mot en, men frågan är hur människor som redan nått Grekland ska kunna avvisas. Också i Sverige har det talats om omfattande avvisningar. Inrikesminister Anders Ygeman har talat om 80 000, en siffra som genast ifrågasattes. Hur kommer de svenska myndigheterna att lyckas med det?

Delstatsval i Tyskland avgör kanske Merkels framtid. Sällan har tre delstatsval i Tyskland väckt så stort intresse som de som hålls på söndag och där högerpopulistiska Alternativet för Tyskland förutspås stora framgångar. Här handlar det inte bara om de aktuella delstaternas framtid. Framför allt står förbundskansler Merkels öde på spel. Daniela Marquardt, SR:s Tysklandskorrespondent, rapporterar från Freiburg, i delstaten Baden-Württemberg.

Panelen. Göran Greider, Dalademokraten, Lotta Gröning, kolumnist på Expressen och Johannes Åman, Dagens Nyheter.

Public Service. Statsministern plågas av turkisk baksmälla, en svensk Trump-beundrare förklarar populismens storhet och kvinnor och män berättar hur de firade Internationella kvinnodagen i veckans avsnitt av Public Service av och med imitatörerna Göran Gabrielsson och Rachel Mohlin samt programledarna och manusförfattarna Erik Blix och Mattias Konnebäck.

Högre lärarlön för den som byter jobb. Lärarbristen har debatterats flitigt de senaste åren och i veckan kom Skolverket med en ny rapport som slår fast att behovet av behöriga lärare ökar i takt med att elevkullarna blir allt större. Och den efterfrågan på lärare har nu lett till att konkurrensen också märks i lönekuverten när pengar blivit ett sätt att locka till sig behörig personal. Ett bra sätt för lärare att få upp sina relativt låga löner, säger vissa medan andra är kritiska och tycker pengajakten leder till otrygghet för eleverna och en instabil skola.

Ungerns monument och motmonument. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har på bara några år förändrat sitt land radikalt, med ny grundlag och en mängd lagar som enligt kritiker naggat den ungerska demokratin i kanten. På hemmaplan och internationellt anklagas han också för att med nyuppförda monument och symboler förvanska Ungerns historia och forma den utifrån egna intressen. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén gav sig ut på gatorna i huvudstaden Budapest.

"Alla bara längtar". Dokumentärfilmaren Martina Carlstedt har gjort en film om några kvinnor som är generationen äldre än henne själv.

Kåseri av Jonatan Unge: om hur det är i Malmö.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dagens gudstjänst är tillägnad lusten, den svindlande och pulserande känslan av och med en annan människas kropp. Medverkar gör prästen Kent Wisti och författaren Maria Küchen. Prästen Kent Wisti och författaren Maria Küchen har tillsammans skapat en utställning Kyss. Utställningen har nu omvandlats till gudstjänst med bidrag av Nike Snijders, internationella samarbetsrådet för judar och kristna och musikerna Hugo Lundwall, Johan Holmgren och sångerskan Andrea Hatanmaa. En viktig del av att vara människa är vår sexualitet. Den är en förutsättning för vår överlevnad som art men spelar också en stor roll i vår identitet, vår självbild och självkänsla. Sexualiteten ger uttryck för vår längtan efter varandra, bekräftelse, värme och närhet. Kent Wisti, ur predikan Utställningen består av bilder med text, anspråkslösa i sin presentation men med ett tydligt erotiskt innehåll. De kan upplevas som hemliga kärleksbrev. Utställningen är feministisk i det att den helt lämnar den patriarkala förståelsen av sexualiteten. Den är queer i det att bilderna är öppna. Det är kroppar som längtar och delar varandra, inte kön. Utställningen kommer att visas runt om i landet under året. Först i St Petri kyrka i Malmö, därefter i Visby domkyrka under kyrkoveckan. Gudstjänsten kommer från Limhamns församlingshem i Malmö. TexterHöga Visan 3: 1-5 Dikter inspirerade av Höga visan av Maria Küchen MusikPsalm 769, Nära vill jag leva Psalm 766, Jag tror på en Gud Psalm 45 Jag såg dig, Kraja Oh Gud, Lisa Ekdahl Dina händer, Sofia Karlsson Med ögon känsliga för grönt, Barbro Hörberg Säg det igen, Lisa Nilsson Psalm 90, Blott i det öppna MedverkandeKent Wisti Maria Küchen Nike Snijders Hugo Lundwall Andrea Hatanmaa Johan Holmgren Producent Agneta Nordin, Lokatt Media i Malmö Tekniker Jonas Mattsson

Andliga frågor

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås. Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. - Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han. Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube: "Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet." Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om. Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. - Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han. Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland. Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? - Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare. Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. - Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson. Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller. Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen: "Askan spreds på åkrar istället för i skogen." En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar: "Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen." Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller. Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala. Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. - Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför? Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. - Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson. Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. - Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga. Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. - Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då. Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. - Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken. Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det. "Vi vill vara eliten"Gunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. - Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han. Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska. "Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city." Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. - Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det. Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans? Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n. "Upphandling från helvetet"Vi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. - Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel. Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. - Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han. Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen. ­- Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen. Vad trodde ni när ni la anbuden då? - Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället. Hur kändes det? - Får jag svära? Man blir ju bara... det är inte alls ok att det får gå på det viset. Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. - I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft. Vad ser du för risk? - Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark. Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. - När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. - Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer. När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. - Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska. Vem drabbar det? - I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta. Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? - Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer. Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår. Hur ska du köra här nu då mellan träden? - Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här. Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. - Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson. Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. - Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. - Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt. Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  - Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson. Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? - På en åker så spelar det inte så stor roll. Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. - Det var några tusen ton i alla fall. Hur många ton spred ni per hektar? - Svårt att uttala mig om det. Vilka marker var det på? - Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller. Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? - Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner. Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. - När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson. Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen. Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer... - Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation. Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen. För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. - Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö. Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. - Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållning...säger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. - Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta. Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. - Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson. Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? - Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken. Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. - Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt. Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? - Nej, det gör det inte. Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen:  "Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det." Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. - Det får stå för den personen det är inget jag känner till. Hur mycket var det då? - Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson. Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar? Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? - En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen. Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? - Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag. Sex gånger så snabbt? - Ja, säger Per Markusson. Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. - Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon. Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen. Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? - Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel. När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. - Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten. Vad svarade de? - De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015. Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. - När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen. Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: - Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters. Varför då? - Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark. I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. - Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett. Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. - Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren. Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen. "Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp." Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga: "Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert." Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling: "Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut...." Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill. "Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskan" Peter Tagesson på Maskinringen minns: - Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville. Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? - Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker. Och var hamnade den istället? - Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson. Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. - Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen. Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. - Nytt för mig. Hur kan det bli så här tror du? - Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen. Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: - I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark. Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra. Vad tänkte du när du läste det här första gången? - De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det. Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? - Jag vet inte. Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken. "Här hänvisas till markägaren som avgör detta." Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? - Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann. Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. - Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft. Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad - de var billigast. Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar. Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? - I huvudsak på skogsmark. Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? - Det kommer jag inte ihåg. Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? - Jag det är väl bara att vi frågade så. Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. - Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen. Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. - Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket. Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. - De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd. Vilka doser tillämpar ni då? - På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. - Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd. Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? - Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters. Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters. Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? - Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters. Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar. Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se             Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios USA-korrespondenten Inger Arenander blandar reportage och samtal med författaren Lennart Pehrson om den pågående valrörelsen och partiernas roll i USA.   I USA pågår kampen om vem som ska bli USAs nästa president och särskilt två kandidater har överträffat förväntningarna. Affärsmannen Donald Trump för republikanerna och senatorn Bernie Sanders för demokraterna har fått fler väljare än någon trodde när valrörelsen började. Det republikanska partiets ledning försöker stoppa Donald Trump, men partiets makt har minskat med tiden. Bernie Sanders och socialismen är inte nytt för USA, där vänsterpartier och mer radikala rörelser haft historisk betydelse. Religionen och konstitutionen är två parhästar i amerikansk primärvalrörelse, men den ena är mycket viktigare än den andra. Allt det här avhandlas i veckans Radiokorrespondenterna, tillsammans med reportage från valrörelsen. Sakkunnig gäst är i programmet är Lennart Pehrson, författare till flera uppmärksammade böcker om de svenska utvandrarna till USA och om USA:s historia. Lennart Pehrson har varit bosatt i USA de senaste trettio åren och samtalar med vår USA-korrespondent Inger Arenander.   Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Jeans är ett plagg som kommit att förändra våra garderober i grunden. Allt började för 50 år sedan när en stor jeansvåg sköljde in över Sverige. Det handlade om jeans med hög modegrad, och stegrande prislappar som på det tidiga 70-talet gav upphov till rubriker som: "98 kronor - ett orimligt pris för en byxa vars  främsta egenskap förr var god slitstyrka till lågt pris". Först med att snappa upp att jeans var mer än slitstarka bomullsbyxor här i Sverige var Gul & Blå. Hösten 1966 - för 50 år sedan - slog de upp portarna till sin butik i Stockholm. Den var bara trettio kvadratmeter stor, men grundaren - Lasse Knutsson - kallade den stolt för: "en jättesmocka mot alla gamla borgerliga värderingar". Han hade då varit i London där han drabbats av det mode som fanns att både se och köpa på Carnaby Street, i Soho. På denna lilla gågata kryllade det av små butiker med hög popmusik i högtalare, och ung personal som sålde färgglada toppar, byxor och scarves av sammet, spetsar och syntet - och second hand. Gul & Blå var inte bara en butik i vilken man kunde handla kläder, utan även skor och så småningom skateboards och den amerikanska tidningen Interview, skapad av Andy Warhol - man kunde även höra musik, som var helt ny och inte spelades på radio. Där fanns till och med en DJ. Men det som efter något år skulle komma att dra allra mest, och locka till sig folk från hela landet, det var jeans. 1976, tio år efter att Gul & Blå startades, såldes mer än tio miljoner jeans i Sverige, långt fler än vad landet då hade invånare. Hälften av dem såldes till ungdomar mellan 12 och 24 år. En undersökning från den ekonomiska institutionen på Göteborgs universitet visade att: "fyra av fem jeansköpare struntar i priset och skulle köpa sina jeans även om de vore ännu dyrare". Med framgången följde också konkurrens. Många ville vara med på det nya jeanståget som hade börjat rusa i allt högre hastighet - varuhus, postorderfirmor och till och med Konsum. Även om stilen och kvaliteten skilde sig märkena emellan, så fanns det länge en gemensam nämnare - jeansen skulle vara tajta. Väldigt tajta. I veckans program träffar vi Tommie Weiss som startade ett annat framgångsrikt svenskt jeansmärke 1971 - Puss & Kram - som sades ha de absolut tajtaste byxorna. Vi tar också en titt på 1980- och 90-talets reklamfilmer för jeans, som sticker ut lite extra. Och så pratar vi med musikern Jonas Lundqvist som nyligen släppte soloskivan Vissa nätter, där han på omslaget poserar med sug i blicken, en framträdande flint - och med högt skurna stentvättade jeans. Veckans gäst är Örjan Andersson, designer och jeansspecialist. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen. - Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Jag känner mig utanför Sverige. Jag känner mig otrygg, har inga rättigheter, ingenting. När man sitter i taxibilen och startar sitt pass, man känner att man är ensam, ingen kan komma och hjälpa dig om du får problem, säger Hamza, en av alla tusentals taxiförare. Hamza jobbar som taxichaufför sju dagar i veckan, 13 timmar om dagen. Ändå har han det svårt att få det att gå ihop. Och samtidigt köper den svenske Taxikungen palats på Mallorca för hundratals miljoner, för pengar som han dragit in på den svenska taxibranschen genom Hamza och hans kollegor. Hör av dig till Maria Ridderstedt och Karin Wettre - personerna bakom dokumentären:  Sänds även 19/3 kl. 23.07 och 28/3 kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. "Författare är bara snäppet mindre egocentriska än journalister", skrev George Orwell. Är det sant? Författaren Lena Andersson reder klarhet. Och Sven Wollter om rätten till sin egen död. George Orwell är kanske mest känd för sin dystopi "1984" om framtidens övervakningssamhälle. Men han skrev även essäer. I vår kommer en nyutgåva av hans texter ut. I veckans program tar sig författaren Lena Andersson an hans tvångsmässa ärlighet och anledningar till att skriva. Sven Wollter känd som skådespelare, och nu även författare. Det handlar om rätten till sin egen död, och är en berättelse utan tydliga konflikter. Så vill han själv beskriva sin debutroman "Hon, han och döden". Och så åker vi till Berlin och träffar Jenny Erpenbeck som skrivit en roman om berättelser bortom Berlinmuren. Lundströms Bokradio har en egen spotifylista - idag med tre nya låtar från programmet. Billie Holiday - "Strange Fruit" Kristofer Åström - "Yeah, Oh, that's nice" Stures Dansorkester - "Tillvaroturist" Följ spellistan genom att klicka "prenumerera" när du följer länken här: Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusjien, tillsammans med andra journalister.  Samtidigt pågick den här inspelningen av Filosofiska rummet på Bromölla folkbibliotek i nordöstra Skåne, mellan journalisten Martin Schibbye, poeten och kritikern Eva Ström, statsvetaren Ulf Petäjä och publiken. Hur, var och av vem används den hotade självklarheten yttrandefrihet idag, i vårt digitala, sociala samhälle? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi har träffat reporter på tidningen som EU-partnern Turkiet tvångsförvaltar. Kritik mot SVTs råd för att ge reportrar mer inkluderande språk. Och om tidningarnas digitala mardröm annonsblockerare. EU:s partner sätter tidning under tvångsförvaltning Situationen kunde inte blivit mer symbolisk än när statsminister Stefan Löfven i tisdags informerade Riksdagen om EU:s nya flyktingavtal med Turkiet. Det hade då bara gått fyra nätter sedan turkiska kravallpoliser med skärbrännare forcerade den stålgrind som skyddade den regeringskritiska tidningen Zaman i Istanbul. En polisräd som med sitt brutala våld tydligt visar att Turkiets regering fullständigt struntar i fri och oberoende press. För landets journalister är läget nu alarmerande och inte blir det bättre av att EU, med det nya avtalet i handen, kraftigt försämrat sina möjligheter att pressa på för en förändring i Turkiet. Redan i oktober kunde du i vårt program höra ett reportage om hur dåvarande chefredaktören för just tidningen Zaman förföjdes av dom turkiska myndigheterna. Bara timmar efter den intervjun togs han till domstol för nya anklagelser. Vi bad frilansjournalisten Tomas Thorén att återvända till tidningen för att prata med reportrarna som nu tvingats bli en del av regeringens propaganda. Han börjar på chefredaktörens kontor - bara timmar innan polisens med tårgas stormade redaktionen. Annonsblockerare - lösningen som skapar problem Sajter som ser ut som en plottrig mögelost med julgransblinkande casinoannonser och bilar i naturerotiska miljöer. Ja, vi vet hur det brukar se ut på våra nyhetssajter. Annonserna pockar påträngande på uppmärksamhet och ibland tar de över hela skärmen. Fler och fler - särskilt dom unga - har tröttnat och hittat ett motmedel: Reklamblockering, så kallade adblockers, som helt enkelt sorterar bort annonserna från sajterna. Problemet är bara att den lösningen sabbar mediehusens redan hårt trängda ekonomi, och i längden möjligheterna att göra journalistik. Karin Hållsten har ägnat veckan åt dilemmat och började med att haffe några reklamtrötta 20-åringar på stan. Föreskriver SVTs språkråd en viss världsbild? Efter en liverapportering från skolattacken i Trollhättan förra året fälldes SVT Nyheter av Granskningsnämnden. Detta efter att ha sagt att gärningsmannen valde bort "helsvenska barn" när han bland eleverna sökte sina offer. I beslutet klandrades SVT för att befästa fördomar om vem som är svensk. Det här fick stor uppmärksamhet då, men mindre uppmärksamhet har getts åt dom språkråd som SVT Nyheter tagit fram efter fällningen. Det fyra sidor långa dokumentet beskrivs som "tips och språkråd för att ge våra journalister ett stöd i vardagen med mångfaldsfrågorna." Och utgångspunkten är att "människors ska få definiera sig själva." Men frågan är hur vi och SVT:s reportar egentligen ska förstå dom här språkråden. Som principiella resonemang eller bara enskilda exempel?     Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Är myror bra att äta om man blir lite hungrig i skogen? Och vad är det med elden egentligen? Andra programmet av Ute med P1 handlar om bushcraft - självförsörjande uteliv. Det engelska uttrycket bushcraft har blivit ett samlingsord för vildmarkskunskaper. Det används på flera håll i världen, i bland annat USA, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Och det var i Australien man började använda begreppet. På senare år har det blivit populärt även här i Sverige. Johan Forsberg anordnar kurser i de här kunskaperna, att göra upp eld, hur man hanterar en kniv, hur man kan tillverka utrustning av naturliga material. I Strängsered utanför Ulricehamn har han hållit på med det här i över 10 år. - Det finns så många förgreningar i det. Vissa gillar växter, andra gillar hantverket och en del gillar att färdas i naturen. Det finns hur mycket som helst. Men det är ett enkelt och naturnära friluftsliv, säger Johan Forsberg. Thor Banke har under senare år upptäckt charmen med bushcraft, och blev i början av februari vald till ordförande när den ideella föreningen Bushcraft Sverige skapades. I Ute med P1 följer vi med i skogen för att se mer än bara träd, och vi hittar bland annat tallbarr som vi kokar te av, och fnöskticka som kan användas för att göra upp eld med istället för näver. Vi hör också hur Ulrika Lindroths tankar går inför hennes stora äventyr: att vandra Gröna bandet, skida Vita bandet och paddla Bottenviken runt - allt det här ska hon göra under 2016. Programledare: Linnea Luttu. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

På svenska loppmarknader hittar man nästan alltid Pelle Karlssons LP "Han är min sång och min glädje". Men hur gick det till när ett album om Jesus, av en okänd artist, blev Sveriges vanligaste skiva? Den 16 november 1973 klev artisten Pelle Karlsson in i Europafilms studio i Stockholm för att spela in en LP med kristen popmusik. Han sjöng upp genom att ta ett högt C på flygeln och klämde i med samma ton från sin mun. Sedan sjöng han raskt in hela albumet. Innan eftermiddagen var över kunde han ta flyget tillbaka till Göteborg. I skivsamlarkretsar kallas Pelles skiva idag för "Pelles gröna" eller "Sveriges vanligaste skiva". Den står långtidsparkerad i vinylbackarna på snart sagt varenda loppmarknad i landet och en märklig kult har vuxit fram kring skivans extrema spridning. Vinylgrävare brukar "fronta" skivan - det vill säga, de ställer den längst fram i backen och tar ett foto. Bilderna postas sedan till forum på internet. Ingen vet idag exakt hur många exemplar som pressades av LP:n och få vet hur den blev så vanlig. I Loppmarknadsarkeologerna berättar skivproducenten Lennart Sjöholm hur det gick till när försäljningen plötsligt steg från 4 000 exemplar till hundratusentals. Skivsamlaren Daniel Westin berättar om när han på en loppmarknad lyckades "fronta" över trettio Pelle-skivor på rad. Journalisten Urban Thoms, expert på kristen popmusik, berättar om varför Pelle valde bort idolskapet och förklarar varför det alltid finns så många kristna skivor på svenska loppmarknader. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även 20/3 kl .00.41.

Teater

Pjäsen utspelar sig i Amerika på 1860-talet. I den första scenen möter vi Almqvist som barpianist. In i saloonen träder ingen mindre än Vilde Bill Hickock. Den stora segern vid Gettysburg av Åke Hodell I rollerna: Professor Gustawi alias Jacobson alias Almqvist - Åke Fridell, Mrs Gustawi - Siv Ericks, Ryttmästare von Scheven - Gunnar Olsson, Vilde Bill Hickock - Ove Tjernberg, Skådespelaren Booth - Helge Hagerman, Siouxhövdingen Röda Molnet - Jan Blomberg, Lots på Mississippi - Claude Stephenson samt Camerata Holmiækören som pensionatsgäster. Regi: Åke Hodell. Från 1973. Sänds även 20/3 kl. 00.02.

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är det mer mat i asiatiska filmer? Finns de svenska matskildringarna bara i barnfilmerna? Och kulinariska filmer på Berlins filmfestival - vad är det för något? - Mat får ofta stå för något annat på film. Som sex, säger Sara Wennerblom Arén, filmfantast som bl a gjort Filmkrönikan i tv. - Det har blivit en trend med fler och fler filmer där mat har en viktig roll, säger Jonas Holmberg, konstnärlig ledare på Göteborgs filmfestival. De pratar om mat i svenska filmer, om kulturella skillnader mellan olika länder, om sensuella matfilmer, och om filmer där man äcklas av maten. Menys Nina Frogneborn minns sina matupplevelser från uppväxtens svenska barnfilmer. För där har maten skildrats livfullt! I tio år har Berlins filmfestival haft en speciell sektion med matfilmer, Kulinarisches Kino. Filmjournalisten Ingela Brovik rapporterar från årets filmfestival. Och Boel Ulfsdotter, lektor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet med ett särskilt intresse för östasiatisk film och mat, berättar att matens roll i östasiatiska filmer har förändrats en hel del under åren. Från att vara enbart vacker och för att "marknadsföra" landet, har maten fått en mer blygsam och genomtänkt roll i bakgrunden. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Dikt: ur "Den inre rymden" Första rad: Jag känner hur du tänker i mig - Diktsamling: "Den inre rymden" Förlag: Norstedts (2014) Uppläsare: Kjell Espmark Musik Gustav Holst: Andra satsen, Air, ur Brook Green-svit Exekutör Royal Ballet Sinfonia, Birmingham, David Lloyd-Jones, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare. Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris