SR, P1 2016-05-06

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Det är Kristi himmelsfärd och våra programledare är lediga. Därför bjuder vi på ett program med pärlor från våren - det handlar om biodling, utvecklingen i Afghanistan och att jobba fram förälskelse. Intresset för biodling har ökat i Sverige under flera år, samtidigt som hoten mot binas överlevnad är flera. Hur mår de egentligen? undrar Louise och har bjudit in Eva Forsgren, samverkanslektor i biodling med inriktning bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet, och biodlaren Peter Schneider Vingesköld för att diskutera det. Vi får besök av Ivar Andersen, författare till boken Afghanistans enda gris och andra vykort från imperiernas kyrkogård. Det blir ett samtal om biståndsarbetares supande och knarkande, Sveriges deltagande i den USA-ledda NATO-missionen och mycket mycket mer. SVT-serien Gift vid första ögonkastet som sändes under våren väckte många frågor här på redaktionen om kärlekens natur. Kan förälskelse uppstå som ett resultat av medveten ansträngning? Vi frågar Fredric Bohm, legitimerad psykolog och socionom och Åke Pålshammar, senioruniversitetslektor institutet för psykologi, Uppsala universitet. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producenter: Ülkü Holago och Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Män måste prestera, män måste vara bäst" säger Björn när Mia Blomgren ringer upp. Och män presterar för att imponera på kvinnor fortsätter han. Janne är 160 centimeter lång och har fått hitta andra sätt att imponera på kvinnor. Hugo som är en duktig pojke har tröttnat på kravet att alltid lyckas. Kent som också skrev till Mia efter serien om Män och patriarkatet  säger att han är en misslyckad man som har gett upp hoppet om att hitta en kvinna som accepterar honom som den mjuke man han är. Möt dessa män och några till i det första programmet av tre i Mia Blomgrens nya serie Duktiga pojkar och misslyckade män som är en uppföljning av serien Män om patriarkatet. Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här? Sverige ligger långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. Klotet berättar om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags. Sänds även måndag kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Klaustrofobiska och charmlösa om än bekväma för den late. Så beskriver nog de flesta av oss de hissar vi brukar träffa på. Men det finns undantag. 1957 berättade Sven Aurén om ett sådant i Paris. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Repris från 16/11-2008

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Två turkiska journalister får årets pris till minne av Anna Politkovskaja - hur ser pressfriheten ut i Turkiet? Och första delen i ny reportageserie: Stängslet och gränsen. Och vi ser om en klassiker. Igår, dagen innan pressfrihetens dag, tillkännagavs att Publicistklubbens pris till minne av den ryska journalisten Anna Politkovskaja i år går till de två turkiska journalisterna Can Dündar och Erdem Gül. Efter deras avslöjande om hur turkisk underrättelsetjänst smugglar vapen till stridande grupper i Syrien sitter de nu fängslade. Samtal med frilansjournalisten Tomas Thorén om en hotad pressfrihet i Turkiet. Idag startar en ny serie här i P1 Kultur med rubriken "Stängslet och gränsen". Många regeringar i europeiska länder har på senare tid lagt allt större energi på att bygga murar och resa stängsel mot omvärlden. På vissa håll ifrågasätts hela EU-projektet. Samtidigt har vi den största flyktingströmmen i modern tid att förhålla oss till och som i många länder driver på byggandet av nya stängsel mot omvärlden. I en reportageserie i fyra program möter vi konstnärer, aktivister, dramatiker, forskare, flyktingar, filosofer och andra som berättar om hur de upplever den nya situationen. I den första delen besöker vi den grekiska ön Samos, Polens huvudstad Warszawa, Minsk i Belarus samt Helsingborg. Producent för "Stängslet och gränsen" är kulturredaktionens Fredrik Wadström. Veckans Klassiker tar oss med till en parisisk förort. Det handlar om den franska filmen La Haine, eller Medan vi faller som är den svenska titeln, från 1995. Saman Bakhtiari har sett om filmen 20 år senare och ser samtiden spelas upp på film.    Från i tisdags. Sänds även i morgon kl. 19.03.

Kultur, Repris

Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige. Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige. - Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige. Niklas Zachrisson Från i söndags. Sänds även på lördag kl. 16.35 och kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kanske vet vi nu mer om den mystiska mannen bakom den virtuella valutan bitcoin. Det går lite vingligt för valutan, men tekniken bakom har visat sig användbar i en alltmer digitaliserad ekonomi. I många år gömde han sig bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto, men till slut trädde den australiensiske entreprenören Craig Wright fram.  Men det ska tilläggas att bevisen kanske inte räcker för att slå fast att han verkligen har grundat bitcoin-valutan. Trots att värdet minskar på bitcoin är det här bara början på de digitala valutornas utveckling, menar många forskare. Troligen kommer bitcoinsystemet utvecklas till något bortom en vanlig valuta. I dagens Vetandets värld som är en repris från 2014 tar vi reda på bakgrund, nuläge och framtid för den digitala valutan. Mats Henricson, programmerare och ordförande i svenska bitcoinföreningen berättar hur bitcoinnätverket startade. Robin Teigland, bitcoinforskare och docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar hur självorganiserande grupper, så kallade nätverk, skapar allt fler valutor på nätet. Anders Ögren, finanshistoriker och docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet tycker inte att man kalla bitcoin för riktiga pengar ännu, eftersom det inte går att få lön eller betala skatt med valutan. Jonathan Jogenfors, forskar om säkerheten kring bitcoin vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Han menar att det är vanlig klassisk datorsäkerhet som brister, inte själva bitcoinsystemet. Frank Schuil, chef för Bitcoinföretaget Safello, visar upp Sveriges enda bitcoinautomat. Nanok Bie, kommunikationsansvarig på bitcoinföretaget KNC Miner, berättar hur bitcoin skapas med hjälp av företagets snabba datorer. Reporter: Niklas Zachrisson Programledare: Johan Thorstenson Från i går.

Vetenskap, Repris

I skuggan av miljöpartiets kris och fallande opinionssiffror för regeringen har Vänsterpartiet just nu sin årliga kongress. Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt frågas ut. Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach är på plats i Örebro under kongressen ger en bild av Vänsterns och Jonas Sjöstedts utmaningar.

För första gången på 36 år inleder Nordkoreas diktator Kim Jong-un en kongress med det styrande partiet i landet. Det är det enväldiga Arbetarpartiet samlas för en partikongress. Kongressen hålls bara några månader efter Nordkorea utförde sin hittills fjärde kärnvapenprovsprängning, med följden att FN:s säkerhetsråd har infört skärpta sanktioner mot landet. Anna Fifield, asienkorrespondent för Washington Post är på plats på kongressen och i studion Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Att ta studenten är inte bara roligt utan det kan idag också bli en kostsam historia. Många elever känner trycket av att man förväntas spendera mycket på sitt studentfirande. Reportage av Joel Wendle och samtal med kuratorn Louise Anvell.

Filippinerna har ett stort behov av utbildad arbetskraft framöver. Men utbildningssystemet lever idag inte alls upp till behoven och många barn får ingen skola alls. Trots detta är skolfrågan en liten fråga inför det kommande valet. Vår Asienkorrespondent Margita Boström har besökt en skola för gatubarn.

Krisen i Venezuela blir allt djupare för varje dag och det råder akut brist på mat, hygienprodukter och mediciner. Och särskilt svår är situationen på landets sjukhus där patienter nu dör på grund av bristen på medicin. Reportage av vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Lars Segerstedt, sjukhuspräst vid Norrlands Universitetssjukhus håller andakt på veckans tema "Sanning". När Jesus säger: "Jag är vägen, sanningen och livet", blir det inte alltför sällan en stridsfråga kring hur vi ska tolka sanningen. Det blir lite motsägelsefullt kring vilka av oss som tolkar sant. För mig är Jesus vägen och livet, och att det är i den sanningen som jag får vila, bli buren och utmanas. Lars Segerstedt. TextPsaltaren 25: 4-9 Musik Din klara sol går åter upp - Anders Widmark Gå med Gud psalm 826 - Tommie Seón och vänner  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Att söka frid eller drama. Camilla Lif är präst i Kunsgholms kyrka i Stockholm sedan 16 år tillbaka. Hon skriver texter för Kyrkans tidning och gör Helgsmål och Gudstjänster i P1. Camilla är uppvuxen med mumintrollen på lantstället i Finlands skärgård, och tillbringar all sin lediga tid där vid stranden. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Internationell musikfestival i Kuba, recension "Mother's Day", "Gränslöst"-utställning på Göteborgs Konstmuseum. Programledare Andrea Valderrama.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Recension "Francofonia", The Rolling Stones sura på Donald Trump och bok som ägdes av Anne Frank såld på auktion. Programledare Andrea Valderrama.

Kultur

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brist på allt i Venezuelas sjukhus. Dyrt att ta studenten. Kongress i Nordkorea. Bristande skola i Filippinerna. Vänsterpartiet på kongress i Örebro.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 från Umeå om bland annat schlager, livvakter, gudstjänster Ring P1 från Umeå med programledare Sverker Olofsson, producent Peter Öberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans program ska vi nosa på hundar, varelser med måttligt modeintresse - men med hög trendfaktor. För inte ens jyckar kan helt ducka för modetrender. Tyvärr, vill man inflika. Det är ingen tillfällighet att alltfler chihuahuas och yorkshireterriers överges, eller lämnas bort. Att ha en liten hund i handväskan - något som den tidigare överallt förekommande Paris Hilton bidrog till att lansera över världen - är idag en lika stendöd trend som Paris Hiltons karriär som it-girl. Idag är det snarare franska bulldoggar som bör se om sina pensionsförsäkringar. Hundar har förstås länge betraktats som mer eller mindre moderiktiga, beroende på hur de sett ut. Det visar inte minst konsthistorien, där vissa raser förekommer flitigare än andra, under olika epoker. Kungligheter och societetsmänniskor har ofta porträtterats med "de allra senaste" modellerna, hundar som har importerats eller korsats fram. Men idag är det snarare inom modevärlden man hittar de trendsättande hundarna. Donatella Versace visar självklart upp sig på Instagram med sin Jack Russelterrier vid namn Audrey på jobbet, gymmet och i poolen. Självklart bär hunden utsirade halsband från märket. Känd från Instagram är även Neville Jacobs, den amerikanske modeskaparen Marc Jacobs bullterrier. Det vill säga de bedårande hundar som ser ut som kompakta grisar med pokerfejs. På sitt eget Insta-konto - som har nästan 190 000 följare - visar Neville Jacobs ofta upp sig i människokläder av husses design. 2015 blev han omslagspojke på den amerikanska tidningen Paper. Samma år blev han kallad för "den hårdast arbetande hunden i modebranschen" av New York Times, som gjorde, och lade ut, en videofilm om en dag i hans liv på sin hemsida. Tack vare internet och sociala medier sprids även information om modeskapares hundar snabbare idag, och får dem att bli kändisar i sin egen rätt. I veckans program besöker vi en modellagentur för hundar. Idag anlitas nämligen mode- och skådespelarhundar flitigt i allt från film till modejobb och reklam. Vi träffar Christina Röed som har agenturen Dogmodel & Co. Vi pratar också med Agneta Hertbris Bollemark som sedan 20 år tillbaka driver Husdjursspinneriet där hon spinner garn av päls från hundar, katter och andra husdjur. Vi diskuterar även hundutställningar med exteriördomaren Hans Rosenberg från Svenska Kennelklubben. Och så pratar vi med den kanadensiska fotografen och konstnären Shari Hatt som 2004 fick i uppdrag att ta porträttbilder av modeskaparen Alexander McQueens tre hundar - Minter, Juice och Callum. Sänds även på söndag kl. 14.03.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. Vi möter dem och talar om hörselnormen i samhället och hur de vill att dövskolan ska fungera. UR. Ljud: Östervångskolan. Polis frågar: varför måste jag bära ut dig? Är det värdigt? Moa Larsson, reporter (Moa): I början av april kedjar fyra personer i tjugoårsåldern fast sig i ett trappräcke på en dövskola i Lund. Dom vägrar att flytta på sig och skolan tillkallar polis. Dom fyra kallar sig dövaktivister och dyker upp när de tycker att döva och hörselskadade inte får sina rättigheter tillgodosedda.  Rebecca Jonsson: Civil olydnad gör jag för att iordningställa samhället på nåt sätt. Markera för samhället. För vi döva vi syns inte så mycket. Det finns liksom inget som skyddar oss i samhället och våra rättigheter. Moa: I skoministeriet i dag, om dövaktivisternas kamp. Dom säger sig kämpa mot hörselnormen i samhället och för utbildning på sina egna villkor. Rebecca: grundskolan är en väldigt viktig tid, för att vi ska bygga oss starka. Ljud från aktionen: Polisen: Ja då har ni framfört det. Då går ni ut härifrån. Aktivist: Vi uppmanar rektorn till en dialog! Polis: Asså, antingen går ni själva eller så kommer det fler poliser och bär ut er.  Ljud: av kedjor, elever aktivister och poliser Moa: Protesten på Östervångskolan i Lund gäller tillsättningen av en ny rektor. Den enda döva kandidaten har inte gått vidare i rekryteringsprocessen och nu protesterar eleverna. Ljudet är från en mobilfilm från aktionen. På plakat i brun papp, har eleverna skrivit: "Döva vet bäst om döva", "Oralism nej tack" och "Döv rektor nu!".  De fastkedjade aktivisterna, har rest till Lund för att stödja eleverna och vägrar att lämna skolan. De ber om ett möte med rektorn, men istället tillkallas polis. Polisernas klipper sönder den tunga metallkedjan och släpar ut de fyra tjejerna i armarna.  POLISEN: Ska vi behöva klippa fler kedjor eller har ni förstått budskapet? Moa: Med sig har de en tolk, som översätter mellan dem och polisen.  Aktivist: Frågan är om ni har förstått vårt budskap! Polis: Det har inte med saken att göra! Ljud: Köksmiljö Moa: En vecka senare träffar jag en av aktivisterna, 23 åriga Rebecca Jonsson. Hon bor i Vänersborg, är döv och till hösten vill hon söka in på lärarprogrammet i Trollhättan.  Moa: ja, men då så, sätter ni mitt emot varandra så sitter jag bredvid? Det blir nog bra. Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och vi sätter oss i en liten ring i mitten en soffgrupp. Rebecca säger att hon är aktivist eftersom att döva ständigt utsätts för förtryck av den hörande världen. Det värsta av allt, säger hon, är när hörande betraktar döva som funktionshindrade. Rebecca: Det är problemet, att samhället ser oss som funktionshindrade, och vi vill inte att samhället ska se oss på det sättet. Jag försöker be hörande att sluta jämföra döva med andra funktionshinder, för det är inget funktionshinder, det är viktigt att betona!  Rebecca: Till exempel: när bäbisar föds, om det är en flicka, så opererar man ju inte den till en man. För läkarna är medvetna om mansnormen, och att kvinnor kämpar för lika rättigheter osv osv. Och att vara flicka är ju ingen sjukdom! Men så fort det föds en döv bäbis så ska den opereras med CI, för att göra den hörande. Varför?  Moa: Jag tänker att det kanske är naturligt på ett sätt, att hörande ser det som ett funktionshinder eftersom det kan hindra kommunikation. Eftersom majoriteten av alla människor är hörande, så är det kanske inte så konstigt att det finns en hörselnorm? Rebecca: Nä nä..., ok. Men om du ska besöka ett land, och du inte kan engelska och dom bara pratar arabiska där till exempel. Är du funktionshindrad då? eller vad är problemet? Problemet är kommunikation. Inte är att du är fysiskt förhindrad. Du kan, men det är olika språk helt enkelt.  Moa:  När fick du den känslan, har du alltid haft den eller är det något som har växt fram?  Rebecca: När jag var yngre så förstod jag inte riktigt. Och lärare sa hela tiden att vi döva skulle få det svårt i samhället. De har hela tiden berättat vilka hinder vi kommer att bemöta i framtiden. De har haft attityden att "majoriteten är ju hörande och då måste ni också anpassa er". Och då lärde jag väl mig det, och tyckte väl då att det var normalt då. Men det är det inte. Det är fel.  Moa: Rebecca är inspirerad av den brittiske forskaren och dövaktivisten Paddy Ladd, och hans tankar om att Deafhood - dövhet som en positiv identitet och en egen kultur. Men särskilt viktig är också en lärare som hon hade i skolan. Han var den första som visade  att man kan vara stolt över att vara döv.  Rebecca:  Den läraren gav mig att jag började bygga mig själv lite grann. Utan den här läraren tror jag inte att jag hade varit den jag är i dag. Det var bara hans sätt att visa att det är helt naturligt att vara döv, teckenspråket är så självklart. Rebecca: Och ibland då när jag var liten så kanske man skulle vara lite rebellisk under en lektion och teckna lite halvtaskigt. Och då hann jag ofta bara säga en halv mening, för då kunde han svara direkt. Och då blev jag tyst och slutade bråka direkt. Andra lärare kunde inte det med mig, för de flesta lärare har inte dövkompetensen. De kan teckenspråk, ja visst, en del bättre och del sämre. Men inte tillräckligt bra, de kunde aldrig få tyst på mig. Rebecca: Och ofta var det på andra lektioner då det var kaos och bråk, då fick de andra lärarna fick gå och hämta just den här läraren. Och då tecknade han på sitt språk till oss.  Och det är dövkompetens på något sätt. Han visste exakt hur döva fungerar, hur dövkulturen är. Han hade allting. Och det är den bristen som dövskolorna har idag. Moa: Särskilt allvarligt, säger Rebecca är att synen på dövhet som en medicinsk diagnos finns även i specialskolorna. Många lärare är själv hörande, och det finns de som betraktar dövhet som någonting negativt. Ibland har det till och med hänt att lärare försökt få elever att prata, eller i smyg kontrollerat hur mycket en elev egentligen elev hör. Rebecca: Dövskolan ska vara en förebild för döva barn. Man ska vara stolt över att man är döv, men idag är det tyvärr inte så. Rebecca: Rektorerna, det finns inte en enda dövskola som har en rektor som är döv och har dövkompetens. Och färre i familjerna kan teckenspråk, det är bara barnet själv som kan och går på en dövskola. Då blir det lätt så att föräldrarna ställer krav på att barnen ska lära sig att prata inom undervisningen. Det är synd, för föräldrarna vet inte bättre.  Då börjar skolan kanske dra lite mer åt det hållet...  att man ska integreras med hörande för att få språket och för att samhället ska fungera i stort. Det är mycket allvarligt, integration hjälper inte döva barn.  Ljud: Gatumiljö Moa: När det gäller de hörselskadade barnen i Sverige ser situationen annorlunda ut. Av dem har en majoritet valt att gå i vanliga skolor. Men flera undersökningar visar att det oftast inte gynnar de hörselskadade barnen, och att skolor i regel inte har den kompetens som krävs för att ge dem en likvärdig utbildning. Statistiken visar att hörselskadade barn i vanliga klasser både mår sämre, och har sämre betyg än andra elever.  Emma Westermark: Man kanske inte bor nära en specialskola och inte vill skicka sitt barn så långt, eller så är det barnen själva som vill känna att de klarar att gå integrerat. Just eftersom hörselnormen är så stark. Moa: 20-åriga Emma Westermark är en av de hörselskadade unga i Sverige som har testat att gå på ett hörande gymnasium.  Emma: Jag ville välja ett gymnasium som verkade ha en bra utbildning, och sen ville jag att det skulle finnas möjlighet välja natur-natur eller natur-samhälle. Moa: Emma har haft cochleaimplantat sen hon var liten, ett hörhjälpmedel som radikalt förbättrar hennes hörsel. Men trots det, och trots att den nya skolan hade både hörselslinga, och lärare och elever utrustats med mikrofoner, så var det svårare än hon förväntat sig att gå in en hörande klass. Emma: Jag var tvungen att gå fram till läraren och ge läraren mikrofonen, inför varje lektion och att påminna alla elever att de skulle använda sina mikrofoner. Och de är ju inte på hela tiden. Man måste ju ta upp den, sätta på den och prata i den. Och läraren glömde ofta bort att påminna dem, så då fick jag göra det Moa: När påminde du, var det inför lektionen, eller var det mitt i när nån pratade? Emma: Ja, det var när nån pratade, "mikrofonen!" typ. Moa: Hur kändes det? Emma: Jobbigt, man vill ju inte avbryta någon som antingen frågar eller svarar på något.  Men det var inte lärarna som var det största problemet, utan kompisarna.  Moa: Hur ser du på att det blev så? Emma: Jag berättade ju för alla att jag var hörselskadad, och visst det kan bero på bristande kunskap om hur man bemöter en hörselskadad person. Men också att man inte orkar. Det tar extra energi. Och då struntar man i personen som är hörselskadad istället. Moa: Tänkte du direkt att du skulle sluta eller att försökte du kämpa vidare? Emma: Ja, i början tänkte jag att det är nog bara så här i början. Men då hade jag ju fortfarande energi kvar, att försöka hänga med i samtalen, lära känna folk och hänga med på lektionerna. Men sen i slutet kände jag att jag har ingen energi kvar - det går inte. Just för att den sociala biten ger i alla fall mig mycket energi, och då har man ju energi till att plugga.  Ljud: Automatisk dörr som öppnas, korridor. Moa: Redan efter en och en halv månad bytte Emma till riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Där mådde hon bättre, fick vänner och bra betyg. Och direkt efter studenten började hon läsa till Biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet.  Moa: Det är sen eftermiddag och vi promenerar runt i korridorerna och kikar in i de tomma laboratoriesalarna. Emma: Där inne brukar vi vara en del och labba...  Moa: På universitet har hon också en del stöd. Det finns en ljudslinga, hon har anteckningsstöd och teckenspråkstolk. Universitetsstudierna fungerar bra, men mötet med den hörande världen på universitetet har fått henne att tänka mer på hörselnormen i samhället.  Emma: När man sitter i lunchrummet, eller står utanför föreläsningssalen och snackar, då är det klart att om det är för många i samtalet, eller om man står för långt ifrån så hör man inte. Ljud: Emma går i korridorren och visar.  Moa: I efterhand har hon också funderat på om hennes val av ett hörande gymnasium, och om det grundade sig på något mer än vilken utbildning som var bäst.  Va det så att ett hörande gymnasium innebar mer status för henne själv och de andra i hörselklassen? Emma: Det var på nåt sätt coolt att umgås med hörande, och då var det ju självklart coolt att välja ett hörande gymnasium.  Moa: Det här att det var coolt att umgås med hörande. Hur plockade du upp det, eller var det nåt du själv kände?  Emma: Det var några i min klass som umgicks med hörande och det kändes som att de fick högre status på grund av det. Det var mer en känsla att hörande är bättre.  Emma: Och bland döva finns det ju mer en dövkultur, en gemenskap. Att man känner sig stolt och glad över att vara döv. Medan samma gemenskap, upplever jag det som, inte finns bland hörselskadade.  Moa: Skulle skolan kunna göra något för att stärka gemenskapen? Emma: Kanske ta upp diskussionen mer kring att vara hörselskadad. Och att lyfta orättvisorna och faktiskt diskutera hörselnormen. Jag vet inte om det begreppet fanns då, när jag gick i skolan. Det är i efterhand som jag har förstått en del av problematiken. Moa.: Förändrade de dig på något sätt?  Emma: Jag kanske blev mer trygg i mig själv. Just för att jag förstod saker som hade hänt. Förstod mig själv bättre helt enkelt. Ljud: gatumiljö, utomhus. Buss kör förbi. Bildörr smäller igen. Moa: Vi återvänder till dövaktivisten Rebecca Jonsson i Vänersborg.  Här ligger Vänerskolan, en annan av Sveriges dövskolor. Under våren har man beslutat att skolan ska slås samman med en skola för hörande elever. Ledningen beskriver flytten som modernisering och en möjlighet för eleverna att komma in i ett större sammanhang.  Men Rebecca Jonsson, som själv gått hela sin skoltid på Vänerskolan, är kritisk.  Vi har stämt träff med Celine Nyqvist som går i sjuan här på Vänerskolan, och som också är emot en sammanslagning.  Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och jag frågar Celine varför en sammanslagning inte är bra för de döva eleverna.  Celine Nyqvist: Det har ju hänt så mycket på de andra dövskolorna som har gjort det, och att de döva har blivit mobbade.  Jag minns själv när jag var liten och gick på en hörande skola. Då var jag tvungen att läsa på läpparna hela tiden. Och jag var tvungen att prata och det är jobbigt för mig. Jag blev också mobbad på den skolan, av de hörande.  Jag tror att om vi integreras med hörande, så tror jag att döva blir splittrade. Och att hörselskadade börjar umgås mer med hörande än med döva. Så då tror jag att vi döva blir ensamma helt enkelt.  Moa: Vi promenerar runt skolan och Celine tecknar till Rebecca att det nyligen hänt att en av lärare börjat prata med talad svenska med en av eleverna.  Rebecca: Vaddå, började de prata med eleverna?  Använde de inte teckenspråk?  Celine: Nä! Rebecca: Att personalen gör så, de ska ju uppmuntra teckenspråk! Moa: Men hur tolkar du det att de började prata på det viset? Celine: Ja jag blev helt vansinnig, kände jag. Och när de pratade med andra elever i klassrummet så fick jag nästan agera tolk åt de andra. Eleverna blir tvingade till att tolka på lektionerna i bland, och det är inte bra.  Moa: Rebecca Jonsson arbetar aktivt för att stoppa flytten av Vänerskolan. Hon har skickat ett öppet brev till Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM, där hon kritiserar myndigheten för att köra över de döva eleverna och sakna dövkompetens.  I protestbrevet bifogades också drygt 700 namnunderskrifter och intervjuer med missnöjda och oroliga elever på olika specialskolor: "Jag tycker att vuxna skall visa respekt för oss när vi inte hör så bra, och att vi vill ha mer teckenspråk." "Jag blev tvingad av en lärare att prata på lektionen! Det var det värsta jag har varit med om." "Min lärare har sagt till mig öga mot öga "Flytten kommer att hjälpa er in i samhället och få hörande kompisar" - Jag blev chockad över att läraren sa så till mig." "Hur kommer det bli när vi flyttar? Jo, allting kommer att vara på talspråket." "Jag är verkligen orolig för framtiden man vet aldrig om teckenspråk kommer att försvinna." Ljud: gatutjud, bilar Moa: Jag söker upp Specialpedagogiska skolmyndighetens generalsekreterare Greger Bååth och frågar varför det är så, att den myndighet som ska värna om dövas rätt till utbildning, saknar dövkompetens. Greger Bååth: Ja jag kanske inte delar den uppfattningen. Därför att ha kunskap om döva och hörselskadades livssituation och behov är en väldigt viktig ingrediens i hela vårt arbete. Och vi har personal som har jobbat med det här i flera år, och har den kompetensen.  Och utöver det så har vi ju i våra specialskolor ganska många anställda som själva är döva eller hörselskadade, och på det sättet kan bidra den typen av perspektiv.  Moa: De pekar ju till exempel på att ingen rektor för någon av era skolor är döv och har tillräcklig dövkompetens. Greger: Ja det stämmer. Men när vi rekryterar, så rekryterar vi ju inte efter funktionsnedsättning, utan från de förutsättningar som gäller för en aktuell tjänst. Och vi skulle gärna ha flera döva medarbetare och även skolledare. Men hittills vi har haft svårt att hitta sökande som uppfyller de kompetenskrav som finns. Moa: Men hur du på att det ser ut så? Är det inte problem att det inte finns en enda rektor som är döv? Greger: Jo, jag skulle gärna se fler döva skolledare. Och en sak som vi faktiskt funderar på är att se över våra krav i samband med rekrytering till de här tjänsterna. Dvs att de kraven som finns på teckenspråkskompetens och kunnande kring de här frågorna ska ändras till ett "ska-krav", idag är det ett "bör-krav".   Moa: Hur ser du på den här uppfattningen, att det faktiskt är döva som vet bäst om vad som är bäst för deras egen utbildning? och att det är därför att det är ett problem att det är så få döva inom skolledningen? Greger: Ja, det är klart att har man en funktionsnedsättning så vet man ju bäst hur den egna livssituationen är, det kan man inte argumentera emot. Och därför är det viktigt för oss att få medarbetare som är döva och hörselskadade. Men de ska ju få en tjänst hos oss, på samma villkor som alla andra. Inte för att de har en funktionsnedsättning, utan att de har den kompetens och kunnande som krävs.  Men har vi två jämbördigt sökande, med samma meriter, så skulle jag aldrig tveka att ta den som själv är döv eller hörselskadad.  Men sen försöker vi ju fånga upp kunskapen på annat sätt, till exempel genom en aktiv dialog. Vi har föräldraråd, elevråd etc. För att få in synpunkter och kunskaper. Moa: Men tycker du att det är tillräckligt som det är idag? Greger: Jag tycker det är bra, men vi kan inte säga att vi är färdiga på något sätt. Vi måste hela tiden hitta nya former för dialog.  Moa: Slutligen frågar jag Greger Bååth vilka fördelar han ser med att flytta dövskolor till hörande skolor. Så som redan skett med Östervångskolan i Lund, och som eventuellt också kommer att ske med Vänerskolan.  Greger: Ja dels är det en lokalfråga. En del av våra skolor har ett minskat elevunderlag, vilket har fått oss att leta efter nya lokaler. Men det finns också en tanke om att hitta möjliga samarbeten, om båda parter tycker att det är intressant.  Och vi kan ju konstatera att på Östervångskolan har det varit en kraftig elevökning sen de här tankarna på en flytt introducerades för fyra-fem år sen. För vi har ju bara ambitionen att utveckla skolan så det blir bättre för eleverna som går hos oss. Moa: De som är döva, de är ju flera av dem som menar ju att det faktiskt kan skada deras identitetstrygghet, som man måste bygga i unga år.  Greger: Jag har fullrespekt för att man är mån om att vi ska ha en bra teckenspråkskompetens och bra teckenspråksmiljö. Språk och identitet hänger ihop.  Men till saken hör också att elevgrupperna har förändrats de senaste åren. Idag har vi ju en stor elevgrupp som har cochlea-implantat eller andra hörseltekniska hjälpmedel. Och de har möjligheten att också kommunicera med talad svenska. Och det är en grupp som vi också måste ta hänsyn till. För vi måste möta alla gruppers behov. Och då tror vi att vara i närheten av en grundskola det kan ge goda möjligheter till samarbeten, som kan vara väldigt positiva för oss. Ljud: Köket hos Rebecca Rebecca: Det krävs ju inte integration med andra skolor för att samarbeta. Dom måste fatta, att vi föds in i det hörande samhället. Allt vi gör är med hörande! Vi har hörande föräldrar. Och om vi vill vara med i en sport, som till exempel fotboll, då går vi till ett fotbollslag och klubb och tränar med dem. Om jag ska klippa håret så finns det ingen döv frisörsalong! Det är hörande där också. Om jag ska åka buss, vem kör? Jo, en hörande busschaufför. Vill jag handla i mataffären, och fråga var mjölken står nånstans, ja då måste jag fråga en hörande.  Vi är redan integrerade i samhället, vi behöver inte det i skolan också! Vi behöver en plats där vi kan få vara oss själva helt enkelt. Det tycker jag är viktigt med dövskolan. Att vi ska värna och lyfta dövkulturen och teckenspråket. För vi har inga andra platser under vår uppväxt.  Moa: Det här var Skolministeriet. Producent var Karl Brodin, tekniker Krister Orreteg och jag heter Moa Larsson.  Vill du nå oss i redaktionen så kan du göra det på sociala medier, eller på vår mailadress: skolministeriet@ur.se Ett program av Moa Larsson. Sänds även kl. 21.03 och natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hans Gunnarssons nyskrivna radionovell beskriver en uppgörelse som känns lika hopplös och frustrerande för de båda som deltar i den. En handläggare på en arbetsförmedling någonstans i Sverige har av någon anledning straffat ut sig från sin arbetsplats. Ingen begriper varför. Under nästan trettio år har Jon Arnesen uppskattats som skicklig, samvetsgrann, vänlig och trygg av sina arbetskamrater. Tills något hände. Nu sitter han själv som klient hos en ganska oerfaren handläggare. En situation som de båda uppfattar som ganska hopplös. Men händelserna tar en plötslig vändning som handläggaren är helt oförberedd på.  Hans Gunnarsson debuterade som författare 1996 med novellsamlingen Bakom glas, som tilldelades Katapultpriset för årets bästa debut. Sedan dess har han givit ut både noveller och romaner, bl.a. En jävla vinter. Hans Gunnarsson har också utmärkt sig som manusförfattare till ett flertal filmer, bl.a. filmatiseringen av Jan Guillous Ondskan, i samarbete med Mikael Håfström. Hans Gunnarssons senaste roman All inclusive kom ut på Bonniers 2015. Magnus Roosmann har efter utbildningen vid dåvarande Statens scenskola i Stockholm uppmärksammats både på teaterscenerscener som Uppsala Stadsteatern och Dramaten, i film och TV, samt med uppläsningar i en rad ljudböcker. Nyligen medverkade Magnus Roosmann i TV-serien Det mest förbjudna, baserad på Kerstin Thorvalls roman med samma namn, och just nu kritikerhyllas han i Fåglarna av Terjei Vesaas på Dramaten. Från igår 19.35

Kultur, Repris

Kultur

Månadens Diktare: Gloria Gervitz Första rad: Jag finns Diktsamling: "Migrationer" Förlag: Wahlström & Widstrand 2009 Översättning: Ulf Eriksson/ Magnus William Olsson Uppläsare: Monica Wilderoth & Gloria Gervitz 1976 började Gloria Gervitz skriva på den långa dikt i sju sviter som blivit hennes enda, "Migrationer". Under de fyrtio år som gått sedan dess, har hon arbetat om dikten ett stort antal gånger och den har därför getts ut i ett flertal utgåvor där ingen är den andra lik. En ny spansk utgåva kommer i höst med tre helt nya sviter. Varje dag den här veckan läser Gloria Gervitz tillsammans med skådespelaren Monica Wilderoth  ur "Migrationer". Inspelningen är gjord under författarens Sverigebesök på Världspoesidagen den 21 mars. Gloria Gervitz föddes 1943 i Mexiko City som barnbarn till judiska invandrare som flytt pogromerna i Ukraina. Idag lever hon delvis i USA. Musik Felix Mendelssohn: Lied ohne Worte a-moll opus 62:5 Exekutör Javier Perianes, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

I tredje delen av Ögonexperimenten avslöjar vi de dyra konsekvenserna för forskningsledaren, och hur Vetenskapsrådet nu föreslår extra kontroller för att ha koll på svensk forskning utomlands. Konstgjorda hornhinnor från Linköping har använts på svårt sjuka och nästan blinda patienter i Ukraina, trots att hinnorna egentligen var tänkta till grisar. Ögonexperiment har skett i Ukraina på tre svårt synskadade patienter, trots att de inopererade hornhinnorna från Linköping inte var färdigtestade på försöksdjur. Hornhinnorna visade sig fungera utan att skada människorna, enligt den vetenskapliga studien. - Det är ingen ursäkt i rysk roulette att det klickade och inte small, för det fanns ju en risk att det kunde ha smällt, säger medicinetiker Erik Malmqvist. Den framgångsrika professorn vid Linköpings universitet som utvecklat de konstgjorda hornhinnorna fälls för att ha agerat oaktsamt och för att hon satt sitt namn på en vetenskaplig studie, trots att hon säger att hon inte kände till när experimenten skedde. Den kritiserade professorn överklagar beslutet. Samtidigt drar Vetenskapsrådet in sitt pengastöd till forskaren. - Det är tredje gången i historien vi drar in pengar på det här sättet, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet. I programmet medverkar Johan Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten i Linköping, Lars Terenius, vetenskaplig granskare, Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet, Erik Malmqvist, medicinetiker Linköpings universitet. Reporter: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent:Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Brittisk public service-uppdragsdebatt, en israelisk familjeberättelse i serieform och serier om svenska mord, samt en gränslös blandning av 1700-tal och nutid i ny utställning. I Storbritannien pågår en diskussion kring tv-bolaget BBC som liknar den svenska debatten om public servicebolagens produktion av underhållningsprogram. Nu i maj väntas den konservativa kulturminister John Whittingdales förslag kring BBC:s framtida inriktning. Han har tidigare sagt att mediebolaget över huvud taget inte borde visa framgångsrika publiksuccéer och nu i helgen började det cirkulera rykten att möjligheter att sända de mest populära programmen på prime time ska begränsas. I helgen drar Stockholms internationella seriefestival igång för artonde gången. Den gästas bland andra av den israeliska serietecknaren Rutu Modan, som är Sverigeaktuell med sitt album Egendomen. Och så kommer den svenske serietecknaren Steve Nyberg som kommer ut med seriesamlingen Trygga lilla Sverige. Den handlar bland annat om mördaren John Filip Nordlund och om Sveriges första brevbomber i början av 1900-talet. Vi har också varit på Göteborgs konstmuseum där en ny utställning öppnade igår. Den heter Gränslöst och handlar om 1700-talet speglat i nuet. Dagens OBS handlar om lukternas värld! Programledare Roger Wilson       Sänds även i natt kl. 04.02 och på söndag kl. 19.03.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen. Under veckan har Vetenskapsradion granskat fallet med hornhinnor som var avsedda för grisar, men som opererades in på människor. En professor vid Linköpings universitet anklagas nu för oetisk forskning. Vetenskapsrådet vill nu att svenska etikregler ska gälla även när svenska forskare bedriver verksamhet och gör tester på människor utanför EU. Vetenskapsrådet föreslår stickprov för att kontrollera att forskning utanför EU lever upp till samma etiska krav som forskning i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kommenterar. Vi pratar också om , fästingar som  och cellprover som måste göras om. Vi uppmärksammar också. Programledare är Lena Nordlund Sänds även natt mot lördag kl. 03.02 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hos Ingvar Storm. Jonathan Lindström: Makten viskar långsamt. Jessika Gedin: Gör om, gör bättre. Per Naroskin: Mot det goda ljuset. Jonathan Lindström: Makten viskar långsamt. Makten kunde förr tala i lugn och ro, folket lyssnade lydigt. Idag, när tiden är knapp, journalisterna är mindre artiga och medias alla kanaler försöker överrösta varandra måste makten ta till teatrala små knep för att få vår uppmärksamhet.   Jessika Gedin: Gör om, gör bättre. Istället för att gräma oss över våra misstag och allt slarv i privatlivet och på jobbet kommer vi i framtiden att oss själva en andra chans, möjligheten att göra om, och göra bättre!   Per Naroskin: Mot det goda ljuset. Ny forskning låter oss ana att vi i framtiden kommer kunna tillgodogöra oss ljusets energi och möjligheter utan att låta det gå den ibland obarmhärtiga och miljöförstörande omvägen över djur och växter. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post:     Sänds även kl. 00.02 och i morgon kl. 10.03.

Underhållning

Thin Lizzy dokumentär klar efter 14 år. Marinskijorkestern höll konsert i Palmyra. Och recension av Idiom på Kulturhuset Stadsteaterns scen i Vällingby. Programledare Mina Benaissa

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. V-kongressen Örebro, Sverige och FN:s säkerhetsråd, Fler positiva till svenskt natomedlemsskap, Valet i Serbien, Sahlinaffären, Presidentval på Filippinerna, Rättegång i Köln och Sverige i Hockey-VM.

Efter flera år av kampanjande ska det bli klart om Sverige får en plats i säkerhetsrådet 2017-2018. Sverige, Italien och Nederländerna konkurrerar om två platser. Lyssa på reportage av ?Mats Eriksson.

Övergreppen i Köln skapade stora rubriker i början av året efter att fler än tusen kvinnor attackerades under nyårsfirandet. Många av dem utsattes också för sexuella övergrepp. I dag inleddes den första rättegången att beröra sexuellt tvång.

Efter dramatiken kring Mona Sahlins hastiga avgång som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism frågar vi oss vad som händer med uppdraget nu; hur långt har man nått för att hitta en ersättare, och hur planerar man att arbeta framöver?

I dag genomförs omval på flera platser i Serbien där oegentligheter sägs ha förekommit under parlamentsvalet som hölls för drygt en vecka sedan. Men även om resultatet kan förändras något är ändå sittande premiärminister Alexandar Vucics och hans Progressiva parti valets stora segrare med omkring 48 procent av rösterna. Ett viktigt mål för den serbiska regeringen är att göra Serbien till EU-land men samtidigt visar opinionsmätningar att många serber föredrar Ryssland som samarbetspartner framför EU även om de flesta längtar efter en västerländsk levnadsstandard. Östeuropakorrespondent Johanna Melén rapporterar från ett kluvet land.

På måndag går drygt 54 miljoner Filippinare till val. I valurnan ska de säga vem de vill ha som sin nästa president, vicepresident och en mängd andra poster under de kommande sex åren. Hör reportaget från Manila av Sveriges Radios korrespondent Margita Boström.

Enligt uppgifter till SVT vill valberedningen byta ut miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson. Valberedningen säger till Ekot att uppgifterna inte kommer därifrån, men dementerar inte heller. Nu blir det ännu svårare för språkrören att sitta kvar, säger Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach.

Två journalister på den turkiska dagstidningen Cumhuriyet döms för att ha avslöjat statshemligheter. Deras avslöjande gäller vapenleveranser till rebellgrupper i Syrien. Den ene av dem döms till fem års fängelse, den andra till fem år och tio månader. Vår korrespondent i Turkiet Katja Magnusson om hur besvärande avslöjandet är och vad det betyder för flyktinguppgörelsen mellan Turkiet och EU.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. V-kongressen Örebro, Sverige och FN:s säkerhetsråd, Fler positiva till svenskt natomedlemsskap, Valet i Serbien, Sahlinaffären, Presidentval på Filippinerna, Rättegång i Köln och Sverige i Hockey-VM.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Journalisterna Hanna Fahl, Dagens Nyheter, Henrik Torehammar, Aftonbladet/Sveriges Radio, Lisa Bergström och Måns Hirschfeldt, Sveriges Radio tävlar i Lantzkampen hos Annika Lantz och Sara Lövestam! Sänds även i morgon kl. 20.03.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Säg Muminmamman, så vet vi vem som menas. Den finlandssvenska skådespelerskan Birgitta Ulfsson, 88 i år, och ännu verksam på scenen. Just nu kan man se henne i den stora uppsättningen Fosterlandet. Birgitta Ulfsson är född 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-50 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef där 1967-74. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här har hon arbetat på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Hon har gjort otaliga roller och kommer för alltid vara känd som Muminmamman, men just nu kan man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater - en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär förra året på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors. Som sina klipp från Radioteaterbiblioteket valde Birgitta Ulfsson Rus - ett drama utan slut av Rudolf Värnlund i regi av Hans Dahlin och Doft av honung av Shelagh Delaney i regi av Arne Forsberg. Föreställningarna finns att lyssna på i sin helhet här nedan.

Underhållning

På en kyrkogård möts tre personer. De har kommit dit på årsdagen av en ung kvinnas död. De känner sig alla delaktiga i det som hände. Godheten, Ansvaret och Erbjudandet är en trilogi som handlar om kollektivet i en tid där Jaget har blivit vårt mest omhuldade projekt. I rollerna: Mats Blomgren, Anna Bjelkerud och Fredrik Evers. Teknik: Henrik Henriksson. Regi: Mats Kjelbye. Från SR Göteborg 2013. Repris. Sänds även imorgon kl. 16.03 samt 16/5 kl. 00.30

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller? Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid? Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. Vi möter dem och talar om hörselnormen i samhället och hur de vill att dövskolan ska fungera. UR. Ljud: Östervångskolan. Polis frågar: varför måste jag bära ut dig? Är det värdigt? Moa Larsson, reporter (Moa): I början av april kedjar fyra personer i tjugoårsåldern fast sig i ett trappräcke på en dövskola i Lund. Dom vägrar att flytta på sig och skolan tillkallar polis. Dom fyra kallar sig dövaktivister och dyker upp när de tycker att döva och hörselskadade inte får sina rättigheter tillgodosedda.  Rebecca Jonsson: Civil olydnad gör jag för att iordningställa samhället på nåt sätt. Markera för samhället. För vi döva vi syns inte så mycket. Det finns liksom inget som skyddar oss i samhället och våra rättigheter. Moa: I skoministeriet i dag, om dövaktivisternas kamp. Dom säger sig kämpa mot hörselnormen i samhället och för utbildning på sina egna villkor. Rebecca: grundskolan är en väldigt viktig tid, för att vi ska bygga oss starka. Ljud från aktionen: Polisen: Ja då har ni framfört det. Då går ni ut härifrån. Aktivist: Vi uppmanar rektorn till en dialog! Polis: Asså, antingen går ni själva eller så kommer det fler poliser och bär ut er.  Ljud: av kedjor, elever aktivister och poliser Moa: Protesten på Östervångskolan i Lund gäller tillsättningen av en ny rektor. Den enda döva kandidaten har inte gått vidare i rekryteringsprocessen och nu protesterar eleverna. Ljudet är från en mobilfilm från aktionen. På plakat i brun papp, har eleverna skrivit: "Döva vet bäst om döva", "Oralism nej tack" och "Döv rektor nu!".  De fastkedjade aktivisterna, har rest till Lund för att stödja eleverna och vägrar att lämna skolan. De ber om ett möte med rektorn, men istället tillkallas polis. Polisernas klipper sönder den tunga metallkedjan och släpar ut de fyra tjejerna i armarna.  POLISEN: Ska vi behöva klippa fler kedjor eller har ni förstått budskapet? Moa: Med sig har de en tolk, som översätter mellan dem och polisen.  Aktivist: Frågan är om ni har förstått vårt budskap! Polis: Det har inte med saken att göra! Ljud: Köksmiljö Moa: En vecka senare träffar jag en av aktivisterna, 23 åriga Rebecca Jonsson. Hon bor i Vänersborg, är döv och till hösten vill hon söka in på lärarprogrammet i Trollhättan.  Moa: ja, men då så, sätter ni mitt emot varandra så sitter jag bredvid? Det blir nog bra. Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och vi sätter oss i en liten ring i mitten en soffgrupp. Rebecca säger att hon är aktivist eftersom att döva ständigt utsätts för förtryck av den hörande världen. Det värsta av allt, säger hon, är när hörande betraktar döva som funktionshindrade. Rebecca: Det är problemet, att samhället ser oss som funktionshindrade, och vi vill inte att samhället ska se oss på det sättet. Jag försöker be hörande att sluta jämföra döva med andra funktionshinder, för det är inget funktionshinder, det är viktigt att betona!  Rebecca: Till exempel: när bäbisar föds, om det är en flicka, så opererar man ju inte den till en man. För läkarna är medvetna om mansnormen, och att kvinnor kämpar för lika rättigheter osv osv. Och att vara flicka är ju ingen sjukdom! Men så fort det föds en döv bäbis så ska den opereras med CI, för att göra den hörande. Varför?  Moa: Jag tänker att det kanske är naturligt på ett sätt, att hörande ser det som ett funktionshinder eftersom det kan hindra kommunikation. Eftersom majoriteten av alla människor är hörande, så är det kanske inte så konstigt att det finns en hörselnorm? Rebecca: Nä nä..., ok. Men om du ska besöka ett land, och du inte kan engelska och dom bara pratar arabiska där till exempel. Är du funktionshindrad då? eller vad är problemet? Problemet är kommunikation. Inte är att du är fysiskt förhindrad. Du kan, men det är olika språk helt enkelt.  Moa:  När fick du den känslan, har du alltid haft den eller är det något som har växt fram?  Rebecca: När jag var yngre så förstod jag inte riktigt. Och lärare sa hela tiden att vi döva skulle få det svårt i samhället. De har hela tiden berättat vilka hinder vi kommer att bemöta i framtiden. De har haft attityden att "majoriteten är ju hörande och då måste ni också anpassa er". Och då lärde jag väl mig det, och tyckte väl då att det var normalt då. Men det är det inte. Det är fel.  Moa: Rebecca är inspirerad av den brittiske forskaren och dövaktivisten Paddy Ladd, och hans tankar om att Deafhood - dövhet som en positiv identitet och en egen kultur. Men särskilt viktig är också en lärare som hon hade i skolan. Han var den första som visade  att man kan vara stolt över att vara döv.  Rebecca:  Den läraren gav mig att jag började bygga mig själv lite grann. Utan den här läraren tror jag inte att jag hade varit den jag är i dag. Det var bara hans sätt att visa att det är helt naturligt att vara döv, teckenspråket är så självklart. Rebecca: Och ibland då när jag var liten så kanske man skulle vara lite rebellisk under en lektion och teckna lite halvtaskigt. Och då hann jag ofta bara säga en halv mening, för då kunde han svara direkt. Och då blev jag tyst och slutade bråka direkt. Andra lärare kunde inte det med mig, för de flesta lärare har inte dövkompetensen. De kan teckenspråk, ja visst, en del bättre och del sämre. Men inte tillräckligt bra, de kunde aldrig få tyst på mig. Rebecca: Och ofta var det på andra lektioner då det var kaos och bråk, då fick de andra lärarna fick gå och hämta just den här läraren. Och då tecknade han på sitt språk till oss.  Och det är dövkompetens på något sätt. Han visste exakt hur döva fungerar, hur dövkulturen är. Han hade allting. Och det är den bristen som dövskolorna har idag. Moa: Särskilt allvarligt, säger Rebecca är att synen på dövhet som en medicinsk diagnos finns även i specialskolorna. Många lärare är själv hörande, och det finns de som betraktar dövhet som någonting negativt. Ibland har det till och med hänt att lärare försökt få elever att prata, eller i smyg kontrollerat hur mycket en elev egentligen elev hör. Rebecca: Dövskolan ska vara en förebild för döva barn. Man ska vara stolt över att man är döv, men idag är det tyvärr inte så. Rebecca: Rektorerna, det finns inte en enda dövskola som har en rektor som är döv och har dövkompetens. Och färre i familjerna kan teckenspråk, det är bara barnet själv som kan och går på en dövskola. Då blir det lätt så att föräldrarna ställer krav på att barnen ska lära sig att prata inom undervisningen. Det är synd, för föräldrarna vet inte bättre.  Då börjar skolan kanske dra lite mer åt det hållet...  att man ska integreras med hörande för att få språket och för att samhället ska fungera i stort. Det är mycket allvarligt, integration hjälper inte döva barn.  Ljud: Gatumiljö Moa: När det gäller de hörselskadade barnen i Sverige ser situationen annorlunda ut. Av dem har en majoritet valt att gå i vanliga skolor. Men flera undersökningar visar att det oftast inte gynnar de hörselskadade barnen, och att skolor i regel inte har den kompetens som krävs för att ge dem en likvärdig utbildning. Statistiken visar att hörselskadade barn i vanliga klasser både mår sämre, och har sämre betyg än andra elever.  Emma Westermark: Man kanske inte bor nära en specialskola och inte vill skicka sitt barn så långt, eller så är det barnen själva som vill känna att de klarar att gå integrerat. Just eftersom hörselnormen är så stark. Moa: 20-åriga Emma Westermark är en av de hörselskadade unga i Sverige som har testat att gå på ett hörande gymnasium.  Emma: Jag ville välja ett gymnasium som verkade ha en bra utbildning, och sen ville jag att det skulle finnas möjlighet välja natur-natur eller natur-samhälle. Moa: Emma har haft cochleaimplantat sen hon var liten, ett hörhjälpmedel som radikalt förbättrar hennes hörsel. Men trots det, och trots att den nya skolan hade både hörselslinga, och lärare och elever utrustats med mikrofoner, så var det svårare än hon förväntat sig att gå in en hörande klass. Emma: Jag var tvungen att gå fram till läraren och ge läraren mikrofonen, inför varje lektion och att påminna alla elever att de skulle använda sina mikrofoner. Och de är ju inte på hela tiden. Man måste ju ta upp den, sätta på den och prata i den. Och läraren glömde ofta bort att påminna dem, så då fick jag göra det Moa: När påminde du, var det inför lektionen, eller var det mitt i när nån pratade? Emma: Ja, det var när nån pratade, "mikrofonen!" typ. Moa: Hur kändes det? Emma: Jobbigt, man vill ju inte avbryta någon som antingen frågar eller svarar på något.  Men det var inte lärarna som var det största problemet, utan kompisarna.  Moa: Hur ser du på att det blev så? Emma: Jag berättade ju för alla att jag var hörselskadad, och visst det kan bero på bristande kunskap om hur man bemöter en hörselskadad person. Men också att man inte orkar. Det tar extra energi. Och då struntar man i personen som är hörselskadad istället. Moa: Tänkte du direkt att du skulle sluta eller att försökte du kämpa vidare? Emma: Ja, i början tänkte jag att det är nog bara så här i början. Men då hade jag ju fortfarande energi kvar, att försöka hänga med i samtalen, lära känna folk och hänga med på lektionerna. Men sen i slutet kände jag att jag har ingen energi kvar - det går inte. Just för att den sociala biten ger i alla fall mig mycket energi, och då har man ju energi till att plugga.  Ljud: Automatisk dörr som öppnas, korridor. Moa: Redan efter en och en halv månad bytte Emma till riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Där mådde hon bättre, fick vänner och bra betyg. Och direkt efter studenten började hon läsa till Biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet.  Moa: Det är sen eftermiddag och vi promenerar runt i korridorerna och kikar in i de tomma laboratoriesalarna. Emma: Där inne brukar vi vara en del och labba...  Moa: På universitet har hon också en del stöd. Det finns en ljudslinga, hon har anteckningsstöd och teckenspråkstolk. Universitetsstudierna fungerar bra, men mötet med den hörande världen på universitetet har fått henne att tänka mer på hörselnormen i samhället.  Emma: När man sitter i lunchrummet, eller står utanför föreläsningssalen och snackar, då är det klart att om det är för många i samtalet, eller om man står för långt ifrån så hör man inte. Ljud: Emma går i korridorren och visar.  Moa: I efterhand har hon också funderat på om hennes val av ett hörande gymnasium, och om det grundade sig på något mer än vilken utbildning som var bäst.  Va det så att ett hörande gymnasium innebar mer status för henne själv och de andra i hörselklassen? Emma: Det var på nåt sätt coolt att umgås med hörande, och då var det ju självklart coolt att välja ett hörande gymnasium.  Moa: Det här att det var coolt att umgås med hörande. Hur plockade du upp det, eller var det nåt du själv kände?  Emma: Det var några i min klass som umgicks med hörande och det kändes som att de fick högre status på grund av det. Det var mer en känsla att hörande är bättre.  Emma: Och bland döva finns det ju mer en dövkultur, en gemenskap. Att man känner sig stolt och glad över att vara döv. Medan samma gemenskap, upplever jag det som, inte finns bland hörselskadade.  Moa: Skulle skolan kunna göra något för att stärka gemenskapen? Emma: Kanske ta upp diskussionen mer kring att vara hörselskadad. Och att lyfta orättvisorna och faktiskt diskutera hörselnormen. Jag vet inte om det begreppet fanns då, när jag gick i skolan. Det är i efterhand som jag har förstått en del av problematiken. Moa.: Förändrade de dig på något sätt?  Emma: Jag kanske blev mer trygg i mig själv. Just för att jag förstod saker som hade hänt. Förstod mig själv bättre helt enkelt. Ljud: gatumiljö, utomhus. Buss kör förbi. Bildörr smäller igen. Moa: Vi återvänder till dövaktivisten Rebecca Jonsson i Vänersborg.  Här ligger Vänerskolan, en annan av Sveriges dövskolor. Under våren har man beslutat att skolan ska slås samman med en skola för hörande elever. Ledningen beskriver flytten som modernisering och en möjlighet för eleverna att komma in i ett större sammanhang.  Men Rebecca Jonsson, som själv gått hela sin skoltid på Vänerskolan, är kritisk.  Vi har stämt träff med Celine Nyqvist som går i sjuan här på Vänerskolan, och som också är emot en sammanslagning.  Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och jag frågar Celine varför en sammanslagning inte är bra för de döva eleverna.  Celine Nyqvist: Det har ju hänt så mycket på de andra dövskolorna som har gjort det, och att de döva har blivit mobbade.  Jag minns själv när jag var liten och gick på en hörande skola. Då var jag tvungen att läsa på läpparna hela tiden. Och jag var tvungen att prata och det är jobbigt för mig. Jag blev också mobbad på den skolan, av de hörande.  Jag tror att om vi integreras med hörande, så tror jag att döva blir splittrade. Och att hörselskadade börjar umgås mer med hörande än med döva. Så då tror jag att vi döva blir ensamma helt enkelt.  Moa: Vi promenerar runt skolan och Celine tecknar till Rebecca att det nyligen hänt att en av lärare börjat prata med talad svenska med en av eleverna.  Rebecca: Vaddå, började de prata med eleverna?  Använde de inte teckenspråk?  Celine: Nä! Rebecca: Att personalen gör så, de ska ju uppmuntra teckenspråk! Moa: Men hur tolkar du det att de började prata på det viset? Celine: Ja jag blev helt vansinnig, kände jag. Och när de pratade med andra elever i klassrummet så fick jag nästan agera tolk åt de andra. Eleverna blir tvingade till att tolka på lektionerna i bland, och det är inte bra.  Moa: Rebecca Jonsson arbetar aktivt för att stoppa flytten av Vänerskolan. Hon har skickat ett öppet brev till Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM, där hon kritiserar myndigheten för att köra över de döva eleverna och sakna dövkompetens.  I protestbrevet bifogades också drygt 700 namnunderskrifter och intervjuer med missnöjda och oroliga elever på olika specialskolor: "Jag tycker att vuxna skall visa respekt för oss när vi inte hör så bra, och att vi vill ha mer teckenspråk." "Jag blev tvingad av en lärare att prata på lektionen! Det var det värsta jag har varit med om." "Min lärare har sagt till mig öga mot öga "Flytten kommer att hjälpa er in i samhället och få hörande kompisar" - Jag blev chockad över att läraren sa så till mig." "Hur kommer det bli när vi flyttar? Jo, allting kommer att vara på talspråket." "Jag är verkligen orolig för framtiden man vet aldrig om teckenspråk kommer att försvinna." Ljud: gatutjud, bilar Moa: Jag söker upp Specialpedagogiska skolmyndighetens generalsekreterare Greger Bååth och frågar varför det är så, att den myndighet som ska värna om dövas rätt till utbildning, saknar dövkompetens. Greger Bååth: Ja jag kanske inte delar den uppfattningen. Därför att ha kunskap om döva och hörselskadades livssituation och behov är en väldigt viktig ingrediens i hela vårt arbete. Och vi har personal som har jobbat med det här i flera år, och har den kompetensen.  Och utöver det så har vi ju i våra specialskolor ganska många anställda som själva är döva eller hörselskadade, och på det sättet kan bidra den typen av perspektiv.  Moa: De pekar ju till exempel på att ingen rektor för någon av era skolor är döv och har tillräcklig dövkompetens. Greger: Ja det stämmer. Men när vi rekryterar, så rekryterar vi ju inte efter funktionsnedsättning, utan från de förutsättningar som gäller för en aktuell tjänst. Och vi skulle gärna ha flera döva medarbetare och även skolledare. Men hittills vi har haft svårt att hitta sökande som uppfyller de kompetenskrav som finns. Moa: Men hur du på att det ser ut så? Är det inte problem att det inte finns en enda rektor som är döv? Greger: Jo, jag skulle gärna se fler döva skolledare. Och en sak som vi faktiskt funderar på är att se över våra krav i samband med rekrytering till de här tjänsterna. Dvs att de kraven som finns på teckenspråkskompetens och kunnande kring de här frågorna ska ändras till ett "ska-krav", idag är det ett "bör-krav".   Moa: Hur ser du på den här uppfattningen, att det faktiskt är döva som vet bäst om vad som är bäst för deras egen utbildning? och att det är därför att det är ett problem att det är så få döva inom skolledningen? Greger: Ja, det är klart att har man en funktionsnedsättning så vet man ju bäst hur den egna livssituationen är, det kan man inte argumentera emot. Och därför är det viktigt för oss att få medarbetare som är döva och hörselskadade. Men de ska ju få en tjänst hos oss, på samma villkor som alla andra. Inte för att de har en funktionsnedsättning, utan att de har den kompetens och kunnande som krävs.  Men har vi två jämbördigt sökande, med samma meriter, så skulle jag aldrig tveka att ta den som själv är döv eller hörselskadad.  Men sen försöker vi ju fånga upp kunskapen på annat sätt, till exempel genom en aktiv dialog. Vi har föräldraråd, elevråd etc. För att få in synpunkter och kunskaper. Moa: Men tycker du att det är tillräckligt som det är idag? Greger: Jag tycker det är bra, men vi kan inte säga att vi är färdiga på något sätt. Vi måste hela tiden hitta nya former för dialog.  Moa: Slutligen frågar jag Greger Bååth vilka fördelar han ser med att flytta dövskolor till hörande skolor. Så som redan skett med Östervångskolan i Lund, och som eventuellt också kommer att ske med Vänerskolan.  Greger: Ja dels är det en lokalfråga. En del av våra skolor har ett minskat elevunderlag, vilket har fått oss att leta efter nya lokaler. Men det finns också en tanke om att hitta möjliga samarbeten, om båda parter tycker att det är intressant.  Och vi kan ju konstatera att på Östervångskolan har det varit en kraftig elevökning sen de här tankarna på en flytt introducerades för fyra-fem år sen. För vi har ju bara ambitionen att utveckla skolan så det blir bättre för eleverna som går hos oss. Moa: De som är döva, de är ju flera av dem som menar ju att det faktiskt kan skada deras identitetstrygghet, som man måste bygga i unga år.  Greger: Jag har fullrespekt för att man är mån om att vi ska ha en bra teckenspråkskompetens och bra teckenspråksmiljö. Språk och identitet hänger ihop.  Men till saken hör också att elevgrupperna har förändrats de senaste åren. Idag har vi ju en stor elevgrupp som har cochlea-implantat eller andra hörseltekniska hjälpmedel. Och de har möjligheten att också kommunicera med talad svenska. Och det är en grupp som vi också måste ta hänsyn till. För vi måste möta alla gruppers behov. Och då tror vi att vara i närheten av en grundskola det kan ge goda möjligheter till samarbeten, som kan vara väldigt positiva för oss. Ljud: Köket hos Rebecca Rebecca: Det krävs ju inte integration med andra skolor för att samarbeta. Dom måste fatta, att vi föds in i det hörande samhället. Allt vi gör är med hörande! Vi har hörande föräldrar. Och om vi vill vara med i en sport, som till exempel fotboll, då går vi till ett fotbollslag och klubb och tränar med dem. Om jag ska klippa håret så finns det ingen döv frisörsalong! Det är hörande där också. Om jag ska åka buss, vem kör? Jo, en hörande busschaufför. Vill jag handla i mataffären, och fråga var mjölken står nånstans, ja då måste jag fråga en hörande.  Vi är redan integrerade i samhället, vi behöver inte det i skolan också! Vi behöver en plats där vi kan få vara oss själva helt enkelt. Det tycker jag är viktigt med dövskolan. Att vi ska värna och lyfta dövkulturen och teckenspråket. För vi har inga andra platser under vår uppväxt.  Moa: Det här var Skolministeriet. Producent var Karl Brodin, tekniker Krister Orreteg och jag heter Moa Larsson.  Vill du nå oss i redaktionen så kan du göra det på sociala medier, eller på vår mailadress: skolministeriet@ur.se Ett program av Moa Larsson. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot måndag kl. 02.02.

Utbildning, Repris

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Sänds även i kortversion på måndag kl. 05.35.

Telefonväkteri

Att söka frid eller drama. Camilla Lif är präst i Kunsgholms kyrka i Stockholm sedan 16 år tillbaka. Hon skriver texter för Kyrkans tidning och gör Helgsmål och Gudstjänster i P1. Camilla är uppvuxen med mumintrollen på lantstället i Finlands skärgård, och tillbringar all sin lediga tid där vid stranden. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Språkrören kan bytas ut. Turkiska journalister dömda. Arbetet mot extremism efter Sahlin. Natoopinionen. Vänsterns utmaningar. Strävan mot säkerhetsrådet. Serbien kluvet till EU. Filippinskt val

Aktualiteter

Från 18:09

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Språkrören kan bytas ut. Turkiska journalister dömda. Arbetet mot extremism efter Sahlin. Natoopinionen. Vänsterns utmaningar. Strävan mot säkerhetsrådet. Serbien kluvet till EU. Filippinskt val

Aktualiteter

Första rad: Jag finns Diktsamling: "Migrationer" Förlag: Wahlström & Widstrand 2009 Översättning: Ulf Eriksson/ Magnus William Olsson Uppläsare: Monica Wilderoth & Gloria Gervitz 1976 började Gloria Gervitz skriva på den långa dikt i sju sviter som blivit hennes enda, "Migrationer". Under de fyrtio år som gått sedan dess, har hon arbetat om dikten ett stort antal gånger och den har därför getts ut i ett flertal utgåvor där ingen är den andra lik. En ny spansk utgåva kommer i höst med tre helt nya sviter. Varje dag den här veckan läser Gloria Gervitz tillsammans med skådespelaren Monica Wilderoth  ur "Migrationer". Inspelningen är gjord under författarens Sverigebesök på Världspoesidagen den 21 mars. Gloria Gervitz föddes 1943 i Mexiko City som barnbarn till judiska invandrare som flytt pogromerna i Ukraina. Idag lever hon delvis i USA. Musik Felix Mendelssohn: Lied ohne Worte a-moll opus 62:5 Exekutör Javier Perianes, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris