SR, P1 2016-03-14

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Linnea Lindberg flyttade från Åsele och ville aldrig mer tillbaka. Men hon kom hem igen. Nu är hon politikern som befolkningen sätter hoppet till. Är man automatiskt en förlorare om man återvänder till sin hembygd? Linnea Lindberg flyttade från lilla Åsele i Västerbotten till Stockholm för att bli makeupartist och trodde aldrig att hon skulle flytta tillbaka. Det gjorde hon - och blev kommunalråd på kuppen. - Den här mentaliteten som finns att det inte finns ingen stolthet att hämta i sin hemort. Folk frågade när jag skulle fara nästa gång, "varför kom du tillbaka"? Sverige har ju den mentaliteten överallt att landsbygden inte är nåt att ha - du måste flytta för att bli lyckad. Numera skäms hon inte längre för att bo och verka i Åsele. Men vilka chanser har hon och hennes politikerkolleger att rädda kommunen? Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers, tror att hennes chanser att vända Åseles utveckling är obefintliga. - Jag kan inte se hur du vänder en sån kommun. Hur skapar du såna medel i en öppen global ekonomi? Det unga kommunalrådet har en otacksam uppgift framför sig. Malin Rönnblom, statsvetare på Umeå universitet, tror dock att glesbygden har en chans. - Konstigare saker har väl hänt i den politiska historien än att man har ändrat en föreställning om var det är bäst att bo. Kluvet land i P1 torsdag 10 mars, 10.35 samt lördag 12 mars 12.05 och måndag 14 mars 00.05.   Kluvet land kluvetland@sverigesradio.se Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Föreställningen är en monolog om kärlekslängtan och makt. Men också om skuld och skam och om den oskyldighet vi kan känna när vi gömmer oss i en mobbande grupp. En kvinna berättar om en händelse som ägde rum för 17 år sedan. Hon gick då i skolan där hon var en del i en eskalerande mobbning som slutade med en våldtäkt. Nu, 17 år senare, när hon väljer att berätta sanningen känner vi hur den påverkat henne, men hon är trots det inte beredd på att helt friskriva den våldtagna flickan ansvaret för det som hände. På något sätt fick hon väl skylla sig själv eftersom hon var så dum som trodde att hon kunde få den mest eftertraktade killen i klassen. När tågen går förbi av Malin Lindroth Med: Camilla Hansson. Ljud: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom. Regi: Malin Lindroth. Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Peter och Hanna har missbrukat och langat amfetamin i tjugo år när deras barn hittar sin mamma blodig på köksgolvet. Där och då börjar kampen för ett annat liv.  ? Vad ska man säga, mamma och pappa är sjuka, vi ska iväg för att bli friska, säger Peter.  Under många år har Peter finansierat sitt och sambons missbruk genom att langa amfetamin. Men Peter och Hanna vill in på behandlingshem. Hösten 2013 ber de socialen om hjälp och placerar frivilligt sina tre små barn i familjehem.  Det är tredje gången barnen är familjehemsplacerade, trots att Hanna lovat deras åttaåriga son att det inte ska hända någon mer gång.  ? Det känns bara... fan också, du vet. Det känns som värsta sveket, att ha lämnat bort dem. Igen, säger hon.  I dokumentären följer vi Peter och Hannas kamp för att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och för att bli bättre föräldrar till sina barn. Peter och Hanna heter egentligen något annat. Dokumentären är gjord av Maria Hansson Trens. Från förra söndagen.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur bra är vi på att ta till vara på lärarkompetensen hos de nyanlända till Sverige? Tre berättelser om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram. UR Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den kompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Ett program av Daniel Persson Mora. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om vilka vi är och vilka vi får möjlighet att vara? Alla vill att vi syrier ska integreras, men vad betyder det egentligen? Hör Konflikts syriska gästredaktion om hur integrationen känns inifrån. Dagens Konflikt är del två i redaktionens unika projekt att låna ut en timme till en syriska redaktion. Precis som i programmet som sändes före jul - Syrien inifrån ingår TV-journalisten Ibrahim Muhanna, formgivaren Satanay Dogouz och May Alekhtyar och är ingenjör och bloggare.  Den gången handlade det om livet i deras första hemland Syrien. Men idag talar de om Sverige och om ett av de ord som är mest på tapeten när det handlar om nyanlända syrier: integrationen. Hör Ibrahim Muhannas reportage om arbetslöse akademikern Amir som drömmer om ett jobb där han får arbeta med det han kan. Hör om familjen Alazam som älskar Sverige och ser det som sitt nya hemland, och om Kinda som efter en rad motgångar känner precis tvärtom Och hör om Satanay och Marie, en arrangerad vänskap som ledde till den efterlängtade känslan av att höra till. I studion finns Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister och regeringens ansvariga för integrationsfrågor. Programledare: May Alekhtyar Projektledare: Firas Jonblat Exekutiva producenter: Kajsa Boglind och Jesper Lindau Programmet är resultatet av ett samarbete med Sveriges Radios arabiska redaktion och finns också att lyssna också på helt på arabiska här: Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter ett och ett halvt år i regeringsställning har Miljöpartiet konstaterat att valretoriken 2014 krockat med verkligheten. Partiet har sagt att dom i valrörelsen gav intrycket av att kunna förändra allt, bara dom satt med i en regering.  I verkligheten har partiet tvingats till svåra kompromisser. Varför är det ändå värt det? Gustav Fridolin (MP), språkrör och utbildningsminister, intervjuas.    Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den 11 mars är det fem år sedan den stora tsunamin drabbade Japan och flera kärnkraftsreaktorer slogs ut. Hur ser situationen ut i Japan idag och hur har händelsen påverkat kärnkraftssäkerheten? Den 11 mars 2011 svepte en jättelik tsunami in över Japans nordvästra kust och krossade byar och många människors liv. Kärnkraftverket i Fukushima slogs ut på grund av att kylningen till reaktorerna slutade att fungera. Hundratusentals människor var tvungna att evakuera sina bostäder och fortfarande kämpar ingenjörer med att säkra de förstörda reaktorerna. Klotet tar er med till Japan för en lägesrapport. Vi besöker även Strålsäkerhetsmyndighetens konferens där experter samlas för att utvärdera konsekvenserna efter kärnkraftsolyckan. Programledare Marie-Louise Kristola. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Susanne Dahl, studentpräst vid Umeå universitet. Veckans tema är "främlingskap". I sin andakt om främlingskap pratar Susanne Dahl om erfarenheten av att inte höra till och om att se sig själv i en annan människa. Kanske kan vi mötas i vårt främlingskap, i hemlösheten och osäkerheten. Susanne Dahl i andakten.  TextFörsta Korinthierbrevet 13:12-13 MusikSix etudes for piano - q=108, Bruce Brubaker Moving, Refugees Welcome Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Om värdet av det vi kallar marktjänst. Ove Haugen debuterade som poet i Norge, men efter den andra boken gick flytten till Göteborg där verksamheten vidgades till ståuppkomik, journalistik och uppdrag för radion. Många känner igen den västnorska accenten efter radioinläsningen av Karin Fossums deckare Älskade Poona. Andra meriter är P1-serien Bibliska typer och den självbiografiska föreställningen Att lämna över sig i någons famn. Sedan förra hösten medverkar han som skribent på Göteborgs-Postens kultursida.  Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Kina förbjuder homosexuell kärlek i tv-serier. Kent aviserar att bandet lägger ned. Björn Ranelids nya roman.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Blod och Eld på Malmö stadsteater

Kultur

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Attentat i Ankara. Högerpopulister i Tyskland. Gäst: Sofia Jannok. Hermele om "Judejävel". Ryskt informationskrig i Baltikum. Få syrier får flyktingstatus. Faciliterad kommunikation. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat integrationsfrågor, shabby chic och bloggande. Ring P1 från Malmö med programledare Odd Clausen, producent Hans Zillén. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Flemming misstänks för sexuella övergrepp på sin dotter. Anklagelsen mot honom hade kommit till på skolan genom kommunikationsmetoden FC. Men vem är det egentligen är som skriver? Del 2: läsa tankar I oktober 2012 misstänks Flemming för sexuella övergrepp på sin dotter Rebecca. Rebecca har en grav utvecklingsstörning och kan inte kommunicera genom att prata. Anklagelsen mot honom hade kommit till på Rebeccas skola genom en kommunikationsmetod som heter faciliterad kommunikation. Den går ut på att en assistent stödjer Rebeccas hand så att hon kan peka på ett tangentbord. Frågan är vem det egentligen är som skriver? Andra delen: läsa tankar Är det här framme eller? - Ja. Jag är på väg till det gruppboende där Rebeccas bodde när allting hände. - I huset så är det sex lägenheter. Bor man en i varje eller hur funkar det? - Ja, så det bor sex personer på gruppbostaden och då var det tre tjejer och tre killar som bodde där i blandade åldrar. Och Rebecca var yngst. Frida Ahlgren var under den här tiden Rebeccas kontaktperson på boendet. Hur var Rebecca, undrar jag? - En jätteglad tjej. Alltid glad. Väldigt sprallig. Social, jättesocial. Ville aldrig vara själv utan gillade att vara i allrummet tillsammans med de andra som bodde där och med personalen framförallt, berättar hon. Idag är Frida Ahlgren utbildad stödpedagog och jobbar som omsorgshandledare inom hemtjänsten. Men då, 2012, träffade hon Rebecca varje dag, tog hand om henne och skötte kontakten med Rebeccas skola. - Det började ju med att jag var på ett utvecklingssamtal tillsammans med Rebecca där de talade om att hon hade sagt saker som var oroväckande, via FC. Då var det bland annat att hon hade sagt att hon inte kunde sova på nätterna för att det sprang folk in i hennes lägenhet, hon sade att hon hör dåligt och ville gå till läkaren och hon sade även att hennes bror är hörselskadad. Och inget av det stämmer. Och då började vi ana lite oro. Vad kommer att komma härnäst när de säger att hon sagt sådana saker? Frida hade också gått på en endagsutbildning som skolan ordnat om faciliterad kommunikation. Och hon hade själv testat att skriva med Rebecca fem, sex gånger. Men det hade inte fungerat. Rebecca hade bara pekat på alla möjliga bokstäver, säger hon. - Vi var ju rädda att det skulle kunna komma nånting mot oss då. Vi hade ju män som jobbade hos oss och vi var ju de som var ganska intima med henne och duschade henne och hjälpte henne med det intima. Så vi var ju rädda att det skulle komma fram något sådant sedan. Men då kom ju detta istället. Det är med den här metoden som Rebecca ska ha uttryckt att hennes pappa, Flemming, har utnyttjat henne sexuellt. Den som stödde, eller faciliterade, Rebecca när detta först kom fram var hennes elevassistent i skolan. Samma elevassistent som var med och skrev med Rebecca under polisförhören. Felaktiga uppgifter om abortDe anklagelser som kommer fram är inte bara att pappan ska ha haft sex med Rebecca. Han ska också ha tagit med henne till andra män och låtit dem ha sex med henne också. Han ska ha förgripit sig på en av Rebeccas bröder. Och så ska han ha gjort Rebecca med barn. - Ja, hon nämnde att hon skulle ha varit gravid och gjort en abort och då hittade vi inga uppgifter om det. Vi letade ju efter journalanteckningar och begär olika vårdinrättningar att skicka in sådant. Men det fanns ingenting. Och sådana saker är ju starka indikationer på att det här inte stämmer, säger åklagare Stefan Lind som var förundersökningsledare i Rebeccas ärende. Polisen kontaktar åtta olika kliniker i regionen. Ingen har gjort någon abort på Rebecca. Och så ungefär en och en halv månad efter det sista förhöret med Rebecca hör skolans kurator av sig till polisen och säger att Rebecca nu tagit tillbaka allting. Hon ljugit om pappa och ingenting har hänt. Den här informationen ska precis som vanligt ha skett genom faciliterad kommunikation med elevassistenten som alltid skrev med Rebecca. En vecka senare lägger åklagaren ner fallet med motiveringen att brott inte kan antas. Det är det starkaste skälet att lägga ner en utredning. - Det var ju en samlad bedömning av allting, både bevisning men givetvis hade metoden som sådan en viss betydelse. Givetvis, säger åklagare Stefan Lind. Jag har spelat upp delar av de videoinspelade polisförhören med Rebecca för Stefan Lind, nu tre år senare. - I det här fallet så är det ju ett rent fysiskt sätt att styra hennes fingrar på. Och om inte jag missminner mig så fanns det ett mått av att man skulle känna i någon form av muskelrörelser i handen, vilken bokstav och vart hon ville på tangentbordet, och det kändes ju spontant som lite märkligt. Så om man ska vara krass så vet ni inte vems berättelse det är som har dykt upp här? - Nej, det vet vi inte. Det kan ju vara hennes eller en annan elevs som dyker upp via en annan elevassistent. Vi vet ju faktiskt ingenting egentligen. Helt krasst så är det nog så faktiskt. Stefan Lind skulle inte förbjuda någon att använda den här metoden i polisförhör igen för, säger han, det spelar ingen roll hur en anklagelse kommer fram, de måste ändå alltid säkra upp den med hård bevisning. Som när målsägaren är ett spädbarn till exempel. Då kan ju den personen inte berätta någonting alls. "Inte en kritisk tanke"I det här fallet blev den misstänkte Flemming, på starkast möjliga sätt, friad från anklagelserna som kommit fram genom faciliterad kommunikation med elevassistenten. - Tack och lov så ljög hon så enormt att det blev lätt för polisen att kolla. Men det fanns inte en kritisk tanke i någon av alla de här så kallade akademiska huvudena. Det var från rektor, specialpedagoger, assistenter, kuratorer, socialsekreterare. Ingen hade en kritisk tanke, kan detta vara sant? säger Flemming. Att ha blivit misstänkt för att ha förgripit sig på sin dotter, det är inget som försvinner bara för att polisen lägger ner en förundersökning, säger han. - Det är ju något som smetar vid en än. För så fort någon tar upp det här blir det "Var han inte pedofil? Ja det var han väl?". Så man blir aldrig fri från en sådan lögn. Beroende på att i efterhand så kommer inte folk ihåg hur det var. Här måste jag också tala om att Rebecca inte längre är i livet. Hon dog på hösten efter att hennes pappa friats från misstankarna. Det hade inget med det här att göra. Rebecca hade nämligen också epilepsi och den 23 oktober 2013 fick hon ett krampanfall som hon inte klarade. Jag hör av mig till Rebeccas elevassistent. Jag vill veta om hon verkligen trodde att det var Rebeccas egna ord hon fick fram? Hur hon ser på metoden idag? Om hon använder den med någon annan? Ja, jag vill helt enkelt gärna prata med henne. - Ja, det kan jag förstå att du vill. Jag måste kolla upp lite här hur det är med det här. Hur jag får uttala mig om detta nu, säger elevassistenten. Efter det här samtalet får jag ett sms där hon säger att hon inte vill vara med. Och hon svarar inte längre när jag ringer. Myndigheterna varnarFlemmings fall är inte det enda i Sverige där faciliterad kommunikation lett till grova anklagelser. Ungefär samtidigt blir en elevassistent på en annan särskola i Göteborg anklagad för sexuellt utnyttjande av en av eleverna på skolan. Den utredningen lades också ner. Men elevassistenten fick ändå inte behålla jobbet och säger att han idag är för knäckt för att orka prata om det. Jag får också höra om ett tredje fall. En familj som själva bett om att få använda faciliterad kommunikation i sitt barns skola, men där det sen inte dröjt mer än några månader innan anklagelser om andra fysiska övergrepp kom. Inte heller de orkar prata om det som hänt. Socialstyrelsen avrådde från faciliterad kommunikation efter en tillsynsinspektion 2010. År 2014 gjorde de också en större kartläggning av det internationella forskningsläget om metoden. Myndigheten konstaterar då att faciliterad kommunikation inte går att lita på. Det finns helt enkelt inte något vetenskapligt stöd för metoden. - När fem rapporter av fem visar att det är faciliteraren som påverkat kommunikationen, så blir ju det också vår slutsats, säger Alexandra Snellman som var ansvarig utredare för Socialstyrelsens kartläggning. - De här människorna befinner sig i en jättesvår situation och deras anhöriga befinner sig också i en svår och frustrerande situation. Och då hade det varit jättebra om det hade fungerat, men vi har som sagt inga som helst bevis för det, fortsätter hon. Sensommaren samma år anmäler Flemming metoden till Skolinspektionen och i december 2014 kommer deras beslut. Inte bara Göteborg, utan alla skolor i hela Sverige förbjuds att använda faciliterad kommunikation. Normalt sett lägger sig inte Skolinspektionen i enskilda metoder ute i skolorna, det har de faktiskt bara gjort en gång tidigare, men FC var speciellt. - Är någonting inte vetenskapligt grundat så ska det inte finnas i svensk skola, säger enhetschef Lena von Platen som fattade beslutet "Jag har lagt detta bakom mig"Kerstin Damgaard var rektor på skolan där Rebecca gick och det var under hennes ledning som FC användes där. Idag är hon rektor på en annan gymnasiesärskola i Göteborg. Hon säger att metoden inte används alls längre. - Vi använder oss inte av det eftersom vi har fått föreläggande från Skolinspektionen. Och din personliga åsikt? - Det vill inte jag gå in på utan jag har lagt detta bakom mig nu.  Har du någon självkritik kring agerandet och användandet av faciliterad kommunikation så här i efterhand? - Jag vill inte gå in på det. Varför inte det? - För att jag har lagt det bakom mig och vi använder oss inte av det alternativa kommunikationssättet. Och du vill inte svara på om du fortfarande tycker att metoden är en relevant, bra och tillförlitlig metod eller inte? - Nej, det vill jag inte. Och anledningen till det, igen? - Jag har lagt detta bakom mig. "Kommunicerar med djur på det sättet"Men trots skolinspektionens beslut och socialstyrelsens kritik mot faciliterad kommunikation fortsätter metoden att användas med funktionsnedsatta i Sverige idag. Framförallt inom olika antroposofiska verksamheter. Och det verkar ske med myndigheternas goda minne. Det visar sig när jag begär ut fakturauppgifter från samtliga svenska kommuner. Bara sen januari 2015 (alltså efter skolinspektionens förbud och Socialstyrelsens kartläggning som säger att metoden inte går att lita på) har ett 20-tal svenska kommuner sammanlagt betalat ut över 170 miljoner kronor till antroposofiska organisationer som använder faciliterad kommunikation i vissa av sina verksamheter. Vi kan inte se exakt vad alla pengarna har använts till, men det handlar framförallt om vårdavgifter till LSS-boenden, HVB-hem och daglig verksamhet. Pengar som alltså har gått till organisationer som stödjer och använder metoden. - Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå, säger en föreståndare för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende idag. Även den verksamheten finansieras med skattemedel från kommunen. Föreståndaren inte vill medverka i programmet och är därför anonym. - Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet, säger föreståndaren. Det här var andra delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 3 publiceras onsdagen den 16 mars. Reporter Mikael Sjödell Producent Annika H Eriksson  Kontakt:   Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Hur är det att bo granne med skogens alla vilda djur? Att jaga och leva på det som finns i skogen? Och hur får man till en riktigt bra frukostgröt inför en lång vandring? Med kungsörnar, älgar, järvar, björnar, tjädrar, lodjur, ripor, orrar, harar och renar som grannar bakom knuten bor Miranda Frings Håf tillsammans med sin man och son, och hundarna Thai och Eiko, vid foten av Blaikfjällets naturreservat i den lilla byn Högland utanför Dorotea. Miranda jagar - i princip allt som går att jaga. Men hon fiskar också. Och plockar bär och svamp. När hon åker till affären för att handla är det mest mjölk och andra färskvaror hon köper. Brödet bakar hon själv och allt annat som kan behövas finns redan i frysen. I det tredje avsnittet av Ute med P1 följer vi med Miranda när hon snarar ripor och fångar mård i fällor. Och Eric Tornblad, som skrivit flera böcker om matlagning i naturen, lagar en riktigt god, mättande och näringsrik grötfrukost som passar perfekt för den som ska ut på en längre tur eller vandring. Erics energigröt: Ingredienser: HavregrynRågflingorSolrosfrönLinfrönKokosoljaVattenBrödsirapSå gör du: Rosta havregryn, rågflingor, linfrön och solrosfrön i en torr panna (eller gaskök).Tillsätt vatten och låt gröten puttra någon minut.Rör i en klick kokosolja, låt den smälta ner i gröten och rör om.När gröten är krämig, häll i upp skål (eller kåsa) och ringla över brödsirapen.Ät och njut!Programledare: Linnea Luttu.   Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig. Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma.  Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige. Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt. Ett program av Ola Hemström. Har du tankar eller frågor, maila Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Översättning: Clemens Altgård Diktsamling: "Kristallskeppet" Förlag: Bakhåll (1988) Uppläsare: Jerk Ohlson Westin I förra veckan var det trettio år sedan den danska åttiotalspoesins förgrundsgestalt, Michael Strunge, dog, bara 27 år gammal. Michael Strunge, född 1958 söder om Köpenhamn, led tidvis av psykisk ohälsa och vistades i perioder på sjukhus. Ändå lyckades han publicera tolv diktsamlingar på nio år. Nu under mars sänds sex av hans dikter ur samlingsvolymen "Kristallskeppet". Dagens dikt, "Ceremoni" var ursprungligen publicerad 1982 i diktsamlingen "Ud af natten" och tillägnad bland andra den danske poeten Ole Sarvig och Joy Division-sångaren Ian Curtis. Musik Ilona Mesko: Tredje satsen, Vaggsång, ur Poesi Exekutör Zsolt Bartek, klarinett och Beata Mori, cimbalom Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Fiskolja behövs till foder för exempelvis laxodlingar. Men kanske kan man sluta dammsuga haven på småfisk och i stället producera fiskolja på en åker. Det tror förespråkare av fiskolja från raps. Fiskolja är en nödvändig komponent i fiskfoder till exempelvis laxodlingar. Och till den växande fiskodlingsindustrin i världen krävs alltmer fiskolja som idag tas fram genom att tråla upp stora mängder småfisk som sedan blir fiskolja. Ett argument för att i stället producera fiskolja på en åker är att få fiskodlingen mer ekologiskt hållbar. Men det finns också ekonomiska motiv. Den tyska kemikoncernen BASF satsar enligt uppgift runt 1,2 miljarder kronor för att få fram fiskolja på åkern genom att genmodifiera raps. Målet för BASF är att utveckla en fiskraps till 2020. Men det är en tävling som pågår. Professor Johnathan Napier vid universitetet i Rothamsted utanför London har genmodifierat en växt som heter oljedådra, och i försöksodling har gmo-oljedådran lyckats producera fiskolja. Mikroalger som finns i haven kan producera de fiskfettsyror som i dagligt tal kallas fiskolja. Det är gener från de här algerna som forskarna har satt in i oljedådran. Oljedådran är släkt med raps och två andra stora forskningssatsningar har riktat in sig på raps, förutom BASF även australiensiska Csiro. Sten Stymne, professor på SLU, jobbar med fiskoljeraps på uppdrag av BASF. I ett växthus i Alnarp visar han genmodifierad oljedådra. Om gmo-forskarna lyckas ta fram en åkergröda som producerar fiskolja finns stora pengar att tjäna både som kosttillskott och som foder till laxodlingar, bedömer han. Gustaf Klarin Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Sveriges radios Romanpris tar plats i P1 Kultur. Idag om Staffan Malmbergs Gardet. Nina Asarnoj har gått på smyckesutställningar och i OBS essä ställs frågan om det finns någon "orörd" natur. Sveriges radios Romanpris är tema i P1 Kultur hela denna vecka. Varje dag diskuterar lyssnarjuryn en av de nominerade böckerna. Idag är det Staffan malmbergs Gardet som tas upp till diskussion. Vi hinner också med att gå på smyckesutställningar i Stockholm med Nina Asarnoj och i OBS essä ställer sig frilansjournalisten Eva-Lotta Hultén frågan: Vad är egentligen vild och orörd natur? Och är det verkligen en naturlag att människan måste expolatera sin omgivning. Eva-Lotta Hultén tittar närmare på organisationer som arbetar med att återskapa försvunna skogar.    Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I 40 år har hon stridit för kvinnors rätt till sin kropp, lika lön och plats inom litteraturen. Först nu debuterar hon skönlitterärt om "ett äktenskapligt haveri i jämställdhetens förljugna paradis". Ebba Witt Brattström är professor i Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och har en fyra decennier lång kamp i feminismens tjänst bakom sig. Som forskare och blåslampa i den offentliga debatten, men också med tillfälliga inhopp i politiken - i Stödstrumporna på 90-talet och Feministiskt initiativ på 00-talet. Först nu som 62-åring debuterar hon skönlitterärt med Århundradets kärlekskrig. En hyllning och uppdatering av Märta Tikkanens klassiker Århundradets kärlekskrig, men också August Strindbergs Dödsdansen. I Söndagsintervjun i P1 berättar Ebba Witt-Brattström om sin stridbarhet, kärleken till pappan och svårigheten att stå i bredd i äktenskapet. Precis som boken Århundradets kärlekskrig är samtalet slagfärdigt, naket och sorgligt. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Intresset för biodling har ökat i Sverige under flera år, samtidigt som hoten mot deras överlevnad är flera. Hur mår egentligen bina? undrar Louise. Därför har vi bjudit in Eva Forsgren, samverkanslektor i biodling med inriktning bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet, och biodlaren Peter Schneider Vingesköld till dagens program. Kanske kommer regeringen lyckas med sin ambition att dela in Sverige i 6 regioner i stället för dagens 21 län som ju faktiskt bildades på initiativ av statsmannen Axel Oxenstierna på 1600-talet. Varför blev hans indelning så långlivad? Var han ett administrativt geni och i så fall varför? Författaren och historikern Gunnar Wetterberg ger sin syn på saken.  I lördags vann 17-årige Frans melodifestivalen med låten If I were sorry. I finalfältet lyste de seniora tävlanden med sin frånvaro. Carolina Norén, Sveriges Radios melodifestivalkommentator, ger en analys. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Suzanne Osten överklagar åldersgräns. Samtal om Östersjöfestivalens program. Recension av Björn Ranelids "Överbefälhavarens hemlighet". Hårda regler för tv-serier i Kina. Programledare Mina Benaissa

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Flyktingrapport Grekland, Dagen efter Tysklands delstatsval, Malmberget, Primärval Ohio, Skolverkets rapport, Kubaner flyr till USA, Gift i målarfärg och Band som lägger av.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Flyktingrapport Grekland, Dagen efter Tysklands delstatsval, Malmberget, Primärval Ohio, Skolverkets rapport, Kubaner flyr till USA, Gift i målarfärg och Band som lägger av.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

Sveriges radios Romanpris tar plats i P1 Kultur. Idag om Staffan Malmbergs Gardet. Nina Asarnoj har gått på smyckesutställningar och i OBS essä ställs frågan om det finns någon "orörd" natur. Sveriges radios Romanpris är tema i P1 Kultur hela denna vecka. Varje dag diskuterar lyssnarjuryn en av de nominerade böckerna. Idag är det Staffan malmbergs Gardet som tas upp till diskussion. Vi hinner också med att gå på smyckesutställningar i Stockholm med Nina Asarnoj och i OBS essä ställer sig frilansjournalisten Eva-Lotta Hultén frågan: Vad är egentligen vild och orörd natur? Och är det verkligen en naturlag att människan måste expolatera sin omgivning. Eva-Lotta Hultén tittar närmare på organisationer som arbetar med att återskapa försvunna skogar.    Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios USA-korrespondenten Inger Arenander blandar reportage och samtal med författaren Lennart Pehrson om den pågående valrörelsen och partiernas roll i USA.   I USA pågår kampen om vem som ska bli USAs nästa president och särskilt två kandidater har överträffat förväntningarna. Affärsmannen Donald Trump för republikanerna och senatorn Bernie Sanders för demokraterna har fått fler väljare än någon trodde när valrörelsen började. Det republikanska partiets ledning försöker stoppa Donald Trump, men partiets makt har minskat med tiden. Bernie Sanders och socialismen är inte nytt för USA, där vänsterpartier och mer radikala rörelser haft historisk betydelse. Religionen och konstitutionen är två parhästar i amerikansk primärvalrörelse, men den ena är mycket viktigare än den andra. Allt det här avhandlas i veckans Radiokorrespondenterna, tillsammans med reportage från valrörelsen. Sakkunnig gäst är i programmet är Lennart Pehrson, författare till flera uppmärksammade böcker om de svenska utvandrarna till USA och om USA:s historia. Lennart Pehrson har varit bosatt i USA de senaste trettio åren och samtalar med vår USA-korrespondent Inger Arenander.   Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förlossningen blev svår och tiden som nybliven mamma förvirrande, berättar Lotta. Hon hade svårt att känna något annat än oro och rädsla. Lotta Lindeborg hade drabbats av en förlossningsdepression. Det kändes som om hon aldrig mer skulle bli fri. Det gamla livet var borta och i det nya livet som mamma till en nyfödd baby kände hon sig förvirrad. Alla problem blev förstorade och hon kunde inte känna något. Hon blev en mekanisk mamma. Gjorde rätt men var i grunden djupt olycklig. Lotta Lindeborg fick hjälp och blev frisk igen från sin förlossningsdepression och har idag ett lyckligt familjeliv med man och två barn. Hon har skrivit en bok, En mekanisk mamma, om sina erfarenheter och försöker hjälpa andra att våga bryta tabut kring att våga prata om något av det mest förbjudna. Att inte hitta sina moderskänslor som nybliven mamma.  Något som drabbar i snitt var tionde nybliven mamma i Sverige. Men tankarna kring vad depressionen i början av hennes dotters liv lämnade för spår finns där ständigt. Ett program av Ola Hemström. Har du tankar eller frågor, maila Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Fiskolja behövs till foder för exempelvis laxodlingar. Men kanske kan man sluta dammsuga haven på småfisk och i stället producera fiskolja på en åker. Det tror förespråkare av fiskolja från raps. Fiskolja är en nödvändig komponent i fiskfoder till exempelvis laxodlingar. Och till den växande fiskodlingsindustrin i världen krävs alltmer fiskolja som idag tas fram genom att tråla upp stora mängder småfisk som sedan blir fiskolja. Ett argument för att i stället producera fiskolja på en åker är att få fiskodlingen mer ekologiskt hållbar. Men det finns också ekonomiska motiv. Den tyska kemikoncernen BASF satsar enligt uppgift runt 1,2 miljarder kronor för att få fram fiskolja på åkern genom att genmodifiera raps. Målet för BASF är att utveckla en fiskraps till 2020. Men det är en tävling som pågår. Professor Johnathan Napier vid universitetet i Rothamsted utanför London har genmodifierat en växt som heter oljedådra, och i försöksodling har gmo-oljedådran lyckats producera fiskolja. Mikroalger som finns i haven kan producera de fiskfettsyror som i dagligt tal kallas fiskolja. Det är gener från de här algerna som forskarna har satt in i oljedådran. Oljedådran är släkt med raps och två andra stora forskningssatsningar har riktat in sig på raps, förutom BASF även australiensiska Csiro. Sten Stymne, professor på SLU, jobbar med fiskoljeraps på uppdrag av BASF. I ett växthus i Alnarp visar han genmodifierad oljedådra. Om gmo-forskarna lyckas ta fram en åkergröda som producerar fiskolja finns stora pengar att tjäna både som kosttillskott och som foder till laxodlingar, bedömer han. Gustaf Klarin Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om värdet av det vi kallar marktjänst. Ove Haugen debuterade som poet i Norge, men efter den andra boken gick flytten till Göteborg där verksamheten vidgades till ståuppkomik, journalistik och uppdrag för radion. Många känner igen den västnorska accenten efter radioinläsningen av Karin Fossums deckare Älskade Poona. Andra meriter är P1-serien Bibliska typer och den självbiografiska föreställningen Att lämna över sig i någons famn. Sedan förra hösten medverkar han som skribent på Göteborgs-Postens kultursida.  Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Översättning: Clemens Altgård Diktsamling: "Kristallskeppet" Förlag: Bakhåll (1988) Uppläsare: Jerk Ohlson Westin I förra veckan var det trettio år sedan den danska åttiotalspoesins förgrundsgestalt, Michael Strunge, dog, bara 27 år gammal. Michael Strunge, född 1958 söder om Köpenhamn, led tidvis av psykisk ohälsa och vistades i perioder på sjukhus. Ändå lyckades han publicera tolv diktsamlingar på nio år. Nu under mars sänds sex av hans dikter ur samlingsvolymen "Kristallskeppet". Dagens dikt, "Ceremoni" var ursprungligen publicerad 1982 i diktsamlingen "Ud af natten" och tillägnad bland andra den danske poeten Ole Sarvig och Joy Division-sångaren Ian Curtis. Musik Ilona Mesko: Tredje satsen, Vaggsång, ur Poesi Exekutör Zsolt Bartek, klarinett och Beata Mori, cimbalom Från kl. 12.00.

Kultur, Repris