SR, P1 2016-03-20

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från den 13/3

Teater, Repris

Pjäsen utspelar sig i Amerika på 1860-talet. I den första scenen möter vi Almqvist som barpianist. In i saloonen träder ingen mindre än Vilde Bill Hickock. Den stora segern vid Gettysburg av Åke Hodell I rollerna: Professor Gustawi alias Jacobson alias Almqvist - Åke Fridell, Mrs Gustawi - Siv Ericks, Ryttmästare von Scheven - Gunnar Olsson, Vilde Bill Hickock - Ove Tjernberg, Skådespelaren Booth - Helge Hagerman, Siouxhövdingen Röda Molnet - Jan Blomberg, Lots på Mississippi - Claude Stephenson samt Camerata Holmiækören som pensionatsgäster. Regi: Åke Hodell. Från 1973. Från 13/3.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism. En miljon offentliga kronor till PR mot granskning Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen. Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland. Om medialiserade myndigheter Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister. Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media. En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett "varumärkestänk". Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång. Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom. Blåögd skildring av blond jihadist? Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin. Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer. Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd? Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. På djupet om världsekonomin med Kristian Åström. Med höghastighetståg skapas ett nytt samhälle, säger anhängarna. Det går att pendla från småorter som i dag ligger tidsmässigt långt från storstäderna. Det blir nya jobb, nya bostäder och tågen tar dessutom passagerare från flyget och skapar därmed stora miljövinster. Eller är det som kritikerna hävdar: Höghastighetståg hör till gårdagen. Det är en gammal teknologi som är dyr, ineffektiv och inflexibel. Nu pågår debatten om den största investeringen i Sverige på 150 år. Det handlar om ett nytt tågnät som tar nästan 20 år att bygga och som kan kosta flera hundra miljarder, enligt de senaste prognoserna.  Är det ekonomiskt försvarbart? Hör forskarna som räknar, ser och drömmer på helt olika sätt om framtiden. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. En ny Timbro-rapport menar att Svenska kyrkan bedriver politisk opinionsbildning som inte har med kristen tro att göra. Hör prästen Annika Borg och Svenska Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg. Dessutom: Judiska förskolan drygt ett år efter Köpenhamnsattentatet I samband med terrordåden i Köpenhamn och Paris förra året slutade nästan hälften av barnen på den judiska förskolan i Malmö. Vad har det betytt för den judiska församlingen, och hur är läget på förskolan idag? Ett reportage signerat Lina Sundahl Djerf. Muslim och toppnamn för Kristdemokraterna Möt Muhammed Tahsin, ny ordförande för Kristdemokraterna i Eskilstuna. Om varför han gick med i partiet, och hur han som muslim ser på att ha en kristen värdegrund som politisk kompass.   Gamla Testamentets Ester blir musikteater Björn Salomonsson har skrivit ett Purimspel, baserat på Esters bok i Bibeln. Men vad har spelets gestalter att säga oss idag, 2016? Åsa Furuhagen har sett föreställningen, och träffat Björn Salomonsson. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. - Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer. Niklas Zachrisson Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusjien, tillsammans med andra journalister.  Samtidigt pågick den här inspelningen av Filosofiska rummet på Bromölla folkbibliotek i nordöstra Skåne, mellan journalisten Martin Schibbye, poeten och kritikern Eva Ström, statsvetaren Ulf Petäjä och publiken. Hur, var och av vem används den hotade självklarheten yttrandefrihet idag, i vårt digitala, sociala samhälle? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att "förbättra" dem genom att måla dit nya figurer på. Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri - supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Joacim Lindwall sänder från de rastande sångsvanarna vid sjön Tysslingen i Närke. Vi hör också Lena Näslund tina upp efter att ha varit nedkyld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Fältreporter Joacim Lindwall sänder från de rastande sångsvanarna vid sjön Tysslingen i Närke. Vi hör också Lena Näslund tina upp efter att ha varit nedkyld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. " den innehåller både starkt drama och en underbar upplösning till slut... På palmsöndagen hörs både glada sånger, som ?Dig vi lovsjunger ärar ?och Faures ?Palmerna. ?Men också För att du inte (av Olov Hartman/Börge Ring) som önskats av flera lyssnare.  Och Margareta skriver att hon vill höra körstycket ?Se vi gå upp till Jerusalem? av Sven-Erik Bäck.  "Varje palmsöndag sjöng vi den. Den innehåller både starkt drama och en underbar upplösning till slut. Underbart vackert! Vore lycklig över att få höra den i Ert program"

Andliga frågor

Vad sårbar man gör sig när man bjuder in, tänker jag. Are Kaspersen är populärteolog. Han undervisar i kristen djupmeditation och är verksam som föreläsare och skribent. Ursprungligen från Hälsingland har han bland annat levt i ett burmesiskt kloster och med en storfamilj på Västra Samoa. Are tror att hjärtat sitter någonstans i magtrakten, vaknar helst till hiphop och trivs bäst bland andra aktivister.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn? Topsning av bänkar och spärrar. Under veckan har ett projekt som handlar om att kartlägga bakterier och andra mikroorganismer i Stockholms tunnelbana fått mycket uppmärksamhet. - Projektet handlar om att kartlägga mikroorganismerna vi umgås med i den bebyggda miljön, och tunnelbanan representerar en av de viktigaste knutpunkterna för oss människor där vi träffas och samsas med mikroorganismer, säger Klas Udekwu som är mikrobiolog från Stockholms universitet. Tanken är alltså att rita en slags bakteriella kartor av städerna, för att se vilka bakterier som finns var längs städernas kommunikationsnät.  Det är ett jätteprojekt med 47 städer som drogs i gång i New York av Christopher Mason vid Cornell University. Förutom Stockholm och New York ingår till exempel Shanghai, Paris och Kairo. - Vi vill gärna kunna jämföra mellan de olika städerna, säger Klas Udekwu. I Veckomagasinet får vi också veta mer om 1100-talskungen Erik den helige vars kvarlevor nu har analyserats, det handlar om pseudovetenskapliga träningsmetoder inom fotbollen och så får vi svar på frågan om det är möjligt för en man att bli pappa till 1200 barn. Programledare är Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Årets artist på Grammisgalan har sedan genombrottet för två år sedan setts som den "feministiska, lesbiska och antirasistiska" rapparen. Men nu vill albumaktuella Silvana Imam visa upp andra sidor. Silvana Imam blev nyligen korad till både Årets artist på Grammisgalan och årets live-akt på P3 Guldgalan - trots att genombrottet kom för bara två år sedan. "En pionjär inom svensk hip hop" kallades den då 27-åriga Silvana Imam. Med sitt långsamma och samtidigt explosiva rappande till tunga beats, om ämnen som feminism, antirasism och lesbisk kärlek, blev hon snabbt den startkast lysande hiphopstjärnan. Men det är först nu som hon släpper sitt första studioalbum - Naturkraft. I Söndagsintervjun i P1 berättar Silvana Imam öppet och ärligt om sin personliga resa från att vara den utfrysta "Erik" i badbyxorna till att slukas upp av bilden av sig själv som den lesbiska "Superhjälten Silvana". Ett samtal om att känna sig svag, men vägra gråta inför sina fiender.  Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast. Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur. Karin Gyllenklav Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Vad innebär attackerna för Turkiet? I lördags inträffade återigen ett självmordsattentat i Turkiet. Denna gång mitt på en populär gata i Istanbul. Vem som ligger bakom är ännu inte känt. Men vad betyder de många attentaten i Turkiet för landet? Frilansjournalisten Tomas Thorén rapporterar från Istanbul.

Krigets fem år. Det syriska upproret startade med små demonstrationer och idag följer hela världen med vanmakt kriget i Syrien. Och förklaringarna till varför det gått så illa skiljer sig åt beroende på vem man talar med. Vår korrespondent Katja Magnusson har rest runt i Syrien och talat med tre syrier om hur deras liv kastats om helt under de senaste fem åren.

Maktdoldisen EU-nämnden. Ännu en vecka med EU-toppmöten i Bryssel har passerat. Unionens presidenter och premiärministrar har samlats under sena möten och nattliga förhandlingar för att lösa ännu en kris - den här gången - flyktingarna som tar sig till Europa via Turkiet. Men även här i Sverige pågår ett arbetet parallellt med det i EU. Lite i skuggan och som en särling bland alla utskott och kammare samlas ledmöterna i den nämnd som ständigt måste vara beredd att ge sitt mandat till de senaste förslagen i Bryssel. Vår reporter Erik Hedtjärn tecknar denna vecka ett porträtt på - EU-nämnden.

Kärleksstrid i bokform. I veckan har två svenska litterära storheter nedkommit med varsin skönlitterär bok. Inget man normalt sett kanske skulle höja på ögonbrynen åt, men i det här fallet så har de båda varit gifta med varandra och nyligen separerat, något som redan har gett stora rubriker trots att inte så många har hunnit läsa någon av böckerna. Litteraturvetarprofessorn Ebba Witt-Brattström har skrivit "Århundradets kärlekskrig" och författaren tillika akademiledamoten Horace Engdahls bok heter "Den sista grisen". Av vissa har det kommit att liknas vid ett "bok-battle", där kampen gäller verklighetsbeskrivningen av ett krackelerande äktenskap, medan andra ser det samtida boksläppet mer som en smart marknadsföringsstrategi från de båda inblandade bokförlagen. Reportage av Anders Diamant.

Krönikör Ulrika Knutson: "Gå ut i nytt, hårt arbete!" Ulrika Knutsons krönika om vikten av att arbeta.

Panelen: Behövs en ny myndighet för psykologiskt försvar? Deltagare denna vecka är Anna Dahlberg, Expressen, Per Wirtén, Dagens Arena och Helle Klein, Dagens Arbete.

En ljusare bild av Malexander. I Malexander i Östergötland bor ett 60-tal personer, dom flesta pensionärer. Men för några månader sedan fördubblades plötsligt invånarantalet. Till lilla Malexander kom lika många flyktingar som det fanns bybor. och mycket har förändrats. Vår reporter Lena Bejerot har rest till Malexander som oftast förknippas med polismorden som skedde 1999 men där det nu finns en ljusare bild att förmedla. Det låter kanske märkligt, men tack vare flyktingarna har byborna lärt känna varandra bättre.

Satir med Public Service. Mona Salin, Gina Dirawi och Jan Guillou gästar veckans satirprogram Public Service av och med imitatörerna Anna Blomberg och Göran Gabrielsson samt manusförfattarna och programledarna Mattias Konnebäck och Erik Blix.

Går det att låtsas vara någon annan? Nästa vecka är sista veckan för prästen Pontus Gunnarssons experiment med att leva som en asylsökande. Och han är inte ensam om att klä sig i en annan människas liv under en begränsad tid. Folkpartisten som provade att leva som tiggare under en dag eller politikerna i äldrenämnden som enbart åt äldreomsorgens mat under en vecka är andra exempel. Samtidigt har frågan om vem som äger tolkningsföreträde i en upplevelse blivit mer aktuell, inte minst på debattsidorna. Men finns det genvägar till att förstå andras erfarenheter?

Obama till Kuba. Imorgon kommer USA:s president Barack Obama till Kuba på ett historiskt besök. Det är 88 år sedan en amerikansk president var på besökte landet senast. Kuba har ju under decennier representerat det kommunistiska hotet i närområdet. Men sen ett par år har ländernas relation förändrats. Lotten Collin, vår Latinamerikakorrespondent, rapporterar om det historiska mötet.

En plats för sårade själar i Kamerun. I gränslandet mellan Nigeria och Kamerun uppe i norr har terrorgruppen Boko Haram härjat i flera år. Nu på senare tid har gruppen legat bakom många självmordsattentat i Kamerun som dödat hundratals människor. Landet försöker göra det som det kan för att stävja hotet från Boko Haram. Och många nigerianer har flytt Boko Harams dödliga framfart. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg besökte ett av de största flyktinglägren i norra Kamerun, bara några mil från gränsen till Nigeria.

Kåseri av Helena von Zweigbergk.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från Öjersjö kyrka. Triple & Touch, Star Choir från Sydafrika, Öjersjökyrkans kör. Prästen Anders-Petter Sjödin predikar. Afrikansk musik och glädje. Kyrkan är fylld till sista plats. Besökarna vill fira mässa och höra sin präst Anders-Petter Sjödin predika, samt Triple & Touch, Star Choir från Sydafrika och deras ledare Thandiwe Mazibuko sjunga tillsammans med församlingen kör. "Tacksamhetens kraft" är rubriken för gudstjänsten i Öjersjö kyrka som är den yngsta församlingen i Svenska kyrkan, Furulunds församling, Partille pastorat, Göteborg. Ken Wennerholm bor i Öjersjö och han tog med sig artistkollegan Göran Rudbo i Triple & touch och den sydafrikanska kören till förmiddagsgudstjänsten. Det är en gudstjänst som bjuder på värme i en fullsatt kyrka, men också värmen när applåderna blir en del av gudstjänsten. Bibeln är det äldsta och mest beprövade antivirusprogrammet mot modlöshet och hopplöshet. Prästen Anders-Petter Sjödin. För församlingens präst Anders-Petter Sjödin är afrikansk musik "hemmamusik" eftersom han under flera år arbetade i Tanzania. Han är författare, präst och missionär, doktor i ledarskap och missiologi. Tacksamhet föder drömmar, som föder hopp och hoppfulla människor som Dr King, Mandela och Desmund Tutu. De inspirerar andra att drömma. Anders-Petter Sjödin Star for Life har som vision att motivera och inspirera ungdomar till bättre liv och en ökad framtidstro. Ungdomar stimuleras att fokusera på sin utbildning och ta hand om sin hälsa. I Sydafrika och Namibia används programmet för att minska spridningen av hiv och aids. Organisationen bedrivs utan vinstsyfte och är politiskt och religiöst oberoende. Star for Life bedriver verksamhet i ca 100 skolor och ca 250000 elever har gått igenom programmet. Ken Wennerholm och Göran Rudbo i Triple & Touch har under 10 år samarbetat med Star for Life. De belönades nyligen med medalj av Kung Carl XVI Gustaf för deras arbete med Star for Life i Södra Afrika och Sverige. Just nu är de på Sverigeturné med den sydafrikanska kören. "Marching for Love", är en musikfest där ungdomar från Sydafrika sjunger tillsammans med svenska ungdomar, körer och artister. 35.000 svenska ungdomar har de senaste åren deltagit under dessa konserter. Det är en mindre kör som medverkar i gudstjänsten. Tanken är att i nya forum främja mångfald och tolerans mellan ungdomar. Ken Wennerholm och Göran Rudbo, musikambassadörer i Star for Life. MedverkandeAnders-Petter Sjödin, författare och präst, liturg, predikant Triple & Touch (Ken Wennerholm, Göran Rudbo) Star Choir från Sydafrika och deras ledare Thandiwe Mazibuko Öjersjökyrkans kör  Magnus Spångberg, piano Lars Ekberg, församlingsmusiker, piano, sång Peter Carlsohn, elbas Olle Junholm, elgitarr Per Boqvist, trummor Oscar Eriksson, percussion Lovisa Nilsson, sång Amanda Vessby, sång, bön Diakon Helen Hedman Sten, textläsning TextKolosserbrevet 3:16-17. MusikBaba Whetu / Our Father (Traditionell Zulu Sydafrika) Abanye bayo memeza (Traditionell Zulu Sydafrika) Psalm 10 Lov, ära och pris (John Jenkins Husband, William Paton Mackay, Svtext Jonas Stadling) Jesus vad jag älskar Dig (Andreas Tärnvind/ Magnus Boqvist,Andreas Tärnvind) I wish upon a star (Ken Wennerholm, Håkan Glänte, Göran Rudbo)  Tack, tack Jesus (Andrae Crouch) Delilah (Traditionell Zulu Sydafrika)  Agnus Dei (Björn Gusmark)  Vi vill ge dig ära (Eva-Lena Hellmark) I din öppna famn (Craig Musseau övers Bengt Johansson)Asimbonanga (Traditionell Zulu Sydafrika)  Whenever God (Van Morrisson) Psalm 89, Se jag vill bära ditt budskap, Herre (Hilaire Nkounkou/ övers Olle Berglund) Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

Flemming misstänks för sexuella övergrepp på sin dotter. Anklagelsen mot honom hade kommit till på skolan genom kommunikationsmetoden FC. Men vem är det egentligen är som skriver? Del 2: läsa tankar I oktober 2012 misstänks Flemming för sexuella övergrepp på sin dotter Rebecca. Rebecca har en grav utvecklingsstörning och kan inte kommunicera genom att prata. Anklagelsen mot honom hade kommit till på Rebeccas skola genom en kommunikationsmetod som heter faciliterad kommunikation. Den går ut på att en assistent stödjer Rebeccas hand så att hon kan peka på ett tangentbord. Frågan är vem det egentligen är som skriver? Andra delen: läsa tankar Är det här framme eller? - Ja. Jag är på väg till det gruppboende där Rebeccas bodde när allting hände. - I huset så är det sex lägenheter. Bor man en i varje eller hur funkar det? - Ja, så det bor sex personer på gruppbostaden och då var det tre tjejer och tre killar som bodde där i blandade åldrar. Och Rebecca var yngst. Frida Ahlgren var under den här tiden Rebeccas kontaktperson på boendet. Hur var Rebecca, undrar jag? - En jätteglad tjej. Alltid glad. Väldigt sprallig. Social, jättesocial. Ville aldrig vara själv utan gillade att vara i allrummet tillsammans med de andra som bodde där och med personalen framförallt, berättar hon. Idag är Frida Ahlgren utbildad stödpedagog och jobbar som omsorgshandledare inom hemtjänsten. Men då, 2012, träffade hon Rebecca varje dag, tog hand om henne och skötte kontakten med Rebeccas skola. - Det började ju med att jag var på ett utvecklingssamtal tillsammans med Rebecca där de talade om att hon hade sagt saker som var oroväckande, via FC. Då var det bland annat att hon hade sagt att hon inte kunde sova på nätterna för att det sprang folk in i hennes lägenhet, hon sade att hon hör dåligt och ville gå till läkaren och hon sade även att hennes bror är hörselskadad. Och inget av det stämmer. Och då började vi ana lite oro. Vad kommer att komma härnäst när de säger att hon sagt sådana saker? Frida hade också gått på en endagsutbildning som skolan ordnat om faciliterad kommunikation. Och hon hade själv testat att skriva med Rebecca fem, sex gånger. Men det hade inte fungerat. Rebecca hade bara pekat på alla möjliga bokstäver, säger hon. - Vi var ju rädda att det skulle kunna komma nånting mot oss då. Vi hade ju män som jobbade hos oss och vi var ju de som var ganska intima med henne och duschade henne och hjälpte henne med det intima. Så vi var ju rädda att det skulle komma fram något sådant sedan. Men då kom ju detta istället. Det är med den här metoden som Rebecca ska ha uttryckt att hennes pappa, Flemming, har utnyttjat henne sexuellt. Den som stödde, eller faciliterade, Rebecca när detta först kom fram var hennes elevassistent i skolan. Samma elevassistent som var med och skrev med Rebecca under polisförhören. Felaktiga uppgifter om abortDe anklagelser som kommer fram är inte bara att pappan ska ha haft sex med Rebecca. Han ska också ha tagit med henne till andra män och låtit dem ha sex med henne också. Han ska ha förgripit sig på en av Rebeccas bröder. Och så ska han ha gjort Rebecca med barn. - Ja, hon nämnde att hon skulle ha varit gravid och gjort en abort och då hittade vi inga uppgifter om det. Vi letade ju efter journalanteckningar och begär olika vårdinrättningar att skicka in sådant. Men det fanns ingenting. Och sådana saker är ju starka indikationer på att det här inte stämmer, säger åklagare Stefan Lind som var förundersökningsledare i Rebeccas ärende. Polisen kontaktar åtta olika kliniker i regionen. Ingen har gjort någon abort på Rebecca. Och så ungefär en och en halv månad efter det sista förhöret med Rebecca hör skolans kurator av sig till polisen och säger att Rebecca nu tagit tillbaka allting. Hon ljugit om pappa och ingenting har hänt. Den här informationen ska precis som vanligt ha skett genom faciliterad kommunikation med elevassistenten som alltid skrev med Rebecca. En vecka senare lägger åklagaren ner fallet med motiveringen att brott inte kan antas. Det är det starkaste skälet att lägga ner en utredning. - Det var ju en samlad bedömning av allting, både bevisning men givetvis hade metoden som sådan en viss betydelse. Givetvis, säger åklagare Stefan Lind. Jag har spelat upp delar av de videoinspelade polisförhören med Rebecca för Stefan Lind, nu tre år senare. - I det här fallet så är det ju ett rent fysiskt sätt att styra hennes fingrar på. Och om inte jag missminner mig så fanns det ett mått av att man skulle känna i någon form av muskelrörelser i handen, vilken bokstav och vart hon ville på tangentbordet, och det kändes ju spontant som lite märkligt. Så om man ska vara krass så vet ni inte vems berättelse det är som har dykt upp här? - Nej, det vet vi inte. Det kan ju vara hennes eller en annan elevs som dyker upp via en annan elevassistent. Vi vet ju faktiskt ingenting egentligen. Helt krasst så är det nog så faktiskt. Stefan Lind skulle inte förbjuda någon att använda den här metoden i polisförhör igen för, säger han, det spelar ingen roll hur en anklagelse kommer fram, de måste ändå alltid säkra upp den med hård bevisning. Som när målsägaren är ett spädbarn till exempel. Då kan ju den personen inte berätta någonting alls. "Inte en kritisk tanke"I det här fallet blev den misstänkte Flemming, på starkast möjliga sätt, friad från anklagelserna som kommit fram genom faciliterad kommunikation med elevassistenten. - Tack och lov så ljög hon så enormt att det blev lätt för polisen att kolla. Men det fanns inte en kritisk tanke i någon av alla de här så kallade akademiska huvudena. Det var från rektor, specialpedagoger, assistenter, kuratorer, socialsekreterare. Ingen hade en kritisk tanke, kan detta vara sant? säger Flemming. Att ha blivit misstänkt för att ha förgripit sig på sin dotter, det är inget som försvinner bara för att polisen lägger ner en förundersökning, säger han. - Det är ju något som smetar vid en än. För så fort någon tar upp det här blir det "Var han inte pedofil? Ja det var han väl?". Så man blir aldrig fri från en sådan lögn. Beroende på att i efterhand så kommer inte folk ihåg hur det var. Här måste jag också tala om att Rebecca inte längre är i livet. Hon dog på hösten efter att hennes pappa friats från misstankarna. Det hade inget med det här att göra. Rebecca hade nämligen också epilepsi och den 23 oktober 2013 fick hon ett krampanfall som hon inte klarade. Jag hör av mig till Rebeccas elevassistent. Jag vill veta om hon verkligen trodde att det var Rebeccas egna ord hon fick fram? Hur hon ser på metoden idag? Om hon använder den med någon annan? Ja, jag vill helt enkelt gärna prata med henne. - Ja, det kan jag förstå att du vill. Jag måste kolla upp lite här hur det är med det här. Hur jag får uttala mig om detta nu, säger elevassistenten. Efter det här samtalet får jag ett sms där hon säger att hon inte vill vara med. Och hon svarar inte längre när jag ringer. Myndigheterna varnarFlemmings fall är inte det enda i Sverige där faciliterad kommunikation lett till grova anklagelser. Ungefär samtidigt blir en elevassistent på en annan särskola i Göteborg anklagad för sexuellt utnyttjande av en av eleverna på skolan. Den utredningen lades också ner. Men elevassistenten fick ändå inte behålla jobbet och säger att han idag är för knäckt för att orka prata om det. Jag får också höra om ett tredje fall. En familj som själva bett om att få använda faciliterad kommunikation i sitt barns skola, men där det sen inte dröjt mer än några månader innan anklagelser om andra fysiska övergrepp kom. Inte heller de orkar prata om det som hänt. Socialstyrelsen avrådde från faciliterad kommunikation efter en tillsynsinspektion 2010. År 2014 gjorde de också en större kartläggning av det internationella forskningsläget om metoden. Myndigheten konstaterar då att faciliterad kommunikation inte går att lita på. Det finns helt enkelt inte något vetenskapligt stöd för metoden. - När fem rapporter av fem visar att det är faciliteraren som påverkat kommunikationen, så blir ju det också vår slutsats, säger Alexandra Snellman som var ansvarig utredare för Socialstyrelsens kartläggning. - De här människorna befinner sig i en jättesvår situation och deras anhöriga befinner sig också i en svår och frustrerande situation. Och då hade det varit jättebra om det hade fungerat, men vi har som sagt inga som helst bevis för det, fortsätter hon. Sensommaren samma år anmäler Flemming metoden till Skolinspektionen och i december 2014 kommer deras beslut. Inte bara Göteborg, utan alla skolor i hela Sverige förbjuds att använda faciliterad kommunikation. Normalt sett lägger sig inte Skolinspektionen i enskilda metoder ute i skolorna, det har de faktiskt bara gjort en gång tidigare, men FC var speciellt. - Är någonting inte vetenskapligt grundat så ska det inte finnas i svensk skola, säger enhetschef Lena von Platen som fattade beslutet "Jag har lagt detta bakom mig"Kerstin Damgaard var rektor på skolan där Rebecca gick och det var under hennes ledning som FC användes där. Idag är hon rektor på en annan gymnasiesärskola i Göteborg. Hon säger att metoden inte används alls längre. - Vi använder oss inte av det eftersom vi har fått föreläggande från Skolinspektionen. Och din personliga åsikt? - Det vill inte jag gå in på utan jag har lagt detta bakom mig nu.  Har du någon självkritik kring agerandet och användandet av faciliterad kommunikation så här i efterhand? - Jag vill inte gå in på det. Varför inte det? - För att jag har lagt det bakom mig och vi använder oss inte av det alternativa kommunikationssättet. Och du vill inte svara på om du fortfarande tycker att metoden är en relevant, bra och tillförlitlig metod eller inte? - Nej, det vill jag inte. Och anledningen till det, igen? - Jag har lagt detta bakom mig. "Kommunicerar med djur på det sättet"Men trots skolinspektionens beslut och socialstyrelsens kritik mot faciliterad kommunikation fortsätter metoden att användas med funktionsnedsatta i Sverige idag. Framförallt inom olika antroposofiska verksamheter. Och det verkar ske med myndigheternas goda minne. Det visar sig när jag begär ut fakturauppgifter från samtliga svenska kommuner. Bara sen januari 2015 (alltså efter skolinspektionens förbud och Socialstyrelsens kartläggning som säger att metoden inte går att lita på) har ett 20-tal svenska kommuner sammanlagt betalat ut över 170 miljoner kronor till antroposofiska organisationer som använder faciliterad kommunikation i vissa av sina verksamheter. Vi kan inte se exakt vad alla pengarna har använts till, men det handlar framförallt om vårdavgifter till LSS-boenden, HVB-hem och daglig verksamhet. Pengar som alltså har gått till organisationer som stödjer och använder metoden. - Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå, säger en föreståndare för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende idag. Även den verksamheten finansieras med skattemedel från kommunen. Föreståndaren inte vill medverka i programmet och är därför anonym. - Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet, säger föreståndaren. Det här var andra delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fortsätt lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida. Del 3 publiceras onsdagen den 16 mars. Reporter Mikael Sjödell Producent Annika H Eriksson  Kontakt:   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Radiokorrespondenterna om Colombia, där Farc-gerillan och regeringen sitter i fredsförhandlingar som snart, förhoppningsvis, ska göra slut på 60 år av väpnad konflikt. Fredssamtalen har pågått i flera år. Nu i slutet av mars skulle ett avtal skrivas under, men för närvarande tyder allt på att datumet för undertecknandet kommer att skjutas fram. Men vilka sår lämnar kriget efter sig? Och vilka förväntningar finns på freden? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest i områden märkta av konflikten. Hon har mött gerillasoldater och besökt krigshärjade byar där invånarna har svårt att glömma de övergrepp som skett. Hennes reportage om krigets verkningar är samtidigt en skildring av urbefolkningens tillvaro i bergslandskapen i nordvästra Colombia. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Rolex är ett klockmärke som lyckats klättra upp - och klamra sig fast - på både popularitets- och prestigetoppen i (snart) hundra år. Hur gick det till? Klockföretaget, som är baserat i Genève i Schweiz, jämförs ofta med en schweizisk bank - konservativt, hemlighetsfullt, mycket försiktigt - och även ganska så självgott. Men så är det också världens största tillverkare av armbandsur av lyxmodell. Ett märke vars produkter inte bara prytt handlederna på presidenter, och politiker. Även kungligheter och stjärnor inom film och sport har under åren stoltserat med märket. Något som företaget inte var sena med att använda sig av för att bygga upp varumärket - och få det att bli förknippat med framgång. Men oavsett vad man tycker om Rolex - och det är det många som gör - så finns det färre som har några invändningar mot själva produkternas kvalitet. Utan det är snarare den image klockorna omgärdas av som leder till diskussioner om huruvida märket är fågel, fisk eller mittemellan. Är det tråkiga klockor från ett trist företag som aldrig förnyar sig? Är det överprisade klockor för vräkiga typer som kör suvvar, gillar stora köttbitar och aldrig tackar nej till en golfrunda eftersom det är där man egentligen gör affärer? Eller är det tåliga klockor som håller stilen, oavsett trender? Det är kort sagt ett motsägelsefullt märke på många sätt. Vilket förstås också det har bidragit till dess popularitet. I veckans program berättar vi mer om hur armbandsklockan kom att bli en statussymbol och hur en klocka kan rädda ett affärssamtal. Vi besöker också en pantbank - där just exklusiva armbandsklockor är ett av de vanligaste värdeföremålen att pantsätta. Och så tar vi en närmare titt på en statussymbol i matvärlden - hummern. Veckans gäst är Per Nilsson, chefredaktör på modemagasinet King. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Är du säker?" frågar barnmorskan, minuterna innan allt ska ske. "Nej", säger jag, "är någon som sitter på den här platsen, säker?" Den 1 april 2016 ändras lagen. Då får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand. Men hur fattar man som kvinna ett så livsavgörande beslut? Kanske genom att skriva listor. Kanske genom att se en hjärtformad lapp på en anslagstavla. Kanske genom att i hemlighet kliva på ett nattåg. Kanske genom att sluta tänka och bara göra. Ärligt och nära skildrar Kicki Möller ett känsloladdat livsbeslut - att få barn på egen hand. Kicki Möller har arbetat som producent och reporter för Sveriges Radio sedan 1999. Det här är hennes tredje program för P1 Dokumentär. Hon har tidigare gjort "Margit och Bosse - klockan två" och "Tunnhåriga män från Södertälje". Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Nu händer det! Vi får äntligen veta vem Romanprisjuryn diskuterat sig fram till och väljer att ge Sveriges Radios Romanpris 2016. Sveriges Radios romanpris, nu är det klart! Sidvändningarna har varit många och valet svårt, men nu är det klart vem som får priset. I år har det stått mellan fem författare, men vem blev det? Staffan Malmbergs bok "Gardet", Aris Fioretos "Mary", Carola Hanssons "Majsa", Cilla Naumans "Bära barnet hem" eller kanske Elise Karlssons "Linjen"? Lyssnarjuryn har nu bestämt sig! Och nu är lördagen och Lundströms här, och vi åker hem till den vinnande författaren och knackar på. Men, vem blev det? Häng med! Vi träffar också författare David Wiberg, aktuell med romanen "Vi ses i mörkret", om den förblindande kärleken mellan Linnea och Love. Dessutom reder David Wiberg ut svartsjukans kraft och vi får möta hans alter egot Linnea.   Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Miljonbelopp när makthavare medietränas. Vi har sammanställt hur mycket skattepengar och offentliga medel som hamnar i kriskonsulternas fickor. Och blåögd journalistik om blond jihadism. En miljon offentliga kronor till PR mot granskning Året 2012 tog vi på Medierna reda på hur mycket pengar som offentliga aktörer som Uppdrag Granskning, Kalla Fakta och Ekots Grävgrupp granskat lagt på medieträning. För förra året, 2015, har vi nu gjort samma sak igen. Även denna gång handlar det om miljonbelopp. Vår reporter Linnea Svensson har gjort reportaget och hon börjar i samhället Grums i Värmland. Om medialiserade myndigheter Statistiska centralbyrån har i veckan för första gången redogjort för hur många fastanställda kommunikatörer, informatörer och PR-specialister det finns i Sverige. Och resultatet visar att det går tre kommunikatörer på två journalister. Men även om siffrorna är nya, har den här maktbalansen förändrats under en längre tid. Många journalister kan idag vittna om hur den offentliga sektorn rustat med allt större kommunikationsavdelningar som försöker styra och påverka bilden som ges av just deras verksamhet i media. En som forskat om myndigheters kommunikationsarbete är Magnus Fredriksson docent vid Göteborgs Universitet. Han ser likheter mellan hur den offentliga sektorn, likt dom politiska partierna och näringslivet, drivs allt mer av ett "varumärkestänk". Ett tänk där den mediala bilden av organisationen blir mer och mer central för framgång. Att de offentliga aktörer vi har granskat lagt miljonbelopp på att ta in extern krishantering, är därför inte något som förvånar honom. Blåögd skildring av blond jihadist? Älskade terrorist. Ja, så heter en nyutgiven bok om Anna Sundberg, en till synes vanlig kvinna från Halland som anslöt sig till hårdföra jihadister. Hon gifte sig med en av världens mest eftersökta terrorister och levde som salafistisk hustru, dvs skötte barnen och hemmet. Boken tar oss med på en både andlig och fysisk resa som går genom Georgien, Syrien och Berlin. Den här historien har fått stor uppmärksamhet. Anna Sundberg fick prata ut i Skavlan, Nyhetsmorgon, Människor och tro i P1 och porträtterades i olika tidningsintervjuer. Men hur var det med de kritiska frågorna? Fanns det en större förståelse för hennes berättelse för att hon är blond och blåögd? Sara Heyman har ägnat veckan åt det här och hon börjar utanför boklanseringen som äger rum på Södermalm i Stockholm. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Hur är det att bo granne med skogens alla vilda djur? Att jaga och leva på det som finns i skogen? Och hur får man till en riktigt bra frukostgröt inför en lång vandring? Med kungsörnar, älgar, järvar, björnar, tjädrar, lodjur, ripor, orrar, harar och renar som grannar bakom knuten bor Miranda Frings Håf tillsammans med sin man och son, och hundarna Thai och Eiko, vid foten av Blaikfjällets naturreservat i den lilla byn Högland utanför Dorotea. Miranda jagar - i princip allt som går att jaga. Men hon fiskar också. Och plockar bär och svamp. När hon åker till affären för att handla är det mest mjölk och andra färskvaror hon köper. Brödet bakar hon själv och allt annat som kan behövas finns redan i frysen. I det tredje avsnittet av Ute med P1 följer vi med Miranda när hon snarar ripor och fångar mård i fällor. Och Eric Tornblad, som skrivit flera böcker om matlagning i naturen, lagar en riktigt god, mättande och näringsrik grötfrukost som passar perfekt för den som ska ut på en längre tur eller vandring. Erics energigröt: Ingredienser: HavregrynRågflingorSolrosfrönLinfrönKokosoljaVattenBrödsirapSå gör du: Rosta havregryn, rågflingor, linfrön och solrosfrön i en torr panna (eller gaskök).Tillsätt vatten och låt gröten puttra någon minut.Rör i en klick kokosolja, låt den smälta ner i gröten och rör om.När gröten är krämig, häll i upp skål (eller kåsa) och ringla över brödsirapen.Ät och njut!Programledare: Linnea Luttu.   Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika? Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att "förbättra" dem genom att måla dit nya figurer på. Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri - supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även 27/3 kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det handlar varken om sushi eller ramennudlar. Utan det liknar mer ett smörgåsbord eller tapas. - Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma. Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent. Som examensarbete gjorde hon en kokbok - Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor. Moé berättar om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag. - Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé. Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein - kött, fisk eller t ex tofu - och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en soppa. Japansk mat - både snabbmat och fin restaurangmat - blir allt populärare i västvärlden. Men samtidigt, berättar Moé, så tar man i Japan alltmer efter den västerländska matkulturen. Så mycket att man numera t ex äter mindre sjögräs. Ramen, nudlar i buljong, är den senaste trenden från Japan som börjar sprida sig i Sverige. Det är inte heller nåt man gör hemma i Japan. Meny besöker ett svenskt ramenställe för att se hur de tillverkas och höra om japanska ramentraditioner. Dessutom får vi veta vilken gatumat som är populär i Japan. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översättning: Clemens Altgård Diktsamling: "Kristallskeppet" Förlag: Bakhåll (1988) Uppläsning: Jerk Ohlson Westin I vår är det trettio år sedan den danska åttiotalspoesins frontfigur, Michael Strunge, dog, bara 27 år gammal. Strunge, född 1958, publicerade ett stort antal diktsamlingar under några få produktiva år. Dagens dikt är liksom gårdagens skriven  till flickvännen Cecile Brask och ingick i diktsamlingen "Vaebnet med vinger" från 1984. Musik Tobias Broström: Sjätte satsen, Molto tranquillo, ur Faces Exekutör Malmö percussion edition Från i går.

Kultur, Repris

Vad sårbar man gör sig när man bjuder in, tänker jag. Are Kaspersen är populärteolog. Han undervisar i kristen djupmeditation och är verksam som föreläsare och skribent. Ursprungligen från Hälsingland har han bland annat levt i ett burmesiskt kloster och med en storfamilj på Västra Samoa. Are tror att hjärtat sitter någonstans i magtrakten, vaknar helst till hiphop och trivs bäst bland andra aktivister.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris