SR, P1 2016-03-28

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vattenkraften i Sverige ger miljarder i skatteintäkter, men pengarna rinner rakt in i statskassan. Om fattiga Ragunda fick ta del av fastighetsskatten på vattenkraft skulle kommunen vara rik. - Det är ett orimligt system att Ragunda kommun inte kompenseras av de skador som vår kommun och miljö lider av vattenkraften. I medierna framställs alltid vi och liknande kommuner som tärande, när det i själva verket är så att vi ger allra mest till statskassan, säger Jonas Andersson, kommunalråd (S) i Ragunda. Ragunda i Jämtland är en av Sveriges fattigaste kommuner. Men hade Ragunda varit en norsk kommun, så hade miljontals kronor från vattenkraften flödat in. I Sverige går nämligen intäkterna från vattenkraftsverkens fastighetsskatt till staten. I Norge däremot, får kommunerna med vattenkraft ta del av skatteintäkterna. - Blir det ingen förändring, så tror jag att folk känner att de måste göra uppror till slut, säger Terese Bengard, ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva.  Skulle en kommunal beskattning på vattenkraft och naturtillgångar kunna rädda de svenska småorterna? Och vore en sådan skatt rättvis? Kommunekonomen Björn Sundström anser inte det. Han tycker att det svenska systemet med kommunal skatteutjämning är bättre: - Systemet går ut på att skapa likvärdiga förutsättningar och det tycker jag att vi gör efter bästa förmåga. Men den moderata politikern i Bollnäs, Ingvar Persson, som också är ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, säger såhär: - Vi har vattenkraften, vi har malmen och skogen. Tänk er ett experiment - vi bygger en mur runt Stockholm. Inga produkter kommer in, inga kommer ut. Vi låter det gå fjorton dagar - sen kan vi gå och titta efter på vilken sida klösmärkena sitter... Kluvet land Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Vi bad tre författare som alla kommer från Malmfälten att skriva varsin kortpjäs. Enda kravet var att pjäsen utspelar sig med gruvorna som bakgrund. Dessa tre pjäser bildar triptyken Gruvans barn. Gropen av Petra Brylander. Med: Petra Brylander, Laura Rantatalo, Anton Sandin, Jonas Berglund och Internationella kören. Regi: Ulla Lyttkens. Den vuxna Petra vandrar vid  den stora Gropen i Malmberget och minns hur det var att vara 14 år och spela teater i ett samhälle där det var pojkarna och männen som gjorde allt viktigt. Skatten  av Svante Lindqvist. Med: Klara Lindqvist, Jonatan Lundberg, Kjell Eriksson, Valentina Svensson och Alexander Thomas. Regi Anna Azcarate. Klara får ett märkligt uppdrag av den gamle mannen som ligger bredvid hennes  pappa på sjukhuset. Hon ska åka till Malmberget och hämta en skatt... Grått berg av Erik Norberg. Med: Ingemar Raukola, Anton Raukola och Maxida Märak. Regi: Kjell Peder Johanson. Efter 20 år söderut kommer Henrik hem för att spela på puben i Kiruna. En av hans låtar leder till  en diskussion bland publiken: Är gruvor den enda möjliga framtiden i Norrbotten? Producent för Gruvans barn: Gunilla Bresky, SR Luleå 2013. Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han skapade ett taxiimperium som påverkat hela branschen. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen. - Det här jobbet är annorlunda än andra jobb. Jag känner mig utanför Sverige. Jag känner mig otrygg, har inga rättigheter, ingenting. När man sitter i taxibilen och startar sitt pass, man känner att man är ensam, ingen kan komma och hjälpa dig om du får problem, säger Hamza, en av alla tusentals taxiförare. Hamza jobbar som taxichaufför sju dagar i veckan, 13 timmar om dagen. Ändå har han det svårt att få det att gå ihop. Och samtidigt köper den svenske Taxikungen palats på Mallorca för hundratals miljoner, för pengar som han dragit in på den svenska taxibranschen genom Hamza och hans kollegor. Hör av dig till Maria Ridderstedt och Karin Wettre - personerna bakom dokumentären:  Från 13/3 och 19/3.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Debatten om de religiösa friskolornas vara eller icke vara har kommit och gått genom åren. Vi besöker två skolor i Malmö - kristna Mariaskolan och muslimska Ögårdsskolan. UR. Vad tycker eleverna själva om att gå i en skola som bekänner sig till en tro? Och hur hanterar skolorna gränsdragningen mellan konfessionell skola och icke-konfessionell undervisning? Ett program av Arvid Hallberg. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel. Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete. Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer. Konflikts Axel Winqvist beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet? Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom Björn Fägersten även Amir Rostami, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Ulrika Bergqvist Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Idag vittnar många poliser om en kaotisk arbetsplats med otydlig arbetsledning. 8 av 10 poliser överväger att sluta, enligt en undersökning som facket gjort. Vid årsskiftet för ett år sen slogs 21 lokala polismyndigheterna samman till en enda myndighet. Det är den nya polisorganisationen som gjort många poliser missnöjda. Hur påverkas brottsbekämpningen av detta missnöje? Hur ska polisen bli effektivare?   Hur ska rikspolischefen, Dan Eliasson, styra upp den nya polismyndigheten? Han intervjuas i Ekots Lördagsintervju 26 mars 2016, kl. 13.00.   Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Är koldioxidinfångning en lösning på klimatproblematiken eller riskerar den att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? Under flera år har diskussionen om att fånga in koldioxid för att motverka den globala uppvärmningen pågått. Det handlar antingen om att avskilja koldioxid från röken på till exempel kolkraftverk, så kallad CCS teknik, eller att binda koldioxid som redan finns i atmosfären. Växthusgasen ska sedan begravas flera hundra meter under jord eller kunna användas för att till exempel producera bränsle. Utvecklingen går långsamt och idag är de flesta CCS anläggningar knutna till projekt där koldioxiden pumpas ner under jord för att trycka upp olja eller naturgas. Men sedan klimatmötet i Paris diskuteras metoden allt mer intensivt och till och med i Sverige finns det planer på att koppla CCS till stålverk och cementfabriker. Klotet besöker forskare i Arizona i USA som tagit fram teknik för att binda koldioxid från atmosfären. Vi frågar oss om koldioxidinfångning är en lösning på klimatproblematiken eller om den riskerar att bli förevändning för att inte behöva minska på användningen av fossila bränslen? Programledare Marie-Louise Kristola. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Robert Eriksson är pastor och föreståndare för Betlehemskyrkan i Göteborg, musiker och författare. "Nu är allt vi har" är temat för Robert Erikssons morgonandakter som utgår från Predikarens texter. Vi gjorde det som var helt rätt, ändå blev vi drabbade av olika svårigheter. Vi gjorde det som var helt fel och blev djupt sårade av det, men i fallet upptäckte vi att Gud fångade upp oss och förvandlade våra liv till något nytt och vackert. Allt är kortvarigt, enligt Predikaren. Därför gäller det att glädjas här och nu. TextPredikaren 1:2-3 MusikFernando Ortega/Trisagim Irma Schultz Keller/När livet inte blir som vi har tänkt oss Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen. Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt. Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kultur

Om heder. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras  Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för drygt 20 år sedan var han med och startade den svenska sektionen av Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleri tillsammans med en grupp konstnärer. Nyligen skrev han en bok, "Katastrofdoktorn" om sina erfarenheter bla om arbetet med ebola i Sierra Leone. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Berättelsen om en småländsk gård som svenska staten sålde efter andra världskriget. - Jag förlorade allt jag hade tyckt om: hästarna, stallet och naturen, säger dottern som tvingades lämna gården. En dag åker P4-journalisten Tomas Lindberg ut på ett vanligt nyhetsuppdrag om trafikproblem men ramlar rakt in i en historia om hur en svensk familj tvingades bort från sin småländska släktgård. Gårdens ägare var tyska och änka till Hugo Stinnes som på 1920-talet var en av Europas mäktigaste industrimän. 1949 säljs gården av Flyktkapitalbyrån, en svenska myndighet som efter kriget skulle verkställa USA:s och de allierades krav på att eliminera tysk egendom i Sverige. Familjen hade inte en chans att få behålla gården menar Sven Nordlund som forskat på de tyska företagen i Sverige efter andra världskriget, bara ordet Stinnes skapade en lukt av något som måste elimineras. Från i fredags.

Dokumentärer, Repris

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 15.45.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Annandagsmorgon sänds live från ett flyktingboende i värmländska Molkom. Det handlar om att jobba med integration och hur en ort med några tusen invånare påverkas av den nya situationen.  Programledare är Hedvig Nilsson och Mari Stenström.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Annandagsmorgon sänds live från ett flyktingboende i värmländska Molkom. Det handlar om att jobba med integration och hur en ort med några tusen invånare påverkas av den nya situationen.  Programledare är Hedvig Nilsson och Mari Stenström.

Aktualiteter

Ring P1 från Stockholm om bland annat asyl, integration och prostitution. Ring P1 från Stockholm med programledare Alexandra Pascalidou, producent Kerstin Karlsson. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1:s program för grävande journalistik. Det är här du hör det som engagerar dig, upprör dig, gör dig ledsen eller glad och vad som senare blir nyheter i andra medier. Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Med stegjärn, rep och ishacka klättrar vi på en istäckt klippvägg och friluftskocken Eric Tornblad lagar raggmunkslunch över stekhäll. Klättring är något som alla människor håller på med som barn. Vi klättrar på det mesta - på stolar, i träd, och i klätterställningar. För en del växer det där bort med åren. För andra byts träd och stolar ut mot klippor och isväggar. I Östersund bor Gudmund Söderin som har lagt ut hundratals leder för klättrare i Sverige och Norge och han är fjällräddare i alpina fjällräddningen. Hans dotter Nanna Söderin tillhör eliten av klättrare i Sverige och har bestigit toppar på flera håll i världen. I Ute med P1 följer vi med dem till en istäckt klippvägg för att klättra och höra mer om tjusningen bakom sporten. Friluftskocken Eric Tornblad lagar till en lyxigare raggmunkslunch, på en stekhäll över öppen eld, alldeles vid en frusen sjö. Och så hör vi några av lyssnarnas egna tips på friluftsaktiviteter runt om i landet. Programledare: Linnea Luttu. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elin Appelgren blev restaurangchef på en hamburgerkedja redan vid 20 års ålder. Att bossa över äldre och mer erfarna kollegor tog några år. Och hon trivs fortfarande bäst att jobba på "golvet". Elin Appelgren började jobba på Max när hon var 17 år. - Jag var den här lilla tysta, blyga, rädda tjejen som inte finns kvar idag, säger hon. Hon började som chef vid 20 års ålder. Idag är hon 24 och chef över en restaurang med ett 40-tal anställda. - När jag  blev chef kände jag att ville jag uppnå mina resultat och då blev jag den där tjat-fian som är och stressar. Men sen insåg jag att det funkade inte riktigt, berättar Elin. På hamburgerkedjans egen ledarskapsakademi i Stockholm utbildas unga restaurangbiträden som ska ta det första klivet upp till skiftledare. När de efter tre dagar återvänder hem till sina restauranger runt om i landet är det som ledare för sina arbetskamrater. Tila Ivarsson som nyss fyllt 18 kommer bli en av de yngsta skiftledarna. - Att gå från medarbetare och 17-åring till att bli assistent vid 18 år, då tänker man ju mycket att undrar hur de kommer att se på mig, säger hon. Programmet är gjort av Emil Östlund. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Parigi" av Eva Ström Diktsamling: "Och morgonen redan stark och vaken omkring dig" Förlag: Bonniers, 2016 Uppläsare: Eva Ström "Parigi" är det italienska namnet på Paris och dikten handlar bland annat om den unga italienskan, Valeria Soli, som forskade om kvinnors rättigheter vid Sorbonne och var en av de som sköts ihjäl under terrorattacken på Bataclan i Paris i höstas. Hon blev en symbol för det besinningslösa våldet: fotografier på henne visades överallt i italiensk media dagarna efter terroristdådet. Musik Umberto Giordano: Intermezzo ur andra akten av Fedora Exekutör Göteborgs symfoniker, Neeme Järvi, dirigent Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Kriminologisk forskning och statistik pekar på att våld generellt sett minskat i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt finns en uppfattning ute i samhället om att våldet tvärtom ökar. Enligt medieforskaren Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, blir det allt vanligare med våld och brott i dagens medierapportering. - Våld och brott uppmärksammas och prioriteras i media och det är inte alltid lätt att veta att verkligheten inte alltid stämmer överens med mediabilden. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han menar att barn och ungdomar måste undervisas i källkritik. - Vi måste också värna den seriösa journalistikens källkritik, ifrågasätta de här desinformationskanalerna som används i politiska syften. På lång sikt minskar alltså våldet generellt sett, men i vissa områden och inom vissa befolkningsgrupper förekommer en större brottslighet än i andra. Felipe Estradas nästa kommer att handla just om våldets ojämlikhet. -  Ett stort problem är att brottsligheten, precis som andra välfärdsförhållanden, är ojämlikt fördelad och att denna ojämlikhet tilltar i stället för att minska, säger han. Han ska snart börja studera brottslighetens fördelning i befolkningen och mellan olika bostadsområden i Sverige. - Jag är helt säker på att du kan fortsätta hitta uttalanden från polis och pressklipp som visar att de förekommer allvarlig brottslighet i vårt land. Det gör det trots att dessa fall inte ökar för varje år som går, säger Felipe Estrada efter lyssnarreaktioner på programmet som sändes första gången i februari 2016. Reporter: Niklas Zachrisson Från 11/2. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Aktualiteter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom är aktuell med en av huvudrollerna i en ny film och med nytt regiuppdrag på Dramaten. Spotlights Kerstin Berggren möter henne i dagens P1 Kultur. Gunnel Lindblom, en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år. Gunnel Lindblom har också själv regisserat film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten. Hon har också regisserat teater och opera.    Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är en av världens mest citerade forskare och professor i fysik vid prestigefulla MIT i Boston. Max Tegmark bjöd in till sitt hus vid sjön där vindspelet klingar - och han funderar på stora kosmos. Max Tegmark forskar om de allra största gåtorna i universum. Hur stort är det egentligen? När bildades det? Hur? Han brinner också för idén om oändligt många parallella universa. En ifrågasatt tankefigur, men Max Tegmark vill få oss att tänka stort. Han har länge varit en av de största inom fysiken, men slog igenom för en bredare publik med boken Vårt matematiska universum - mitt sökande efter den yttersta verkligheten.  I Söndagsintervjun i P1 berättar Max Tegmark om sin syn på kosmos och om den stillsamma uppväxten i Bromma, där den nyfikna "initiativjäveln" blev ännu mer ivrig att förstå världen.  Från i går.

Aktualiteter, Repris

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Porträtt av både kända och mindre kända svenskar som på olika sätt har satt tydliga avtryck i vårt land.

Dokumentärer

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från kl. 07.45.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Krig, klimatkatastrof eller zombieapokalyps - i väntan på jordens undergång förbereder sig svenska preppers genom att lagra vatten, mat och medicin. Förr ansågs människor som bunkrade konserver och fotogen inför världens undergång som udda och konstiga, men sedan några år tillbaka har så kallade preppers blivit allt vanligare. MSB uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi kan klara oss själva i minst tre dygn vid till exempel ett större elavbrott, och många har också ett lager av batterier och stearinljus hemma. En riktig prepper går dock betydligt längre. I en liten stad i Mellansverige bor Andreas Karlsson. I källaren har han lagrat mat, vatten, bränsle och medicin som gör att han kan klara sig själv många månader i sträck om samhället skulle kollapsa. Han har skaffat gasmasker till alla i familjen och har nyligen också börjat experimentera med att konservera kött. Intresset för prepping växer och det har blivit högsta mode att inte lita på staten. Ryssland rustar, terrorattentaten kommer allt närmare och över oss alla hänger ständigt klimathotet. Samtidigt har Sverige monterat ned både civilförsvar och det militära försvaret, beredskapslagren har skrotats och samhället är på många sätt mer sårbart än någonsin. Journalisten Patrik Oksanen har nyligen startat en podd som heter Podd72 och som bland annat handlar om prepping och krisberedskap, och han ser preppern som en person som tar personligt ansvar att inte ligga andra till last om det skulle inträffa en kris. Samtidigt finns det också en slags undergångsstämning i kulturen med katastroffilmer och zombieserier på tv. Ledarskribenten Patrik Kronqvist ser den växande preppersrörelsen som en reaktion mot vår tids urbaniserade och specialiserade ideal, där preppern står för gamla tiders praktiska kunnande - en riktig prepper ska kunna klara gamla färdigheter som att jaga, bygga vindskydd och göra upp eld. I programmet medverkar också Misse Wester som är doktor i psykologi och forskare i risk- och kriskommunikation vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Maria Solevid som är statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Fredrik Qvarnström som driver Överlevnadsbutiken, en webbutik som säljer allt från sjukvårdsmaterial och gasmasker till vattenreningsutrustning och nödmat. Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata AB. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När är man svensk och hur blir man det? Är det en känsla, beror det på hur länge man har bott här eller är det när man behärskar det svenska språket som en svensk blir till? Amanda Ooms är inte svensk medborgare fast hon har bott och levt större delen av sitt liv i Sverige. Nu ansöker hon om svenskt medborgarskap och samtidigt dyker funderingarna upp om varför det är så viktigt att tillhöra ett land. Vad är det som gör att man känner sig som svensk eller inte? I sin strävan efter svaren möter hon författaren och journalisten Mustafa Can, och journalisten och programledaren Alexandra Pascalidou som båda har kämpat med de här frågorna i så gott som hela sina liv.  Sänds även kl. 23.07.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om. Från kl. 12.45.

Aktualiteter, Repris

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom är aktuell med en av huvudrollerna i en ny film och med nytt regiuppdrag på Dramaten. Spotlights Kerstin Berggren möter henne i dagens P1 Kultur. Gunnel Lindblom, en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år. Gunnel Lindblom har också själv regisserat film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten. Hon har också regisserat teater och opera.    Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Purim firas till minne av judarnas räddning undan utrotning i det gamla Persien med läsning av boken Ester, maskerad, sång och skratt. Gudstjänsten leds av Ute Steyer och Isidoro Abramowicz. För första gången i Sveriges Radios historia sänder vi en judisk högtidsgudstjänst. Det blir en halvtimmes direktsändning i P1 av högtiden Purim från Stora synagogan i Stockholm. Purim-högtiden är en glad fest, ja en karneval. Barn och äldre klär ut sig och firar den modiga drottning Ester och hur hon räddade sitt folk från härskaren Xerxes och hans tjänare Haman. Så den judiska gudstjänsten denna kväll innehåller de traditionella momenten, läsningar, liturgisk sång och böner. Men också utklädda barn som skramlar med instrument och ropar högt varje gång den onde Haman nämns i läsningen. Enligt rabbi Ute Steyer är den här historien högst aktuell även idag. - Esters bok är ju speciell, i och med att den inte nämner Gud en enda gång. Ändå innehåller den gudomliga ingripanden. Själva berättelsen är av samma slag som berättelsen om Scheherazade i Tusen och en natt. På frågan om vad som är budskapet i Esters bok säger Ute Steyer att det är flera saker. - För det första är Ester en stark kvinnofigur, en som tog initiativ. Det gäller också Xerxes första hustru Vashti, som enligt berättelsen mer eller mindre bad sin make att "fara och flyga". Men även om historien mer framställer det som att det var Esters adoptivfar Mordechai som räddade det judiska folket så är det Ester som är den verkliga huvudpersonen. - För det andra är det ju så att även om historien är två - ja nästan tre tusen år gammal, så finner man här hur det judiska folket hamnar i en situation där de möts av antisemitism och hot. En situation som tyvärr är densamma idag. Ester svarade: "Om jag har vunnit din ynnest, min konung, och om du så finner för gott, är min bön att du skänker mig livet och min önskan att du skonar mitt folk. Ester 7:3 MedverkandeRabbi Ute Steyer Kantor Isidoro Abramowicz Semmy Stahlhammer, violin Isabel Blommé, cello Svenska textläsare: Mette Göthberg, Mikael Cohen   Producent Katarina Josephsson Tekniker Håkan Sjöquist och Christer Tjernell   Från i onsdags.

Andliga frågor, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elin Appelgren blev restaurangchef på en hamburgerkedja redan vid 20 års ålder. Att bossa över äldre och mer erfarna kollegor tog några år. Och hon trivs fortfarande bäst att jobba på "golvet". Elin Appelgren började jobba på Max när hon var 17 år. - Jag var den här lilla tysta, blyga, rädda tjejen som inte finns kvar idag, säger hon. Hon började som chef vid 20 års ålder. Idag är hon 24 och chef över en restaurang med ett 40-tal anställda. - När jag  blev chef kände jag att ville jag uppnå mina resultat och då blev jag den där tjat-fian som är och stressar. Men sen insåg jag att det funkade inte riktigt, berättar Elin. På hamburgerkedjans egen ledarskapsakademi i Stockholm utbildas unga restaurangbiträden som ska ta det första klivet upp till skiftledare. När de efter tre dagar återvänder hem till sina restauranger runt om i landet är det som ledare för sina arbetskamrater. Tila Ivarsson som nyss fyllt 18 kommer bli en av de yngsta skiftledarna. - Att gå från medarbetare och 17-åring till att bli assistent vid 18 år, då tänker man ju mycket att undrar hur de kommer att se på mig, säger hon. Programmet är gjort av Emil Östlund. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Kriminologisk forskning och statistik pekar på att våld generellt sett minskat i Sverige de senaste 20 åren. Samtidigt finns en uppfattning ute i samhället om att våldet tvärtom ökar. Enligt medieforskaren Ester Pollack, docent i journalistik vid Stockholms universitet, blir det allt vanligare med våld och brott i dagens medierapportering. - Våld och brott uppmärksammas och prioriteras i media och det är inte alltid lätt att veta att verkligheten inte alltid stämmer överens med mediabilden. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han menar att barn och ungdomar måste undervisas i källkritik. - Vi måste också värna den seriösa journalistikens källkritik, ifrågasätta de här desinformationskanalerna som används i politiska syften. På lång sikt minskar alltså våldet generellt sett, men i vissa områden och inom vissa befolkningsgrupper förekommer en större brottslighet än i andra. Felipe Estradas nästa kommer att handla just om våldets ojämlikhet. -  Ett stort problem är att brottsligheten, precis som andra välfärdsförhållanden, är ojämlikt fördelad och att denna ojämlikhet tilltar i stället för att minska, säger han. Han ska snart börja studera brottslighetens fördelning i befolkningen och mellan olika bostadsområden i Sverige. - Jag är helt säker på att du kan fortsätta hitta uttalanden från polis och pressklipp som visar att de förekommer allvarlig brottslighet i vårt land. Det gör det trots att dessa fall inte ökar för varje år som går, säger Felipe Estrada efter lyssnarreaktioner på programmet som sändes första gången i februari 2016. Reporter: Niklas Zachrisson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om heder. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras  Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för drygt 20 år sedan var han med och startade den svenska sektionen av Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleri tillsammans med en grupp konstnärer. Nyligen skrev han en bok, "Katastrofdoktorn" om sina erfarenheter bla om arbetet med ebola i Sierra Leone. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Krig, klimatkatastrof eller zombieapokalyps - i väntan på jordens undergång förbereder sig svenska preppers genom att lagra vatten, mat och medicin. Förr ansågs människor som bunkrade konserver och fotogen inför världens undergång som udda och konstiga, men sedan några år tillbaka har så kallade preppers blivit allt vanligare. MSB uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi kan klara oss själva i minst tre dygn vid till exempel ett större elavbrott, och många har också ett lager av batterier och stearinljus hemma. En riktig prepper går dock betydligt längre. I en liten stad i Mellansverige bor Andreas Karlsson. I källaren har han lagrat mat, vatten, bränsle och medicin som gör att han kan klara sig själv många månader i sträck om samhället skulle kollapsa. Han har skaffat gasmasker till alla i familjen och har nyligen också börjat experimentera med att konservera kött. Intresset för prepping växer och det har blivit högsta mode att inte lita på staten. Ryssland rustar, terrorattentaten kommer allt närmare och över oss alla hänger ständigt klimathotet. Samtidigt har Sverige monterat ned både civilförsvar och det militära försvaret, beredskapslagren har skrotats och samhället är på många sätt mer sårbart än någonsin. Journalisten Patrik Oksanen har nyligen startat en podd som heter Podd72 och som bland annat handlar om prepping och krisberedskap, och han ser preppern som en person som tar personligt ansvar att inte ligga andra till last om det skulle inträffa en kris. Samtidigt finns det också en slags undergångsstämning i kulturen med katastroffilmer och zombieserier på tv. Ledarskribenten Patrik Kronqvist ser den växande preppersrörelsen som en reaktion mot vår tids urbaniserade och specialiserade ideal, där preppern står för gamla tiders praktiska kunnande - en riktig prepper ska kunna klara gamla färdigheter som att jaga, bygga vindskydd och göra upp eld. I programmet medverkar också Misse Wester som är doktor i psykologi och forskare i risk- och kriskommunikation vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Maria Solevid som är statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Fredrik Qvarnström som driver Överlevnadsbutiken, en webbutik som säljer allt från sjukvårdsmaterial och gasmasker till vattenreningsutrustning och nödmat. Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata AB. Från kl. 16.03.

Aktualiteter, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När är man svensk och hur blir man det? Är det en känsla, beror det på hur länge man har bott här eller är det när man behärskar det svenska språket som en svensk blir till? Amanda Ooms är inte svensk medborgare fast hon har bott och levt större delen av sitt liv i Sverige. Nu ansöker hon om svenskt medborgarskap och samtidigt dyker funderingarna upp om varför det är så viktigt att tillhöra ett land. Vad är det som gör att man känner sig som svensk eller inte? I sin strävan efter svaren möter hon författaren och journalisten Mustafa Can, och journalisten och programledaren Alexandra Pascalidou som båda har kämpat med de här frågorna i så gott som hela sina liv.  Från kl. 17.00.

Kultur, Repris

Diktsamling: "Och morgonen redan stark och vaken omkring dig" Förlag: Bonniers, 2016 Uppläsare: Eva Ström "Parigi" är det italienska namnet på Paris och dikten handlar bland annat om den unga italienskan, Valeria Soli, som forskade om kvinnors rättigheter vid Sorbonne och var en av de som sköts ihjäl under terrorattacken på Bataclan i Paris i höstas. Hon blev en symbol för det besinningslösa våldet: fotografier på henne visades överallt i italiensk media dagarna efter terroristdådet. Musik Umberto Giordano: Intermezzo ur andra akten av Fedora Exekutör Göteborgs symfoniker, Neeme Järvi, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris