SR, P1 2016-03-19

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Veckans panel Jonas Hallberg, Jessika Gedin & Per Naroskin fördjupar sig i ämnen som: "Skvallertidningarna vänder blad", "Faktagranskarna - framtidens superhjältar", samt "De frånvarandes närvaro". Veckans spanarpanel och deras rubriker! Jonas Hallberg: Skvallertidningarna vänder blad. Skvallerpressen må vara ytlig och larvig till innehållet men kommer att fortsätta att behövas som en harmlös tankeflykt i en allt mer oroande värld. Jessika Gedin: Faktagranskarna - framtidens superhjältar. Idag har vi genom Nätet en nästan obegränsad tillgång till fakta av olika slag. Men det är fortfarande bara människan som kan bringa reda i all information. Därför kommer faktagranskarna att bli framtidens superhjältar. Per Naroskin: De frånvarandes närvaro. Vi omges ständigt av bilder, frusna och redigerade ögonblick av platser som kan ge oss en känsla av annalkande hot. Men om vi använder vår fantasi kan vi undvika hotet och kanske andras lidande. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Magnus har fått nog. Av grus i hallen, kvarglömda kaffekoppar och obäddade sängar. Hans fru har en annan uppfattning och frågan är - vad gör man när man inte står ut med vissa drag hos sin partner? De har levt ihop i tolv år. Har barn och en vardag att sköta, tillsammans. Men när det kommer till städning och ordning och reda tycker Magnus att hans fru inte håller måttet, helt enkelt. I alla fall inte hans mått. Han blir irriterad och sur, tystnar och vänder sig inåt. Och hon blir så klart arg på att han går runt och surar. Samtidigt finns det mycket i relationen som funkar bra och som är värt att kämpa för. De har prövat parterapi men nu har de bestämt sig för att söka hjälp på var sitt håll. Magnus ringer Radiopsykologen med frågan: hur ska jag jobba med mig själv för att komma vidare ur det här?  Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.  Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen. - Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price. Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk - allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti. - Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren. Richard Holmgrens recept på zombiepulver Tillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff. Rosta sedan spindeln (exempelvis en "Haitian Brown") med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett "efterpulver". Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade "zombiegurka" som senare skapade ett bisarrt beteende.   (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter) Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det handlar varken om sushi eller ramennudlar. Utan det liknar mer ett smörgåsbord eller tapas. - Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma. Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent. Som examensarbete gjorde hon en kokbok - Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor. Moé berättar om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag. - Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé. Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein - kött, fisk eller t ex tofu - och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en soppa. Japansk mat - både snabbmat och fin restaurangmat - blir allt populärare i västvärlden. Men samtidigt, berättar Moé, så tar man i Japan alltmer efter den västerländska matkulturen. Så mycket att man numera t ex äter mindre sjögräs. Ramen, nudlar i buljong, är den senaste trenden från Japan som börjar sprida sig i Sverige. Det är inte heller nåt man gör hemma i Japan. Meny besöker ett svenskt ramenställe för att se hur de tillverkas och höra om japanska ramentraditioner. Dessutom får vi veta vilken gatumat som är populär i Japan. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Hur är det att bo granne med skogens alla vilda djur? Att jaga och leva på det som finns i skogen? Och hur får man till en riktigt bra frukostgröt inför en lång vandring? Med kungsörnar, älgar, järvar, björnar, tjädrar, lodjur, ripor, orrar, harar och renar som grannar bakom knuten bor Miranda Frings Håf tillsammans med sin man och son, och hundarna Thai och Eiko, vid foten av Blaikfjällets naturreservat i den lilla byn Högland utanför Dorotea. Miranda jagar - i princip allt som går att jaga. Men hon fiskar också. Och plockar bär och svamp. När hon åker till affären för att handla är det mest mjölk och andra färskvaror hon köper. Brödet bakar hon själv och allt annat som kan behövas finns redan i frysen. I det tredje avsnittet av Ute med P1 följer vi med Miranda när hon snarar ripor och fångar mård i fällor. Och Eric Tornblad, som skrivit flera böcker om matlagning i naturen, lagar en riktigt god, mättande och näringsrik grötfrukost som passar perfekt för den som ska ut på en längre tur eller vandring. Erics energigröt: Ingredienser: HavregrynRågflingorSolrosfrönLinfrönKokosoljaVattenBrödsirapSå gör du: Rosta havregryn, rågflingor, linfrön och solrosfrön i en torr panna (eller gaskök).Tillsätt vatten och låt gröten puttra någon minut.Rör i en klick kokosolja, låt den smälta ner i gröten och rör om.När gröten är krämig, häll i upp skål (eller kåsa) och ringla över brödsirapen.Ät och njut!Programledare: Linnea Luttu.   Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn? Topsning av bänkar och spärrar. Under veckan har ett projekt som handlar om att kartlägga bakterier och andra mikroorganismer i Stockholms tunnelbana fått mycket uppmärksamhet. - Projektet handlar om att kartlägga mikroorganismerna vi umgås med i den bebyggda miljön, och tunnelbanan representerar en av de viktigaste knutpunkterna för oss människor där vi träffas och samsas med mikroorganismer, säger Klas Udekwu som är mikrobiolog från Stockholms universitet. Tanken är alltså att rita en slags bakteriella kartor av städerna, för att se vilka bakterier som finns var längs städernas kommunikationsnät.  Det är ett jätteprojekt med 47 städer som drogs i gång i New York av Christopher Mason vid Cornell University. Förutom Stockholm och New York ingår till exempel Shanghai, Paris och Kairo. - Vi vill gärna kunna jämföra mellan de olika städerna, säger Klas Udekwu. I Veckomagasinet får vi också veta mer om 1100-talskungen Erik den helige vars kvarlevor nu har analyserats, det handlar om pseudovetenskapliga träningsmetoder inom fotbollen och så får vi svar på frågan om det är möjligt för en man att bli pappa till 1200 barn. Programledare är Lena Nordlund Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Femte romanen och upploppet i Romanpriset. Och Littfest i Umeå fyller tio år. Idag sammanträder romanprisjuryn för sista gången och då är det Elise Karlssons skrämmande bild från modernt kontorsliv i romanen Linjen som ska undersökas. Lyssnarjuryn som består av Per-Olow Hedman, Anja Magnusson, Roger Svedberg, Henrik Gåverud, Ninni Skön, Emlan Wolke och Gunilla Gålne har läst fem romaner för att utse vinnaren av Sveriges Radios romanpris 2016. De har tidigare läst Gardet av Staffan Malmberg, Mary av Aris Fioretos, Masja av Carola Hansson och Bära barnet hem av Cilla Naumann. John Bakke har besökt Littfest i Umeå, festivalen som fyller tio år i år och har blivit en allt mer viktig aktör inom den samtida litteraturen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors Från i eftermiddags.

Kultur, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i tisdags. Sänds även på tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

U21-landslaget i fotboll satsar på en träningsmetod som av flera forskare döms ut som pseudovetenskap. Vetenskapsradion och Radiosporten granskar omstridde tränaren Håkan Ericsons metoder. När U21-landslaget sommaren 2015 vann EM-guld ställdes genast frågan om det fanns några hemligheter bakom segern. Media berättade om HRV-träning och lagets tränare Håkan Ericsson lyfte själv fram sin mentor, Lars-Eric Uneståhl, rektor på Skandinaviska Ledarhögskolan, som en viktitg pusselbit. Men när man skrapar på ytan visar det sig att den amerikanska organisationen Heartmath, som ligger bakom HRV-träningen, driver teser som att hjärtat är centrum i kroppen och att alla människor genom tankekraft kan påverka jordens magnetfält. De söker efter bevis som bekräftar deras närmast religiösa övertygelse, säger Bart Farkas som tidigare jobbade samman med Heartmath. Klassisk pseudovetenskap, säger skeptikern och Yale-forskaren Steven Novella. Heartmaths svenska representant, Anders Nilsson, säger med sina egna ord att i Sverige har man skalat bort flummet och satsat på den mer vetenskapliga delen av Heartmaths forskning. Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet beklagar att bra och dålig forskning sammanblandas och att fotbollslag på landslagsnivå inte har kompetensen att skilja på metoder som vi vet fungerar och metoder som bevisligen inte gör det. Marcus Hansson Från i går.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bilden av glesbygden är onyanserad. Johan Airijoki är musiker, snowboardåkare och gruvarbetare bosatt i Gällivare. Han har spelat i band som Väärt och Parkas och släppte 2015 soloalbumet ?Vissa saker måste brännas. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Joacim Lindwall sänder från de rastande sångsvanarna vid sjön Tysslingen i Närke. Vi hör också Lena Näslund tina upp efter att ha varit nedkyld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det är svårt att skilja sädgås från grågås t.ex men den är lite mörkare och har orange ben, förklarar biolog Lena Björk. Man brukar prata om två underarter också. Tundrasädgåsen som häckar långt norrut, som hörs på namnet. Och taigasädgåsen som också häckar i norra Sverige. Den senare minskar och kanske beror det på att den störs av skogsbruk och säkert påverkar också jakt. Reporter Joacim Lindwall tillsammans Lena Björk, biolog; Henrik Josefsson, biolog och Helny Olsson som ansvarar för sångsvansräkningen vid Tysslingen.

Nu på våren rastar tusentals sångsvanar vid sjön Tysslingen. De är på väg mot sina häckningsplatser i Finland och Ryssland. Minst lika många människor kommer för att titta på – ett sant folknöje och ett säkert vårtecken. Vår fältreporter Joacim Lindwall sände direkt från Tysslingen tillsammans med Helny Olsson som ansvarar för svanräkningen. Hon räknar varenda svan som kommer inflygande för att äta frukost. Och biologerna Lena Björk och Henrik Josefsson berättade att sångsvanen var nära utrotning i början av 1900-talet.

Kan vi enas om ett favoritdjur? Det frågar sig Lisa Henkow apropå ett förslag att rösta om nationaldjur. Begreppet national är irrelevant för alla djur, men finns det nåt djur som vi odelat gillar?

I det stora stora blå Finns det många många små De flyter omkring Och för näringskedjan betyder de allting De är inte växter utan släkt med tjur. Och de är så mini att de knappt syns även om man har tur För en fisk går det åt många Eftersom de är så pyttiga och lätta att fånga Vi söker alltså ett samlingsbegrepp där många arter ingår Vet du vad vi söker? Skicka då ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se Du har chans att vinna boken Kråkguld - Röster från Naturmorgon, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter sädgås. Veckans vinnare: Christer Lindow i Veberöd, Eva Andersson i Göteborg och Ruth Tärnström i Uppsala. Grattis alla tre!

De tusen sjöarnas land - så brukar ju vårt grannland Finland kallas. Hur kommer det sig egentligen, och på vilket sätt skiljer sig det finska utberget från Sverige? Vid en av många tusen små tjärnar utanför Helsingfors träffade Lasse Willén entomologen Anders Albrecht och paleontologen Mikael Fortelius. Ett samtal som också kom att handla om människans fortlevnad.

Mats Andersson har utsetts till årets nordiska naturfotograf. Det är tidningen Natur och foto som anordnar tävlingen Nordic Nature Photo Contest. Mats Andersson är förste svensk att vinna priset. Priset får han för en bild av en spindel och en grävling. Och just det där är typiskt för hur han fotograferar - att man kanske inte först ser vad det är han fångat. Han fotograferar mest hemomkring tomten utanför Jönköping under sommarens nätter. Intervjuad av Jenny Berntson Djurvall.

För två veckor sedan lämnade vi vår fältreporter Lena Näslund i ett stort kar med tiogradigt vatten i dyklabbet på Mittuniversitetet i Östersund. Experimentet leddes av professor Erika Schagatay - och handlar om vad som händer i kroppen när den kyls ner och sen värms upp igen. Kan vara bra att veta - om man till exempel purrar i en isvak eller så. Så här gick det för Lena efter att hon blev nedkyld - och så småningom varm igen! Med på experimentet var också assistenten Alex Patrician.

En gråsvart kölsnigel har en ljus rand långt bak på ryggen. Den kan bli 20 centimeter lång. Jämfört med vanlig skogssnigel har den andningshålet lite längre bak. Biologen Tobias Ivarsson hittar den mitt i natten, i Småland, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Joacim Lindwall sänder från de rastande sångsvanarna vid sjön Tysslingen i Närke. Vi hör också Lena Näslund tina upp efter att ha varit nedkyld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Nu händer det! Vi får äntligen veta vem Romanprisjuryn diskuterat sig fram till och väljer att ge Sveriges Radios Romanpris 2016. Sveriges Radios romanpris, nu är det klart! Sidvändningarna har varit många och valet svårt, men nu är det klart vem som får priset. I år har det stått mellan fem författare, men vem blev det? Staffan Malmbergs bok "Gardet", Aris Fioretos "Mary", Carola Hanssons "Majsa", Cilla Naumans "Bära barnet hem" eller kanske Elise Karlssons "Linjen"? Lyssnarjuryn har nu bestämt sig! Och nu är lördagen och Lundströms här, och vi åker hem till den vinnande författaren och knackar på. Men, vem blev det? Häng med! Vi träffar också författare David Wiberg, aktuell med romanen "Vi ses i mörkret", om den förblindande kärleken mellan Linnea och Love. Dessutom reder David Wiberg ut svartsjukans kraft och vi får möta hans alter egot Linnea.   Sänds även kl. 20.03, i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Den spanske fotografen Alberto Garcia ALix intervjuas, recension av Florian Zellers pjäs Pappan och Romanprisvinnaren Aris Fioretos kommenterar. Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken. "Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. Vi ser slutet på en era för vita män, som David Rothkopf, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel, som skrivit en bok med titeln "Arga vita män" och David Rothkopf tycker att den här utvecklingen är positiv. Men säger inte verkligheten något annat? Konflikts Ivar Ekman begav sig till ett möte med den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i Chicago. Där träffar han flera män som bekräftar den ilska som teoretikerna pratar om, men som inte håller med om deras tro på att "Diversity is the answer". Vilka paralleller kan man dra till den europeiska kontexten? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den franske statsvetaren Jean-Yves Camus, som är expert på högerextrema och högerpopulistiska rörelser i Europa. Här i Sverige sticker Sverigedemokraterna ut om man tittar på andelen manliga väljare, varför är det så? Den frågan tog Konflikts Axel Winqvist med sig till skånska Burlöv. Att fokusera på vita män, hur effektivt är det om man vill förstå missnöjespartiernas framväxt både i USA och Europa? I studion för att samtala om den frågan finns Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som också håller på med en bok som tangerar ämnet, och Tobias Hübinette, Lektor i interkulturella studier vid Karlstad Universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Veckans panel Jonas Hallberg, Jessika Gedin & Per Naroskin fördjupar sig i ämnen som: "Skvallertidningarna vänder blad", "Faktagranskarna - framtidens superhjältar", samt "De frånvarandes närvaro". Veckans spanarpanel och deras rubriker! Jonas Hallberg: Skvallertidningarna vänder blad. Skvallerpressen må vara ytlig och larvig till innehållet men kommer att fortsätta att behövas som en harmlös tankeflykt i en allt mer oroande värld. Jessika Gedin: Faktagranskarna - framtidens superhjältar. Idag har vi genom Nätet en nästan obegränsad tillgång till fakta av olika slag. Men det är fortfarande bara människan som kan bringa reda i all information. Därför kommer faktagranskarna att bli framtidens superhjältar. Per Naroskin: De frånvarandes närvaro. Vi omges ständigt av bilder, frusna och redigerade ögonblick av platser som kan ge oss en känsla av annalkande hot. Men om vi använder vår fantasi kan vi undvika hotet och kanske andras lidande. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att "förbättra" dem genom att måla dit nya figurer på. Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri - supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Sänds även i morgon kl. 04.02, kl. 19.50 samt natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism. En miljon offentliga kronor till PR mot granskning Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen. Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland. Om medialiserade myndigheter Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister. Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media. En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett "varumärkestänk". Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång. Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom. Blåögd skildring av blond jihadist? Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin. Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer. Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd? Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm. Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. På djupet om världsekonomin med Kristian Åström. Med höghastighetståg skapas ett nytt samhälle, säger anhängarna. Det går att pendla från småorter som i dag ligger tidsmässigt långt från storstäderna. Det blir nya jobb, nya bostäder och tågen tar dessutom passagerare från flyget och skapar därmed stora miljövinster. Eller är det som kritikerna hävdar: Höghastighetståg hör till gårdagen. Det är en gammal teknologi som är dyr, ineffektiv och inflexibel. Nu pågår debatten om den största investeringen i Sverige på 150 år. Det handlar om ett nytt tågnät som tar nästan 20 år att bygga och som kan kosta flera hundra miljarder, enligt de senaste prognoserna.  Är det ekonomiskt försvarbart? Hör forskarna som räknar, ser och drömmer på helt olika sätt om framtiden. Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

Översättning: Clemens Altgård Diktsamling: "Kristallskeppet" Förlag: Bakhåll (1988) Uppläsning: Jerk Ohlson Westin I vår är det trettio år sedan den danska åttiotalspoesins frontfigur, Michael Strunge, dog, bara 27 år gammal. Strunge, född 1958, publicerade ett stort antal diktsamlingar under några få produktiva år. Dagens dikt är liksom gårdagens skriven  till flickvännen Cecile Brask och ingick i diktsamlingen "Vaebnet med vinger" från 1984. Musik Tobias Broström: Sjätte satsen, Molto tranquillo, ur Faces Exekutör Malmö percussion edition Sänds även i morgon kl. 21.40.

Kultur

Dilan Kadir kände sig tidigt stämplad i skolan på grund av sin invandrarbakgrund. Nu hjälper han andra unga killar att lyckas, trots att omvärlden inte alltid tror på dem. Under de senaste åren har man pratat om pojkar som de stora förlorarna i skolan. Och bland killarna är de med invandrarbakgrund ofta de största förlorarna, särskilt de som kommer till Sverige efter skolstarten. Men vilken betydelse har det att ha högt, eller lågt, ställda förväntningar på eleven? - Jag hade inga mål i gymnasiet, för jag blev så utpekad att jag kände att jag verkligen skulle behöva kämpa för att få ett någorlunda bra jobb. Det var så långt bort att jag inte ens kunde börja sätta ett mål, säger Dilan Kadir i Trollhättan. Efter många stökiga år återupptog Dilan sina studier. Idag läser han till beteendevetare på universitetet och jobbar som elevassistent på en skola, för att hjälpa andra unga killar som kommit snett. Enligt Laid Bouakaz, som är universitetslektor på Malmö Högskola, har skolans bemötande gentemot de unga invandrarkillarna mycket stor betydelse. - Tyvärr ser skolan en del elever mest utifrån en del variabler, som ras, kultur och religion och det påverkar elevernas prestation. Eleven kämpar för att bli sedd som en individ istället för att fokusera på lärandet. - I min tidigare roll som rektor hörde jag lärare ifrågasätta elevernas gener - att de inte var tillräckligt bra för att de skulle kunna studera och bli en del av samhället, säger Laid Bouakaz.  Kluvet land handlar om pojkarna och invandrarstämpeln, och om när skolan gör skillnad. Torsdag 17 mars kl 10,35, lördag 19 mars kl 12,05 och måndag 21 mars kl 00,02. Kluvet land kluvetland@sverigesradio@se   Från i torsdags. Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Sociala frågor, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Om parterna på arbetsmarknaden inte håller nere lägstalönerna i avtalsrörelsen vill Liberalerna lagstifta om lägstalöner på högst 16.000:-. Förslaget, som ska få in fler unga och nyanlända på arbetsmarknaden, är mycket omstritt - även i Alliansen. Moderaterna säger nej till lagstiftning och vill låta arbetsmarknadens parter sköta lönesättningen. Jan Björklund intervjuas av Monica Saarinen. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Överviktiga har i vårt tränings- och hälsofixerade samhälle fått ta rollen som syndarna, de som vägrar att svälta och plåga sig på gymet. Tjocka personer som är snygga, glada och nöjda med sig själva riskerar att anklagas för att glorifiera fetma och överviktens betydelse som riskfaktor för sjukdomar överdrivs.  "Vissa tycker att det är okay att vara hånfull eller elak mot tjocka människor eftersom de tycker att det är något du kan kontrollera själv. Det är ju bara att låta bli att vara tjock om du inte gillar vad som kommer med att vara tjock". Det säger journalisten Julia Skott som vill komma bort från viktfixeringen och göra upp med myten om tjocka personer. Stigmatiseringen av överviktiga leder till att just vikten framstår som ett större hälsohot än det faktiskt är. Många menar att det är dags att vi börjar tala om övervikt utan att döma eller moralisera och istället ger stöd till människor som vill leva hälsosamt. Men hur gör man det?  Gäster i studion är Marcus Lagerström, psykolog, Paulina Nowicka, docent i pediatrik och Ylva Trolle Lagerros, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi bad tre författare som alla kommer från Malmfälten att skriva varsin kortpjäs. Enda kravet var att pjäsen utspelar sig med gruvorna som bakgrund. Dessa tre pjäser bildar triptyken Gruvans barn. Gropen av Petra Brylander. Med: Petra Brylander, Laura Rantatalo, Anton Sandin, Jonas Berglund och Internationella kören. Regi: Ulla Lyttkens. Den vuxna Petra vandrar vid  den stora Gropen i Malmberget och minns hur det var att vara 14 år och spela teater i ett samhälle där det var pojkarna och männen som gjorde allt viktigt. Skatten  av Svante Lindqvist. Med: Klara Lindqvist, Jonatan Lundberg, Kjell Eriksson, Valentina Svensson och Alexander Thomas. Regi Anna Azcarate. Klara får ett märkligt uppdrag av den gamle mannen som ligger bredvid hennes  pappa på sjukhuset. Hon ska åka till Malmberget och hämta en skatt... Grått berg av Erik Norberg. Med: Ingemar Raukola, Anton Raukola och Maxida Märak. Regi: Kjell Peder Johanson. Efter 20 år söderut kommer Henrik hem för att spela på puben i Kiruna. En av hans låtar leder till  en diskussion bland publiken: Är gruvor den enda möjliga framtiden i Norrbotten? Producent för Gruvans barn: Gunilla Bresky, SR Luleå 2013. Från i går. Sänds även 28/3 kl. 00.30.

Teater, Repris

Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. - Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer. Niklas Zachrisson Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. En ny Timbro-rapport menar att Svenska kyrkan bedriver politisk opinionsbildning som inte har med kristen tro att göra. Hör prästen Annika Borg och Svenska Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg. Dessutom: Judiska förskolan drygt ett år efter Köpenhamnsattentatet I samband med terrordåden i Köpenhamn och Paris förra året slutade nästan hälften av barnen på den judiska förskolan i Malmö. Vad har det betytt för den judiska församlingen, och hur är läget på förskolan idag? Ett reportage signerat Lina Sundahl Djerf. Muslim och toppnamn för Kristdemokraterna Möt Muhammed Tahsin, ny ordförande för Kristdemokraterna i Eskilstuna. Om varför han gick med i partiet, och hur han som muslim ser på att ha en kristen värdegrund som politisk kompass.   Gamla Testamentets Ester blir musikteater Björn Salomonsson har skrivit ett Purimspel, baserat på Esters bok i Bibeln. Men vad har spelets gestalter att säga oss idag, 2016? Åsa Furuhagen har sett föreställningen, och träffat Björn Salomonsson. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Det kom till en punkt, eller, nej, det kom till en liten kista med ett barn i: jag satt på en stol intill kistan och tänkte att det inte gick ihop. Att jag antingen blev tvungen att ta avsked av Guds kärlek, eller ta avsked av allmakten. Det var allmakten som fick gå. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm. Text Ef 2:12-16 Klockringning Morlanda kyrka, i Bohuslän Musik Sorgen och glädjen de vandra tillsammans (psalm 269) med Askersunds tradjazzkör Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.  Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen. - Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price. Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk - allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti. - Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren. Richard Holmgrens recept på zombiepulver Tillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff. Rosta sedan spindeln (exempelvis en "Haitian Brown") med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett "efterpulver". Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade "zombiegurka" som senare skapade ett bisarrt beteende.   (lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter) Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. På djupet om världsekonomin med Kristian Åström. Med höghastighetståg skapas ett nytt samhälle, säger anhängarna. Det går att pendla från småorter som i dag ligger tidsmässigt långt från storstäderna. Det blir nya jobb, nya bostäder och tågen tar dessutom passagerare från flyget och skapar därmed stora miljövinster. Eller är det som kritikerna hävdar: Höghastighetståg hör till gårdagen. Det är en gammal teknologi som är dyr, ineffektiv och inflexibel. Nu pågår debatten om den största investeringen i Sverige på 150 år. Det handlar om ett nytt tågnät som tar nästan 20 år att bygga och som kan kosta flera hundra miljarder, enligt de senaste prognoserna.  Är det ekonomiskt försvarbart? Hör forskarna som räknar, ser och drömmer på helt olika sätt om framtiden. Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om parterna på arbetsmarknaden inte håller nere lägstalönerna i avtalsrörelsen vill Liberalerna lagstifta om lägstalöner på högst 16.000:-. Förslaget, som ska få in fler unga och nyanlända på arbetsmarknaden, är mycket omstritt - även i Alliansen. Moderaterna säger nej till lagstiftning och vill låta arbetsmarknadens parter sköta lönesättningen. Jan Björklund intervjuas av Monica Saarinen. Från kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Nu händer det! Vi får äntligen veta vem Romanprisjuryn diskuterat sig fram till och väljer att ge Sveriges Radios Romanpris 2016. Sveriges Radios romanpris, nu är det klart! Sidvändningarna har varit många och valet svårt, men nu är det klart vem som får priset. I år har det stått mellan fem författare, men vem blev det? Staffan Malmbergs bok "Gardet", Aris Fioretos "Mary", Carola Hanssons "Majsa", Cilla Naumans "Bära barnet hem" eller kanske Elise Karlssons "Linjen"? Lyssnarjuryn har nu bestämt sig! Och nu är lördagen och Lundströms här, och vi åker hem till den vinnande författaren och knackar på. Men, vem blev det? Häng med! Vi träffar också författare David Wiberg, aktuell med romanen "Vi ses i mörkret", om den förblindande kärleken mellan Linnea och Love. Dessutom reder David Wiberg ut svartsjukans kraft och vi får möta hans alter egot Linnea.   Från kl. 08.05.

Kultur, Repris

Den spanske fotografen Alberto Garcia ALix intervjuas, recension av Florian Zellers pjäs Pappan och Romanprisvinnaren Aris Fioretos kommenterar. Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Bilden av glesbygden är onyanserad. Johan Airijoki är musiker, snowboardåkare och gruvarbetare bosatt i Gällivare. Han har spelat i band som Väärt och Parkas och släppte 2015 soloalbumet ?Vissa saker måste brännas. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den vite mannen och hans makt. Hur stor är den? Är den hotad? Och vad gör han i så fall åt det? Hör röster från Chicago, Paris och skånska Burlöv om arga vita män som påverkar politiken. "Vita män". Kan man ens prata om "vita män" som en grupp? Vad har en arbetslös industriarbetare i en småstad någonstans gemensamt med till exempel en rik affärsman? Enligt den amerikanske sociologiprofessorn Michael Kimmel tillhör alla vita män, oavsett klass, en priviligerad grupp. Vita män, menar han, har under århundraden tjänat på ett ojämlikt system, på minoritetsgruppers och kvinnors bekostnad. Men det håller på att ändras. Vi ser slutet på en era för vita män, som David Rothkopf, vd för den amerikanske tidskriften Foreign Policy, skrev i en uppmärksammad krönika nyligen. Han hänvisar till länder i Asien som är på stark frammarsch och utmanar samhällen i väst, till att kvinnors rättigheter stärkts och demografiska förändringar som kommer med migration. Både Michael Kimmel, som skrivit en bok med titeln "Arga vita män" och David Rothkopf tycker att den här utvecklingen är positiv. Men säger inte verkligheten något annat? Konflikts Ivar Ekman begav sig till ett möte med den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i Chicago. Där träffar han flera män som bekräftar den ilska som teoretikerna pratar om, men som inte håller med om deras tro på att "Diversity is the answer". Vilka paralleller kan man dra till den europeiska kontexten? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp den franske statsvetaren Jean-Yves Camus, som är expert på högerextrema och högerpopulistiska rörelser i Europa. Här i Sverige sticker Sverigedemokraterna ut om man tittar på andelen manliga väljare, varför är det så? Den frågan tog Konflikts Axel Winqvist med sig till skånska Burlöv. Att fokusera på vita män, hur effektivt är det om man vill förstå missnöjespartiernas framväxt både i USA och Europa? I studion för att samtala om den frågan finns Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som också håller på med en bok som tangerar ämnet, och Tobias Hübinette, Lektor i interkulturella studier vid Karlstad Universitet. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen. - Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Jag känner mig utanför Sverige. Jag känner mig otrygg, har inga rättigheter, ingenting. När man sitter i taxibilen och startar sitt pass, man känner att man är ensam, ingen kan komma och hjälpa dig om du får problem, säger Hamza, en av alla tusentals taxiförare. Hamza jobbar som taxichaufför sju dagar i veckan, 13 timmar om dagen. Ändå har han det svårt att få det att gå ihop. Och samtidigt köper den svenske Taxikungen palats på Mallorca för hundratals miljoner, för pengar som han dragit in på den svenska taxibranschen genom Hamza och hans kollegor. Hör av dig till Maria Ridderstedt och Karin Wettre - personerna bakom dokumentären:  Från 13/3. Sänds även 28/3 kl. 01.02.

Dokumentärer, Repris