SR, P1 2016-04-18

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det kan vara svårt att driva företag i byar och på småorter. Men med hjälp av specialiserade banker och en tydlig affärsidé kan företagen överleva. Vem ska överta den sista klädbutiken på orten när banken inte vill låna ut pengar och kundunderlaget viker? Det kan vara tufft att vara småföretagare i glesbygd. - Det är ingen dans på rosor. Nu har jag hållit på så länge att jag inte ligger sömnlös, men det finns nog de som gör det också, säger Bengt Jonsson som driver Åseles sista klädaffär med sin fru Kristine. Alldeles intill klädaffären driver Svante Hansson, 68 år, en färgaffär. Han skulle vilja sälja butiken, men har svårt att hitta en köpare. - Det är ju tråkigt om jag måste lägga ner, då är det en till spik i kistan. Det är ju synd för hela bygden.  Det kan också vara svårt att få ekonomisk stöttning av bankerna. Men det finns banker som tänker annorlunda. Många småföretagare väljer att vända sig till den lokala sparbanken för att få hjälp. Det finns ett 60-tal lokala sparbanker runt om i landet och de har ofta en helt annan kännedom om de lokala förutsättningarna än vad de stora bankerna har. - Eftersom det är här i Sidensjö - just i det här i rummet - som besluten fattas, så har vi en bättre kännedom om marknaden. Besluten sker utifrån ett lokalt perspektiv. Vi har visserligen samma kapitalkrav som stora banker, men våra vinstkrav är lägre, säger Tomas Edblad, VD för Sidensjö Sparbank. Men det är lättare att lyckas på små orter om man har den rätta affärsidén.  - Den här veckan har jag haft 500 besök. Det har varit tio bussar som varit här. Och då känner man att "jo, folk hittar ju hit", säger Erja Flatmo som har ett textilföretag i Kälarne.  Kluvet Land kluvet.land@sverigesradio.se Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Nabeel är palestinier. Yaron är israel. De träffas i Los Angeles, där de ska försöka dela en lägenhet. När de återvänder till sina hem i Tel Aviv och Jerusalem blir relationen komplicerad. Kan deras kärlek överleva omgivningens fördomar och den historiska konflikten mellan israeler och palestinier? Salam shalom av Saleem. Övers: Diane Bimont och Jonas Hassen Khemiri. Med: Simon Norrthon, Hamadi Khemiri, Sten Ljunggren, Vanja Blomkvist, Peter Perski,  Isabel Reboia, Karl Linnertorp, Diya Shaher Ljud: Monica Bergmark (inspelning), Mats Jonsson (ljuddesign). Inspicient: Sven Philip. Producent: Gunilla Bresky. Regi: Terje Carlsson. Från SR Luleå 2013

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från 9/4.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Möjlighet till hemundervisning ströps åt 2011 efter lagändring. Vi besöker en koloni på Åland dit svenska familjer flytt systemet i Sverige. Här tror många på filosofin "avskolifiering". UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om hazarerna, den folkgrupp som de flesta ensamkommande afghanerna tillhör. Hör röster om krig, förföljelse, utbildning och hopp från Kabul, Upplands Väsby och Värmdö. I dagens Konflikt berättar vi om de afghanska flyktingar som skickats av Iran till krigets Syrien. Vi hör ett - på många sätt - unikt vittnesmål från 16-årige Amir, som under tvångsliknande omständigheter rekryterades i Iran för att strida för Assads styrkor i Hama i Syrien. - Jag fick två val. Antingen skulle jag skickas tillbaka till Afghanistan, där jag inte har någon familj, och riskera att hamna i händerna på talibanerna eller IS. Eller så skulle jag skickas till Syrien, delta i kriget i några månader och i utbyte få uppehållstillstånd i Iran, säger Amir. Med tolken Juma Lomanis hjälp träffade Konflikts Anja Sahlberg Amir i en svensk småstad, där han bor sedan några månader tillbaka. Amir tillhör folkgruppen hazarer. Dagens program är framför allt en berättelse om hazarerna, som i dag lever utspridda runt om i världen. De flesta bor fortfarande i Afghanistan, där förtrycket mot hazarer har djupa rötter - de har både förslavats och utsatts för systematiskt våld, som vissa kallar folkmord. Det svenska Migrationsverket för ingen statistik över etnicitet, men det finns mycket som tyder på att en stor andel, troligtvis en klar majoritet, av de drygt 23 000 ensamkommande afghaner som kom till Sverige förra året är just hazarer. Hazarerna led svårt under talibanernas styre, men sedan den USA-ledda koalitionens invasion 2001 och talibanregimens fall har hazarerna - precis som afghanska kvinnor - fått möjligheter att bli en del av samhället som de kanske aldrig haft tidigare. Utbildning har blivit den kanske viktigaste vägen för hazarer att ta den här chansen - nya skolor har startats och både pojkar och flickor har satt sig i skolbänken i hopp om att kunna vara med och bygga ett nytt Afghanistan. Den här "skolrevolutionen" fick sitt globala erkännande förra året, när rektorn för en skola i den fattiga, hazara-dominerade västra delen av Kabul, Marefat High School, nominerades till det prestigefulla priset Global Teacher Award. Konflikts Ivar Ekman ringde upp rektorn Aziz Royesh. Hur ser man då från afghanskt officiellt håll på hazarernas situation? Konflikts Anja Sahlberg träffade Mustafa Aria, som ansvarar för bistånd och utveckling på det afghanska finansdepartementet. Han ville inte tala om hazarerna som särskilt utsatt grupp, i stället framhöll han att alla olika religiösa och etniska grupper i landet drabbats lika mycket av våldet i det krigshärjade landet. På Värmdö gymnasium, utanför Stockholm, får vi en sista berättelse om hazarernas utsatthet i världen. Konflikts Ulrika Bergqvist träffade Hussein, som flytt till Sverige från den pakistanska miljonstaden Quetta, där shiamuslimska hazarer utsatts för återkommande attentat och attacker. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Makten till svars - en timme med intervju, analys och fördjupning av veckans stora politiska händelser. Hon har nyss återvänt som centerpartiets ledare efter föräldraledigheten och ett mycket händelserikt halvår i svensk politik. Hur ska centerpartiet kunna samsas med de andra allianspartierna när åsikterna är så olika i flyktingpolitiken numera? Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes har analyserat varför klimatfrågan är så svår att kommunicera? Vilka psykologiska försvar tar vi människor till för att hålla oron på avstånd? Det var i höstas som den norske ekonomen Per Espen Stoknes kom ut med boken "What we think about when we try not to think about global warming" - alltså, vad vi tänker på när vi försöker att inte tänka på global uppvärmning. Stoknes är förutom ekonom och ledare av centrum för grön tillväxt på Handelshögskolan i Oslo, även psykolog, och har studerat de psykologiska försvar vi människor tar till för att hålla oron och kraven på förändring på avstånd och hur man bäst kommunicerar klimatfrågan. Den ordinarie sändningstiden för Klotet den här veckan utgår på grund av budgetdebatt i P1, men på våra repristider ger vi er möjlighet att höra en längre intervju med Per Espen Stoknes som ni kunde höra i en kortare version i programmet för två veckor sedan. Programledare Marie-Louise Kristola           Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

För att få slut på den organiserade brottsligheten i Norra Botkyrka söder som Stockholm har Operativa rådet beslutat att myndigheterna ska göra en gemensam insats och samarbeta mot den grova kriminaliteten. Reportage av Karin Wettre och Peter Bjurbo. Samtal med Sofie Hermansson, kommunpolis i Norra Botkyrka, och Daniel Vesterhav, expert på organiserad brottslighet vid Brottsförebyggande rådet BRÅ.

Det har stormat mycket kring Brasiliens president Dilma Rousseff den senaste tiden. Natten mot måndag står det klart om parlamentets underhus röstar ja till att ställa henne inför riksrätt. Om riksrättsprocessen går vidare kan Rousseff tvingas avgå redan i maj. Samtidigt är många av de politiker som nu anklagar henne för korruption själva misstänkta för olika typer av brott. Samtal med Sveriges Radios korrespondent Lotten Collin, på plats i São Paolo. Klockan 6:39

Den här veckan börjar de svenska börsföretagen att presentera sina resultat för det första kvartalet. Hur står det till med de svenska storföretagen? Vad betyder detta för jobben? Samtal med Ekots ekonomireportrar Kristian Åström och Claes Aronsson.

Nästan alla migranter och flyktingar som kommer till Italien över Medelhavet har utgått från Libyen. Nu när vädret blir bättre så ökar strömmen av människor som hoppas på ett tryggare liv. Vår Sydeuropa-korrespondent Beatrice Janzon har träffat båtflyktingar från Nigeria som kommit till Brindisi i södra Italien, där också svenska Kustbevakningen arbetar.

Bara ungefär var tionde förskolelärarstudent är man, och en stor del av de manliga studenterna hoppar dessutom av utbildningen innan examen. Samtal med Mia Heikkilä, lektor i pedagogik vid Mälardalens Högskola, och Therese Rönning, biträdande rektor vid förskolan Vildmarken i Sollentuna.

Efter den kraftiga jordbävningen i de nordvästra delarna av Ecuador så har dödssiffran ökat till 272 personer. Över 2500 har skadats. Oscar Barajas på Latinamerikagrupperna finns på plats i huvudstaden Quito och berättar om den stora förödelsen.

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Den här veckan gör Liza L Lundkvist några nedslag på psalmistens livsväg. Hon är präst i Sävar-Holmöns församling i Västerbotten. Psalmisten förundras över att tillvaron är hel, att allt i livet är känt av Gud. Inför Gud ligger allt öppet. Också mina djup, det jag försöker dölja och det jag inte ens vet om mig själv. Liza L Lundkvist TextPsaltaren 139: 1-18 Musik Til Deg - Iver Kleive Var är den vän som överallt jag söker - Johanna Grüssner  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Får man vara en sån känslig blomma? Tove Folkesson är författare, musiker och lärare. Hon har gett ut romanerna Kalmars Jägarinnor och Sund, brinner för folkbildning och jobbar som skrivarlärare på folkhögskola när hon inte spelar eller skriver. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Tusentals offentliga konstverk saknas i de svenska landstingen. Recension av Rampfeber - en fars på Dramaten. Amerikansk satir i motvind. Programledare Mina Benaissa

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Jenny Aschenbrenner om Lina Josefina Lindqvists "Skarv". Och tusentals konstverk saknas i de svenska landstingen visar en genomgång Kulturnytt gjort. Programledare Mina Benaissa.

Kultur

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Satsning mot brott i Botkyrka, Riksrätt för Rouseff, Utrikeskrönikan, Få män på förskollärarutbildning, Migranter i Italien, Jordbävningen i Ecuador, Hur mår de svenska exportföretagen.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Mehmet Kaplan, män i förskolan och telefonsamtal. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby, producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. - Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris. Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. - Morötter och korvgryta. Det är korv Stroganoff och ris. Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? - Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt. Vad tror du korven kommer ifrån? - Kanske grisen. Morötterna då? - Från ett frö. Vad tycker du är viktigast med maten? - Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra. Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014: "En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion." Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten? Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting - om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter. Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens. Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? - Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott. Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi - den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 - då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. - Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht. Är svenska livsmedel viktiga? - Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt. "De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. - På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. - Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va. Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån. På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. - Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson. Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. - Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson. Hej! - Hej! Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. - Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand. Ville ni fortsätta sälja till kommuner? - Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb. Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. - Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare. Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. - Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i. Är de beredda att betala? - Ja, det får vi se. Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök. För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag. Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken. Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre. Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. - Ja, Felix. - Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske. EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall - när den färska inte räcker. - Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien. Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat - om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter. Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. - Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander. Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor. Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. - Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson. Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? - Ja, absolut. Ja. Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. - Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. - Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får. Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken - i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung. 198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk. Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk. Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. - Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. - Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis. Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. - Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander. Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. - Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor. Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? - Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne. Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  - Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura. Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  - We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk. Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra. En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i. I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här - alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung. Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska. Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? - They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better. Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. - Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken. Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. - Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products. Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt. Hej, jag letar efter matsalen. - Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där. Tack så mycket! Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började. "Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. - När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson. Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. - Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson. Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? - Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också. Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. - Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det. Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. - I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte. Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt - antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige - det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson. I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod - allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. - Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också. Vi är ju med i EU - och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? - Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson. Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska. Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. - Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val. Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? - Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht. Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. - Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare. Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: - Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det. Reporter: Samira Othman Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se                   Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Hur gör man om man bor i ett område med höga halter av kadmium i jorden, och ändå vill odla bär och grönsaker i sin trädgård? Maj-Lis och Ulla gör i ordning upphöjda odlingsbäddar och planterar förodlad persilja. Gustaf har träffat kadmiumforskare och får råd hur man kan odla ätbart även om man bor där marken innehåller höga kadmiumhalter. Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor om tomatodling i hink, alger på jordytan i blomkrukor, bekämpning av svalört och återanvändning av jorden. Dessutom bladlöss på bougainvillea och mördarsnigeldagis under marktäckningsväv.  Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel. - Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida.  I programmet träffar vi också Ninos Dankha, mer känd som Prince Of Assyria och som pratar om att hitta sig själv genom sitt namn. Programmet är gjort av Ninos Chamoun. Repris. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Megafonen i poesiparken" av Göran Palm Diktsamling: Hundens besök Förlag: Norstedts 1961 Uppläsare: Göran Palm Portalgestalten inom nyenkel poesi, Göran Palm, skrev 1961 artikeln "Experiment i enkelhet"  som kan ses som ett manifest för den svenska nyenkla litteraturen. I artikeln uppmanade Palm poeterna att ta steget bort från modernismens inskolade konster och istället ägna sig åt "enkelhet, direkthet och begriplighet".  Göran Sommardal i Kulturnytt den 12 april Göran Palms mest kända diktsamling är blankverseposet "Sverige. En Vintersaga" som i höst kommer ut i en ny omarbetad upplaga.  Med anledning av Göran Palms bortgång, kommer vi i Dagens dikt framöver kunna höra flera av hans dikter lästa av honom själv ur Sveriges Radios arkiv.  Musik Jean Francaix: Sista satsen ur Divertissement för oboe, klarinett och fagott Exekutör Musiker ur Bergens blåsarkvintett Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Gäddan är numera inte bara en populär sport- och matfisk utan även ett djur som forskarna insett har stor betydelse för att en vattenmiljö ska må bra. På 1990-talet minskade antalet gäddor i Östersjön dramatiskt. I spåren av denna mystiska beståndskrasch började Linnéuniversitetet i Kalmar för ett tiotal år sedan att återskapa en gammaldags våtmark vid ett par bäckmynningar i Timmernabbsviken i Mönsterås kommun. - Tanken var att försöka öka antalet gäddor i Östersjön, samtidigt som vi skulle lära oss mer om fisken, säger postdoc-forskaren Petter Tibblin. Det har man också gjort. Gäddorna och dess beteende har studerats ingående, bland annat genom att tusentals gäddor märkts och att gäddor från olika vattendrag jämförts genom att de fötts upp i labb. - Våra senaste rön är att tidpunkten för när gäddorna kommer till sin lekplats är mycket viktig. Gäddor ska komma vid samma tid varje år och helst mitt i lekperioden för att ha störst chans att både överleva själva och få en bra avkomma, säger Petter Tibblin. Resultaten har nyligen publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Animal Ecology. Gäddor lever både i insjöar och andra sötvattendrag men också i bräckvattenhav som Östersjön. - Vi studerar de Östersjögäddor som vandrar in i något vattendrag för att leka, berättar Petter Tibblin. Precis som bland annat laxar återvänder gäddorna år efter år till samma vattendrag, där de själva en gång var yngel. - Vi vet ännu inte hur de kan hitta tillbaka varje gång det är lekdags, säger Petter Tibblin. Kalmarforskarna understryker att gäddan är ett viktigt djur, högt upp i den marina näringskedjan och att ett bra gäddbestånd i ett vattendrag betyder en friskare vattenmiljö. - Sedan är gäddan också ett bra modelldjur och den kunskap vi skaffar oss om gäddor kan sedan bidra till kunskap om andra arter eller arter generellt, säger Petter Tibblin.  I programmet medverkar även Johanna Sunde, doktorand. Mats Carlsson-Lénart ? Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Jeanette Bonnier död. Vi besöker utställning om amerikanska paret Eames. I Tyskland fortsätter Böhmermann-gate. Nordiska kvinnor på film. Essä om monument. En av de mäktigaste inom Bonnierkoncernen, Jeanette Bonnier, avled i helgen vid en ålder av 82 år. Förutom att sitta i styrelser för två av Sveriges största tidningar så var hon aktiv inom konsten. Hon startade en stipendiestiftelse för unga på åttiotalet och 2006 öppnade Bonniers konsthall. Sara Arrhenius, chef för Bonnier konsthall, Mikael Timm och Liljewalchs Mårten Castenfors minns en person med öga för konst. Helene Alm har besök Bildmuseet i Umeå där man öppnat en utställning om det kreativa amerikanska paret Charles och Ray Eames. Lekfulla, multimediala och kända inte minst för sina stolar som gärna fotograferas i inredningsartiklar och bostadsannonser. Daniela Marquardt berättar om senaste nytt gällande beefen mellan tysk satir och turkisk snarstuckenhet. Vi talar förstås om Jan Böhmermann vars humor nu ska utredas efter att Merkel gett efter för Erdogans önskan. Essä om monument, den första av tre delar. Konstvetaren Linda Fagerström reflekterar över begreppet, men börjar med de små blankpolerade gatustenarna i mässing som finns i Berlin. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter nära ett decennium släpper nu 90-talsikonen Eva Dahlgren en ny skiva. Här berättar hon om en magisk tågresa förbi jordgubbsfält, via en finsk gymnastiksal, till ängeln i rummet i Nynäshamn. Eva Dahlgren blev hela svenska folkets blekta blondin på 90-talet, men också utbränd och mötte kärleken Efva Attling på andra sidan väggen. Hon fick sin efterlängtade familj, skrev barnböcker, satte upp en monolog och fann kreativ lust bakom kameran. Men nu, nio år efter senaste plattan, är hon tillbaka. I Söndagsintervjun i P1 berättar Eva Dahlgren om uppbrottet med vännen och kollegan Anders Glenmark, att hamna topless på ett tidningslöp och om det känslosamma mötet med Ingrid Bergman - genom filmstjärnans Super 8-filmer. Men hon tar oss också med på en magisk tågresa förbi jordgubbsfält, via en finsk gymnastiksal, till ängeln i flickrummet i Nynäshamn.   Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Insekter spås bli framtidens mat och nu forskas det kring om krypen är vår nästa viktiga proteinkälla. Josefin Strömberg, insektsentreprenör och Anette Jansson, dietist rådgivningsavdelningen Livsmedelsverket berättar om de senaste rönen. Nu inleds snart presentperioden med bröllop, examen, dop och avslutningar. Louise Epstein tycker det är svårt att hitta rätt ambitionsnivå för gåvor, hon vill å ena sidan inte uppfattas som snål men inte heller överdriven. Är det presentångest eller gåvoglädje? Facebook börjar bli en viktigare del i äldres vardag. Annakarin Nyberg vid Umeå Universitet har forskat kring seniorers liv på internet. Bland annat tycker många äldre att de känner sig mer delaktiga i familj och vänners liv genom sociala medier. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Spring i dörrar-fars på Dramaten, problem för amerikansk politikersatir, försvunnen konst och minnesord om Jeanette Bonnier.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vattenfall säljer tysk brunkolsverksamhet, Pedofilrubriker skrämmer män från förskolan, Vänstern tappar makten Brasilien, Kaplan avgår, Kriget i Jemen sett från Eskilstuna, Vart tar konsten vägen?

Mehmet Kaplan (MP) lämnar regeringen och avgår som bostadsminister efter fem dagars intensiv kritik, om middagssällskap och kontroversiella uttalanden. Vad var det som avgjorde och vad betyder det här för Miljöpartiet?

Mindre än tio procent av dem som kommer in på förskollärarutbildning i Sverige är män, och av dem hoppar många av. Risken är stor att männen i framtiden blir ännu färre än de 4-5 procent de är på dagens förskolor. Reportage av Odd Clausen.

Tusentals offentliga konstverk hänger i väntrum, sjukhussalar och korridorer runt om i landet. Men det är många som saknas, visar en kartläggning som Kulturnytt gjort. Ingen vet säkert.

Kan nya fredssamtal i Kuwait få slut på kriget i Jemen? Från sitt vardagsrum i Eskilstuna följer den jemenitiska journalisten och människorättsaktivisten utvecklingen. Reportage av Lina Malers.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vattenfall säljer tysk brunkolsverksamhet, Pedofilrubriker skrämmer män från förskolan, Vänstern tappar makten Brasilien, Kaplan avgår, Kriget i Jemen sett från Eskilstuna, Vart tar konsten vägen?

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Jeanette Bonnier död. Vi besöker utställning om amerikanska paret Eames. I Tyskland fortsätter Böhmermann-gate. Nordiska kvinnor på film. Essä om monument. En av de mäktigaste inom Bonnierkoncernen, Jeanette Bonnier, avled i helgen vid en ålder av 82 år. Förutom att sitta i styrelser för två av Sveriges största tidningar så var hon aktiv inom konsten. Hon startade en stipendiestiftelse för unga på åttiotalet och 2006 öppnade Bonniers konsthall. Sara Arrhenius, chef för Bonnier konsthall, Mikael Timm och Liljewalchs Mårten Castenfors minns en person med öga för konst. Helene Alm har besök Bildmuseet i Umeå där man öppnat en utställning om det kreativa amerikanska paret Charles och Ray Eames. Lekfulla, multimediala och kända inte minst för sina stolar som gärna fotograferas i inredningsartiklar och bostadsannonser. Daniela Marquardt berättar om senaste nytt gällande beefen mellan tysk satir och turkisk snarstuckenhet. Vi talar förstås om Jan Böhmermann vars humor nu ska utredas efter att Merkel gett efter för Erdogans önskan. Essä om monument, den första av tre delar. Konstvetaren Linda Fagerström reflekterar över begreppet, men börjar med de små blankpolerade gatustenarna i mässing som finns i Berlin. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios asienkorrespondent Margita Boström djupdyker denna vecka i ämnet turism som har blivit en allt viktigare inkomstkälla för många länder i världen. Turismen står nu för nästan 10 procent av världens totala bruttoinkomst. En av elva i världen arbetar inom turistindustrin och det är en näring som bara växer. Men har vi som turister något eget ansvar att tänka oss för till vilka länder vi åker som turist eller ska vi inte bry oss om det? I snart två år har ett av svenskarnas mest populära turistland styrts av militär med repressalier mot den egna befolkningen som till exempel internering där man försöker ändra människors åsikter. Men trots det så ökar turismen till Thailand. Och orter eller monument som blir utnämnda till världsarv lockar så mycket turister att själva själen på stället går förlorad. Hur ska vi agera för att inte slita sönder världsarven? Det är några av frågorna som Margita Boström avhandlar tillsammans med resejournalisten Per J Andersson i veckans Radiokorrespondenterna. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Uso Güzel var 35 år när han bytte efternamn. Till Kurdman. Men alla i hans närhet jublade inte. Hur mycket av identiteten sitter egentligen i namnet och kan man bli kär i sitt eget namn? 1934 drev den turkiska staten genom en namnlag, som en del av den turkiska assimileringspolitiken, som tvingade alla medborgare att anta nya turkiska efternamn och sluta använda sina gamla familjenamn. Uso Kurdman kom med sin familj till Sverige på 70-talet från sin kurdiska by, Omaro i Turkiet, då 8 år gammal. Då hette han Uso Güzel. Vid 35 års ålder bytte från det turkiska efternamnet Güzel till Kurdman. Kurdman blev den enda i sin släkt med ett annat efternamn än Güzel. - Det var lite som att jag fått min hämnd på den turkiska assimileringspolitiken, säger Uso Kurdman. Och jag är verkligen stolt över att jag hittat ett efternamn som passar mina bägge delar. Både min svenska sida och min kurdiska sida.  I programmet träffar vi också Ninos Dankha, mer känd som Prince Of Assyria och som pratar om att hitta sig själv genom sitt namn. Programmet är gjort av Ninos Chamoun. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Gäddan är numera inte bara en populär sport- och matfisk utan även ett djur som forskarna insett har stor betydelse för att en vattenmiljö ska må bra. På 1990-talet minskade antalet gäddor i Östersjön dramatiskt. I spåren av denna mystiska beståndskrasch började Linnéuniversitetet i Kalmar för ett tiotal år sedan att återskapa en gammaldags våtmark vid ett par bäckmynningar i Timmernabbsviken i Mönsterås kommun. - Tanken var att försöka öka antalet gäddor i Östersjön, samtidigt som vi skulle lära oss mer om fisken, säger postdoc-forskaren Petter Tibblin. Det har man också gjort. Gäddorna och dess beteende har studerats ingående, bland annat genom att tusentals gäddor märkts och att gäddor från olika vattendrag jämförts genom att de fötts upp i labb. - Våra senaste rön är att tidpunkten för när gäddorna kommer till sin lekplats är mycket viktig. Gäddor ska komma vid samma tid varje år och helst mitt i lekperioden för att ha störst chans att både överleva själva och få en bra avkomma, säger Petter Tibblin. Resultaten har nyligen publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Animal Ecology. Gäddor lever både i insjöar och andra sötvattendrag men också i bräckvattenhav som Östersjön. - Vi studerar de Östersjögäddor som vandrar in i något vattendrag för att leka, berättar Petter Tibblin. Precis som bland annat laxar återvänder gäddorna år efter år till samma vattendrag, där de själva en gång var yngel. - Vi vet ännu inte hur de kan hitta tillbaka varje gång det är lekdags, säger Petter Tibblin. Kalmarforskarna understryker att gäddan är ett viktigt djur, högt upp i den marina näringskedjan och att ett bra gäddbestånd i ett vattendrag betyder en friskare vattenmiljö. - Sedan är gäddan också ett bra modelldjur och den kunskap vi skaffar oss om gäddor kan sedan bidra till kunskap om andra arter eller arter generellt, säger Petter Tibblin.  I programmet medverkar även Johanna Sunde, doktorand. Mats Carlsson-Lénart ? Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Får man vara en sån känslig blomma? Tove Folkesson är författare, musiker och lärare. Hon har gett ut romanerna Kalmars Jägarinnor och Sund, brinner för folkbildning och jobbar som skrivarlärare på folkhögskola när hon inte spelar eller skriver. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Diktsamling: Hundens besök Förlag: Norstedts 1961 Uppläsare: Göran Palm Portalgestalten inom nyenkel poesi, Göran Palm, skrev 1961 artikeln "Experiment i enkelhet"  som kan ses som ett manifest för den svenska nyenkla litteraturen. I artikeln uppmanade Palm poeterna att ta steget bort från modernismens inskolade konster och istället ägna sig åt "enkelhet, direkthet och begriplighet".  Göran Sommardal i Kulturnytt den 12 april Göran Palms mest kända diktsamling är blankverseposet "Sverige. En Vintersaga" som i höst kommer ut i en ny omarbetad upplaga.  Med anledning av Göran Palms bortgång, kommer vi i Dagens dikt framöver kunna höra flera av hans dikter lästa av honom själv ur Sveriges Radios arkiv.  Musik Jean Francaix: Sista satsen ur Divertissement för oboe, klarinett och fagott Exekutör Musiker ur Bergens blåsarkvintett Från kl. 12.00.

Kultur, Repris