SR, P1 2016-04-05

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Louise Epstein längtar efter odlingssäsongen och att få se morötter frodas jämte asiatiska grödor. Och vad gör det att ordförståelsen minskar bland dem som gör högskoleprovet? Odlingssäsongen närmar sig och Louise Epstein längtar efter förnyelse. Tänk att se asiatiska grönsaker som pak choi, kinesisk broccoli och vintersquash frodas tillsammans med morötter och betor. I dag pratar vi med stjärnodlaren Sutip Austad som delar med sig av sina bästa tips. Ordförståelsen bland dem som gör högskoleprovet minskar. Vad leder det till och vilka lösningar finns det? Räcker det med att läsa eller är det bra att ägna sig åt andra magiska aktiviteter också? Det ska vi prata om i dag. Många längtar efter att visa upp ekonomisk framgång på sociala medier och på senare år har myndigheterna blivit mer intresserad av att leta efter fiffel bland bilder på sportbilar, lustjakter och exklusiva semesterresor. Hör av dig till oss! Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Vårt närmaste träslag här länge varit ute i kylan. Men furu har en förmåga att alltid komma tillbaka. Och kanske är det dags nu för en massiv fururenässans. Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket - formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda. Producent: Tommie Jönsson. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio. Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vad ska man läsa när någon man älskar är borta och man är ledsen? Kan böcker liksom gator leda en nedåt och bakåt? Är det litteratur i fragment som passar allra bäst? "Jag vet hur man skapar tystnad. Det går till så här: jag sätter på radion riktigt högt - så stänger jag plötsligt av den och så får jag in tystnaden." När Marie Lundström har påsklov, får Bokradion finbesök av Katarina Wikars som gör ett program om tröstandarna. Hon försöker med hjälp av översättaren Ulf Peter Hallberg och Walter Benjamins "Passagearbetet" rycka tingen närmre. Författaren Anneli Jordahl minns meningar ur Clarice Lispectors postumt utgivna roman i spillror, "Blåsa liv".  Och så återvänder vi till "Breven till mamma" av Anne-Marie Berglund och "Det här är hjärtat" av Bodil Malmsten. Den litauiska essäisten Giedra Radvilaviciute berättar vad det är som gör att vissa texter tränger tillbaka in i minnet. Och just därför får vi också lära känna de äldre kvinnorna Vica och Ivona i ett förfallet hus i Bukarest på åttiotalet, de som likt inga andra har förmåga att befolka ensamheten. Som vanligt hittar du musiken som spelas i programmet på vår Spotifylista, som du hittar Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Ingemar Strömgren i Ammarnäs sätter tillsammans med andra bybor "pärer" i den legendariska potatisbacken långt uppe i den västerbottniska fjällvärlden. Gustaf Klarin sätter grepen i en ny jord - och skördar årets första skörd av jordärtskockor! Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor, bland annat från Eva som vill börja om eftersom jorden i hennes grönsaksland är full med ogräsrötter. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Inte sedan andra världskriget har Sverige tagit emot så många flyktingar som under hösten förra året. Vad hände egentligen bakom kulisserna när gränsen stängdes för första gången på över 60 år? "Gentlemen. Next stop, first stop in Sweden, Hyllie and please notice that in Sweden we have border control. So please have your passports or other identification cards ready." Ett tåg från Danmark rullar in på station Hyllie i Malmö. Den här sidan av perrongen är omgärdad av stängsel. Mikael Herou, insatschef på gränspolisen berättar hur det går till:  -Tågen rullar ju in här. Nu sprider poliserna ut sig här? -Nu sprider de ut sig och så är det en polis som går ner och tar kontakt med lokföraren längst ner. ... och så har man spritt ut sig längs med tåget och sen går man helt enkelt in på tåget när personerna som ska gå av har gått av. Vi kontrollerar pass och id-kort. Det bildas snabbt en kö av passagerare till utgången som bevakas av polisen Nicklas Hedin. -Hej, hej. Hallå. Då vet du att det här går ut senare i år det här passet. Bra .Ni har med lite bagage. Bara lite.     Allt går ganska smidigt. Inte en enda flykting syns till. -Jag hade blivit förvånad om det kom någon nu. Det händer ibland att det dyker upp en. Men sist jag jobbade, det var för fyra dagar sedan, då hade vi faktiskt en. Då hade jag jobbat två dagar i rad där, säger Mikael Herou.   I höstas såg det annorlunda ut. Då kunde det komma 150 flyktingar på ett och samma tåg. Många har vant sig vid den fria rörligheten inom EU. I och med Schengen-avtalet år 2000 har vi kunnat röra oss fritt över nationsgränserna. Den nordiska passunionen har funnits ännu längre. Det är nu mer än 60 år sen svenskar och danskar var tvungna att legitimera sig vid gränsen.   -Här har jag tagit fram liten statistik till dig, så att man ser ungefär. Här har vi nationellt hur många som kom. Jennie Sörman är sektionschef på Migrationsverket i Malmö. I början av förra sommaren var myndighetens prognos att antalet asylsökande skulle minska. Så i juni skrev man till och med ner prognosen.   -För vi hade under det första halvåret 2015 hade vi legat så väldigt lågt i inströmningen. Då anade man inte att man här inne i lokalerna under hösten, skulle sitta i krismöten med både MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap och försvarsmakten för att få hjälp med de tusentals flyktingar som varje vecka strömmade in i Sverige. Men då i juni var allt lugnt på myndigheten. Det var först i juli de första signalerna kom om att prognosen kanske inte skulle slå in. -Vi såg en ökning avseende ensamkommande barn och det var det första tecknet som vi noterade någonstans i mitten på juli. Den här förändringen hade man också sett på Gränspolisen i region Syd. Michael Mattsson tillträdde som chef i januari 2015, så han var ganska ny som chef när de första underrättelserna om att det skett en ökning av ensamkommande barn.   -Det var då uppgifter som gjorde gällande att Malmö fick ta emot ett 20-tal per dag. Det tyckte vi var väldigt mycket.   Malmö centralstation har länge varit en samlingspunkt för ensamkommande. Michael Mattson och hans kollegor åkte därför dit för att bilda sig en uppfattning om läget. Det visade sig att underrättelserna han fått varit kraftigt underdrivna. -Då kunde vi snabbt konstatera att det var ju inte 20 stycken som kom, utan det var ju 100-tals ensamkommande flyktingbarn som kom. Men vad blev din reaktion? -Jag blev överraskad över att vi inte fick tidigare signalvärden egentligen. De flesta barnen kom från Afghanistan, men också från Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Under juli och augusti så sökte nästan 20 000 asyl i Sverige. Drygt 8 300 av dem var ensamkommande. Men det här var bara början. Den tredje september förra året spreds bilderna av den treårige flyktingpojken Alan Kurdi som drunknat och spolats upp på en badstrand i Turkiet. Den livlösa barnkroppen med ansiktet i vattenbrynet fick många att förstå vad kriget i Syrien och flyktingströmmarna kunde innebära. Även statsminister Stefan Löfven blev märkbart tagen av händelsen. Tre dagar senare deltar han i en flyktingmanifestation på Medborgarplatsen där han håller tal.  Stefan Löfven håller tal: "Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror." "Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor." Stefan Löfven avslutade talet med att säga att flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar - ingen ska kunna smita undan.  Manifestationen hade döpts till "Refugees welcome", flyktingar välkomna. Då tycktes en stängning av gränsen vara väldigt långt borta. Rødby i Danmark den 7 september. Samma dag som Stefan Löfven håller tal om öppna gränser så kliver de första av drygt 1000 flyktingar av färjan i danska Rødby vid den tyska gränsen. Många av dom är fast beslutna om vart de ska. "We want to go to Sweden, Sweden, Sweden!" Vi vill till Sverige, Sverige, Sverige ropar de runt 150 flyktingar som börjat gå längs motorvägen E47 på väg till Sverige.   Johanna Nilsson, Kontrapunkt: -När vi fick reda på att flyktingarna gick på motorvägen i Danmark på sin väg mot Sverige så blev vi kontaktade av andra personer som undrade om de kunde använda vår buss. Johanna Nilsson är aktiv i det alternativa kulturhuset Kontrapunkt som ligger i ett industriområde i Malmö. Samtalet från Danmark skulle ändra hennes och de andra på kulturhusets tillvaro totalt.Innan den här dagen anordnade man konserter, kulturarrangemang och drev kreativa verkstäder. -När människorna kom fram till Malmö skulle de behöva någonstans att sova så redan den första kvällen där då sjunde september så beslöt vi för att öppna upp för att ta emot flyktingarna som kom till Malmö. Nästan all ordinarie verksamheten lades tillfälligt ner och istället koncentrerade man sig på att hjälpa flyktingar. -Det var så det började. Första natten sov det 75 personer.  Under september tilltar flyktingströmmen. Drygt 23 000 söker asyl. Det är mer än dubbelt så många än månaden innan, och den högsta siffran sedan andra världskriget. På Kontrapunkt är man nu uppåt 100 personer som arbetar i skift dygnet runt. Johanna Nilsson, Kontrapunkt: -Här kommer man in till receptionen. Här fick man ett armband, en säng. Här ute väntade det värdar, volontärer som pratar dari, farsi, tigrinja och arabiska, som kunde ta emot människor och visa dem runt och guida dem runt som vi gör nu. Här hade vi mottagande av donationer och också... Det är garderoben till när ni har klubbkvällar? -Ja precis. Så det blev mottagande av donationer och också koordinerade volontärscheman här ifrån. Och det var många som ville hjälpa till.   -Vi bad folket i Malmö om att hjälpa till. Det behövdes donationer, det behövdes madrasser, kläder och så vidare och redan morgonen därpå var hela det här utrymmet som vi står i var helt fullt av kläder, madrasser, täcken, kuddar och så vidare. Frivilliga körde i skytteltrafik mellan kulturhuset och Malmö centralstation där flyktingarna hämtades. -Det var alltid ett tio- femtontal bilar igång och lika många chaufförer som körde och hämtade flyktingar. Det blev snabbt fullt i lokalerna. Men hjälpsamma grannar som lånade ut sina lokaler i industriområdet gjorde att den nya verksamheten kunde växa.    -Så på några dagar lyckades vi komma upp i 300 sovplatser, och ganska snart engagerade sig också muslimska församlingen, s k turkiska moskén, och så samarbetade vi med dom och så kunde vi varje natt erbjuda 450 sovplatser. -Vi hade volontärarbetande läkare och sjuksköterskor så de hade möjlighet att kolla sin hälsa vilket var väldigt viktigt. T ex så kom det en person som hade TBC som vi snabbt kunde isolera tack vare sjuksköterskan på plats isolera och ledsaga till vården och flera andra liknande saker som hände. Vi hade också asylrådgivning i samarbete med människor som kan asylrätt för att svara på människors frågor. Vad som händer, hur fungerar det att söka asyl, var gör jag det? Hur går det till? Och så vidare. Samtidigt som Kontrapunkt är i färd att bygga upp sin nya verksamhet för att ta hand om alla de som Migrationsverket inte mäktade med beslutar Migrationsverket att de går in i ett så kallat stabsläge. Det innebar att ledningen skulle ha möten två gånger om dagen, med täta kontakter med gränspolisen, länsstyrelsen och kommuner. Man började också anställa mer personal för att kunna ta hand om alla flyktingar. På Migrationsverket hade man det svårt att göra tillförlitliga prognoser över flyktingströmmen. Jennie Sörman berättar att deras omvärldsenhet nu kontinuerligt kom med alarmerande rapporter över flyktingströmmarna i Europa.  -Då började vi se helt enkelt att rörligheten i Europa såg annorlunda ut. Vi fick rapporter på att inflödet in i Europa var mycket större än väntat. På myndigheten hade man nu fullt upp med att ta emot de flyktingar som kom. De skulle registreras och få sina asylansökningar prövade. De behövde också någonstans att bo.  -Ja, vi hade en beredskap som var anpassad utifrån en viss volym. En beredskap fanns. Jag kan tycka det är lite orättvist om man säger att vi hade ingen beredskap och vi var inte beredda. Jo det var vi. Men vi var inte så beredda på de volymerna som det till syvende och sist blev, säger Jenny Sörman, migrationsverket.   I mitten av september inleder polisen den nationella särskilda händelsen Alma. Det är först när händelser är så pass allvarliga att polisen måste prioritera om sina resurser som man inför den här typen av beredskapslägen. Fokus, säger man, kommer ligga på att säkerställa ordning och säkerhet i och kring mottagandet av flyktingarna. Chefen för gränspolisen Syd, Michael Matsson, välkomnade att myndigheten ställer om till ett krisläge. -Det var en situation där vi i princip inte fick göra annat än att se till att ta emot ett stort antal människor i väldigt dåligt skick, och ingen myndighet var riktigt förberedd att omhänderta den här situationen. Inom ramen för Alma togs nu poliser in från andra delar av landet. Insatschefen på tågperrongen Mikael Herou berättar hur det var när han förflyttades till Malmö. -Det har varit svårt att hantera alla de här flyktingarna för många mår ju väldigt dåligt. Det kommer barnfamiljer som mår jättedåligt. Efter ett arbetspass här när det var riktigt intensivt och man jobbade kanske 10-12 timmar så var det svårt att slappna av. Det var tufft. Och den organisationen hade inte vi så att de stod ute mitt i natten i spöregn. Jag vet själv att jag har haft min polisbuss full av småbarn bara för att de ska slippa stå ute. Så det har varit psykiskt krävande på det sättet. Det har det varit.    Ännu sämre mådde många flyktingar. -It was difficult. Yes of course. Because we crossed ten countries. Ruaa och hennes man kom då i september efter att ha flytt från kriget i Syrien. Resan var svår, berättar hon. Särskilt för deras två tvillingsöner som är i tre år gamla. -Its a big disaster. A nightmare. A lot of dificults because we came with children... Missödena avlöste varandra. Värst var det på gummibåten mellan Turkiet och Grekland som smugglarna tog 10 000 euro för var värst, berättar Ruaa.   -10 000 euro for four. If you have children you're scared about them. If it's something wrong on them it´s a big disaster and I can loose my life if they had some trouble. När man har barn så är det enda man tänker på, man vill inte att något ska hända dom, säger hon. Nu ligger de två tvillingarna och sover i en stor barnvagn inne i Migrationsverkets reception i väntan på ett möte med en asylhandläggare. -So my children that was my problem.  I slutet av september syns inga tecken på att flyktingströmmen är på väg att minska. Snarare tvärtom. Polisen beslutar nu att låta den särskilda händelsen Alma gå in i en ny fas. Vilket innebar att polisen nu skulle lägga mer resurser på att göra inre utlänningskontroller. Några dagar senare - den första oktober håller regeringen presskonferens där man presenterar förslag med anledning av flyktingsituationen. Så här lät det i Sveriges radio:   Studio Ett: "Ja, här är Studio Ett, torsdag eftermiddag. 24 000 asylsökande kom till Sverige bara i september. Nu ska polisen skärpa utlänningskontrollen. Inrikesminister Anders Ygeman med oss direkt."    Den viktigaste åtgärden som presenteras är den som polisen redan har infört - att i större utsträckning kontrollera flyktingar och avvisa dem som inte har rätt att var i landet. Så här sa inrikesminister Anders Ygeman: -De som inte har rätt att vistas i landet, de som har fått avslag på sin asylansökan de ska naturligtvis utvisas eller avvisas. Vi måste bli bättre på det för att kunna erbjuda alla de människor som nu flyr från krig och förtryck en fristad i Sverige. Under oktober fortsätter antalet flyktingar att öka. Bara under en vecka regsitreras 10 000 asylsökande av Migrationsverket. För Malmö stad var situationen allvarlig och den sjätte oktober meddelar man att man går in i krisläge 2 - det är första gången sedan tsunamikatastrofen. I Malmö har kommunen lyckats ordna 1000 nya transitplatser för ensamkommande barn. Flyktingar placeras nu i gymnastiksalar, på före detta vårdboenden, i kolonistugor och på hotell. I Ystad ordnar man så att flyktingar kan placeras på ett spa. Två dagar senare får Malmö stad äntligen upp den ankomstcentral som man sedan flera veckor har planerat vid stationen. Här finns nu värmestugor, lekrum, sjukvård, toaletter och duschar. På kommunens hemsida beklagar man att det tagit så lång tid. Och att förseningen berott på att de många regler som måste följas.   Kulturhuset Kontrapunkt fick igång sin hjälpverksamhet på under 24 timmar. När Malmö stad öppnar sitt officiella mottagande har man på Kontrapunkt varit igång i över en månad. -...och då hade vi redan haft 10 000 övernattningar. Hade alla dom personerna sovit på Malmö central så hade det varit kaos där redan första dagarna, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt. På Migrationsverket i Malmö upplevde sektionschefen Jennie Sörman septembers flyktingström ändå som hanterbar. Men nu i oktober så eskalerade antalet. -Där någonstans så började vi att inse att även om vi hade haft en beredskap för ett förhöjt inflöde så var det en väldigt hård belastning på systemet. Vi hade svårigheter att hinna med helt enkelt för det var så mycket människor som kom samtidigt. Bussar går nu 24 timmar om dygnet från Malmö över hela Sverige där flyktingarna placeras ut i olika boenden. På Migrationsverket börjar man nu få problem med att få fram tillräckligt många boendeplatser. Jennie Sörman: -Där var en av åtgärderna att vi helt enkelt gick ut och gjorde förfrågan till kommunerna vilken omfattning de kunde bistå med det som vi kallar evakueringsboenden, som egentligen handlar om att bara hitta tak över huvudet och någonstans att sova. Det var i gympasalar och det var matsalar. Migrationsverket får nu hjälp av MSB- myndigheten för säkerhet och beredskap - som sitter med på ledningsmötena. Och senare även från Försvarsmakten. Man får också hjälp med registreringar av flyktingar av olika frivilligorganisationer. Men utmaningarna fortsatte att komma. -Helt plötsligt insåg vi att många bussbolag inte hade bussar att leverera och det började gå tomt på chaufförer. Det saknades chaufförer? Ja, under en period. Det var så otroligt mycket människor i rörelse så det var saker som vi inte vara vana vid att de skulle ta slut och att de faktiskt tog slut. Ett annat problem var hur man skulle hantera alla ensamkommande flyktingbarn som börjat komma med färja från Tyskland till Trelleborg. -Det var en enorm utmaning för den kommunen att klara av det. Det var en otroligt stor mängd barn som kom under en väldigt kort tid.   Så att det var ju en del sådana faktorer som vi helt enkelt såg att vi var tvungna att anpassa vår verksamhet för att möta hur inflödet såg ut helt enkelt. Det började hända väldigt snabbt går det. När oktober summeras landar antalet som sökt asyl på nästan 40 000 personer. Men antalet flyktingar är egentligen ännu högre. Många avviker och försvinner utan att ha kontakt med myndigheterna. Flyktingar sover nu på tågstationer, i Migrationsverkets receptioner, i tillfälliga mottagningstält och i myndighetens källarlokaler. Den 11 november kommer till slut regeringens besked om att stänga gränsen.    Anders Ygeman, inrikesminister: -Kontrollen ska börja genomföras imorgon torsdag den 12 november kl 12.00, och inledningsvis gälla i tio dagar. På presskonferensen meddelas att gränskontrollerna ska utföras på Öresundsbron och vid färjelägena i södra Sverige. Regeringen hade bestämt sig efter att Migrationsverket, tidigare under dagen, gjort en begäran om en stängning av gränsen eftersom man inte längre kunde säkerställa ett värdigt asylmottagande. Med på presskonferensen fanns också Migrationsverkets kommunikationsdirektör Mikael Hvinlund. -Vi har nu en situation där Migrationsverket inte längre löser uppdraget som handlar om att säkerställa tak över huvudet. Vi har en situation vid våra färjelägen och tågstationer där många ensamkommande barn faktiskt försvinner varje dag och det är inte rimligt. Nyheten om att Sverige inför gränskontroller sprids över världen. PBS Newshour: "Sweden today became the latest European country to impose border controls." Reuters: "Swedish prime minister Stefan Löfven says that the country can´t cope with the huge influx of migrants." PBS Newshour: "Who wants to seek asyl in sweden. Asyl." "Lunch time today at Hyllie the first station i n Sweden across the bridge from Denmark and police begin border controls over concerns of the huge regugee influx is endangouring law and order and the country´s internal security." Insatschefen på gränspolisen Mikael Herou fick reda på beslutet via nyheterna på tv. -Det var ju sagt att vi skulle få reda på det gott om tid innan. Men det fick vi inte. Nu minns jag inte hur många timmar det handlade om men vi fick det via teve. Sen skulle det vara infört om det nu var 20 timmar senare. -Min första tanke var nog att det var rätt att införa gränskontroller och sen var det nog vansinne med tanke på den tidsgränsen som polisen fick för att förbereda det här. Så vad hände sen då? Vad va det ni gjorde rent praktiskt? -Det handlade väldigt mycket om hur ska vi genomföra det, var ska vi stanna, ska vi stanna här eller i Malmö Central eller på Triangeln. Var är bäst lämpat att plocka av folk och hur ska vi plocka av folk? Ska vi gå in i tåg eller ska vi tömma hela tåget, eller ska vi gå in och vilka ska vi kolla och då var vi ju inte mannade heller på det sättet som vi är nu. Men polisen löste uppgiften. Kl 12 den 12 november stod 30 poliser redo att återinföra gränskontrollen. En gräns som varit öppen i över 60 år. -Jag kommer tydligt ihåg när det första tåget skulle komma klockan 12. Hela världspressen stod härnere tillsammans med oss och så var man försenad. Vi fick avbryta därför att man hade glömt skicka något beslut från regeringen ner hit, utan man hade bara meddelat det i tv, men man hade inte skrivit det på något papper. Så vi var en halv timma försenade. Men kontrollerna kom igång och insatschefen Mikael Herou berättar att det snabb blev gnissel med den danska polisen när den svenska polisen nekade människor inträde i Sverige. -Jag vet att det var problem där vid några tillfällen. Det blev det? -De ville inte ta tillbaka och vi ville inte ha. Några gånger har vi kört över folk med polisbil och lämnat över dem direkt fysiskt till danska polisen och de har inte varit så glada och positiva. -Jag vet ju att vi har avvisat folk som har kommit tillbaka igen med nästa tåg. Och så har vi hittat dem en gång till. Jag tror att rekordet är uppe i, vad jag känner till, fyra gånger i alla fall en person. Sen får man fatta ett annat beslut om förvarstagande lite sådär. Fyra gånger fram och tillbaka? -Javisst, avvisade och sen på en gång till sen på en gång till och en gång till och ytterligare en gång till..   Strömmen av flyktingar minskar något men upphör inte i och med de nya gränskontrollerna. Flyktingarna kan fortfarande ta sig till svenska gränsen för att söka asyl. Den 24 november håller regeringen en ny presskonferens. Ekot: "Här är dagens eko kvart i fem. Regeringen vill minska antalet asylsökande, flera nya åtgärder presenteras." Enligt statsminister Stefan Löfven är situationen ohållbar och han är också besviken på de andra EU-länderna som han tycker inte tagit tillräckligt ansvar för att emot flyktingar. Stefan Löfven, presskonferens: "Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Med just det uttryckliga målet att få fler människor att välja att söka asyl i andra EU-länder än Sverige." Med den nya lagen vill regeringen att antalet flyktingar till Sverige ska minska med hjälp av att begränsa möjligheterna för flyktingar att få uppehållstillstånd. Det vill man uppnå genom att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsa rätten till anhöriginvandring och Införa skärpta försörjningskrav. Lagen föreslås börja gälla i slutet av maj och ska gälla i tre år. Presskonferensen som leds av statsministern och miljöpartiets språkrör Åsa Romson avslöjar också den spricka som uppstått i regeringen. Miljöpartiet har ju länge verkat för en generösare flyktingpolitik. Det är en gråtmild Åsa Romson som är med och presenterar den nya tuffare lagen. Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet: -Jag ska vara helt ärlig, vi har under den senaste tiden ett antal mycket svåra debatter i partiet just kring verklighetsbilden. De senaste veckorna har jag blivit helt övertygad om att bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra något. Redan dagen efter sågade Gustav Fridolin sin egen regerings nya lagförslag i en intervju i P1 Morgon. Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet: -Det är ett väldigt dåligt förslag. Tillfälliga uppehållstillstånd försämrar möjligheterna till integration och försämrar möjligheten att få känna sig trygg. -Nej, men det går inte att försvara, utan detta är en sorglig dag för Europa. Signalen till flyktingar på väg till Sverige hade nu gjorts tydlig med den nya lagen. Under december sjönk antalet asylsökande till knappt 14 000. Den 4 januari inför Sverige id-kontroller på Kastrup flygplats i Danmark. Det är danska banverket DSB som fått ansvaret och vaktbolaget Securitas som utför själva kontrollerna. Här står ett pärlband av vakter i gula reflexvästar. Alla resenärers id-handlingar kontrolleras och fotograferas med mobiltelefoner. Den som saknar giltig legitimation släpps inte på tåget. Den svenska gränspolisen Mikael Herou såg en stor skillnad på antalet flyktingar ombord på tåg som nu kom över sundet. -Efter id-kontrollerna så tog det stopp fullständigt. Här har det nästan dött ut skulle jag vilja påstå. Men frågan är om inte flyktingströmmen hittar nya vägar. Nu är det runt 500 personer som söker asyl hos Migrationsverket varje vecka. Men vid gränsen träffar polisen bara på ett 20-tal. Gränspolischefen Michael Mattsson säger att siffrorna borde stämma mer överens.   -Så dom måste finnas i Sverige eller ta sig in på annat sätt i Sverige som vi inte upptäckt som gör att de söker asyl i Sverige. -Många kommer säkert in med hjälp av falska handlingar. De kan ha legat i en container, eller i en lastbil, eller vad än det må vara för någonting. Det är ingenting vi kan utesluta. Sen id-kontrollena infördes har man på Öresundsbro Konsortiet - som äger bron - sett en stor ökning av företagstrafiken. Det har man sett i de mätningar som görs. -Det är framförallt hyrbilar, bussar och taxi som vi ser en ökning av. Sanna Holmqvist är pressansvarig. -Några taxibilar har ökat med mellan 50 och 150 procent. Och sen finns det taxifirmor som har gått från enstaka körningar till runt 2 000 under de här perioderna. Pendlare som drabbats av förseningar på grund av de nya kontrollerna tros ligga bakom ökningen. Men i flera fall har polisen hittat flyktingar i taxibilarna.Vid vägkontrollen står polismannen Mikael Jansson och är i färd att kontrollera en vit skåpbil. -Det går taxibilar här hela tiden. Det har ökat att de försöker komma över hit i olika sorters fordon. Varje dag händer nånting. Gränspolisen har hittills i år haft ett 20-tal smugglingsförsök som skett med taxi. Människosmugglingen på bron totalt har ökat mycket. Tidigare hade gränspolisen 15-25 ärenden per år. Under förra året hade man över 100 ärenden, och trenden har hållit i sig under 2016. Sen id-kontrollerna infördes har flyktingar även försökt ta sig till Sverige över bron till fots. Flera gånger har tågtrafiken stoppats på grund av att människor gått i spåren. Det här har lett till att man på Öresundsbro konsortiet börjat sätta upp sensorer i tågtunneln. -Vi ser ju fler incidenter nu med människor som försöker gå i järnvägstunneln. Och i natt var det fyra personer som tog sig in i tunneln, säger Sanna Holmqvist. -Det är ju oerhört farligt att röra sig där både i järnvägstunneln och motorvägen är väldigt smala. Det är än så länge oklart hur länge regeringen kommer att låta de nya kontrollerna vara kvar. Men enligt polisen får kontrollerna i Danmark bara göras i sex månader i taget. Därefter måste kontrollerna upphöra i två veckor. Detta väntas ske den 4 juli.  Reporter: Mikael Funke Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är prisad för sina böcker som djupdyker i människans känsloliv och upplevelser av kroppen, men professorn i idé- och lärdomshistoria har låtit berättelsen om sig själv stanna vid ytan. Tills nu. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet, är specialiserad på medicinhistoria och har sedan 70-talet ägnat sig åt historien om vad det är att vara människa. Hon är flerfaldigt prisad för sitt skrivande om känslor som nostalgi och melankoli, och om kroppen och sjukdomar - särskilt fokuserat på kvinnliga erfarenheter. I sin senaste bok Den sårade divan undersöker hon föreställningen om kvinnlig galenskap utifrån tre kända kvinnor under början av 1900-talet. Men i Söndagsintervjun i P1 med Martin Wicklin öppnar Karin Johannisson för första gången upp ordentligt om sitt eget känsloliv. Om en patriarkal pappa, flykten in i fantasin och att odla sina inre rum. Från första mensen till sista boken. Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervjuInstagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med det. Forskare använder ibland vilda djur som försöksdjur genom att till exempel märka dem för att studera deras rörelser. Men det finns en del etiska frågor att diskutera i samband med detta. Att bli jagad, fångad och nedsövd för att sedan vakna upp med ett halsband runt halsen är något som våra vilda djur ibland råkar ut för. Vi vill ju gärna lära oss mer om djuren genom att ta prover eller märka dem på olika sätt. Här menar den norske filosofen Morten Tønnessen att det är viktigt att göra en avvägning mellan enskilda djurs välbefinnande och nyttan av det vi kan lära oss för att till exempel bevara en art. - Det är viktigt att både respektera det enskilda djuret och respektera större helheter, säger han. Det här är också frågor som Katarina Cvek från den djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och vargforskaren Olof Liberg är vana att tänka på. - Vi har nog svårt att klara oss utan radiosändarna på halsbanden, men vi försöker minimera användningen av dem så mycket som möjligt, säger Olof Liberg. Morten Tønnessen är förste amanuens i filosofi vid universitetet i Stavanger, Katarina Cvek, koordinator för försöksdjursfrågor på Sveriges lantbruksuniversitet och ledamot i djurförsöksetiska nämnden i Uppsala och Olof Liberg som är vargforskare i projektet Skandulv. Reporter: Sara Sällström Från i går.

Vetenskap, Repris

För många är Magdalena Ribbing experten som har koll på stil och etikettfrågor, för andra befäster hon gamla regler som egentligen är på väg ut. Klart är att hon har väckt intresse sen hennes första bok om hyfs och vett som kom för dryg trettio år sedan. Nu är hon aktuell med en ny etikettbibel. Varför behövs en sådan idag?

Under tisdagen hålls primärval i den amerikanska delstaten Wisconsin och både på den republikanska och den demokratiska sidan är spänningen stor. Hör reportage av Sten Sjöström som besökt i kampanjhögkvarteret för Ted Cruz i staden Wausau i norra Wisconsin.

I dag möts ledare från FN och ett 40-tal länder i Stockholm för att diskutera hur bistånd ska användas mer effektivt för att förebygga konflikter. Hör samtal med biståndsminister Isabella Lövin, ordförande för Internationella Dialogen för freds- och statsbyggande. Hon anser att arbetet med att förebygga krig och konflikter inte håller måttet. Vad bör göras annorlunda? Ett land som är med vid mötet i Stockholm är Afghanistan. Enligt ett internt EU-förslag som Ekot rapporterar om så kan EU komma att dra ner på biståndet till Afghanistan om inte regeringen där börjar ta emot afghaner som EU vill utvisa. Isabella Lövin anser att detta är ett dåligt förslag. Om andra EU-länder säger ja till det här, vad gör Sverige då?

Banken har skakats om rejält den sista tiden. Vd:n har sparkats och styrelseordföranden och flera andra nyckelpersoner har tvingats bort. Hör Anders Wennerstens reportage om storbankens historia.

Den polska regeringens agerande gentemot landets författningsdomstol har lett till att landet i veckan får besök av både Europarådet och EU-kommissionen. Samtidigt förs en het debatt om abort och ändrade medielagar. Hör vårt samtal med Polenkorrespondent Thella Johnson.

På tisdagskvällen meddelade Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson att han kommer att avgå. Men under natten kom ett pressmeddelande har han istället föreslagit att hans partis, Framstegspartiets, vice ordförande tar över statsministerposten på obestämd tid. Grunden till det isländska kaoset är avslöjandena i de så kallade Panamadokumenten om att statsministerns familj gömt pengar skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna. De senaste dagarna har tusentals arga och besvikna islänningar demonstrerat på gatorna. Många vill ha nyval. Vår Islandskorrespondent Jens Möller, på plats i Reykjavik reder ut turerna.

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Aldo Iskra, generalsekreterare i Open Skåne, håller i veckans andakter. I veckans katolska andakter vänder sig Aldo Iskra till Jungfru Maria och påminner idag om hur hon lyckades besegra sin rädsla så som även vi bör besegra vår rädsla för det främmande idag. Text Lukasevangeliet 1:26 Musik Ave Regina coelorum - Philippe Jaroussky Salve Regina - Philippe Jaroussky Inno Ave Maria Stella - Philippe Jaroussky  Producent Natacha López

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Svordomar och känslogymnastik Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Flera hundra statliga offentliga konstverk stulna eller saknade, recension spelet Quantum Break, intervju med Ulf Nilsson som samarbetar med Stina Wirsén.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Ny diktsamling av Theis Ørntoft, Göran Sommardal recenserar.

Kultur

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Polsk grundlagskris, Utrikeskrönika, Turerna i Swedbank, Biståndsmötet i Stockholm, Cruz i Wisconsin, Vett och etikett med Magdalena Ribbing.

Aktualiteter

Ring P1 från Luleå om bland annat inhuman behandling av flyktingar, AP-fonder och att bönderna bör få ersättning om sommarlovet kortas. Ring P1 från Luleå med programledare Li Skarin, producent Anton Bennebrant. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ilska som övergår i våldsamt beteende orsakar mycket lidande och är ett stort problem i samhället. Men vad får en människa att passera gränsen och slå en annan människa? I det moderna livet har vi sällan användning för vår primitiva förmåga att brusa upp snabbt och använda våld. Ett aggressivt beteende är oacceptabelt, det får vi lära oss redan som barn.  Lars-Åke Kastling jobbar på en mansmottagning i Stockholm. Han träffar män som brukat våld mot sina närstående och som vill bryta sitt beteendemönster. - Vi blir ju alla arga. Men för de här männen blir det ett likhetstecken mellan arg och våld, säger han. Många har tryckt undan sina känslor och istället för att bli till exempel rädda och ledsna blir de arga. Vi diskuterar även föreställningen om att aggressioner är något som byggs upp inom oss och mellan varven måste släppas ut, för att lätta på trycket. I studion Jacob Fraiman från KRIS Södertälje, Lucas Gottzén,  maskulinitetsforskare vid Stockholms universitet samt Bengt Daleflod, leg. psykolog som jobbar på SiS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mariam Zandi blev bortgift som tolvåring. Ändå tills hon kom till Sverige hade hon lytt någon annan. Därför var det ingen självklarhet för henne att se efter sina rättigheter. När Mariam Zandi kom till Sverige från Irak var hon fast i ett dåligt äktenskap med en kontrollerande man. Han ville inte att hon skulle gå ut eller träffa andra människor.  - Jag var alltid ledsen. Jag ville bara vara ensam och gråta, visste inte vad jag skulle göra, berättar hon. Fatima Abdullahi håller i samhällsorienteringskurser för nyanlända. Hon kom själv hit när hon var 13 år och jämställdhetsfrågor har inte alltid varit ett självklart inslag i hennes liv. Det har varit en pågående process.  Programmet är gjort av Sebastian Hedlund.  Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Karolina Ramqvists nyskrivna novell kretsar kring svåra frågor om ärlighet och engagemang, tomma ord och handfast verklighet. En familj njuter av semestern i sitt vackra, nyrenoverade sommarhus på landet. Den sista Bordeauxen i lådan från Frankrike dricks ur och samtalet kretsar kring den stora samhällsfrågan; migrationen. Paret enas om att frågor om migration och rörlighet nu blivit på modet; frågor som de själva engagerat sig i sedan länge i den intellektuella, frihetliga vänster som de själva bekänner sig till. En dag blir kvinnan varse en man vid kärret i skogen, med en smutsig plastdunk i handen och ett barn på ryggen. De har fått nya grannar som bor i ett tältläger i skogen. Vad händer när kvinnan engagerar sig i de nyinflyttade? Hur påverkar det relationerna inom familjen när hon ger bort makens nyinköpta löparskor? Hur blir det med det djupa engagemanget när verkligheten tränger sig på? "För att kunna fortsätta existera måste vi berövas något av den trygghet och de privilegier som vi kommit att se som våra medfödda rättigheter. Bara genom att försvagas kunde vi bli starkare, bara genom att låta något i oss gå sönder skulle vi kunna överleva som art, fortsätta att vara människor." Karolina Ramqvist, född 1976 debuterade 1997 med När svenska pojkar började dansa. Sedan dess har hon givit ut flera romaner, noveller, essäer och kritik. Hennes senaste roman kom 2015, Den vita staden som är en fristående fortsättning på Flickvännen. Hon tilldelades 2015 Per Olov Enqvists Pris. Karolina Ramqvist läser själv sin text.

Kultur

Kultur

"Skäggdoppingen" av Lars Gustafsson Diktsamling: "Världens tystnad före Bach" Förlag: Norstedts 1982 Uppläsare: Lars Gustafsson Musik Charles Koechlin: Andra satsen, Nocturne, ur Fagottsonat Exekutör Dag Jensen, fagott, Midori Kitagawa, piano Med anledning av Lars Gustafssons bortgång i helgen, repriserar vi några av hans inläsningar ur radioarkivet den här veckan; de flesta inspelade hösten 2006 då Lars Gustafsson var Månadens diktare i P1. Lars Gustafsson blev 79 år. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt. Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem. Men än så länge har ingen sett planeten. - Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna. Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa. Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont. - Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han. Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart. - Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet. I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers. Reporter: Olof Peterson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

ALMA-prisets vinnare utses. Och reportage om barnboksförfattaren Ulf Nilsson. Idag tillkännages vem eller vilka som får litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne - ALMA Award. P1 Kultur finns på plats på Kungliga biblioteket när nyheten kommer och på plats på barnboksmässan i Bologna finns Lisa Bergström. Dessutom ett reportage signerat Viveca Bladh om barnboksförfattaren Ulf Nilsson som skrivit bland annat om Lilla syster Kanin, Herr Muffin och Kommissarie Gordon. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. - Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel. - Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"? "Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt? Finns någon koppling mellan det svenska ordet "refug" och det engelska "refugee"? Var kommer ordet "pulka" kommer ifrån? Orden "arbete" och "jobb" vad har de för olika betydelser och nyanser? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet - många påverkas än idag av skrock. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett "peppar, peppar" i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet - många påverkas än idag av skrock. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett "peppar, peppar" i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Några av Thomas Nordegren käraste samtalsämnen avhandlas i dag. Allt om säkerhetsrådets två lediga platser och det senaste om Donald Trump. Kvinnor som gör abort ska straffas! Att använda kärnvapen i Europa kan inte uteslutas! Donald Trump har haft sin hittills värsta kampanjvecka och har tvingats be om ursäkt för flera uttalanden. Vänder valvinden för fastighetsmiljardären och TV-underhållaren i dag när Wisconsin håller primärval? Och varför går de så bra för Bernie Sanders och dåligt för Hillary Clinton på den demokratiska sidan? Vi som arbetar på Sveriges Radio ska nu i likhet med många andra anställda skolas i "corporate based mindfulness training".  Mirakelmetod för att stressa av på jobbet eller humbug? Vi testar en övning i direktsändning. Och hur uttalas egentligen Panama? Inom public service förekommer just nu två olika uttal. Språkvårdaren Lotta Ederth berättar! Och så har vi bjudit in Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg för att få ta del av allt hon vet om FN:s säkerhetsråd och de två platserna som Sverige, Holland och Italien kämpar om.  Hör av dig till oss! Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Meg Rosoff är årets ALMA-pristagare, dessutom berättar vi om en ny samtida tv-serie från Tyskland, och så har vi en nyhet som gläder den som gillar att dansa.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyval på Island?, Swedbanks årsstämma, Dome of noise, intervju med Jan Eliasson, EU vill villkora biståndet för afghanska flyktingar, hemmasittare ska fås tillbaka till skolan och svartklädda vita män

Fredagen den 29 januari drog en skara män genom Stockholms City för att söka upp och misshandla gatubarn från Marocko och Algeriet. I ett flygblad som delades ut under kvällen stod det att man nu själva skulle "dela ut straffen de förtjänar". Vilka var det som samlades den där kvällen och vad vill de egentligen? Vår reporter Randi Mossige-Norheim har träffat Erik, en av dem som var med.

Hur låter det när en hel byggnad förvandlas till ett instrument? I den globformade "Dome of Visions" vid KTH i Stockholm är mer än 40 datorstyrda hammare utplacerade på olika håll i lokalen och skapar "organiserade oljud".

På Swedbanks årsstämma nekades både sparkade vd:n Michael Wolf och ordförande Anders Sundström ansvarsfrihet för 2015. Lars Idermark valdes till ny ordförande efter Anders Sundström.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyval på Island?, Swedbanks årsstämma, Dome of noise, intervju med Jan Eliasson, EU vill villkora biståndet för afghanska flyktingar, hemmasittare ska fås tillbaka till skolan och svartklädda vita män Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även 22.55.

Kultur

ALMA-prisets vinnare utses. Och reportage om barnboksförfattaren Ulf Nilsson. Idag tillkännages vem eller vilka som får litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne - ALMA Award. P1 Kultur finns på plats på Kungliga biblioteket när nyheten kommer och på plats på barnboksmässan i Bologna finns Lisa Bergström. Dessutom ett reportage signerat Viveca Bladh om barnboksförfattaren Ulf Nilsson som skrivit bland annat om Lilla syster Kanin, Herr Muffin och Kommissarie Gordon. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Att odla slutspelsskägg eller att ta i trä är lika självklart för vissa, som det är omöjligt för andra att gå under en stege eller lägga nycklarna på bordet - många påverkas än idag av skrock. I vår serie om folkloristik och folklivsforskning med folkloristen Tora Wall handlar det den här veckan om skrock. Många förknippar skrock med äldre tider, men än idag händer det att ishockeyspelare odlar slutspelsskägg för att få tur i matcherna, vissa undviker siffran 13 och andra kanske muttrar ett "peppar, peppar" i vissa situationer. Skicka gärna in dina egna frågor om nya trender och gamla traditioner till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Karolina Ramqvists nyskrivna novell kretsar kring svåra frågor om ärlighet och engagemang, tomma ord och handfast verklighet. En familj njuter av semestern i sitt vackra, nyrenoverade sommarhus på landet. Den sista Bordeauxen i lådan från Frankrike dricks ur och samtalet kretsar kring den stora samhällsfrågan; migrationen. Paret enas om att frågor om migration och rörlighet nu blivit på modet; frågor som de själva engagerat sig i sedan länge i den intellektuella, frihetliga vänster som de själva bekänner sig till. En dag blir kvinnan varse en man vid kärret i skogen, med en smutsig plastdunk i handen och ett barn på ryggen. De har fått nya grannar som bor i ett tältläger i skogen. Vad händer när kvinnan engagerar sig i de nyinflyttade? Hur påverkar det relationerna inom familjen när hon ger bort makens nyinköpta löparskor? Hur blir det med det djupa engagemanget när verkligheten tränger sig på? "För att kunna fortsätta existera måste vi berövas något av den trygghet och de privilegier som vi kommit att se som våra medfödda rättigheter. Bara genom att försvagas kunde vi bli starkare, bara genom att låta något i oss gå sönder skulle vi kunna överleva som art, fortsätta att vara människor." Karolina Ramqvist, född 1976 debuterade 1997 med När svenska pojkar började dansa. Sedan dess har hon givit ut flera romaner, noveller, essäer och kritik. Hennes senaste roman kom 2015, Den vita staden som är en fristående fortsättning på Flickvännen. Hon tilldelades 2015 Per Olov Enqvists Pris. Karolina Ramqvist läser själv sin text.   Från förmiddagen.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mariam Zandi blev bortgift som tolvåring. Ändå tills hon kom till Sverige hade hon lytt någon annan. Därför var det ingen självklarhet för henne att se efter sina rättigheter. När Mariam Zandi kom till Sverige från Irak var hon fast i ett dåligt äktenskap med en kontrollerande man. Han ville inte att hon skulle gå ut eller träffa andra människor.  - Jag var alltid ledsen. Jag ville bara vara ensam och gråta, visste inte vad jag skulle göra, berättar hon. Fatima Abdullahi håller i samhällsorienteringskurser för nyanlända. Hon kom själv hit när hon var 13 år och jämställdhetsfrågor har inte alltid varit ett självklart inslag i hennes liv. Det har varit en pågående process.  Programmet är gjort av Sebastian Hedlund.  Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt. Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem. Men än så länge har ingen sett planeten. - Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna. Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa. Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont. - Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han. Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart. - Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet. I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers. Reporter: Olof Peterson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varför har många svårt att hänga med i det som politiker säger? Ska inte de folkvalda tala och skriva så att medborgarna förstår? Sveriges yngste minister Aida Hadzialic svarar. Del 4 av 8.UR.

För barn

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Svordomar och känslogymnastik Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Islands högerregering kan sitta kvar trots statsministerns beslut att avgå. Om Internationella Brottmålsdomstolens beslut att inte åtala Kenyas vicepresident. Och inför nattens primärval i Wisconsin.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Islands högerregering kan sitta kvar trots statsministerns beslut att avgå. Om Internationella Brottmålsdomstolens beslut att inte åtala Kenyas vicepresident. Och inför nattens primärval i Wisconsin.

Aktualiteter

Diktsamling: "Världens tystnad före Bach" Förlag: Norstedts 1982 Uppläsare: Lars Gustafsson Musik Charles Koechlin: Andra satsen, Nocturne, ur Fagottsonat Exekutör Dag Jensen, fagott, Midori Kitagawa, piano Med anledning av Lars Gustafssons bortgång i helgen, repriserar vi några av hans inläsningar ur radioarkivet den här veckan; de flesta inspelade hösten 2006 då Lars Gustafsson var Månadens diktare i P1. Lars Gustafsson blev 79 år. Från kl. 12.00.

Kultur, Repris