SR, P1 2016-04-19

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Insekter spås bli framtidens mat och nu forskas det kring om krypen är vår nästa viktiga proteinkälla. Josefin Strömberg, insektsentreprenör och Anette Jansson, dietist rådgivningsavdelningen Livsmedelsverket berättar om de senaste rönen. Nu inleds snart presentperioden med bröllop, examen, dop och avslutningar. Louise Epstein tycker det är svårt att hitta rätt ambitionsnivå för gåvor, hon vill å ena sidan inte uppfattas som snål men inte heller överdriven. Är det presentångest eller gåvoglädje? Facebook börjar bli en viktigare del i äldres vardag. Annakarin Nyberg vid Umeå Universitet har forskat kring seniorers liv på internet. Bland annat tycker många äldre att de känner sig mer delaktiga i familj och vänners liv genom sociala medier. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Nylammade får, engelsk landsbygd och två författare som övergett staden och flyttat ut på landet för att leva ett enklare liv. Lundströms Bokradio har spanat en trend bland vårens böcker. Litteratur om att flytta ut från staden för att söka ett liv närmare naturen. Kanske ett rikare liv, till och med? Därför sänder Lundströms Bokradio från England denna lördag, närmare bestämt från The Lake District! Vi träffar fårbonden och författaren James Rebanks, som har skrivit bok Fårbondens dagbok, nyutkommen på svenska. James Rebanks lämnade det urbana livet som låg utstakat för honom och flyttade hem till gården som familjen drivit i 600 år. Dessutom åker vår reporter Alba Mogensen hem till författaren Helena Granström, aktuell med debattboken Det som en gång var. En dystopisk bok om vår ovilja att vårda jorden, och samtidigt en hyllning till natur och skog. Det blir fågelsång, högläsning ur boken och ett samtal om hur man är lycklig trots vetskapen om vad vi gör med vårt klimat.  Du alltid hitta oss på vår facebook-sida där vi uppdaterar under veckan. Klicka för att komma till sidan. hittar du även Lundströms Bokradios spotify-lista. Idag med en ny låt "Tugga" av Signe Bäck. Från i lördags.

Kultur, Repris

Från 31/1 1987.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Hur gör man om man bor i ett område med höga halter av kadmium i jorden, och ändå vill odla bär och grönsaker i sin trädgård? Maj-Lis och Ulla gör i ordning upphöjda odlingsbäddar och planterar förodlad persilja. Gustaf har träffat kadmiumforskare och får råd hur man kan odla ätbart även om man bor där marken innehåller höga kadmiumhalter. Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor om tomatodling i hink, alger på jordytan i blomkrukor, bekämpning av svalört och återanvändning av jorden. Dessutom bladlöss på bougainvillea och mördarsnigeldagis under marktäckningsväv.  Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. - Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris. Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. - Morötter och korvgryta. Det är korv Stroganoff och ris. Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? - Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt. Vad tror du korven kommer ifrån? - Kanske grisen. Morötterna då? - Från ett frö. Vad tycker du är viktigast med maten? - Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra. Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014: "En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion." Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten? Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting - om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter. Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens. Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? - Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott. Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi - den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 - då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. - Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht. Är svenska livsmedel viktiga? - Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt. "De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. - På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. - Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va. Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån. På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. - Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson. Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. - Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson. Hej! - Hej! Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. - Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand. Ville ni fortsätta sälja till kommuner? - Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb. Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. - Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare. Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. - Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i. Är de beredda att betala? - Ja, det får vi se. Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök. För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag. Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken. Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre. Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. - Ja, Felix. - Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske. EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall - när den färska inte räcker. - Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien. Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat - om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter. Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. - Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander. Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor. Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. - Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson. Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? - Ja, absolut. Ja. Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. - Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. - Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får. Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken - i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung. 198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk. Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk. Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. - Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. - Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis. Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. - Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander. Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. - Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor. Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? - Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne. Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  - Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura. Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  - We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk. Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra. En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i. I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här - alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung. Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska. Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? - They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better. Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. - Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken. Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. - Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products. Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt. Hej, jag letar efter matsalen. - Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där. Tack så mycket! Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började. "Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. - När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson. Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. - Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson. Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? - Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också. Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. - Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det. Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. - I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte. Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt - antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige - det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson. I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod - allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. - Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också. Vi är ju med i EU - och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? - Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson. Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska. Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. - Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val. Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? - Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht. Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. - Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare. Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: - Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det. Reporter: Samira Othman Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se                   Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter nära ett decennium släpper nu 90-talsikonen Eva Dahlgren en ny skiva. Här berättar hon om en magisk tågresa förbi jordgubbsfält, via en finsk gymnastiksal, till ängeln i rummet i Nynäshamn. Eva Dahlgren blev hela svenska folkets blekta blondin på 90-talet, men också utbränd och mötte kärleken Efva Attling på andra sidan väggen. Hon fick sin efterlängtade familj, skrev barnböcker, satte upp en monolog och fann kreativ lust bakom kameran. Men nu, nio år efter senaste plattan, är hon tillbaka. I Söndagsintervjun i P1 berättar Eva Dahlgren om uppbrottet med vännen och kollegan Anders Glenmark, att hamna topless på ett tidningslöp och om det känslosamma mötet med Ingrid Bergman - genom filmstjärnans Super 8-filmer. Men hon tar oss också med på en magisk tågresa förbi jordgubbsfält, via en finsk gymnastiksal, till ängeln i flickrummet i Nynäshamn.   Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gäddan är numera inte bara en populär sport- och matfisk utan även ett djur som forskarna insett har stor betydelse för att en vattenmiljö ska må bra. På 1990-talet minskade antalet gäddor i Östersjön dramatiskt. I spåren av denna mystiska beståndskrasch började Linnéuniversitetet i Kalmar för ett tiotal år sedan att återskapa en gammaldags våtmark vid ett par bäckmynningar i Timmernabbsviken i Mönsterås kommun. - Tanken var att försöka öka antalet gäddor i Östersjön, samtidigt som vi skulle lära oss mer om fisken, säger postdoc-forskaren Petter Tibblin. Det har man också gjort. Gäddorna och dess beteende har studerats ingående, bland annat genom att tusentals gäddor märkts och att gäddor från olika vattendrag jämförts genom att de fötts upp i labb. - Våra senaste rön är att tidpunkten för när gäddorna kommer till sin lekplats är mycket viktig. Gäddor ska komma vid samma tid varje år och helst mitt i lekperioden för att ha störst chans att både överleva själva och få en bra avkomma, säger Petter Tibblin. Resultaten har nyligen publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Animal Ecology. Gäddor lever både i insjöar och andra sötvattendrag men också i bräckvattenhav som Östersjön. - Vi studerar de Östersjögäddor som vandrar in i något vattendrag för att leka, berättar Petter Tibblin. Precis som bland annat laxar återvänder gäddorna år efter år till samma vattendrag, där de själva en gång var yngel. - Vi vet ännu inte hur de kan hitta tillbaka varje gång det är lekdags, säger Petter Tibblin. Kalmarforskarna understryker att gäddan är ett viktigt djur, högt upp i den marina näringskedjan och att ett bra gäddbestånd i ett vattendrag betyder en friskare vattenmiljö. - Sedan är gäddan också ett bra modelldjur och den kunskap vi skaffar oss om gäddor kan sedan bidra till kunskap om andra arter eller arter generellt, säger Petter Tibblin.  I programmet medverkar även Johanna Sunde, doktorand. Mats Carlsson-Lénart ? Från i går.

Vetenskap, Repris

Kampen mellan demokrat-kandidaterna Hillary Clinton och Bernie Sanders har hårdnat den senaste tiden. I dagens primärval i delstaten New York har kampanjandet pågått in i det sista. Hör reportage av USA-korrespondenten Sten Sjöström.

Blockerade utrymningsvägar till brandlarm som inte fungerar och personal som saknar grundläggande kunskaper i brandskydd. Ett antal attentat mot flyktingboenden har skett den senaste tiden, men trots detta finns det stora brister i brandskyddet på många håll i landet. Det visar en granskning som gjorts av några av Sveriges Radios lokala kanaler har gjort. Hör reportaget av reportrarna Martin Hult, Sigrid Edsenius, Anna Nyström och Per Thyrén. Hör även Willis Åberg, avdelningschef på Migrationsverket, med ansvar för asylboenden efter reportaget.

Under tisdagen håller Sveriges olympiska kommitté, SOK, årsmöte och utser en ny ordförande, efter en infekterad strid. För ungefär en månad sedan valde helt oväntat ordförande Stefan Lindeberg att avgå, och samtliga kandidater till ordförandeskapet har hoppat av - nu återstår bara en. Radiosportens Alexander Lindholm reder ut turerna.

Överlevnadsspelet "Rust" är ett datorspel där du och din karaktär ska överleva i en karg värld, med hot från både vilda djur och dina medspelare. Länge har man automatiskt varit en man i spelet, men utvecklarna introducerade nyligen en omstridd uppdatering. Nu blir din karaktärs hudfärg och kön blir helt slumpmässigt valt. Detta har lett till starka reaktioner på nätet. Hör Angelica Norgren, programledare för P3 spel.

Det statliga energibolaget Vattenfall säljer sin omstridda brunkolsverksamhet i Tyskland. Vänsterpartiet tycker att försäljningen borde stoppas, men vad borde regeringen göra? Hör debatt mellan Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson och Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Det finns en oro för vad långvariga gränskontroller i Norden kan leda till. Kontrollerna har minskat den fria rörligheten i Norden som har gällt sedan 1950-talet, och just gränskontrollernas betydelse är temat för Nordiska Rådets parlamentariska möte idag. Igår åkte vår Norgekorrespondent Jens Möller med politiker från hela Norden till ett boende för ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar utanför Oslo

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den.

För exakt ett år sedan drunknade ungefär 800 människor i en flyktingbåtkatastrof utanför Libyens kust. Nu kommer uppgifter om att flera hundra flyktingar kan ha dött i en olycka på medelhavet igen. Det har kommit spridda rapporter om hur många som miste livet. Enligt obekräftade medieuppgifter kan fler än 400 människor ha drunknat utanför Egyptens kust. Hör vår Sydeuropa-korrespondent Beatrice Janzon.

Det menar lagman Mari Heidenborg, som utrett frågan på uppdrag för regeringen. Det här innebär bland annat att det ska räcka att säga nej för att det ska klassas som våldtäkt. Enligt svenska dagbladet kommer det här förslaget att läggas fram i höst. Hör Madeleine Leijonhufuvd, professor emerita i straffrätt.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Den här veckan gör Liza L Lundkvist några nedslag på psalmistens livsväg. Hon är präst i Sävar-Holmöns församling i Västerbotten. Psalmisten säger som det är. Jag tycker inte alltid att det är så lätt, det där. Att säga som det är. Det som är, är inte alltid det man önskar. Liza L Lundkvist TextPsaltaren 143 Musik Til Deg - Iver Kleive Kyrie Eleison - Mia Fogel  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Frön från livets träd Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Google Books strider inte mot upphovsrätten. Stöd för skärpning av 1%-regel. Fler artister ställer in i North Carolina. 100 års dräkthistoria på Röhsska. Om du vill - en stor liten bok av Helle Helle.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brandskydd asylboenden. "Rust" ett onlinespel som skapar ilska. Nordiska rådet. Vattenfall vill sälja sin omstridda brunkolsverksamhet istället för att lägga ner den. Ny drunkningsolycka på Medelhavet. SOK-ordförande väljs idag, en infekterad strid. En av de folkrikaste staterna, viktigt primärval i New York. Regeringens utredare: Sverige bör införa samtyckeslag.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Vattenfalls försäljning, dåligt språkbruk och glesbygden. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby, producent Victor Friberg.  Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är egentligen naturligt för en människa? Forskare och experter reflekterar kring denna fråga utifrån sina ämnesområden. Programmet är en inspelning från Vetenskapsfestivalen i Göteborg. "Jag skulle säga att man använder ordet naturligt när man vill att det ska vara på ett visst sätt, men man har inga andra argument", det menar genusvetaren Kajsa Widegren, från Göteborgs Universitet.  I hälsosammanhang hänvisar man ofta till vårt ursprung på savannen och menar att det är onaturligt för oss att äta en viss sorts mat, titta på skärmar, sitta på kontorsstolar eller ha femhundra Facebookvänner. Samtidigt är människans största tillgång förmågan till anpassning. Och inom den virtuella världen, som får allt större betydelse för oss, är man fri att strunta i alla naturlagar. "Jag tror att vi begränsar oss om vi tänker för mycket på vad som är naturligt eller inte naturligt för oss människor", det säger Olle Häggström, professor på Chalmers och framtidsteknikspanare. Gäster är dessutom Anna Nygren, livsstilspedagog, Klas Grinell, idéhistoriker, Peter Österberg, kreativitetsexpert och Lars Johan Erkell, zoofysiolog.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då. Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre. Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet. Reporter Kicki Möller.  kicki.moller@sverigesradio.se Repris. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "Vid oro skog" av Ingela Strandberg Första rad: Kom in, kom in Uppläsare: Ingela Strandberg Diktsamling: "Vid oro skog" Förlag: Norstedts 2016 Musik Lili Boulanger: Nocturne F-dur Exekutör Janine Jansen: violin, Itamar Golan, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Med ett headset och glasögon med bildskärm kan man gå in i en datorgenererad virtuell verklighet. Tekniken kallas VR, virtual reality, och kan användas från spel till räddningsarbete. De första modellerna av den nya typen av VR-glasögon kom för några år sedan. Lika länge har Arne Linde, som är forskningsingenjör i data- och informationsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, haft olika projekt där studenter fått utveckla program för glasögonen. Just nu håller studenterna Mattias Patricks och André Wallström på med ett projekt där de ska koppla ihop glasögonen med en självflygande liten drönare, något som i framtiden kanske skulle kunna användas för att få bättre överblick vid exempelvis olycksplatser. Annika Gustafsson är verksamhetschef på Boost Hbg i Helsingborg och sysslar med utveckling av film och rörlig bild. Hon tror att den nya tekniken kan komma att påverka vår kultur lika mycket som filmen har gjort sedan den kom för 120 år sedan.I programmet hörs också ljud från upplevelsen The Chair, som är skapad av SightLine. Reporter: Torill Kornfeldt vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Om den femte Beatlen - producenten George Martin som gick bort tidigare i år; en ständigt aktuell klassiker på teaterscenen - En druva i solen; och dessutom: idag utses Årets museum. Tidigare i år gick den brittiske musikproducenten George Martin bort efter en hela 70 år lång karriär. Martin spelade in all sorts musik: klassiska verk, skämtskivor, jazz och filmmusik. Men framförallt är han förstås känd som Beatles ovärderliga producent - han var "Den femte Beatlen". Men vad var det som gjorde honom så märklig? Kulturredaktionens Mikael Timm har försökt tränga ned i George Martins verk. Vilket är Sveriges mest nyskapande och publika museum? Idag utses Årets Museum 2016 av branschorganisationen Riksförbundet Sveriges museer. Nominerade i år: Armémuseum, Tekniska museet i Stockholm samt HAMN i Nacka. Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar vinnaren. Veckans Klassikern handlar om en pjäs från 1959 som snabbt fick stor uppmärksamhet i USA och översattes till 35 språk, men som aldrig tidigare spelats i Sverige - förrän i år. Kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström berättar om Lorraine Hansberrys pjäs, En druva i solen. Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Veckans språkfrågor:Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"? Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"? Hur ska orden "prova" och "pröva" användas? Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur. Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige. Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår - åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

I dagens Nordegren & Epstein reder vi ut hur droger kan spåras i avloppsvattnet. Thomas frågar sig också hur han på bästa sätt tar hand om skadade djur. Under sommarens Bråvallafestival, utanför Norrköping, kommer kommunen att analysera avloppsvattnet för att upptäcka rester av narkotika. Johnny Gustafsson, drogsamordnare i Gävle kommun, berättar om strategier för att kartlägga droganvändandet. Thomas har också bjudit in Alexandros Christakopoulos, sjukhuskemist på Karolinska universitetssjukhuset, till programmet. I helgen träffade Thomas på en fiskmås som hade brutit vingen. Han lät den vara, men skulle han agerat annorlunda? undrar han. Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, kommer till studion och reder ut vad man ska göra med vilda djur som farit illa i naturen.  Dessutom blir det en uppföljning med gårdagens insektsentreprenör Josefin Strömberg?. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Backlund Epost: Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Mode och minnen på Röhsska museet, Google-booksdomen och danska författaren Helle Helle.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om samtyckeslagen, Flyktvägen - hur gick det sen, Gränskontroller på Nordiska rådets möte, Miljöpartiet i kris, Legalisering av cannabis på FN-möte, SOM-rapporten och Årets museum.

Trycket på att legalisera cannabis har vuxit med starka ekonomiska intressen och olika länder bakom. Det dominerar diskussionerna på mötet i FN:s generalförsamling i New York om narkotikaproblemen i världen som just nu pågår, rapporterar Sveriges Radios globala hälsokorrespondent på plats.

Sverige bör införa en samtyckeslag, så att ett nej som inte respekteras blir tillräckligt för att en gärningsman ska kunna dömas för våldtäkt. Det tänker regeringens utredare föreslå. Men juristerna Madeleine Leijonhufvud och Johan Eriksson har olika uppfattningar om vad en sådan lag skulle innebära.

Att en av Miljöpartiets toppar, Mehmet Kaplan, tvingades lämna regeringen var en värre motgång än att Vattenfall samma dag meddelade att bolaget hittat en köpare till kolet i Tyskland. Det visar Studio etts rundringning. Vattenfalls tyska kolgruvor skulle kunna gå att stoppa, men Miljöpartiet tycks anse det slaget som redan förlorat.

Politiker från de nordiska länderna varit samlade på Nordiska rådets möte i Oslo, för att diskutera konsekvenserna av de nyinförda gränskontrollerna. Våra Nordenkorrespondenter rapporterar om läget från Norge, Finland och Danmark.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om samtyckeslagen, Flyktvägen - hur gick det sen, Gränskontroller på Nordiska rådets möte, Miljöpartiet i kris, Legalisering av cannabis på FN-möte, SOM-rapporten och Årets museum. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Om den femte Beatlen - producenten George Martin som gick bort tidigare i år; en ständigt aktuell klassiker på teaterscenen - En druva i solen; och dessutom: idag utses Årets museum. Tidigare i år gick den brittiske musikproducenten George Martin bort efter en hela 70 år lång karriär. Martin spelade in all sorts musik: klassiska verk, skämtskivor, jazz och filmmusik. Men framförallt är han förstås känd som Beatles ovärderliga producent - han var "Den femte Beatlen". Men vad var det som gjorde honom så märklig? Kulturredaktionens Mikael Timm har försökt tränga ned i George Martins verk. Vilket är Sveriges mest nyskapande och publika museum? Idag utses Årets Museum 2016 av branschorganisationen Riksförbundet Sveriges museer. Nominerade i år: Armémuseum, Tekniska museet i Stockholm samt HAMN i Nacka. Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar vinnaren. Veckans Klassikern handlar om en pjäs från 1959 som snabbt fick stor uppmärksamhet i USA och översattes till 35 språk, men som aldrig tidigare spelats i Sverige - förrän i år. Kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström berättar om Lorraine Hansberrys pjäs, En druva i solen. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammar att Sveriges befolkning växer och att vi snart har passerat tio miljoner invånare, och så frågar vi oss om Bob Dylan borde få Nobelpriset i litteratur. Sveriges befolkning växer i en utsträckning som vi inte har upplevt sedan några enstaka år på 1800-talet. De närmaste åren förväntas folkmängden i Sverige öka med omkring 1,5 procent per år och nästa år väntas vi passera tiomiljonersstrecket. Det här beror till stor del på den ökade invandringen till Sverige. 857 000 personer antas komma under de närmaste fem åren, allt enligt SCB:s senaste siffror. Det berättar demografen Lena Lundkvist på SCB som är ansvarig för en ny demografisk rapport om in- och utvandringen till och från Sverige. Dessutom handlar det om att Bob Dylan kanske borde få Nobelpriset i litteratur. Under sin långa skivkarriär har han gjort många låtar som han medvetet har sett till att de inte kommit med på de officiella albumen. Åtta av de här låtarna har nu blivit utförligt beskrivna i den nya boken Stickspår - åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas Nobelpriset i litteratur av litteraturprofessorn Ola Holmgren. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad gör man när man närmar sig fyrtio och inte känner sig hemma i sitt namn? Omfamnar man det och försöker göra det till sitt? Eller byter man plötsligt namn, mitt i livet? I Kristinas familj finns det tre Kristinor. Kristina själv, Kristinas syster och familjens båt. Under uppväxten firades alltid Kristinadagen den 24 juli med tårta till sjöss. Men det var då. Trettio år senare försöker familjen återskapa firandet. Det går sådär. Tårtan är god men vem firar man egentligen? Ingen i familjen kallar sig för det där namnet längre. Och Kristina själv är numera en Kicki. Hon minns inte riktigt hur det hände eller hur hon kunde gå med på det, eftersom hon aldrig känt sig bekväm med smeknamnet. Reporter Kicki Möller.  kicki.moller@sverigesradio.se Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Med ett headset och glasögon med bildskärm kan man gå in i en datorgenererad virtuell verklighet. Tekniken kallas VR, virtual reality, och kan användas från spel till räddningsarbete. De första modellerna av den nya typen av VR-glasögon kom för några år sedan. Lika länge har Arne Linde, som är forskningsingenjör i data- och informationsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, haft olika projekt där studenter fått utveckla program för glasögonen. Just nu håller studenterna Mattias Patricks och André Wallström på med ett projekt där de ska koppla ihop glasögonen med en självflygande liten drönare, något som i framtiden kanske skulle kunna användas för att få bättre överblick vid exempelvis olycksplatser. Annika Gustafsson är verksamhetschef på Boost Hbg i Helsingborg och sysslar med utveckling av film och rörlig bild. Hon tror att den nya tekniken kan komma att påverka vår kultur lika mycket som filmen har gjort sedan den kom för 120 år sedan.I programmet hörs också ljud från upplevelsen The Chair, som är skapad av SightLine. Reporter: Torill Kornfeldt vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur snackar vi med varandra på nätet och via sms, och hur märks det att du är nybörjare på twitter? Beata Jungselius, som forskar i ämnet, reder ut tecken, emojis mm. UR.

För barn

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Frön från livets träd Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Från 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Första rad: Kom in, kom in Uppläsare: Ingela Strandberg Diktsamling: "Vid oro skog" Förlag: Norstedts 2016 Musik Lili Boulanger: Nocturne F-dur Exekutör Janine Jansen: violin, Itamar Golan, piano Från 12:00.

Kultur, Repris