SR, P1 2016-04-23

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jessika Gedin: Flykten till flyktigheten. Göran Everdahl: Här har du robotkardan. Maja Aase: Våga vägra luddet. Jessika Gedin - "Flykten till flyktigheten" I en tid när alla ständigt kartläggs, avlyssnas och dokumenteras, och ofta blottar sina privatliv i den digitala världens offentlighet söker vi nu de unika, privata ögonblicken, upplevelserna som bara kan bevaras i vårt nyckfulla minne.   Göran Everdahl - "Här har du robotkardan" När hälsandet blivit ett politiskt minfält utvecklas snart en "handrobot" som på ett garanterad riskfritt sätt kan hälsa åt oss utan att gå vilse  i kulturella fallgropar.   Maja Aase - "Våga vägra luddet" Vårt vardagsspråk är idag fullt av luddiga, språkliga reservationer som vi ängsligt griper efter för att vi slippa bli tvingade att stå för en åsikt, ett ställningstagande. Men snart kommer vi och dem vi talar med att bli så trötta på denna fega hållningslöshet att vi tar bladet för munnen och vågar stå för vad vi faktiskt tycker. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post:     Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. - Ilskan kommer ofta helt oväntat, säger Elisabeth. Som en flod, som bara väller fram. Jag kan inte kontrollera den och så vill jag inte ha det längre. Elisabeth har flera kraschade relationer bakom sig. Idag lever hon i ett fungerande förhållande och vill inte också det ska bli förstört. - Jag känner igen ilskan från min mamma, som ofta blev arg i de mest oväntade situationer när jag var barn. Först som vuxen förstod Elisabeth vad det var som gjorde hennes mamma så rasande. Utåt sett var familjen lyckad och välfungerande, men under ytan fanns en hemlighet som satt djupa spår hos Elisabeth. Hon ringer till Radiopsykologen för att få hjälp att släppa sin historia och kunna njuta av allt det hon skapat i livet som är bra. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Det var ett militärt fiasko och ett blodigt misslyckande. Men ändå kom Påskupproret i april 1916 tända gnistan till ett självständigt Irland. Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande. - Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin. Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland - en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk. Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode? I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras. Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires. Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så? Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat. Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet. Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige. - Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin. Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept. - Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt. Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Hur gör man om man bor i ett område med höga halter av kadmium i jorden, och ändå vill odla bär och grönsaker i sin trädgård? Maj-Lis och Ulla gör i ordning upphöjda odlingsbäddar och planterar förodlad persilja. Gustaf har träffat kadmiumforskare och får råd hur man kan odla ätbart även om man bor där marken innehåller höga kadmiumhalter. Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor om tomatodling i hink, alger på jordytan i blomkrukor, bekämpning av svalört och återanvändning av jorden. Dessutom bladlöss på bougainvillea och mördarsnigeldagis under marktäckningsväv.  Från i måndags. Sänds även på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. 30 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns lever ett stort hälsoproblem kvar, nämligen de psykologiska följderna med posttraumatisk stress, depression och ångest. Vi har också besökt den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl för att se hur det ser ut där idag. Veckomagasinet handlar även om labbmöss som har det för kallt i sina burar, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där massor av skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. Programledare är Lena Nordlund.   Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Prince, Prince och Prince... P1 Kultur minns en ikonisk musikskapare, men talar också om indisk film, monumental arkitektur och 400-årsjubileet över William Shakespeare Eric Gadd, Jessika Gedin och P3:s Tina Mehrafzoon har alla egna skäl att älska och minnas artisten Prince. Roger Wilson och Naila Saleem har varit på indisk filmfestival igår och kan berätta om vad som händer utanför den bollywoodska industrin. Och i Stratford-upon-Avon går Lisa Bergström omkring och insuper Shakespeareiana. Dessutom, den tredje delen i OBS serie om monument. Nu har turen kommit till Julia Svensson, chefredaktör för tidskriften Arkitektur, som undersöker synen på den monumentala arkitekturen. Programledare Måns Hirschfeldt Från kl. 13.00. Sänds även på söndag kl. 19.03.

Kultur, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i tisdags. Sänds även på tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När minisatelliterna blir bättre skickas de iväg i svärmar. Nu finns planer på att skapa en särskild uppsändningsplats från rymdraketbasen Esrange utanför Kiruna. De små satelliterna tvingas i dag åka snålskjuts när det finns plats kvar på bärraketerna som är på väg ut med större rymdfarkoster. Lennart Poromaa, platsansvarig på Esrange utanför Kiruna, pekar ut den plats där raketbasen vill anlägga en särskild uppsändningsplats. Han tror att de små satelliterna kommer att bidra till en it-boom i rymden. Reza Emami, professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet, menar att de små satelliterna kan snabba på utforskandet av rymden. LTU har tagit fram en minisatellit som ska medverka i forskningsprojektet QB50 där 50 satelliter ska jobba i nätverk. Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, är skeptisk till att ersätta de större rymdfarkosterna med de mindre. Däremot tror han att minisatelliter som jobbar i formation kan utveckla forskningen.  I programmet medverkar även Jordi Barrera Ars, rymdingenjör vid Open Cosmos. Reporter: Petra Olsson Från i går.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur stamningen format mig. Calle Norrbin är lagkapten i division 1-laget IFK Luleå. Han är bosatt i Luleå och arbetar som säljare.   Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi hittar likheter mellan träd och människor på Bohus-Björkö tillsammans med biologen Linnéa Jägrud. Vi kollar också hur det går för orrarna och de andra skogshönsen. Programledare är Lisa Henkow.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi hittar likheter mellan träd och människor på Bohus-Björkö tillsammans med biologen Linnéa Jägrud. Vi kollar också hur det går för orrarna och de andra skogshönsen. Programledare är Lisa Henkow. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad. Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut - och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred. Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio!  Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat. Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring. Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper? Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet. Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige. Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas. Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll. Reportage av frilansjournalisten Carolina Jemsby. Gäst är Marcin de Kaminski som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel? Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran. Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop? Konflikts Axel Winqvist ringde till Amir Rashidi, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran. Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt. Konflikts Marie Nilsson Boij har träffat Robin Harms Oredsson som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Därefter samtal med Nils Gustafsson, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Hotar hatet på nätet vår demokrati? Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sr.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jessika Gedin: Flykten till flyktigheten. Göran Everdahl: Här har du robotkardan. Maja Aase: Våga vägra luddet. Jessika Gedin - "Flykten till flyktigheten" I en tid när alla ständigt kartläggs, avlyssnas och dokumenteras, och ofta blottar sina privatliv i den digitala världens offentlighet söker vi nu de unika, privata ögonblicken, upplevelserna som bara kan bevaras i vårt nyckfulla minne.   Göran Everdahl - "Här har du robotkardan" När hälsandet blivit ett politiskt minfält utvecklas snart en "handrobot" som på ett garanterad riskfritt sätt kan hälsa åt oss utan att gå vilse  i kulturella fallgropar.   Maja Aase - "Våga vägra luddet" Vårt vardagsspråk är idag fullt av luddiga, språkliga reservationer som vi ängsligt griper efter för att vi slippa bli tvingade att stå för en åsikt, ett ställningstagande. Men snart kommer vi och dem vi talar med att bli så trötta på denna fega hållningslöshet att vi tar bladet för munnen och vågar stå för vad vi faktiskt tycker. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post:     Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Säsongspremiär. 2016 års första avsnitt utspelar sig mitt i natten när Tomas tar dig med till Ulriksdals slott strax utanför Stockholm för att lyssna på fågelvärldens spöke: ugglan. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   För dig som vill se prov på ugglans ljudlösa flykt, ta gärna en titt på den här illustrerande videon: Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Chockhöjda" arvoden hos Rädda Barnen enligt Expressen. Men vad utelämnade tidningen? Filmklippet som fällde Mehmet Kaplan hade SvD redan efter valet. Och grävet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. Påstådd "chockhöjning" chockar inte alla    OBS: Vi har nu förstått att journalisten Erik Wagner, som intervjuas i dagens Medierna, har ett förflutet inom Rädda Barnen. Det borde vi ha berättat, men vi visste det inte. Han nämnde det heller inte för oss spontant. Vi borde ha frågat och vi borde ha googlat. Vi beklagar detta men menar samtidigt att det inte förtar det sakliga innehållet i kritiken mot Expressens publicering. Expressen publicerade för en vecka sedan en artikel om Rädda Barnen. Det gällde det föreslagna arvodet till Veronica Palm, den före detta topp-sossen som nu föreslås bli ny ordförande i organisationen. Rubriken lyder "Miljonregn när Veronica Palm tar över Rädda Barnen" och i ingressen får vi reda på att styrelsearvodet nu "chockhöjs". Vad vi däremot inte får reda på är att Rädda Barnen föreslår att Veronica Palm, till skillnad från sin föregångare, ska ha ordförandeposten som "huvudsaklig sysselsättning". Uppgifter som tidningens reporter Niklas Svensson hade tillgång till - men som han valde att utelämna. Jonna Westin har ägnat veckan åt den här publiceringen och under resans gång hittat frågetecken efter frågetecken. Kaplan-filmen inte ny för Svenska Dagbladet Svenska Dagbladet publicerade i söndags ett uppmärksammat filmklipp där förde detta bostadsministern Mehmet Kaplan jämför israelers behandling av palestinier idag med nazisternas behandling av judar. Filmen publicerades i kölvattnet av flera andra avslöjanden om MP-ministern och dagen efter publiceringen avgick Mehmet Kaplan. Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan fått tag i en längre version av filmen och fått reda på att Svenska Dagbladet hade filmen i sin ägo redan i samband med valet i oktober 2014. Varför publicerade tidningen nu, men inte då?  Dokumentären som fällde stjärnkirurgen Vi kan ställa oss frågan om det inte är årets gräv redan nu, knappt fyra månader in på året. Avslöjandet om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini som reste jorden runt med sina, minst sagt, exprementiella operationer. Avancerad kirurgi som skulle revolutionera världen och ge Nobelpris till Sverige, men som istället skapade lidande och död. Det är svårt att inte bli tagen av SVT-serien Experimenten. Det är en svindlande historia, berättad med journalistisk skärpa och högoktaniga intervjuer. Den upphöjde stjärnkirurigen Paolo Macchiarini, nyckfull och manipulativ men också karismatisk och vältalig. Vår reporter Tove Palén träffade dokumentärens skapare Bosse Lindquist för att prata om arbetet med att avslöja en bluff som många tidigare misslyckats med. Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Förra helgens oljemöte gav ju ingen överenskommelse om att frysa produktionen, och hur ska man se på Saudiarabiens agerande? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag Gäster är Ulf Svahn, vd branschorganisationen SPBI, Samuel Ciszuk, oljeanalytiker på Energimyndigheten och Kristian Åström, reporter på ekonomiekot.   Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

SHAKESPEARE 400 ÅR: Sonett 66 Översättning: Eva Ström Diktsamling: "Sonetter. William Shakespeare" Förlag: Lind & Co (2010) Uppläsare: Emil Almén Idag är det precis 400 år sedan William Shakespeare dog. Dagens dikt sänder därför tre av Shakespeares mest berömda sonetter i den senaste svenska översättningen av Eva Ström den här veckan. Hon kommenterar dagens sonett i en särskild ljudfil på webbsidan. Musik Georg Friedrich Händel: Första satsen ur Cembalosvit nr 8 f-moll Exekutör Danny Driver, piano Sänds även i morgon kl. 21.40.

Kultur

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället. Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD. Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter. I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst - med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent. - Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå. I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten. Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar att pensioner, A-kassa och försörjningsstöd inte alls har ökat i samma takt som lönerna. Och i ett europeiskt perspektiv har Sverige halkat efter när det gäller välfärdssystemen, enligt Nelson. - Om vi låter den här utvecklingen fortgå, så tror jag att det är svårt att återgå till den välfärdsstat som många svenskar har vant sig vid, säger Kenneth Nelson. Men nu larmar forskare också om att de regionala klyftorna växer sig allt större. Det kan skapa ett nytt slags utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, enligt Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet. - Det är ett trendbrott. Vi ser allt högre regionala klyftor, både vad gäller BNP och befolkningstäthet. Det är en kombinerad utmaning som är unik. Hennes forskning visar att de regionala klyftorna i Sverige var historiskt små 1980. Sedan dess har de ökat. Nu är de alltså på samma nivå som på 1930-talet. - Jag tror att det är väldigt viktigt att alla regioner känner att de är med och bidrar till tillväxt. Om det då visar sig att det faktiskt inte är sant, så kan det skapa en känsla av utanförskap hos vissa, säger Kerstin Enflo. Skiljelinjen mellan regionerna som går bra och dåligt går dock inte mellan norr och söder.  De län som fallit kraftigast i välståndsligan när det gäller BNP per capita sedan 1980 är Gävleborg, Västmanland, Kalmar och Blekinge. Och dom största vinnarna är Uppsala, Norrbotten, Örebro och Jämtland. - Vi har ingen riktig vana i Sverige att tala om regionala klyftor, på det sätt som man har i till exempel Italien eller Spanien. Vi har ännu inget sätt att förhålla oss till de här klyftorna, menar Kerstin Enflo. Kluvet land kluvetland@sverigesradio.se Från i torsdags. Sänds även natt mot måndag kl.00.02.

Sociala frågor, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Sverigedemokraterna har vuxit stadigt sedan riksdagsvalet 2014. Men sedan flera av dom övriga partierna skärpt sin flyktingpolitik har väljare börjat gå tillbaka till (M) och (S). Hur påverkar det (SD):s politik? Måste även dom ändra i sin politik för att förhålla sig till det nya  politiska fältet? Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är egentligen naturligt för en människa? Forskare och experter reflekterar kring denna fråga utifrån sina ämnesområden. Programmet är en inspelning från Vetenskapsfestivalen i Göteborg. "Jag skulle säga att man använder ordet naturligt när man vill att det ska vara på ett visst sätt, men man har inga andra argument", det menar genusvetaren Kajsa Widegren, från Göteborgs Universitet.  I hälsosammanhang hänvisar man ofta till vårt ursprung på savannen och menar att det är onaturligt för oss att äta en viss sorts mat, titta på skärmar, sitta på kontorsstolar eller ha femhundra Facebookvänner. Samtidigt är människans största tillgång förmågan till anpassning. Och inom den virtuella världen, som får allt större betydelse för oss, är man fri att strunta i alla naturlagar. "Jag tror att vi begränsar oss om vi tänker för mycket på vad som är naturligt eller inte naturligt för oss människor", det säger Olle Häggström, professor på Chalmers och framtidsteknikspanare. Gäster är dessutom Anna Nygren, livsstilspedagog, Klas Grinell, idéhistoriker, Peter Österberg, kreativitetsexpert och Lars Johan Erkell, zoofysiolog.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Del 2 av 3: Läraren har tvingats följa med sin pubertala pojkklass ut på ett militäriskt tältläger. En pojke försvinner från lägret... Ungdom utan Gud av Ödön von Horváth Övers: Gustav Sjöberg. Dramatisering: Stellan Larsson. I rollerna: Läraren - Matias Varela, Eva - Tullika G Lundmark, Elev Z - Henrik Söderlind, Elev N - Ivar Dahlin, Elev B - Pål Ströbaek, Elev T - Linnea Christiansson, Sergeanten - Lennart Jähkel, Rättens ordförande - Jessica Zandén, Åklagaren - Johannes Bah Kuhnke, Advokaten - Nadja Mirmiran, Poliskommissarien - Nanny Nilsson, Herr N - Richard Forsgren, Tobakshandlaren/Guds röst - Sten Ljunggren, Radiopropaganda - Nike Nylander.  Musik: Anders Widmark. Ljud: Mikael Brodin. Ljudmix: Martin Johnson. Producenter: Jan Cruseman, Anne Konstenius. Regi: Åsa Kalmér. Föreställningen är ett samarbete med Ljudbang.

Teater

Med en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar. För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis. - Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman. Daniel Nord   Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hör gymnasieminister Aida Hadzialic, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Den syriska författaren Samar Yazbek har skrivit en sorgesång över Syrien, boken Resa in i tomheten är ett försök att sätta ord på en pågående katastrof. Vi har mött henne. Det tyska högerpartiet AFD trappar upp sin islamfientliga retorik för att vinna nya röster. Kommer man att lyckas? Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar. Och så träffar du Sofia Camnerin, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och författare till boken När livet stramas åt skärps blicken. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Lars Christiansen När jag inte kan förlåta mig själv, det är då jag behöver få höra: om vårt hjärta dömer oss är Gud större än vårt hjärta och förstår allt. Lars Christiansen är präst, psykoterapeut och själavårdslärare Text Första Johannesbrevet 3:18-24 Klockringning Ny kyrka, i Värmland Musik Lux Aurumque av Eric Whitacre Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Det var ett militärt fiasko och ett blodigt misslyckande. Men ändå kom Påskupproret i april 1916 tända gnistan till ett självständigt Irland. Tobias Svanelid reser till Dublin, staden som i år uppmärksammar revolutionsåret 1916, året då en liten grupp irländska revolutionärer gjorde väpnat uppror mot det brittiska imperiet. Och fastän revolutionen blev ett blodigt fiasko kom det snart att bli symbolen för det moderna Irlands uppvaknande. - Det var bara en liten minoritet som ville utropa Irland till en självständig republik 1916, men efter påskupproret kom tanken på irländsk självständighet att slå rot, berättar Audrey Whitty vid Nationalmuseet i Dublin. Och efter ett sekel av komplicerande historiska faktorer kan påskupproret nu, 2016, firas bland alla läger i Irland - en av de mer absurda utställningarna är konditorutställningen där upprorets ikoniska byggnader och frontalpersoner återskapas som muffins och andra bakverk. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Förra helgens oljemöte gav ju ingen överenskommelse om att frysa produktionen, och hur ska man se på Saudiarabiens agerande? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag Gäster är Ulf Svahn, vd branschorganisationen SPBI, Samuel Ciszuk, oljeanalytiker på Energimyndigheten och Kristian Åström, reporter på ekonomiekot.   Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sverigedemokraterna har vuxit stadigt sedan riksdagsvalet 2014. Men sedan flera av dom övriga partierna skärpt sin flyktingpolitik har väljare börjat gå tillbaka till (M) och (S). Hur påverkar det (SD):s politik? Måste även dom ändra i sin politik för att förhålla sig till det nya  politiska fältet? Från kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken vecka vi har haft. Vattenfall har presenterat en möjlig brunkolsköpare, en minister har avgått och Miljöpartiet har haft en medial nära döden upplevelse för att citera en politisk kommentator. Välkomna alla till Uppsala Konsert och Kongress för en frågesport om veckans nyheter! Entrén till just vårt evenemang är fri även om Lantzkampen ingår i festivalen Magic and Comedy. Se och hör fysikprofessor Ulf Danielsson, ärkebiskop emeritus Anders Wejryd,  P3 Musikguiden-programledaren Tina Mehrafzoon och journalisten, lajvaren med mera Sonja Schwarzenberger när Lantzkampen kommer till Uppsala konserthus! Från i går.

Underhållning, Repris

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Om hur stamningen format mig. Calle Norrbin är lagkapten i division 1-laget IFK Luleå. Han är bosatt i Luleå och arbetar som säljare.   Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om kampen för demokrati på nätet. Hör röster från Burma, Iran och Stockholm om regimförtryck, anonyma hjältar och röster tystade av hat. Över hela världen blir både diktaturer och demokratiaktivister allt skickligare på internetkrigföring. Men hur vet man vem som är vem när striden förs via anonyma hackergrupper? Hör röster från Burma Iran och Sverige om kampen om demokratin på nätet. Internets stora betydelse för demokratirörelser runt om i världen har vi berättat om tidigare inte minst i samband med den arabiska våren. Sedan dess har mycket hänt. Tillexempel har anonyma hackergrupper kommit att spelar stor roll i länder där kampen mellan opposition och diktatur står och väger. Det tittar vi närmare på i dagens Konflkt. Vi ska även tala om hur anonymt hat och hotande på nätet kan påverka det demokratiska samtalet också här i Sverige. Vi börjar i Burma, landet som så länge verkade vara en orubblig militärdiktatur, men där en ganska snabb demokratiseringsprocess rullade igång för några år sedan och som ledde fram till att demokratikämpen Aung San suu kyi kunde vinna parlametsvalet i höstas. Mycket av det som föregick valet hade utspelat sig på nätet i en kamp mellan militärregimen och demokratiaktivister. Den här kampen blev både hård, ojust och tillslut även blodig och anonyma hackare kom att spela en överraskande roll. Reportage av frilansjournalisten Carolina Jemsby. Gäst är Marcin de Kaminski som ansvarar för området mänskliga rättigheter och internet på SIDA. Han också tidigare nätaktivist och har jobbat med att utbilda mr-aktivister i digital säkerhet. Vi samtalar med honom om möjligheter och utmaningar när man ska ge demokratibistånd till aktivister i diktaturer. Hur vet man att man stödjer rätt personer till exempel? Vi besöker ytterligare ett land där striden om det fria ordet på nätet har pågått under flera år, Iran. Sedan 2009 är Facebook och Twitter förbjudet. Samtidigt använder högt uppsatta ledare och regeringsföreträdare både facebook och twitter medan oppositionen och demokratiaktivister utsätts för hackerattacker när de använder sig av samma tjänster. Hur hänger det här ihop? Konflikts Axel Winqvist ringde till Amir Rashidi, en exiliranier i New York som arbetar med säkerhet och yttrandefrihet på internet för International Campaign for Human rights in Iran. Även här i en öppen stabil demokrati ser vi problemet att anonyma avsändare motarbetar förutsättningarna för ett hälsosamt offentligt samtal på nätet. Hat- och hotkommentarer drabbar både debattörer, journalister, politiker och privatpersoner hårt. Konflikts Marie Nilsson Boij har träffat Robin Harms Oredsson som är utvecklare på den idéella organisationen Betahaus som jobbar med att utveckla demokratiprojekt digitalt och han menar att näthatet blivit ett så stort problem att det nästan är omöjligt att sätta upp ett debattforum. Därefter samtal med Nils Gustafsson, statsvetare vid Lunds universitet som skrivit sin doktorsavhandling om sociala mediers roll för svensk demokrati. Hotar hatet på nätet vår demokrati? Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sr.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka. - De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida. När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper. De sa "kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här" och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara. De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma. Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen. På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra. Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig. - I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara. När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar. Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna. För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Om programmakaren   Karwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen "Vildsvinet" som vunnit "silverpocket". Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg:  tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och . Karwan Faraj: Producent: Från i söndags. Sänds även natt mot måndag.

Dokumentärer, Repris