SR, P1 2016-04-24

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från 17/4.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla    OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering. Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen. Rubriken lyder "Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen" och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu "chockhöjs". Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till - men som han valde att utelämna. Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken. Kaplan-filmen inte ny för Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar. Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014. Varför publicerade tidningen nu, men inte då?  Dokumentären som fällde stjärnkirurgen Vi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död. Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig. Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Förra helgens oljemöte gav ju ingen överenskommelse om att frysa produktionen, och hur ska man se på Saudiarabiens agerande? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag Gäster är Ulf Svahn, vd branschorganisationen SPBI, Samuel Ciszuk, oljeanalytiker på Energimyndigheten och Kristian Åström, reporter på ekonomiekot.   Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hör gymnasieminister Aida Hadzialic, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Den syriska författaren Samar Yazbek har skrivit en sorgesång över Syrien, boken Resa in i tomheten är ett försök att sätta ord på en pågående katastrof. Vi har mött henne. Det tyska högerpartiet AFD trappar upp sin islamfientliga retorik för att vinna nya röster. Kommer man att lyckas? Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar. Och så träffar du Sofia Camnerin, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och författare till boken När livet stramas åt skärps blicken. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Med en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar. För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis. - Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman. Daniel Nord   Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Antalet begravningar utan ceremoni - så kallade "direktare" - tycks öka. Är det ett uttryck för att religionen tappar mark eller en existentiell brist. Historiskt så har många existentiella upplevelser hanterats inom religionens hägn; språk, ceremonier och texter. Idag har religionen tappar mark som uttolkare av livserfarenheter. Så hur förhåller vi oss till erfarenheter av död, sjukdom, separationer och omvälvande erfarenheter som graviditet och barnafödande i ett sekulärt tidevarv. Lars Björklund, tidigare sjukhuspräst, Ann Lagerström, journalist och författare och Jonna Bornemark, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg. Från 17/4.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Säsongspremiär. 2016 års första avsnitt utspelar sig mitt i natten när Tomas tar dig med till Ulriksdals slott strax utanför Stockholm för att lyssna på fågelvärldens spöke: ugglan. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   För dig som vill se prov på ugglans ljudlösa flykt, ta gärna en titt på den här illustrerande videon: Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Fritid och hobby, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi hittar likheter mellan träd och människor på Bohus-Björkö tillsammans med biologen Linnéa Jägrud. Vi kollar också hur det går för orrarna och de andra skogshönsen. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi hittar likheter mellan träd och människor på Bohus-Björkö tillsammans med biologen Linnéa Jägrud. Vi kollar också hur det går för orrarna och de andra skogshönsen. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Glada ljusa sånger blandas med vemodiga  i dagens program. Lyssnarna Anita och Sture har önskat dragspels-psalm med Arnt Haugen, I den stille klare morgen, och Lars i Sigtuna vill höra Pälle Nävers Aftonpsalm.  Och så hör vi norska Ida Maria, rockstjärnan som hittat hem och nu gjort en skiva med gamla amerikanska folk songs och spirituals.

Andliga frågor

Om "tunna platser" i Israel och Palestina. KG Hammar är teolog från Lund som tidigare varit ärkebiskop i Svenska kyrkan och gästprofessor vid Lunds universitet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. 30 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns lever ett stort hälsoproblem kvar, nämligen de psykologiska följderna med posttraumatisk stress, depression och ångest. Vi har också besökt den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl för att se hur det ser ut där idag. Veckomagasinet handlar även om labbmöss som har det för kallt i sina burar, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där massor av skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. Programledare är Lena Nordlund.   Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I mer än 70 år har författaren Jan Myrdal varit en stridbar och kontroversiell figur i den svenska offentligheten. Den snart 90-årige intellektuelle har ingen dödsskräck, men vägrar att bli dement. Han föds rakt in i offentligheten, år 1927, som son till de socialdemokratiska och akademiska superstjärnorna Alva och Gunnar Myrdal. De intellektuella ingenjörerna bakom det moderna Sverige - folkhemmet. Men Jan Myrdal bryter med sina föräldrar och i sin mycket uppmärksammade barndomsskildring på 80-talet krossar han bilden av den perfekta familjen. I Söndagsintervjun i P1 berättar han om hur bråken och uppbrottet med Gunnar Myrdal har präglat hans eget faderskap. Och om hur "arbetet och könet" har präglat hela hans liv.  Sverige kallar han för ett lågbrynt och åldershatande land, och ger även en känga till landets kulturredaktörer. Intervjun börjar i hans bibliotek i Varberg med de 50 000 böckerna, men slutar i vår studio i Stockholm. Det visar sig inte vara helt lätt att intervjua den gamle skriftställaren. Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45. Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset: -  Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag. Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid - ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg. Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt - och forskarna kommer kunna upptäcka nya riskfakorer och behandlingar för olika sjukdomar: - Det är min dröm, att vi kan enas om att analysera våra kohorter samtidigt. Niklas Zachrisson Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Miljöpartiets värsta vecka, Turkiets många kriser, jakten på jihadister i Sverige, Prince sedd av en annan multibegåvad musiker, krönikör Nina Björk, panelen. Timme 2: Om kärnkraft, Sovjets barnbarn i Baltikum, satir med Public Service, val i Serbien, Hashtag-kampanjer och ett kåseri av Carl Johan De Geer.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En sjungen mässa av och med Leif Nahnfeldt i Tingvallakyrkan i Karlstad, i samarbete med universitetskyrkan och en grupp sångare och musiker. Från Tingvallakyrkan i Karlstad sänds en musikmässa om vad som händer när människor möts över "gränserna". Det kan handla om olika kulturer, generationer, religioner eller trosuppfattningar. I mässan deltar företrädare för universitetskyrkan i Karlstad, bl.a. i en samtalspredikan om gränsöverskridande möten och om det verkligen går att leva upp till Jesu kärleksbefallning. Mässan firas med musik komponerad av Leif Nahnfeldt och medverkande musiker - från svensk folkton och världsmusik till popgospel. Tingvallakyrkan i centrala Karlstad hette tidigare Betlehemskyrkan och är numera en del av Equmenia-kyrkan efter sammanslagning med baptistkyrkan 2013. TextJohannesevangeliet 15:10-17 Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra. Ur bibeln. Vad Jesus säger i Joh 15:17. MedverkandeLeif Nahnfeldt, präst och musikledare Anneli Sandberg och Jenny Walan, pastorer Hans Kvarnström, präst  MusikerNina Perez, violin Mattias Perez, stränginstrument, slagverk Jonny Lindström, saxofon Pasi Pasanen, ackordeon Leif Nahnfeldt, sång, piano, gitarr Sångensemble med Anki Löwenhamn, solist Caroline Forsman Andreis och Kajsa Romhed, solister i Min bön MusikKlicka på titel för att följa med i sångtexten. (L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt) (P Pasanen/L Nahnfeldt) - Vem vet, vem ser, vem hör? (M Perez/L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt)  (N Perez/L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt, H Deb/textidé J L Bell, sv. bearb. L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt) (L Nahnfeldt) (N Perez/L Nahnfeldt) Musik- och ljudtekniker Thor Andersson och Örjan Bengtzing Producent Roger Blomqvist  Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. - Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris. Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. - Morötter och korvgryta. Det är korv Stroganoff och ris. Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? - Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt. Vad tror du korven kommer ifrån? - Kanske grisen. Morötterna då? - Från ett frö. Vad tycker du är viktigast med maten? - Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra. Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014: "En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion." Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten? Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting - om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter. Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens. Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? - Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott. Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi - den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 - då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. - Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht. Är svenska livsmedel viktiga? - Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt. "De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. - På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. - Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va. Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån. På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. - Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson. Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. - Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson. Hej! - Hej! Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. - Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand. Ville ni fortsätta sälja till kommuner? - Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb. Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. - Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare. Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. - Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i. Är de beredda att betala? - Ja, det får vi se. Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök. För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag. Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken. Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre. Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. - Ja, Felix. - Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske. EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall - när den färska inte räcker. - Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien. Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat - om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter. Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. - Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander. Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor. Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. - Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson. Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? - Ja, absolut. Ja. Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. - Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. - Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får. Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken - i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung. 198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk. Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk. Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. - Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. - Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis. Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. - Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander. Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. - Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor. Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? - Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne. Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  - Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura. Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  - We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk. Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra. En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i. I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här - alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung. Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska. Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? - They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better. Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. - Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken. Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. - Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products. Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt. Hej, jag letar efter matsalen. - Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där. Tack så mycket! Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började. "Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. - När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson. Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. - Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson. Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? - Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också. Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. - Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det. Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. - I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte. Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt - antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige - det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson. I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod - allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. - Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också. Vi är ju med i EU - och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? - Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson. Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska. Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. - Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val. Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? - Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht. Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. - Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare. Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: - Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det. Reporter: Samira Othman Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se                   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Cecilia Uddén och journalisten Magdi Abdel Hadi lotsar oss genom egyptisk vardag och samhällsklimat. Radiokorrespondenterna denna vecka handlar bland annat om mat. Cecilia Uddén tar oss med till en kusharirestaurang. Kushari är en egyptisk nationalrätt bestående av makaroner, ris, linser, kikärter, rostad lök och stark tomatsås.  Tillsammans med den svensk-egyptiske journalisten Magdi Abdel Hadi, begrundar och analyserar Cecilia Uddén dagens situation i Egypten. Hur är det till exempel med egyptiska män, skakar dom hand med kvinnor eller inte? Och så får vi följa med på Shaabikonsert och lyssna på den populäre egyptiske Shaabimusikern Abdel Baset Hammouda och den explosivt extatiske unge kompositören Islam Chipsy.           Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även natt mot onsdag kl. 04.30.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans Stil ska vi bege oss på en färd med världens mest mytomspunna plan, Concorde. Ett flygplan som kunde flyga så högt, och så fort, att inte en enda droppe av passagerarnas drinkar spilldes. Det var inte vilka drinkar som helst som serverades ombord på Concorde, utan dyrbara årgångsviner och champagne av fint märke. Ganska mycket champagne till och med. En miljon flaskor av märket Veuve Cliquot gick åt under de knappt trettio år som planet var i trafik, mellan 1976 fram till 2003. Det är med andra ord fyrtio år sedan Concorde sattes i passagerartrafik. De första kommersiella flygningarna ägde rum den 21 januari, 1976. De gick mellan Paris och Rio de Janeiro, och mellan London och Bahrain. De var båda var fyllda med prominenta personer. Vid ankomsten hälsades passagerarna med luxuösa bufféer arrangerade av ländernas ledare. Men så var Concorde ett plan på hög nivå, även på andra sätt. Concorde var ett samarbete mellan Storbritannien och Frankrike. Det var respektive land som till en början stod för notan, som även den nådde aldrig tidigare skådade höjder. Mer än 200 000 personer var inblandade i Concordes tillkomst och tillverkning, och jämförelsevis så var detta överljudsplan ett lika stort projekt som USA:s rymdprogram. Och det kanske inte bara var en tillfällighet, för Concorde var en produkt av en tid då man ansåg att himlen inte utgjorde någon gräns för vart människan kunde ta sig, eller hur fort det kunde gå. "Vi ska nu göra saker som inget annat flygplan kunnat göra. Vi kommer att resa över Atlanten dubbelt så fort som ljudet, snabbare än en gevärskula. Vi kommer att färdas så fort att vi rör oss snabbare än jorden snurrar och världen, den kommer att titta på oss", sade piloten till passagerarna inför den allra sista resan med Concorde, mellan New York och London 2003. Han hade helt rätt. Tusentals människor följde den drygt tre timmar långa färden. Många av dem hade samlats för att se när planet landade, för sista gången. För Concorde var inte bara världens första - och hittills enda - passagerarplan i överljudshastighet. Det var också det stiligaste plan som någonsin gjorts. I veckans program berättar vi mer om Concorde och drömmen om att flyga fort. Vi har träffat Pierre Ziherl, pilot inom Flygvapnet, som berättar hur hög fart känns. Vi möter också Gunilla Björkå och Teertu Vaks Jonsson som arbetade som flygvärdinnor under 1970-talet, en tid då yrket fortfarande omgavs av glamour och äventyr. Och så pratar vi med den flygintresserade författaren och poeten Maria Küchen, som i början av juni ger ut essäboken Att flyga - en bok där hon undersöker de existentiella, teknologiska och kulturella aspekterna av vad det innebär för människan att kunna flyga. Veckans gäst är Robert Aschberg, journalist och programledare. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sofia och Sundar ska efter många hinder äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt. En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar. En dokumentär av Olle Wiberg. Kontakta honom på olle.wiberg@sverigesradio.se Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad. Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut - och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred. Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio!  Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara kultursnobberi, inställningen att skönlitteratur skulle vara mer värd än spelfilm? Vara hur det månde med det. Vilka är litteraturens och fiktionens filosofiska värden? Gör den oss klokare och godare? Samtal inför publik med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson, som alla nyligen deltog i en workshop om fiktion och filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla    OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering. Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen. Rubriken lyder "Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen" och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu "chockhöjs". Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till - men som han valde att utelämna. Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken. Kaplan-filmen inte ny för Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar. Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014. Varför publicerade tidningen nu, men inte då?  Dokumentären som fällde stjärnkirurgen Vi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död. Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig. Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Hur gör man om man bor i ett område med höga halter av kadmium i jorden, och ändå vill odla bär och grönsaker i sin trädgård? Maj-Lis och Ulla gör i ordning upphöjda odlingsbäddar och planterar förodlad persilja. Gustaf har träffat kadmiumforskare och får råd hur man kan odla ätbart även om man bor där marken innehåller höga kadmiumhalter. Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor om tomatodling i hink, alger på jordytan i blomkrukor, bekämpning av svalört och återanvändning av jorden. Dessutom bladlöss på bougainvillea och mördarsnigeldagis under marktäckningsväv.  Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Prince, Prince och Prince... P1 Kultur minns en ikonisk musikskapare, men talar också om indisk film, monumental arkitektur och 400-årsjubileet över William Shakespeare Eric Gadd, Jessika Gedin och P3:s Tina Mehrafzoon har alla egna skäl att älska och minnas artisten Prince. Roger Wilson och Naila Saleem har varit på indisk filmfestival igår och kan berätta om vad som händer utanför den bollywoodska industrin. Och i Stratford-upon-Avon går Lisa Bergström omkring och insuper Shakespeareiana. Dessutom, den tredje delen i OBS serie om monument. Nu har turen kommit till Julia Svensson, chefredaktör för tidskriften Arkitektur, som undersöker synen på den monumentala arkitekturen. Programledare Måns Hirschfeldt Från i fredags.

Kultur, Repris

Säsongspremiär. 2016 års första avsnitt utspelar sig mitt i natten när Tomas tar dig med till Ulriksdals slott strax utanför Stockholm för att lyssna på fågelvärldens spöke: ugglan. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   För dig som vill se prov på ugglans ljudlösa flykt, ta gärna en titt på den här illustrerande videon: Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Del 3 av 3: Rättegången fortsätter. Läraren kämpar med sina skuldkänslor... Ungdom utan Gud av Ödön von Horváth Övers: Gustav Sjöberg. Dramatisering: Stellan Larsson. I rollerna: Läraren - Matias Varela, Elev T - Linnea Christiansson, Fru T - Anna Wallander, Elev B - Pål Ströbaek, Elev N - Ivar Dahlin, Betjänt och Spårvagnskonduktör - Elis Kalmér, Poliskommissarien - Nanny Nilsson, Prästen - Peter Viitanen, Guds röst - Sten Ljunggren, Radiopropaganda - Nike Nylander. Musik: Anders Widmark. Ljud: Mikael Brodin. Ljudmix: Martin Johnson. Producenter: Jan Cruseman, Anne Konstenius. Regi: Åsa Kalmér. Föreställningen är ett samarbete med Ljudbang. Sänds även 1/5. kl. 00.02.

Teater

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode? I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras. Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires. Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så? Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat. Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet. Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige. - Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin. Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept. - Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt. Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Översättning: Eva Ström Diktsamling: "Sonetter. William Shakespeare" Förlag: Lind & Co (2010) Uppläsare: Emil Almén Idag är det precis 400 år sedan William Shakespeare dog. Dagens dikt sänder därför tre av Shakespeares mest berömda sonetter i den senaste svenska översättningen av Eva Ström den här veckan. Hon kommenterar dagens sonett i en särskild ljudfil på webbsidan. Musik Georg Friedrich Händel: Första satsen ur Cembalosvit nr 8 f-moll Exekutör Danny Driver, piano Från i går.

Kultur, Repris

Om "tunna platser" i Israel och Palestina. KG Hammar är teolog från Lund som tidigare varit ärkebiskop i Svenska kyrkan och gästprofessor vid Lunds universitet. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris