SR, P1 2016-04-26

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur kan "Vårkollen" bidra till forskningen om t ex klimatförändringar? Och vilket skräp är värst av det som kastats i naturen? Och Liberalernas nya partisymbol; ett tydligt L eller stiliserad penis? Snart är det dags för "Vårkollen" där alla som bor i Sverige har möjlighet att rapportera vårtecken. Hur kan det här bidra till forskningen om t ex klimatförändringar? Och vilket skräp är värst av allt det man hittar i naturen? Vi frågar "Håll Sverige rent!" Och så får vi höra vad Thomas och Louise tycker om Liberalernas nya partisymbol. Tydligt L eller stiliserad penis? Hör gärna av dig till oss: Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Säsongspremiär. 2016 års första avsnitt utspelar sig mitt i natten när Tomas tar dig med till Ulriksdals slott strax utanför Stockholm för att lyssna på fågelvärldens spöke: ugglan. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   För dig som vill se prov på ugglans ljudlösa flykt, ta gärna en titt på den här illustrerande videon: Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i lördags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Möt Åsa Larsson och Ingela Korsell som gör PAX-böckerna, Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean som har gjort omtalad poesi ihop. Och Caroline Hainer som skriver om Åsneprinsen Caroline Hainer har skrivit en ny roman om en kille som heter Jim vars enda unika eftermäle är att han kan låta exakt som en Åsna. Eller är det verkligen hans enda usp? Vi pratar med Caroline om den nya boken "Åsneprinsen" ur vilken ovan rubrik är travesterad. Åsa Larsson är deckarförfattaren till exempelvis Solstorm. Hon och kompisen Ingela Korsell har senaste åren skördat stora framgångar med spänningsromanerna om Viggo och Alrik i bokserien "Pax", som utspelar sig i Mariefred (därav namnet på bokserien: Namnet Mariefred kommer ifrån det latinska Pax Mariae, vilket betyder Marias fred). I serien PAX, har den sjätte delen precis kommit ut - och det är ett magiskt urban fantasy-epos i tio delar och vi träffar Ingela och Åsa och tecknaren Henrik Jonsson (som bland annat ritat Batman) i Mariefred. Athena Farrokhzad och Svetlana Cârstean har gjort en fläta av texter tillsammans - under titeln "Trado". Det är en diktsvit av Athena, och en av Svetlana - och dom har översatt varandras dikter - utan att riktigt behärska varandras språk. Tillsammans har dom också gjort en essä, utan originalspråk. Allt detta berättar dom om i Lundströms Bokradio!  Från i lördags.

Kultur, Repris

Från 21/6 1986

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar har i år temat tillbaka till naturen. På odlingslotten fortsätter vårbruket. Gustaf väger gödsel och Maj-Lis ger tips om marktäckare för "omöjliga" lägen och sätter sekatören i svarta vinbärsbuskarna. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

På kort tid har mönstereleven bland de forna kommuniststaterna gått och blivit EU:s nya problembarn. Kaliber nyhetsdokumentär: om Polens väg mot en oviss framtid. Nyhetssändning i Ekot i hösten 2015: "Det ser ut att bli maktskifte i Polen..." Partiet Lag och rättvisa, som på polska förkortas PiS, får som första parti sedan kommunisttiden egen majoritet och den politiska kartan ritas om. PiS har högerkristna värderingar och hyllar patriotism. Men vallöftena handlar också om sociala reformer såsom extra barnbidrag och sänkt pensionsålder. Men det dröjer inte förrän den nya regeringen möts av protester. PiS instiftar en ny medielag som ökar den politiska kontrollen över statliga medier. Journalister avskedas - och ersätts av andra som är mer lojala med PiS. Och en annan lagändring försvagar författningsdomstolen, alltså den institution som ska kunna hindra regeringen från att stifta lagar som strider mot grundlagen. Nu under våren står flera tält utanför statsministerkansliet i Warszawa. De tillhör protestgruppen KOD - kommittén till försvar för demokratin, som organiserar regelbundna protester. I ett av tälten sitter aktivisten, Andrzej Miszk, som är inne på sin 25:e dag av hungerstrejk. Han ser blek men samlad ut. - Ungefär sex veckor ska en frisk person fasta innan kroppen tar skada. Därefter får jag rådgöra med min läkare och andliga ledare, säger han. Andrzej Miszk kräver att regeringens ska respektera författningsdomstolens beslut. Men vad det egentligen handlar om är en form av statskupp, anser han. - Regeringens agerande är en form av statskupp. Och sådana görs för att införa diktatur, säger Andrzej Miszk. Wislafloden klyver PolenSpårvagn genom Warszawa. En musikant i sliten grå kostym spelar dragspel. Vi åker över Poniatowskiego-bron. Den ligger inbäddad i grå februaridimma och känns ganska ödslig. Men för bara några dagar sedan tågade tiotusentals demonstranter över bron. Det har uppstått en dispyt om hur demonstrationen framställdes i media. Justyna Czechowska, som översätter svensk litteratur, säger att den statliga televisionen förmedlade en förvanskad bild av demonstrationen. - Hela den här bron var full med människor och polska flaggor. Medan den statliga televisionen visade en bild av några huliganer. Alltså en tom gata, några människor, framför att de bärande regnbågsflaggan. Andra menar dock att det gavs en betydligt mer nyanserad bild i statlig tv. Vi går av vid hållplatsen på andra sidan Wislafloden. Och Wisla förklarar Justyna, klyver Polen, inte bara geografiskt, utan även politiskt och kulturellt. Och det är på den här sidan, säger hon, som den nya regeringen har flest anhängare. - Här ligger endast två lite större städer, Lublin och Bialystok. Stora delar av den här delen av Polen har länge varit fattiga, och är fortfarande fattiga. Och fattigdomen har liksom gått hand i hand med Katolska kyrkan. Fattigdomen och arbetslösheten, man har liksom sökt hjälp hos kyrkan. Vad får det konsekvenser, det här glappet som du beskriver? - Den största konsekvensen enligt mig att vi inte kan prata med varandra. Vi har så väldigt olika värderingar. På den lägsta nivån, vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdheten och sådana här moderna demokratiska idéer, alltså även om vi diskuterar begreppet demokrati så kanske vi har totalt olika idéer om det. Vi pratar två olika språk, säger hon. Jag tar tåget några mil österut. Med mig som ciceron och tolk har jag Joanna Bartoszczuk, student som läser svenska på universitetet. Jag frågar hor hon ser på utvecklingen i Polen. - Jag är rädd för en avdemokratisering av Polen och en stor censur. Jag är lite rädd att jag ska känna mig otrygg med mina åsikter. Att de som har makten ska säga mig vad jag ska tänka. Att jag måste ha barn inom äktenskapet, att jag måste gifta mig i kyrkan. Det är jag lite rädd för, säger hon. "Nu har de sanna polackerna tagit över"Vi går av i Otwock, ett litet samhälle med drygt 40 000 invånare. Alkohol, heter en liten men välsorterad spritaffär. Det är förmiddag. En äldre man köper en så kallad återställare, en vodkaflaska i fickformat. Och en annan man är lite kluven ifall han ska välja apelsin- eller ananasvodka. Maria Barczek, som står bakom kassan är glad över att Polen fått en ny regering. - Det är en tragedi att de unga inte kan få ett arbete, säger hon. De får i bästa fall jobb med usla villkor som det inte går att leva på. De flesta som jag pratar med här i Otwock, beskriver ett samhälle på dekis. Ett samhälle som var bättre förr. På den lokala marknaden träffar jag pensionären Marianna Majewska bärandes på en kasse potatis. - Nu har de sanna polackerna tagit över, säger hon. De tänker på familjerna och tar itu med dem som plundrar vårt land, säger hon och tillägger: ­- Det är inte bara jag som tycker så, säger Marianna Majewska. Berättar att hon arbetat som mekaniker på en fabrik som fanns här tidigare. - Allt var bättre innan Solidaritet stal allting och sålde det till tyskarna, säger hon. Men nu ska PiS reparera allt och polackerna ta makten. Kaliber nyhetsdokumentär i P1, idag om ett splittrat Polen. Låt oss gå tillbaka i tiden, för att bättre förstå det som sker i dag: I början av 60-talet är tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczinsky barnskådisar i en känd polsk film: "De två som stal månen". Som vuxna kommer de båda att engagera sig politiskt. De är med i Solidaritet, motståndsrörelsen mot kommunismen. 2001 grundar de det nationalkonservativa partiet PiS. 2005 blir Lech Kaczynski vald till president. Men 2010 omkommer han då ett polskt regeringsplan kraschar i Ryssland. Vi ska återkomma till det. Kvar i livet finns tvillingen Jaroslaw Kaczinsky. Han är varken statsminister eller president, men som ledare för regeringspartiet, PiS, anses han nu ha den verkliga makten i landet. Han kallas av en del för Polens patriark. Har aldrig varit gift. Lever ensam, frånsett älskade katten, Fiona. Sedan broderns död för sex år sedan, klär han sig utan undantag i svart. Och hans retorik är hård, hatfylld menar hans kritiker. Flera klipp från polsk tv har lagts upp på Youtube. Där han delar upp medborgarna i goda, patrioter och kallar de som går i demonstrationstågen "värsta sortens polacker". "Det sitter i generna hos en del polacker att förråda fosterlandet, och just nu är dessa polacker mycket aktiva." Där han insinuerar att politiska motståndare är som Gestapo. De tidigare goda relationerna Polen haft till Tyskland och EU har också blivit föremål för Kaczysnkis vassa tunga: "Vi ska aldrig bli en koloni. Vi tillåter inte att polackerna ska bli föraktade och förnedrade." Kyrkan bärare av den nationella kulturenGatorna i huvudstaden minner om Polens turbulenta historia. En av huvudgatorna är kallad efter Johannes Paulus II. Landets andlige beskyddare. Som gav frihetskampen sin välsignelse och bad för polackerna. Under de ett och ett halvt sekel då Polen formellt inte fanns, var kyrkan bärare av den nationella kulturen. Katolicismen blev närmast synonym med polsk identitet. Under kommunisttiden en symbol för motstånd och inre frihet. Och idag lever regeringspartiet PiS i nära symbios med kyrkans konservativa församlingar.  "Som katolik följer jag biskoparnas råd." Så sa nyligen Kaczynski till stöd för deras förslag om totalförbud mot abort. Blir förslaget verklighet får inte ens den graviditet avbrytas som tillkommit genom våldtäkt. En annan gata är uppkallad efter Solidaritet, fackföreningen som växte till en folklig motståndsrörelse och ledde till kommunismens fall. Solidaritets karismatiske ledare, Lech Walesa, fick senare Nobels fredspris. 1989 faller kommunismen. Polen inför marknadsekonomi, och blir en demokrati. Eller? Nej, den historieskrivningen håller nya den regeringen inte med om. De som ledde Solidariet svek i själva verket revolutionen. Polen blev inte alls demokratiskt. Korruptionen blev kvar i en ohelig allians mellan gamla kommunister och opportuna liberaler, som sålde ut allting till tyskarna, för att låna ett citat från Marianna Majewska, som vi träffade på marknaden i Otwock. Och Lech Walesa, Solidaritets berömde ledare, han som fick motta Nobels fredspris, var i själva verket en förrädare. Nu under våren har det rapporterats i nyheterna om nyfunna dokument, som sägs bevisa att Walesa var angivare åt kommunistpartiets hemliga polis. Anklagelser som funnits tidigare, men som nu hamnat i debatten igen. Demokratin som bara var fernissa. Folkhjälten som egentligen var kommunistisk spion. Lite i utkanten av centrum ligger redaktionen för Polytika, Polens största veckomagasin. Där jag träffar jag Adam Szostkiewicz, känd polsk journalist och författare. Han visar mig senaste numret, där han skrivet en lång artikel om turerna kring Walesa. På framsidan ett porträtt av den legendariske strejkledaren, men retuscherat, så att ansiktet ser ut att krackelera. - Det handlar om att Lech Walesa, en nationalhjälte för oss, håller på att förlora sitt grepp över polackernas själar, åtminstone de som röstat på högerregeringen, säger Adam Szostkiewicz. Han anser att det är en demoniseringskampanj som pågår och jämför med Stalintidens Sovjet, där framstående personer, som till exempel Trotskij, ena dagen kunde finnas med på offentliga foton - för att senare, när de hamnat i onåd, vara bortsuddade. Men frågar jag, ligger det ingenting i påståendena om Lech Walesas förflutna? Adam Szostkiewicz medger att anklagelserna kanske inte är grundlösa, men tycker att man måste jämföra med alla bra saker som Walesa åstadkommit. - Kanske är det sant. Men varför inte jämföra med det han åstadkom som Solidaritets ledare. Vi tycker inte det är rätt att komprimera hela hans biografi till denna enstaka episod, säger Adam Szostkiewicz. Hur ska man se på den förra regeringen i Polen, Platforma Obiwatelska, Medborgarplattformen? På liberala ledarsidor beskrivs deras åtta åren vid makten som en succé, som gav Polen ekonomisk tillväxt. Olika syn på historienEnligt kritikerna skapades ökade klyftor, och samhället drogs isär. Skillnaderna gäller även synen på demokratin. Adam Szostkiewicz och hans kollegor på Polytika, kritiserar den nuvarande regeringen för att försöka styra över media och snöpa det fria ordet. Men enligt andra journalister, var det inte ett dugg bättre under den förra regeringen. För snart två år sedan briserade en skandal i media. Inrikesministern och chefen för Centralbanken sitter på en lyxkrog i Warszawa och diskuterar hur Centralbanken ska kunna hjälpa regeringen att behålla makten över nästa val. Det var en serie smygbandade krogsamtal där ministrar och höga tjänstemän gör bort sig. Det ledde till att tre ministrar fick avgå och tros ha bidragit till att den förra regeringen förlorade makten. - När regeringen begick fel var det självklart att publicera. Jag trodde aldrig det skulle bli en sådan reaktion, säger Mihal Lisiecki, som möter upp i elegant kostym och vit skjorta, i baren på Marriott Hotel där han precis avslutat ett annat möte. Han är en känd mediaperson i Polen. Det var hans veckomagasin, Wprost, som publicerade de läckta krogsamtalen. Och vars redaktion fick påhälsning av säkerhetstjänsten som ville beslagta det läckta materialet. Men flera journalister från andra medier var där för att visa sitt stöd. Och när de civilklädda agenterna försöker vrida en laptop ur händerna på chefredaktören går det ut i direktsändning. Mihal Lisiecki minns med olust hur redaktionen stormades, men ännu värre var de hot som han och hans familj utsattes för efteråt, berättar han. - Jag och min familj utsattes för ett väldigt hårt tryck, jag kände rentav att de var i fara. Var du orolig för din familjs säkerhet? - Ja, det var jag. Och det var första gången. Sådant väntar man sig inte, att regeringen ska agera så här mot mig, mina kollegor och min familj. Han tycker inte att det är så anmärkningsvärt det som den nya PiS-regeringen ägnar sig åt. Statliga medier har alltid varit politiserade i Polen, säger han. - Det är samma med alla regeringar när de byter folk. Under den förra regeringen utlyste man kanske tjänsterna officiellt, men det var ändå bekantas bekanta som fick dem i slutändan. Den här nya regeringen spelar åtminstone med öppna kort, säger han. Protesterna mot regeringen växerNu i april växer demonstrationerna mot regeringen. Nu handlar det inte bara om media och rättsväsende, utan om ett Polen som blir allt mindre sekulärt och där förslaget om att kriminalisera abort får stöd av PiS-ledningen. Men det är inte bara protestmöten som hålls utanför regeringsbyggnaden. Det drar nämligen ihop sig till en väldigt speciell högtidsdag. Och för att förstå vad det handlar om måste vi återvända till april 2010 och flygkatastrofen vi talade om tidigare: Ett polskt regeringsplan kraschar vid landningsbanan i ryska staden Smolensk. Alla 96 ombord omkommer. Den yngre tvillingbrodern president Lech Kaczynski, hans hustru och en stor del av Polens ledarskikt. De hade rest för att hedra 70-årsminnet av de 22 000 polacker, främst officerare, som mördades av Stalins hemliga polis - ett brott som Sovjetunionen inte erkände förrän långt senare, under Gorbatjov. Och det finns många polacker som tror att även flygkraschen är ett brott, orkestrerat av Moskva, kanske rentav i maskopi med Kaczynskis politiska fiender i Polen. En kommission tillsatt av den förra regeringen kom fram till att flygkraschen berodde på dåligt väder, dålig utrustning och dåliga beslut. Men PiS-regeringen och Jaroslaw Kaczynski har aldrig accepterat de slutsatserna. I februari tillsätts en ny kommission. Konstanty Gebert, reporter på Gazeta Wyborcza, anser att olyckan redan utretts tillräckligt. Enligt honom eldar regeringen på konspirationsteorier för att bevisa riktigheten i sin egen historieskrivning. - Att Polen fortsatte att styras av kommunistiska agenter, förrädare och lakejer, smorda med pengar från Moskva och Bryssel. Polens oberoende, menar PiS, börjar med oss, säger Konstanty Gebert. Genom att beskriva sig själva som de sanna polackerna, som äntligen tar itu med korruptionen, kan de också rättfärdiga sina kritiserade lagändringar, menar Konstanty Gebert. - Det är väldigt centralt. För om deras världsbild stämmer så rättfärdigar den alla tuffa åtgärder. En farlig provokation Enligt Gebert har Kaczyncki handplockat flera ministrar med paranoid läggning. Till exempel försvarsministern, Antoni Macierewicz, som berättat för en katolsk radiostation om sitt intresse för Simon Vises protokoll, en ökänd antisemitisk konspirationsteori. Det uttalandet gjordes 2002. Men så sent som i mars i år, framhöll han vikten av att utreda huruvida om polska medborgare används som försökskaniner för elektromagnetiska vapen på en inspelad föreläsning. Och det är alltså denne Macierewicz som hårdast driver tesen om rysk inblandning i Smolensk-kraschen. - Då menar alltså Antoni Macierewicz att Ryssland har attackerat ledaren för ett NATO-land, säger Konstanty Gebert. En farlig provokation och en indirekt krigsförklaring, anser Konstanty Gebert. - Var det faktiskt innebär är att vi borde ligga i krig med Ryssland, säger han. Macierewicz har trots hård kritik hållit fast vid sin linje; att planet exploderade innan det kraschade, och att Polens förra regering avsiktligt slarvade med utredningen. Efter kraschen lyckades Jaroslaw Kaczynski få brodern Lech Kaczynski begravd i Wawelska katedralen i Krakow - bland kungar, helgon, och historiska martyrer. På en nyligen rest minnessten utanför stadshuset står att Lech Kaczynski stupade i tjänsten. Inte omkom, utan stupade, precis som de hjältarna han ligger begravd bredvid. Och varje månad, den tionde, hålls en officiell minnesceremoni för Smolensk-offren. Och den tionde april i år, har det gått sex år sedan kraschen. Då ser området kring presidentpalatset ut som ett festivalområde, med flera olika scener, tusentals människor och minst lika många polska flaggor. Byggnader som draperats med foton på de döda. Politik och religion flyter ihop- Vet vi fortfarande inte om kraschen var en olycka eller en kupp, säger Lukasz Lewandowski, en funktionär iförd en gul PiS-väst, och fortsätter: - Varje polack har rätt att äntligen få veta sanningen, säger han. - Det är det första jubileet som sker under PiS-regeringen, och jag förstår att det är stort för dem, säger Justyna Czehowska, översättare av svensk litteratur. - Lyckligtvis för dem inträffar det på en söndag, då väldigt många kan komma och vara här hela dan, och verkligen fira, säger Justyna Czehowska. Det är en brokig skara som församlats. Barnfamiljer och pensionärer, warszawabor och hitresta. En del har kommit för att be, andra för att dela ut patriotiska flygblad och broschyrer. - Efter 65 år ska vi äntligen ordna en begravning för denne man, säger ett par unga killar, som kampanjar för att man ska hedra en bortglömd krigshjälte med en officiell begravning. - Vi vill ordna en statlig och katolsk begravning, för att han var en stor polsk hjälte, det är därför vi delar ut de här flygbladen, säger en av dem. - Det här jippot som pågår nu talas med en präströst. Det är inte en politisk röst som talar på scenen, det här sker i katolsk anda väldigt mycket, menar Justyna Chehowska. - Men lyssna! Det här är en mässa som sker utanför presidentpalatset. Det är absurt! En bön ska ske inom kyrkans fyra väggar och inte göras till en festival, tycker Justyna Czehowska. "Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Lech Kaczynski!" Folket skanderar den döde presidentens namn. Inte långt från stora scenen står en staty av romantiske nationalskalden Adam Mickiewicz. Han anammade den messianska idén om Polen som Europas heliga martyr, ett land som var vikt åt lidande för att frälsa andra. En myt som den nya regeringen gärna spelar på, enligt Justyna. - Och den passar ju in i polackernas bild av Messias, av Kristus och då tar man liksom sig själva också - polska hjältar är också sådana som fått dö för de andra, och då är det väldigt enkelt att bygga den myten, menar Justyna Czehowska. Och nu bygger man Lech Kaczynski-myten? - Ja, nu bygger man en Lech Kaczynski-myt. Och helst av allt vill man att han ska, inte vet jag, helgonförklaras? Men retoriken är densamma, som när påven skulle helgonförklaras. Det sekulära Polen lyser med sin frånvaro utanför presidentpalatset. Böner blandas med patriotiska tal. Den religiösa ritualen och det politiska mötet smälter samman. - Polen befinner sig i ett ganska svagt moment just nu. Nu är det väldigt enkelt att övertala och övertyga till det ena eller det andra. Om man talar deras språk, om man använder deras retorik och deras symboler, säger Justyna Czechowska. Ceremonierna och bönerna avlöser varandra. Presidenten håller tal. Statsministern faller på knä och ber en bön. Men det verkliga crescendot kommer på kvällen. Det ligger som åska i luften när ledaren med stort L gör entré. Lech Kaczynski har stupat för fosterlandet. Men nu står brodern på scenen, redo att föra Polen mot en ljusnande framtid. Och ifall någon fortfarande undrat vem som egentligen styr EU:s sjätte största land, kommer svaret med besked från de uppeldade massorna. "Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw!" Reporter: Per Shapiro Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se     Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I mer än 70 år har författaren Jan Myrdal varit en stridbar och kontroversiell figur i den svenska offentligheten. Den snart 90-årige intellektuelle har ingen dödsskräck, men vägrar att bli dement. Han föds rakt in i offentligheten, år 1927, som son till de socialdemokratiska och akademiska superstjärnorna Alva och Gunnar Myrdal. De intellektuella ingenjörerna bakom det moderna Sverige - folkhemmet. Men Jan Myrdal bryter med sina föräldrar och i sin mycket uppmärksammade barndomsskildring på 80-talet krossar han bilden av den perfekta familjen. I Söndagsintervjun i P1 berättar han om hur bråken och uppbrottet med Gunnar Myrdal har präglat hans eget faderskap. Och om hur "arbetet och könet" har präglat hela hans liv.  Sverige kallar han för ett lågbrynt och åldershatande land, och ger även en känga till landets kulturredaktörer. Intervjun börjar i hans bibliotek i Varberg med de 50 000 böckerna, men slutar i vår studio i Stockholm. Det visar sig inte vara helt lätt att intervjua den gamle skriftställaren. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från lördagen.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Repris från 2003.

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Odling av muskelceller kan vara vägen framåt för ett både nyttigare och mindre klimatskadligt kött. Dessutom slipper djuren lida. Nu säger flera företag att odlat kött kan finnas att köpa inom 3-4 år. Framtidens köttproduktion är fri från djur. Det är Uma Valeti, kardiolog och vd för nystartade företaget Memphis Meats, övertygad om. Han och hans team arbetar nu på att utveckla de processer som går ut på att odla muskelceller tagna från djur och på att skala upp produktionen från en enstaka köttbulle eller hamburgare till tusentals liter. Att djur används för att producera vår mat är ett problem som måste lösas. Så resonerar en organisation som heter New Harvest och som stöttar forskning för att utveckla teknik som ersätter djuren i köttproduktionen. Gilonne D'Origny som är utvecklingsdirektör där berättar om visionen om en post animal bioeconomy - en bioekonomi där vi inte längre använder djur för att producera det vi behöver. Betydligt mer negativ är stamcellsforskaren Thomas Eschenhagen från hamburgs universitet i Tyskland. Han anser att det är helt orealistiskt att odla miljontals ton celler för att göra kött. Julie Gold, vice prefekt för forskarutbildningen i biologisk fysik på Chalmers i Göteborg, håller med om att utmaningarna är stora men betonar att personerna bakom företagen som nu satar på det här vet vad de håller på med.  Marcus Hansson Från i går.

Vetenskap, Repris

Idag är det primärval i de fem nordöstra delstaterna Maryland, Connecticut, Delaware, Pennsylvania, Rhode Island i USA. Samtidigt meddelade de republikanska kandidaterna Ted Cruz och John Kasich att de går samman i en pakt för att stoppa rivalen Donald Trump som just nu leder klart i de republikanska primärvalen. Hör vår USA-korrespondent Inger Arenander som följer det amerikanska primärvalet på plats.

I dag är det 30 år sedan en reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade och dödlig radioaktivitet sprutade ut i atmosfären. Det tog mer än två dygn innan den sovjetiska regeringen berättade vad som hade hänt. Samtal med Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren, Tomas Kåberger, professor i energi och miljö vid Chalmers universitet, och Christian Ekberg, professor i kärnkemi om kärnkraftens framtid.

På senare tid har det blivit allt mer tydligt att stora internationella bolag som begår mutbrott inte bara riskerar böter i sina hemländer utan framför allt i USA. Kopplingen till USA är i många fall ytterst vag, men det spelar ingen roll. Det här påverkar i allra högsta grad även svenska företag. Telia till exempel, som riskerar att få flera miljarder i böter. Just nu väntar företaget på sin dom från amerikanska myndigheter. Reportage av Claes Aronsson och samtal med Parul Sharma, som arbetar med hållbarhetsfrågor för svenska företag.

Ända sedan inbördeskriget 2011 har läget blivit allt mer instabilt i det nordafrikanska landet Libyen. Terrorgruppen Islamska Staten, IS, har tagit kontroll över flera områden och utför regelbundet terrorattacker som drabbar civilbefolkningen. Nu i dagarna sa Storbritanniens utrikesminister Philip Hammond att han inte längre kan utesluta att brittiska trupper går in i Libyen. Även på toppmötet mellan USA:s president Obama och flera europeiska statschefer i Tyskland igår stod krisen i Libyen på agendan. Står vi inför en ny internationell militärinvention i Libyen? Hör Ekots Johan-Mathias Sommarström.

Häromdagen försökte den turkiska ambassaden i Stockholm stoppa TV4 från att sända en kritisk dokumentär. Och i söndags greps en nederländsk journalist som bor i Turkiet för att hon hade yttrat sig kritisk mot Erdogan i artiklar i holländsk press och i sociala medier. Vad är det den turkiska regeringen vill åstadkomma? Samtal med Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet.

Den brasilianska senaten har börjat diskutera riksrättsprocessen mot president Dilma Rousseff. Om senaten röstar mot henne om ett par veckor kommer vicepresident Michel Temer från partiet PMDB att ta över makten.

Den så kallade "Gryningspyromanen" som härjade runt om i Skåne i många år innan han greps släpps nu ut efter sex år i fängelse. Hör Joakim Palmkvist, journalist på tidningen Sydsvenskan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Judisk påsk - Benjamin Gerber, församlingspedagog i Judiska församlingen i Göteborg. Veckans andakter inför pesach, den judiska påsken, leds av Benjamin Gerber.   - "Hen har utfört ett mirakel med oss" låter i mina öron lite bättre än "Guds vrede drabbade Egypten, men vi räddades och därför ska vi lyda", säger Benjamin Gerber när han jämför uttågstexterna i Torahn. TextAndra Mosebok kap 12, Femte Mosebok kap 6. MusikComin' home - The Fountainheads. Jag gör så att blommorna blommar (Georg Riedel) - Georg Riedel, Lars Jansson m.fl. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Det bästa är illsneduranden Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

En tv-serie om Tjernobyl och så recenserar vi Beyoncés omtalade och senaste album.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Ett omstritt ja till Nobelcentret på Blasieholmen och en romandebut om 13 dagar i helvetet av Roxane Gay.

Kultur

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Valet i USA. Läget i Brasilien. Svenska företag betalar böter i USA. 30 år sen Tjernobyl. Vad händer i Libyen? Turkiet och censuren. Gryningspyromanen friges.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat pappor, kärnkraft och dubbelmoral. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby, producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att bli sedd i ett ögonblick då man inte vill bli sedd, eller påkommen med att göra något man helst inte vill att någon annan ska veta att man gör - det är situationer som föder skam. Ofta försvinner den där obehagliga känslan i takt med att rodnaden lägger sig. Men för en del sitter skammen djupare än så.  "Skammen har förminskat mig, den har förpassat mig in i skuggorna istället för att gå ut i livet och våga visa vem jag är". Det säger Katinka Wallner, författare till boken Sluta skämmas och bli fri. Under många år levde hon på flykt från en våldsam man. Men hon vågade inte berätta för någon hur det låg till av rädsla för att folk skulle titta snett på henne och inte vilja umgås. Skammen lär oss att anpassa oss i sociala sammanhang och visa hänsyn till andra. Det är en frisk funktion till för att skydda vår sårbarhet, det menar gestaltterapeuten Jojo Oinonen. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; När har du skämts så där riktigt ordentligt och har det fått betydelse för ditt liv?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i studion är Jojo Oinonen, gestaltterapeut och Barry Karlsson, neuropsykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den lilla byn på 480 invånare ökade med en tredjedel när flyktingarna kom. Byborna mötte upp med stort engagemang. Men under ytan finns också sönderklippta fiskenät och de som slutat heja på varandra. Uppslutningen blev stor i Tärnaby när flyktingarna kom till den lilla västerbottniska byn i november, den by som för de allra flesta är känd för världsmästaråkarna i slalom. Kan man bli världsmästare på en sak, kan man ju lika gärna försöka bli det på nåt annat. Johanna Almström Snabbt efter att flyktingarna kommit öppnade två frivilligskolor där de asylsökande kan lära sig svenska i väntan på uppehållstillstånd, pensionerade sjuksköterskor volontärarbetar på asylboendet och Idrottsklubben IK Tärnaby välkomnar alla som vill lära sig åka längskidor och lånar ut utrustning. Det finns stick och virkcafé och spelkvällar, allt för att flyktingarna ska känna sig hemma och välkomna. Men under ytan finns också de som klipper sönder nät och har slutat hälsa på de bybor som hjälper flyktingarna. Ett program av Gunilla Nordlund Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "och vi fortsatte att göra någonting rörande" av Elis Burrau Första rad: vi knyter nävarna Diktsamling: "och vi fortsatte att göra någonting rörande" Förlag: CL(P) Works 2016 Uppläsare: Elis Burrau Musik Aaron Parks: A curious bloom Exekutör Aaron Parks, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Vad är det för typ av strålning vi har behövt akta oss för, och vad gör den med kroppen? Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen spred radioaktiva utsläpp över flera länder. Framför allt handlade det cesium, som avger gammastrålning. Men vilka, och hur många, som får cancer på grund av Tjernobyl kommer vi aldrig att säkert veta. Vetandets värld talar med Leif Moberg som under katastrofen arbetade vid dåvarande Strålsäkerhetsinstitutet, Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten som har koll på cesiumhalterna idag samt Andrzej Wojcik, professor vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet. Camilla Widebeck   Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Om Tjernobyl som plats i fiktionen. Och fröken Julie-tolkningen "She's wild again tonight" ges ut i bok - varför är Strindbergs figur så intressant? Dessutom veckans klassiker: West side story. Det är idag 30 år sen kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade. Händelsen och platsen har med tiden fått mytiska drag och lockar i dag så väl turister och äventyrare, men också musiker, filmare och författare. Tjernobyl har blivit en projektionsyta och en symbolisk brytpunkt i tiden. Men vad berättar egentligen Tjernobyl 30 år senare? Vad har händelsen blivit en symbol för? I sitt reportage möter Helene Alm bland annat Anders Banke som regisserat den ryska tv-serien och författaren Madeleine Hessérus som i sin roman Elefantens fot valde Tjernobyl som skådeplats. Fröken Julie-tolkningen She's wild again tonight visades i höstas på bio, nu kommer den även ut i bokform. Samtal med en av författarna, Josefine Adolfsson - vad är det som är så intressant med Strindbergs Julie-figur? I veckans Klassikern tar Per Feltzin oss med till premiärkvällen för Leonard Bernsteins West side story, i september 1957. Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap? Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"? Varifrån kommer ändelsen "ish"? Vad betyder uttrycket "ofta"? Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk. Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande - möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskriver forskarna vad möten kan säga om ett företag eller en organisation, och möten kan till exempel avslöja dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Det berättar socialantropologen och mötesforskaren Renita Thedvall. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Det råder stabsläge på Säpo men vad innebär det? Vi reder ut med en som ingår i staben! Vi lär oss också om det går att förbereda sig för en terrorattack och hur det är att turista i Tjernobyl. Med anledning av det nya terroristhotet. Kan man som vanlig medborgare förbereda sig mot ett terroristangrepp. Finns det några tidiga varningstecken. Ska man kasta sig på marken, ta skydd bakom vägg, rusa från platsen, filma med mobilen, gå till motangrepp. Eller är alla förberedelser meningslösa, de kanske bara ökar ångesten och risken att bli dödad i trafiken är ändå så mycket större. Och vad innebär stabsläge? Sitter folk i en bunker med kartor och storbildsskärmar?  Och hur många staber finns det egentligen och vilken stab samordnar staberna? Och hur orolig ska en Erdogankritiker vara för att resa utomlands? Vill du höra av dig till oss eller diskutera programmet med andra lyssnare?På vår Facebooksida Nordegren & Epstein i P1 kan du skriva till oss eller se vad andra har tyckt till om. Vi svarar så gott vi kan på kontorstid. Det går också bra att skriva direkt i kommentarsfältet på de artiklar där vi öppnat för möjligheten till detta eller skriva till oss på vår mejladress:  ?   Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nobelcenter är beslutat men motståndarna ger inte upp. Nick Hornbys nya bok en hyllning till komedin. Svensk regisserar populär rysk tv-serie om Tjernobyl. Recension av Beyoncés nya album.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

30 år sedan Tjernobyl. Säpo i stabsläge. Hur ska vi hantera alla tusentals digitala bilder vi sitter på, men hur ska man spara, lagra och katalogisera? Svälten i Etiopien och andra afrikanska länder. Fotbollskatastrofen i Hillsborough 1989. I dag kommer juryutslaget.

Gävle är en av de platser i Sverige som drabbades allra värst när det radioaktiva nedfallet blåste in från Sovjetunionen. Hur var de där första dagarna och vad blev konsekvenserna?

Sergei, Olga och Natalia var i närheten av reaktorn i Tjernobyl när den exploderade. Vad minns dom, och hur mår dom idag? Vi besöker platsen för denna världens allvarligaste kärnkraftsolycka.

En jury i Storbritannien slog idag fast att polisen är ansvarig läktarkatastrofen 1989 där 96 människor klämdes ihjäl.

Färre terrorresenärer till Irak, Syrien. Säpo i stabsläge. Fredsförhoppning i Sydsudan. 30 år sedan Tjernobyl. Svälten i Etiopien. Fotbollskatastrofen i Hillsborough, dom idag. Digital bildstres

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

30 år sedan Tjernobyl. Säpo i stabsläge. Hur ska vi hantera alla tusentals digitala bilder vi sitter på, men hur ska man spara, lagra och katalogisera? Svälten i Etiopien och andra afrikanska länder. Fotbollskatastrofen i Hillsborough 1989. I dag kommer juryutslaget. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Om Tjernobyl som plats i fiktionen. Och fröken Julie-tolkningen "She's wild again tonight" ges ut i bok - varför är Strindbergs figur så intressant? Dessutom veckans klassiker: West side story. Det är idag 30 år sen kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade. Händelsen och platsen har med tiden fått mytiska drag och lockar i dag så väl turister och äventyrare, men också musiker, filmare och författare. Tjernobyl har blivit en projektionsyta och en symbolisk brytpunkt i tiden. Men vad berättar egentligen Tjernobyl 30 år senare? Vad har händelsen blivit en symbol för? I sitt reportage möter Helene Alm bland annat Anders Banke som regisserat den ryska tv-serien och författaren Madeleine Hessérus som i sin roman Elefantens fot valde Tjernobyl som skådeplats. Fröken Julie-tolkningen She's wild again tonight visades i höstas på bio, nu kommer den även ut i bokform. Samtal med en av författarna, Josefine Adolfsson - vad är det som är så intressant med Strindbergs Julie-figur? I veckans Klassikern tar Per Feltzin oss med till premiärkvällen för Leonard Bernsteins West side story, i september 1957. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Engelskan har fått en allt starkare ställning som forskningsspråk på de svenska universiteten, och möten på jobbet kan säga mycket om dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Allt mer forskning och undervisning på svenska universitet sker numera på engelska och idag skrivs till exempel nio av tio avhandlingar på engelska. Fördelarna är bland annat att forskningen får internationell spridning och att svenska forskare lättare kan samarbeta med forskare från andra delar av världen, men utvecklingen är inte oproblematisk. Till exempel gynnas forskare ekonomiskt om de blir publicerade i engelskspråkiga tidskrifter, medan forskare som publicerar sig på svenska riskerar att få mindre resurser. Det säger Linus Salö som i dagarna disputerar på en avhandling om vad det innebär att engelskan allt mer ersätter svenskan som forskningsspråk. Dessutom handlar det om något som många av oss lägger mycket tid på men som ofta uppfattas som långtråkigt och tidsödande - möten. I en kommande antologi om mötesetnologi beskriver forskarna vad möten kan säga om ett företag eller en organisation, och möten kan till exempel avslöja dolda maktstrukturer och outtalade konflikter. Det berättar socialantropologen och mötesforskaren Renita Thedvall. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den lilla byn på 480 invånare ökade med en tredjedel när flyktingarna kom. Byborna mötte upp med stort engagemang. Men under ytan finns också sönderklippta fiskenät och de som slutat heja på varandra. Uppslutningen blev stor i Tärnaby när flyktingarna kom till den lilla västerbottniska byn i november, den by som för de allra flesta är känd för världsmästaråkarna i slalom. Kan man bli världsmästare på en sak, kan man ju lika gärna försöka bli det på nåt annat. Johanna Almström Snabbt efter att flyktingarna kommit öppnade två frivilligskolor där de asylsökande kan lära sig svenska i väntan på uppehållstillstånd, pensionerade sjuksköterskor volontärarbetar på asylboendet och Idrottsklubben IK Tärnaby välkomnar alla som vill lära sig åka längskidor och lånar ut utrustning. Det finns stick och virkcafé och spelkvällar, allt för att flyktingarna ska känna sig hemma och välkomna. Men under ytan finns också de som klipper sönder nät och har slutat hälsa på de bybor som hjälper flyktingarna. Ett program av Gunilla Nordlund Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Vad är det för typ av strålning vi har behövt akta oss för, och vad gör den med kroppen? Trettio år har gått sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen spred radioaktiva utsläpp över flera länder. Framför allt handlade det cesium, som avger gammastrålning. Men vilka, och hur många, som får cancer på grund av Tjernobyl kommer vi aldrig att säkert veta. Vetandets värld talar med Leif Moberg som under katastrofen arbetade vid dåvarande Strålsäkerhetsinstitutet, Pål Andersson på Strålsäkerhetsmyndigheten som har koll på cesiumhalterna idag samt Andrzej Wojcik, professor vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet. Camilla Widebeck   Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varför är det alltid Göteborg som levererar de mest hängivna ordvitsarna? Och vi tittar närmare på igenkänningshumor. Möt Ellen Ekman som gör den tecknade serien "Lilla Berlin". UR.

För barn

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Det bästa är illsneduranden Åsa Larsson är författare. I vanliga fall skriver hon deckare, men nu skriver hon en spänningsserie för barn i den magiska mellanåldern, 9-13. Åsa växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Hon gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Färre terrorresenärer till Irak, Syrien. Säpo i stabsläge. Fredsförhoppning i Sydsudan. 30 år sedan Tjernobyl. Svälten i Etiopien. Fotbollskatastrofen i Hillsborough, dom idag. Digital bildstress.

Aktualiteter

Från 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Färre terrorresenärer till Irak, Syrien. Säpo i stabsläge. Fredsförhoppning i Sydsudan. 30 år sedan Tjernobyl. Svälten i Etiopien. Fotbollskatastrofen i Hillsborough, dom idag. Digital bildstress.

Aktualiteter

Första rad: vi knyter nävarna Diktsamling: "och vi fortsatte att göra någonting rörande" Förlag: CL(P) Works 2016 Uppläsare: Elis Burrau Musik Aaron Parks: A curious bloom Exekutör Aaron Parks, piano Från 12:00.

Kultur, Repris