SR, P1 2016-05-09

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tusentals svenskar är med i grannsamverkansgrupper på Facebook. Syftet är att öka tryggheten och minska brotten - men fungerar det? Eller ökar oron? Maria Nilsson Broberg från Frillesås i norra Halland skulle arrangera ett sommarläger för barn. Hon körde fram och tillbaka i skåpbil med alla förnödenheter för lägret. Så plötsligt dök polisen upp. Någon granne hade fattat misstanke mot Maria. - Jag har otroligt medlidande med dem som är konstant rädda och oroliga, det kan inte vara lätt. Men jag tycker, prata med istället för om, då hade vi löst det på ett bra sätt tror jag, säger Maria Nilsson Broberg. Jacob Renvaktar, hovslagare från Ronneby, delar erfarenheten. Han blir ofta utpekad som skum när han kör mellan byarna. - Det är ju ett väldans liv så fort det kommer in en skåpbil i byarna, säger Jacob Renvaktar. Han brukar gå in och förklara sitt ärende i grannsamverkansgrupperna för att avstyra spekulationerna.  Anita Heber, docent i kriminologi vid Stockholms universitet, säger att grannsamverkan, som innebär att människor lär känna varandra, kan öka känslan av trygghet och minska rädslan för brott, eftersom människor är rädda för det som avviker. - Vi sorterar varandra utifrån hur pass lik någon är oss själva. Om någon, beter sig annorlunda eller ser annorlunda ut, så sorterar vi dem som att de inte hör hemma här. Vi vet inte vad vi kan förvänta oss av den personen och då kan man uppleva en rädsla. Camilla Lindborg och Maria Lundkvist är administratörer för Sandbykollen, en grupp där byborna i Södra Sandby hjälps åt att hålla koll på det som avviker. Kan det inte den här vaksamheten öka oron? - Det är klart det kan, man får nog tänka på vad man lägger ut och hur man skriver det. Men jag tror att folk är tacksamma för att vi ger den här informationen till varandra och att vi är mer vaksamma, säger Camilla Lindborg. Kluvet Land kluvet.land@sverigesradio.se Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Från 29/4

Teater, Repris

I en villaträdgård möts tre personer. De känner inte varandra och ingen av dem bor där. De har kommit dit för att visa sympati och deltagande i den sorg som familjen i villan säkert känner. Medan de väntar på att någon vuxen i familjen kommer ut och tar kontakt närmar de sig varandra. Och medan man väntar kan man ju jämföra sina engagemang och varför inte starta en förening för sådana som stöttar, en förening för människor med empati. "Men då gäller det nu att de där jävlarna man stöttar också kommer ut och visar lite tacksamhet!" Godheten av Malin Lindroth. Med: Lisbeth Johansson - Lillemor, Ylva Olaison - Carina, Lars Väringer - Roland. Ljud: Rolf Hilton. Regi: Christer Ekbom. Godheten, Ansvaret och Erbjudandet är en trilogi från SR Göteborg 2013. Från 29/4

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sofia och Sundar ska efter många hinder äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt. En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar. En dokumentär av Olle Wiberg. Kontakta honom på olle.wiberg@sverigesradio.se Från förra söndagen.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. Vi möter dem och talar om hörselnormen i samhället och hur de vill att dövskolan ska fungera. UR. Ljud: Östervångskolan. Polis frågar: varför måste jag bära ut dig? Är det värdigt? Moa Larsson, reporter (Moa): I början av april kedjar fyra personer i tjugoårsåldern fast sig i ett trappräcke på en dövskola i Lund. Dom vägrar att flytta på sig och skolan tillkallar polis. Dom fyra kallar sig dövaktivister och dyker upp när de tycker att döva och hörselskadade inte får sina rättigheter tillgodosedda.  Rebecca Jonsson: Civil olydnad gör jag för att iordningställa samhället på nåt sätt. Markera för samhället. För vi döva vi syns inte så mycket. Det finns liksom inget som skyddar oss i samhället och våra rättigheter. Moa: I skoministeriet i dag, om dövaktivisternas kamp. Dom säger sig kämpa mot hörselnormen i samhället och för utbildning på sina egna villkor. Rebecca: grundskolan är en väldigt viktig tid, för att vi ska bygga oss starka. Ljud från aktionen: Polisen: Ja då har ni framfört det. Då går ni ut härifrån. Aktivist: Vi uppmanar rektorn till en dialog! Polis: Asså, antingen går ni själva eller så kommer det fler poliser och bär ut er.  Ljud: av kedjor, elever aktivister och poliser Moa: Protesten på Östervångskolan i Lund gäller tillsättningen av en ny rektor. Den enda döva kandidaten har inte gått vidare i rekryteringsprocessen och nu protesterar eleverna. Ljudet är från en mobilfilm från aktionen. På plakat i brun papp, har eleverna skrivit: "Döva vet bäst om döva", "Oralism nej tack" och "Döv rektor nu!".  De fastkedjade aktivisterna, har rest till Lund för att stödja eleverna och vägrar att lämna skolan. De ber om ett möte med rektorn, men istället tillkallas polis. Polisernas klipper sönder den tunga metallkedjan och släpar ut de fyra tjejerna i armarna.  POLISEN: Ska vi behöva klippa fler kedjor eller har ni förstått budskapet? Moa: Med sig har de en tolk, som översätter mellan dem och polisen.  Aktivist: Frågan är om ni har förstått vårt budskap! Polis: Det har inte med saken att göra! Ljud: Köksmiljö Moa: En vecka senare träffar jag en av aktivisterna, 23 åriga Rebecca Jonsson. Hon bor i Vänersborg, är döv och till hösten vill hon söka in på lärarprogrammet i Trollhättan.  Moa: ja, men då så, sätter ni mitt emot varandra så sitter jag bredvid? Det blir nog bra. Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och vi sätter oss i en liten ring i mitten en soffgrupp. Rebecca säger att hon är aktivist eftersom att döva ständigt utsätts för förtryck av den hörande världen. Det värsta av allt, säger hon, är när hörande betraktar döva som funktionshindrade. Rebecca: Det är problemet, att samhället ser oss som funktionshindrade, och vi vill inte att samhället ska se oss på det sättet. Jag försöker be hörande att sluta jämföra döva med andra funktionshinder, för det är inget funktionshinder, det är viktigt att betona!  Rebecca: Till exempel: när bäbisar föds, om det är en flicka, så opererar man ju inte den till en man. För läkarna är medvetna om mansnormen, och att kvinnor kämpar för lika rättigheter osv osv. Och att vara flicka är ju ingen sjukdom! Men så fort det föds en döv bäbis så ska den opereras med CI, för att göra den hörande. Varför?  Moa: Jag tänker att det kanske är naturligt på ett sätt, att hörande ser det som ett funktionshinder eftersom det kan hindra kommunikation. Eftersom majoriteten av alla människor är hörande, så är det kanske inte så konstigt att det finns en hörselnorm? Rebecca: Nä nä..., ok. Men om du ska besöka ett land, och du inte kan engelska och dom bara pratar arabiska där till exempel. Är du funktionshindrad då? eller vad är problemet? Problemet är kommunikation. Inte är att du är fysiskt förhindrad. Du kan, men det är olika språk helt enkelt.  Moa:  När fick du den känslan, har du alltid haft den eller är det något som har växt fram?  Rebecca: När jag var yngre så förstod jag inte riktigt. Och lärare sa hela tiden att vi döva skulle få det svårt i samhället. De har hela tiden berättat vilka hinder vi kommer att bemöta i framtiden. De har haft attityden att "majoriteten är ju hörande och då måste ni också anpassa er". Och då lärde jag väl mig det, och tyckte väl då att det var normalt då. Men det är det inte. Det är fel.  Moa: Rebecca är inspirerad av den brittiske forskaren och dövaktivisten Paddy Ladd, och hans tankar om att Deafhood - dövhet som en positiv identitet och en egen kultur. Men särskilt viktig är också en lärare som hon hade i skolan. Han var den första som visade  att man kan vara stolt över att vara döv.  Rebecca:  Den läraren gav mig att jag började bygga mig själv lite grann. Utan den här läraren tror jag inte att jag hade varit den jag är i dag. Det var bara hans sätt att visa att det är helt naturligt att vara döv, teckenspråket är så självklart. Rebecca: Och ibland då när jag var liten så kanske man skulle vara lite rebellisk under en lektion och teckna lite halvtaskigt. Och då hann jag ofta bara säga en halv mening, för då kunde han svara direkt. Och då blev jag tyst och slutade bråka direkt. Andra lärare kunde inte det med mig, för de flesta lärare har inte dövkompetensen. De kan teckenspråk, ja visst, en del bättre och del sämre. Men inte tillräckligt bra, de kunde aldrig få tyst på mig. Rebecca: Och ofta var det på andra lektioner då det var kaos och bråk, då fick de andra lärarna fick gå och hämta just den här läraren. Och då tecknade han på sitt språk till oss.  Och det är dövkompetens på något sätt. Han visste exakt hur döva fungerar, hur dövkulturen är. Han hade allting. Och det är den bristen som dövskolorna har idag. Moa: Särskilt allvarligt, säger Rebecca är att synen på dövhet som en medicinsk diagnos finns även i specialskolorna. Många lärare är själv hörande, och det finns de som betraktar dövhet som någonting negativt. Ibland har det till och med hänt att lärare försökt få elever att prata, eller i smyg kontrollerat hur mycket en elev egentligen elev hör. Rebecca: Dövskolan ska vara en förebild för döva barn. Man ska vara stolt över att man är döv, men idag är det tyvärr inte så. Rebecca: Rektorerna, det finns inte en enda dövskola som har en rektor som är döv och har dövkompetens. Och färre i familjerna kan teckenspråk, det är bara barnet själv som kan och går på en dövskola. Då blir det lätt så att föräldrarna ställer krav på att barnen ska lära sig att prata inom undervisningen. Det är synd, för föräldrarna vet inte bättre.  Då börjar skolan kanske dra lite mer åt det hållet...  att man ska integreras med hörande för att få språket och för att samhället ska fungera i stort. Det är mycket allvarligt, integration hjälper inte döva barn.  Ljud: Gatumiljö Moa: När det gäller de hörselskadade barnen i Sverige ser situationen annorlunda ut. Av dem har en majoritet valt att gå i vanliga skolor. Men flera undersökningar visar att det oftast inte gynnar de hörselskadade barnen, och att skolor i regel inte har den kompetens som krävs för att ge dem en likvärdig utbildning. Statistiken visar att hörselskadade barn i vanliga klasser både mår sämre, och har sämre betyg än andra elever.  Emma Westermark: Man kanske inte bor nära en specialskola och inte vill skicka sitt barn så långt, eller så är det barnen själva som vill känna att de klarar att gå integrerat. Just eftersom hörselnormen är så stark. Moa: 20-åriga Emma Westermark är en av de hörselskadade unga i Sverige som har testat att gå på ett hörande gymnasium.  Emma: Jag ville välja ett gymnasium som verkade ha en bra utbildning, och sen ville jag att det skulle finnas möjlighet välja natur-natur eller natur-samhälle. Moa: Emma har haft cochleaimplantat sen hon var liten, ett hörhjälpmedel som radikalt förbättrar hennes hörsel. Men trots det, och trots att den nya skolan hade både hörselslinga, och lärare och elever utrustats med mikrofoner, så var det svårare än hon förväntat sig att gå in en hörande klass. Emma: Jag var tvungen att gå fram till läraren och ge läraren mikrofonen, inför varje lektion och att påminna alla elever att de skulle använda sina mikrofoner. Och de är ju inte på hela tiden. Man måste ju ta upp den, sätta på den och prata i den. Och läraren glömde ofta bort att påminna dem, så då fick jag göra det Moa: När påminde du, var det inför lektionen, eller var det mitt i när nån pratade? Emma: Ja, det var när nån pratade, "mikrofonen!" typ. Moa: Hur kändes det? Emma: Jobbigt, man vill ju inte avbryta någon som antingen frågar eller svarar på något.  Men det var inte lärarna som var det största problemet, utan kompisarna.  Moa: Hur ser du på att det blev så? Emma: Jag berättade ju för alla att jag var hörselskadad, och visst det kan bero på bristande kunskap om hur man bemöter en hörselskadad person. Men också att man inte orkar. Det tar extra energi. Och då struntar man i personen som är hörselskadad istället. Moa: Tänkte du direkt att du skulle sluta eller att försökte du kämpa vidare? Emma: Ja, i början tänkte jag att det är nog bara så här i början. Men då hade jag ju fortfarande energi kvar, att försöka hänga med i samtalen, lära känna folk och hänga med på lektionerna. Men sen i slutet kände jag att jag har ingen energi kvar - det går inte. Just för att den sociala biten ger i alla fall mig mycket energi, och då har man ju energi till att plugga.  Ljud: Automatisk dörr som öppnas, korridor. Moa: Redan efter en och en halv månad bytte Emma till riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Där mådde hon bättre, fick vänner och bra betyg. Och direkt efter studenten började hon läsa till Biomedicinsk analytiker på Karolinska institutet.  Moa: Det är sen eftermiddag och vi promenerar runt i korridorerna och kikar in i de tomma laboratoriesalarna. Emma: Där inne brukar vi vara en del och labba...  Moa: På universitet har hon också en del stöd. Det finns en ljudslinga, hon har anteckningsstöd och teckenspråkstolk. Universitetsstudierna fungerar bra, men mötet med den hörande världen på universitetet har fått henne att tänka mer på hörselnormen i samhället.  Emma: När man sitter i lunchrummet, eller står utanför föreläsningssalen och snackar, då är det klart att om det är för många i samtalet, eller om man står för långt ifrån så hör man inte. Ljud: Emma går i korridorren och visar.  Moa: I efterhand har hon också funderat på om hennes val av ett hörande gymnasium, och om det grundade sig på något mer än vilken utbildning som var bäst.  Va det så att ett hörande gymnasium innebar mer status för henne själv och de andra i hörselklassen? Emma: Det var på nåt sätt coolt att umgås med hörande, och då var det ju självklart coolt att välja ett hörande gymnasium.  Moa: Det här att det var coolt att umgås med hörande. Hur plockade du upp det, eller var det nåt du själv kände?  Emma: Det var några i min klass som umgicks med hörande och det kändes som att de fick högre status på grund av det. Det var mer en känsla att hörande är bättre.  Emma: Och bland döva finns det ju mer en dövkultur, en gemenskap. Att man känner sig stolt och glad över att vara döv. Medan samma gemenskap, upplever jag det som, inte finns bland hörselskadade.  Moa: Skulle skolan kunna göra något för att stärka gemenskapen? Emma: Kanske ta upp diskussionen mer kring att vara hörselskadad. Och att lyfta orättvisorna och faktiskt diskutera hörselnormen. Jag vet inte om det begreppet fanns då, när jag gick i skolan. Det är i efterhand som jag har förstått en del av problematiken. Moa.: Förändrade de dig på något sätt?  Emma: Jag kanske blev mer trygg i mig själv. Just för att jag förstod saker som hade hänt. Förstod mig själv bättre helt enkelt. Ljud: gatumiljö, utomhus. Buss kör förbi. Bildörr smäller igen. Moa: Vi återvänder till dövaktivisten Rebecca Jonsson i Vänersborg.  Här ligger Vänerskolan, en annan av Sveriges dövskolor. Under våren har man beslutat att skolan ska slås samman med en skola för hörande elever. Ledningen beskriver flytten som modernisering och en möjlighet för eleverna att komma in i ett större sammanhang.  Men Rebecca Jonsson, som själv gått hela sin skoltid på Vänerskolan, är kritisk.  Vi har stämt träff med Celine Nyqvist som går i sjuan här på Vänerskolan, och som också är emot en sammanslagning.  Teckenspråkstolken Pernilla Karlsson är med och tolkar, och jag frågar Celine varför en sammanslagning inte är bra för de döva eleverna.  Celine Nyqvist: Det har ju hänt så mycket på de andra dövskolorna som har gjort det, och att de döva har blivit mobbade.  Jag minns själv när jag var liten och gick på en hörande skola. Då var jag tvungen att läsa på läpparna hela tiden. Och jag var tvungen att prata och det är jobbigt för mig. Jag blev också mobbad på den skolan, av de hörande.  Jag tror att om vi integreras med hörande, så tror jag att döva blir splittrade. Och att hörselskadade börjar umgås mer med hörande än med döva. Så då tror jag att vi döva blir ensamma helt enkelt.  Moa: Vi promenerar runt skolan och Celine tecknar till Rebecca att det nyligen hänt att en av lärare börjat prata med talad svenska med en av eleverna.  Rebecca: Vaddå, började de prata med eleverna?  Använde de inte teckenspråk?  Celine: Nä! Rebecca: Att personalen gör så, de ska ju uppmuntra teckenspråk! Moa: Men hur tolkar du det att de började prata på det viset? Celine: Ja jag blev helt vansinnig, kände jag. Och när de pratade med andra elever i klassrummet så fick jag nästan agera tolk åt de andra. Eleverna blir tvingade till att tolka på lektionerna i bland, och det är inte bra.  Moa: Rebecca Jonsson arbetar aktivt för att stoppa flytten av Vänerskolan. Hon har skickat ett öppet brev till Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM, där hon kritiserar myndigheten för att köra över de döva eleverna och sakna dövkompetens.  I protestbrevet bifogades också drygt 700 namnunderskrifter och intervjuer med missnöjda och oroliga elever på olika specialskolor: "Jag tycker att vuxna skall visa respekt för oss när vi inte hör så bra, och att vi vill ha mer teckenspråk." "Jag blev tvingad av en lärare att prata på lektionen! Det var det värsta jag har varit med om." "Min lärare har sagt till mig öga mot öga "Flytten kommer att hjälpa er in i samhället och få hörande kompisar" - Jag blev chockad över att läraren sa så till mig." "Hur kommer det bli när vi flyttar? Jo, allting kommer att vara på talspråket." "Jag är verkligen orolig för framtiden man vet aldrig om teckenspråk kommer att försvinna." Ljud: gatutjud, bilar Moa: Jag söker upp Specialpedagogiska skolmyndighetens generalsekreterare Greger Bååth och frågar varför det är så, att den myndighet som ska värna om dövas rätt till utbildning, saknar dövkompetens. Greger Bååth: Ja jag kanske inte delar den uppfattningen. Därför att ha kunskap om döva och hörselskadades livssituation och behov är en väldigt viktig ingrediens i hela vårt arbete. Och vi har personal som har jobbat med det här i flera år, och har den kompetensen.  Och utöver det så har vi ju i våra specialskolor ganska många anställda som själva är döva eller hörselskadade, och på det sättet kan bidra den typen av perspektiv.  Moa: De pekar ju till exempel på att ingen rektor för någon av era skolor är döv och har tillräcklig dövkompetens. Greger: Ja det stämmer. Men när vi rekryterar, så rekryterar vi ju inte efter funktionsnedsättning, utan från de förutsättningar som gäller för en aktuell tjänst. Och vi skulle gärna ha flera döva medarbetare och även skolledare. Men hittills vi har haft svårt att hitta sökande som uppfyller de kompetenskrav som finns. Moa: Men hur du på att det ser ut så? Är det inte problem att det inte finns en enda rektor som är döv? Greger: Jo, jag skulle gärna se fler döva skolledare. Och en sak som vi faktiskt funderar på är att se över våra krav i samband med rekrytering till de här tjänsterna. Dvs att de kraven som finns på teckenspråkskompetens och kunnande kring de här frågorna ska ändras till ett "ska-krav", idag är det ett "bör-krav".   Moa: Hur ser du på den här uppfattningen, att det faktiskt är döva som vet bäst om vad som är bäst för deras egen utbildning? och att det är därför att det är ett problem att det är så få döva inom skolledningen? Greger: Ja, det är klart att har man en funktionsnedsättning så vet man ju bäst hur den egna livssituationen är, det kan man inte argumentera emot. Och därför är det viktigt för oss att få medarbetare som är döva och hörselskadade. Men de ska ju få en tjänst hos oss, på samma villkor som alla andra. Inte för att de har en funktionsnedsättning, utan att de har den kompetens och kunnande som krävs.  Men har vi två jämbördigt sökande, med samma meriter, så skulle jag aldrig tveka att ta den som själv är döv eller hörselskadad.  Men sen försöker vi ju fånga upp kunskapen på annat sätt, till exempel genom en aktiv dialog. Vi har föräldraråd, elevråd etc. För att få in synpunkter och kunskaper. Moa: Men tycker du att det är tillräckligt som det är idag? Greger: Jag tycker det är bra, men vi kan inte säga att vi är färdiga på något sätt. Vi måste hela tiden hitta nya former för dialog.  Moa: Slutligen frågar jag Greger Bååth vilka fördelar han ser med att flytta dövskolor till hörande skolor. Så som redan skett med Östervångskolan i Lund, och som eventuellt också kommer att ske med Vänerskolan.  Greger: Ja dels är det en lokalfråga. En del av våra skolor har ett minskat elevunderlag, vilket har fått oss att leta efter nya lokaler. Men det finns också en tanke om att hitta möjliga samarbeten, om båda parter tycker att det är intressant.  Och vi kan ju konstatera att på Östervångskolan har det varit en kraftig elevökning sen de här tankarna på en flytt introducerades för fyra-fem år sen. För vi har ju bara ambitionen att utveckla skolan så det blir bättre för eleverna som går hos oss. Moa: De som är döva, de är ju flera av dem som menar ju att det faktiskt kan skada deras identitetstrygghet, som man måste bygga i unga år.  Greger: Jag har fullrespekt för att man är mån om att vi ska ha en bra teckenspråkskompetens och bra teckenspråksmiljö. Språk och identitet hänger ihop.  Men till saken hör också att elevgrupperna har förändrats de senaste åren. Idag har vi ju en stor elevgrupp som har cochlea-implantat eller andra hörseltekniska hjälpmedel. Och de har möjligheten att också kommunicera med talad svenska. Och det är en grupp som vi också måste ta hänsyn till. För vi måste möta alla gruppers behov. Och då tror vi att vara i närheten av en grundskola det kan ge goda möjligheter till samarbeten, som kan vara väldigt positiva för oss. Ljud: Köket hos Rebecca Rebecca: Det krävs ju inte integration med andra skolor för att samarbeta. Dom måste fatta, att vi föds in i det hörande samhället. Allt vi gör är med hörande! Vi har hörande föräldrar. Och om vi vill vara med i en sport, som till exempel fotboll, då går vi till ett fotbollslag och klubb och tränar med dem. Om jag ska klippa håret så finns det ingen döv frisörsalong! Det är hörande där också. Om jag ska åka buss, vem kör? Jo, en hörande busschaufför. Vill jag handla i mataffären, och fråga var mjölken står nånstans, ja då måste jag fråga en hörande.  Vi är redan integrerade i samhället, vi behöver inte det i skolan också! Vi behöver en plats där vi kan få vara oss själva helt enkelt. Det tycker jag är viktigt med dövskolan. Att vi ska värna och lyfta dövkulturen och teckenspråket. För vi har inga andra platser under vår uppväxt.  Moa: Det här var Skolministeriet. Producent var Karl Brodin, tekniker Krister Orreteg och jag heter Moa Larsson.  Vill du nå oss i redaktionen så kan du göra det på sociala medier, eller på vår mailadress: skolministeriet@ur.se Ett program av Moa Larsson. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den starka sociala kontrollen av många svenska flickor och kvinnor med invandrarbakgrund. Är det mer generell jämställdhetspolitik som behövs eller krävs specialåtgärder? Konflikt handlar idag om de begränsningar som drabbar många svenska flickor och kvinnor när familjens heder hänger på hur kvinnorna, och då inte minst döttrarna, uppför sig. Enligt den senaste statliga rapporten från 2014 uppskattas runt 100 000 unga mellan 15 och 25 få sitt vardagsliv påverkat på grund av hedersförtryck. Fysiskt våld förekommer, men allra oftast handlar det snarare om kontroll genom regler som begränsar rörelsefrihet och val av umgänge - regler som är mycket strängare för flickor än för pojkar. Så hur kommer man åt problemet? Är det med hjälp av mer allmän jämställdhetspolitik eller krävs riktade specialåtgärder? Och hur debatterar man ett problem som är vanligare i familjer med rötter i mellanöstern, och delar av Afrika och Asien, utan att stigmatisera en hel grupp? Det är ju långt ifrån alla från de områdena som stödjer hederstänkandet. Hör gymnasietjejen Cheyma vars föräldrar beskriver flickor som sköra glas - en enda spricka förstör dem för alltid - och hör aktivisten och sångerskan Nasteho som blir tillsagd att hon förstör sina döttrars möjlighet att gifta sig när hon uppträder. Hör rättssociologen Astrid Schlytter förklara vad hederskultur är för något och vad vi vet om hur stort problemet egentligen är. Hör jämstäldhetsminister Åsa Regner förklara varför hon anser att det nu behövs en feministisk integrationspolitik. Och följ med till Tensta och lyssna till vad männen och pojkarna på caféer, fritidsgården och i stadsdelsförvaltningen har att säga om bristen på flickor och kvinnor i det offentliga rummet. Debatt i studion mellan debattören Marwa Anwari, feministen och debattören Zeliha Dagli, Birgitta Ohlsson (L) och Katerin Mendez (FI). Reportrar Maja Lagercrantz och Samar Hadrous. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Marie Nilsson Boij Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Miljöpartiet går just nu igenom sin svåraste politiska kris. En bostadsminister har fått avgå och en miljöpartist på väg in i partistyrelsen har hoppat av efter en utebliven handhälsning. Dessutom har hanteringen av dom här båda affärerna fått hård kritik inifrån partiet. Men varför gick det så fel och vilka blir konsekvenserna? Anders Wallner är partisekreterare fram till kongressen om ett par veckor. Vad är hans förklaring och vad har han själv gjort för fel?  Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den affärsmodell som ligger bakom solcellsexplosionen i Kalifornien har varit mycket framgångsrik och sprider sig över världen. Kan en liknande modell i Sverige snabba på solexpansionen även här? Sverige ligger långt bakom länder som Tyskland, Italien och delar av USA när det gäller utbyggnaden av solpaneler. Hittills är det mest teknikintresserade eller sådana med ett starkt miljöintresse som själva köpt solcellsanläggningar. Men med nya marknadsmodeller verkar även den med tummen mitt i handen och som kanske inte själv har råd att investera hoppa på solcellståget. Klotet berättar om det senaste på solcellsfronten och ställer sig frågan vad den potentiellt kraftfulla energikällan kan spela för roll i framtidens energisystem. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Den kristna biståndsorgniatsionen Hjärta till Hjärta projekt att hjälpa EU-migranter på plats i Rumänien genom att låta dem tillverka korgar som sedan säljs på den svenska marknaden har setts som ett föredömligt projekt. Syftet har varit att få Eu-migranterna att vända hem igen. Men enligt Sveriges Radios Kalibers granskning tjänar de så lite att många ser det mer lönsamt att tigga i Sverige. Samtal med Kalibers reporter Magnus Arvidsson.

Nya ödesdagar väntar ånyo krisande Grekland. Igår röstade det grekiska parlamentet om besparingar på drygt 5 miljarder Euro men protestvågorna är fortsatt höga i Grekland efter de nya åtstramningarna. Under måndagen ska den grekiske finansministern förhandla med EU om nya nödlån i Bryssel. Men IMF öppnar samtidigt dörren för någon slags skuldavskrivning för Grekland. Samtal med Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning.

Under söndagen gick drygt 54 miljoner Filippinare till val. I valurnan ska de säga vem de vill ha som sin presidentunder de kommande sex åren. Favorittippad är Rodrigo "Bestraffaren" Duterte, som säger att han ska lösa landets kriminalitet genom att skjuta alla misstänkta brottslingar. Varför verkar det här gå hem hos folket? Hör vår Asienkorrespondent Margita Boström.

I helgen demonstrerade flera hundra tusen oppositionella i Polen mot den sittande regeringen och för att visa sitt stöd för Polens EU-medlemskap. Regeringen har ju fått hård kritik från EU-ledningen och från människorättsorganisationer för att stifta lagar som inskränker demokratin. Och nu är många oroade för att den här sprickan kommer att växa och Polen bli isolerat i unionen. Vår korrespondent Thella Johnson har pratat EU med polacker från bägge politiska läger i det just nu mycket delade landet.

Idag passerar planeten Merkurius solen på ett sätt som gör att vi för ovanlighetens skull kommer att kunna se Merkurius från jorden. Strax efter klockan ett i eftermiddag påbörjar Merkurius sin vandring över solskivan och på en rad orter runt om i Sverige kan man få hjälp att se passagen. Vår reporter Sybille Neveling beger sig till Vetenskapens Hus i Stockholm där Cecilia Kozma är astronom och föreståndare.

Medicinen Prep som kan tas i förebyggande syfte för att undvika HIV-smitta är på väg till Sverige. Den finns redan i en rad länder men när tabletten kommer till Sverige blir det dyrt för den som vill ha medicinen. Staten bidrar nämligen inte till läkemedel som tas i förebyggande syfte. Reportage av Parisa Khakuei och samtal med Dag Larsson, ordförande SKL:s sjukvårdsdelegation.

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Morgonandakt med Cissi Glittvik, studentpastor i Göteborg. Forskning visar att det i stort sett är samma människor som lägger sin tid i ideella verksamheter som skänker pengar till välgörande ändamål. När vi gör goda gärningar, engagerar oss i volontärarbete eller hjälper ensamkommande, gör det skillnad både för mottagarna men också för givarna. Stefan Einhorn har visat att vi mår bra av att göra goda gärningar. Så ta tag i ditt eget välbefinnande och sätt på ditt eget friskvårdsschema att hjälpa någon annan människa. Vänlighet är smittsamt. Så låt oss starta en epidemi! Cissi Glittvik. TextMatteus 7:12 MusikArne Domnérus/Karl Bertil Jonssons julafton David Lindgren/Shout it out Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Om kallprat. Jenny Jägerfeld är legitimerad psykolog, författare och föreläsare. Hon har en privat terapimottagning och skriver krönikor och artiklar om framför allt litteratur, sexualitet och psykologi. Hon driver även samtalsserierna "Psykologer läser böcker" och "Psykologer går på teater" tillsammans med Jonas Mosskin. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet och hösten 2010 kom hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, som bland annat tilldelades Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. I oktober 2013 kom hennes tredje roman Jag är ju så jävla easy going. 2012 sommarpratade hon om hur hennes reumatiska sjukdom ledde fram till att hon började skriva på allvar. Nu är hon aktuell med antologin Bara för dig för lågstadiet samt podcasten Superältarna. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Scenografen Sören Brunes är död. Homosexuella schlagerfans oroliga för rysk seger. Teaterförbundet ställer krav på agenter.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Ann Petrén gör Ayn Rand på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Kultur

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Val i Filippinerna, Demonstrationer i Polen, Kalibergranskning, Utrikeskrönika Turkiet, Nya HIV-medicinen, Demonstrationer i Grekland, Merkuriuspassage.

Aktualiteter

Ring P1 från Umeå om bland annat demonstrationer, religioner och hiv. Ring P1 från Umeå med programledare Sverker Olofsson, producent Peter Öberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Biståndsorganisationen slår insamlingsrekord och Statsministern ger sitt stöd. De som tigger i Sverige får jobb som korgflätare i Rumänien men snart är flera tillbaka här för att tigga. - Välkommen till konferens om utsatta EU-medborgare och samverkan mellan Svenska organisationer... Det är september 2015 och regeringen med minister Åsa Regnér håller en stor heldagskonferens om tiggerifrågan på Nalen i Stockholm.  - Sedan regeringen tillträdde i oktober förra året så har vi jobbat hårt med situationen för de utsatta EU-medborgare som ber om pengar på gatorna i de flesta av städerna i Sverige.  Konferensen sänds på SVT. Närmare 200 speciellt inbjudna gäster, ambassadörer, höga politiker och biståndsarbetare ska diskutera utifrån regeringens nya linje - att de som tigger på gatorna främst ska hjälpas i sina hemländer och inte här.  - Tack för alla era insatser hittills och tack för att ni är här och tack för gott samarbete framöver.  En av organisationerna som lyfts fram på scenen är Hjärta till Hjärta. På kristen grund driver de biståndsprojekt i främst Östereuropa. Rickard Klerfors är biståndsansvarig.  - Vi måste ut från det här, ursäkta mig, jultomtetänket och drabbade stackars offer. De är precis som vi. Vi vill ju se till att folk får arbete, det vill de själva. Jag har smugit in här några korgar bakom på scenen. - Men visa dem! - Ja jag kan visa upp en här.  - Det är väl spännande?  - Och jag tror att allmänheten gärna är med och stödjer att man kan jobba hemma och försörja sig.  Genom ett nystartat korgflätningsföretag i Rumänien har Hjärta till hjärta skapat arbetstillfällen. Och några av de som förut tiggde har redan åkt hem.  - Två av de personer som nu håller på att göra korgar i Pauleasca i Rumänien var förra vintern i Stockholm och i Linköping och tiggde. Nu har man så pass god inkomst av det här att man inte tänker resa hit, av den anledningen. Men när träffar dem sist så säger det här paret "Vi vill till Sverige". "Men varför då ska ni inte va hemma?", frågar jag. "Jo ni är så trevliga ni är så bra, vi vill komma som turister - men vi vill inte sitta här och tigga", säger Rickard Klerfors. Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta slår insamlingsrekord. Deras hyllade jobbprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar och har beskrivs som en framgångssaga. Men hur ser det ut bakom kulisserna? Det ska vi undersöka i två program.  Hjärta till Hjärta slår insamlingsrekord och hyllas av Statsministern-Vi kan gå tillbaka. det sitter någon annan där borta... Nu ska vi gå på stan.  Linköping Mars 2016. Rickard Klerfors på Hjärta till Hjärta visar runt och pekar ut var de som tigger brukar sitta. Han har bott i Rumänien över 10 år och kan språket.  - Bun? ziua, Romania? Han stannar till och pratar men en man som sitter och tigger utanför en stor hamburgerkedja.  - Tråkigt att sitta här? - Trist.  - Jag tycker också det här är tråkigt.  - Jag tycker inte om att sitta här.  Rickard Klerfors har valt att inte lägga några pengar i muggarna.  - Jag ger inte till de som tigger på gatan. Frågan är inte om vi ska hjälpa utan hur vi ska göra det här.  (Startar bilen) - Nu är vi på väg till Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta. Oj vad stort det är! - Ja det är en stor second hand. Det är ett sätt för oss att få in medel till den verksamhet som vi bedriver utöver att folk skänker pengar.  - Så vi går in och tar en kopp kaffe.   Det första som möter besökarna i receptionen till huvudkontoret är en reklamskylt som informerar om de handflätade korgarna.  - Här har du korgar.  Vi kommer in i secondhandbutiken som är stor som en Hockeyplan. Och korgarna har fått en egen sektion i butiken, ett femtiotal står travade på varandra.  - Så ser de ut. Det är ju hantverk. Ingen är den andre lik, säljslanor använder man och gör de här korgarna av.   Bredvid korgarna en reklambild som visar en solbränd man. Han bär en korg på axeln och ler in i kameran. Leendet blottar en saknad framtand. Den leende mannen pryder också omslaget på den folder som sitter fäst vid varje korg.  - Vi skickar med varje korg en beskrivning av vad det här handlar om, hur många människor som fått arbete genom det här.  Vad står det på framsidan? - Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid. Jag tycker det är viktigt att trycka på det här med värdighet. det känns ju viktigt att man kan få ett jobb, göra det man har en tradition av, att vi bevarar det.  I foldern står att 10 personer i nuläget är anställda i det sociala företaget Hjärta till hjärta startat tillsammans med en rumänsk stiftelse. Korgtillverkarna betalar skatt på sin inkomst och får del av social förmåner som sjukförsäkring och pension. Men foldern som bara är några månader gammal är redan daterad berättar Rickard Klerfors. Idag är det 25 anställda i företaget.  - Och dessutom att en del av dem har kunnat återvända hem från tiggeri i bland annat Linköping till arbetet och inkomst hemma i Rumänien.  Det har gått bra för Hjärta till Hjärta insamlingskampanjer, på mindre än två år har penninggåvorna från svenska folket dubblerats och ifjol samlades över 6 miljon kronor in till organisationen. Och i årsrapporten för 2015 lyfts korgprojektet och fokuset på hjälp till EU-migranter i sina hemländer fram som en viktig förklaring till det ökade givandet. Hjärta till hjärta har också haft draghjälp genom uttalat stöd från höga politiker. Statsminister Stefan Löven på fråga från Expressen om man ska ge till de som tigger.  - Varje människa får göra precis som man känner själv.. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta.  Anders Holmefur är högsta ansvarig på Hjärta till hjärta.  - När vår statsminister och andra går ut offentligt och talar om att man stödjer Hjärta till hjärta då ökar våran trovärdighet och sånt gör att vi är oerhört tacksamma och vi vill verkligen vara måna om att varje peng som kommer in också kommer till användning i de här områdena. Vi var nere för bara någon månad sen och då kom en gubbe som flätar korgar och så sa han "Kommer ni fortsätta med det här?", "Ja självklart! Råvarorna finns, kunnandet finns och vi har kunder i Sverige som frågar efter det här". Han svarade "nu har jag satt in fönster och dörrar i mitt hus då ska jag planera att gå till tandläkaren och få laga mina tänder om jag vet att det finns en fortsatt möjligheter att jobba". -Vi börjar se, enskilda exempel på, hur man vänder tillbaka nu och hittar försörjningsmöjligheter. När det sprider sig i Sverige att det finns jobb i hemmiljön, där det innan inte fanns någonting, då blir det väldigt spännande.  Hjärta till hjärta kan ge många exempel på hur bra det har gått.  Men det finns också andra berättelser ska det visa sig. Från tiggeri till ett riktigt jobb hemma- Det är många av husets dörrar som har det där knarret.  Anita Lilburn är en av dem som engagerat sig för EU-migranterna som kom hit.  - Det är väldigt svårt. Man styr och ställer och tror att man gör det bästa och det inte säkert att det är det.  Här i villan med sjötomt och utsikt över Dånviken står en sliten flygel i vardagsrummet.  Spelar du piano? - Ja. Hon sätter sig och börjar spela ett stycke Bach som hon tycker passar ämnet vi ska prata om - EU-migranter som tigger.  - Jag gillar Bach väldigt mycket.   Anita var med när de som tigger dök up i Sverige. Nyhetsinslag: Nu på sista tiden har det ökat kraftigt senaste månaderna. Tiggeriet är utbrett i Sverige. 44 kommuner har svarat att det förekommer.  Runt 2011 ställdes Sverige inför nya utmaningar. Då började stora grupper från Rumänien och Bulgarien anlända hit.   Nyhetsinslag: Jag är säker på att vi kommer att se en kraftig ökning de närmsta åren.  Det som från början mest var ett storstadsfenomen sprider sig över hela landet. Också i Rönninge, söder om Stockholm, dyker de som tigger upp. Och Anita tvingas ta ställning. Hjälpa eller inte? - Plötsligt så satt de här och där. I Salemstaden och Rönninge Centrum. Utanför Coop och ICA. Det såg för eländigt ut, man gav lite pengar och vinkade.    I tunneln under pendeltåget satt en man i 40 årsåldern. Ion från Rumänien. Anita som innan pensionen jobbade som språklärare får kontakt.  - Jag gick förbi och visade med hela kroppen "det är kallt". Han sa "frig, frig". Det måste betyda kallt. Sen pekade han en dag på sina skor "mic, mic". Det måste betyda liten. Det var lätt att skaffa ett par skor i rätt storlek och då blev han jätteglad och sådär rullade det på. Pengar i tiggarmuggen blir till skor, en vinterjacka och snart har Anita och hennes man köpt en enklare husvagn till Ion. 18000 kronor kostade den. Husvagnen får stå på grannen Birgittas tomt och de kopplar in el.  - Mamma! Paradis Caravan, Paradis Caravan! Han va helt hänförd. Det var så roligt att se.  - Varför Ion? Vad var det med honom? - Hans vänliga glada utstrålning och det fantastiska i att han aldrig klagade. Han var beundransvärd på många sätt.  Anita fortsätter hjälpa Ion och hans familj och snart är hon en del av en ny slags folkrörelse i Sverige.  På många platser i landet startas vid den här tiden 2013-2014 initiativ och grupper för att hjälpa EU-migranter som tigger. De heter namn som "Hemlösa EU-migranter i Borås", Gotlands solidaritet för EU-migranter och "Hjälp Västerbottens tiggare". Också Anita är med och organiserar sig tillsammans med grannen Birgitta.  - Alla var väldigt upprörda och ville ville hjälpa de till något bättre. Vi startade Salems stödgrupp för migranter.  Anita börjar efter hand tvivla på vad insatserna och hjälpen de ger egentligen gör för nytta. Det är som att skänka i ett bottenlöst hål känner hon ibland.  - Det är så sporadiskt de får pengar. Dels får de ju allt mindre i sina koppar för folk börjar krokna och sen särskilt på vintern finns det inga jobb i trädgårdar och sådär.  Hösten 2015 lanserar Hjärta till Hjärta korgprojektet i Rumänien.  NYHETSINSLAG: - Nu i de projekt vi har startat så har vi en sådan efterfrågan på arbetskraft. att vi planerar att ha ett hemvändarprogram, säger Rickard Klerfors Anita Lilburn kan läsa i tidningar, se på tv och höra på radio om hur tiggarna nu får jobb. Biståndsansvarige Rickard Klerfors har ett tydligt budskap till de som tigger - och ett erbjudande.  NYHETSINSLAG: - Åk hem till din by. Gå den här den yrkesutbildningen så får du ett studiebidrag under tiden. När du avlagt ditt examensprov så blir du erbjuden en anställning i det här projektet.   - Ja. Vi blev jätteglada det här är grejen. Det här är vägen till ett bättre liv. Anita Lilburn tar kontakt med Hjärta till hjärta.  - De skulle få diplom, sjukförsäkring, pensionspoäng och en fast inkomst. Om de lyckades göra 5 korgar i dagen skulle de komma upp i en för rumänska mått mätt ganska god inkomst. Då lyckades vi få in vår vän Ion på det projektet.  Anita och stödgruppen startar en insamling och betalar så att Ion kan resa hem.  Vad skriver du nu?  - Korgflätning i Pauleasca.  På nätet kan hon följa utvecklingen i projektet. På Hjärta till hjärtas hemsida står att kursen Ion gått är avslutad och den blev en framgång. Flera av deltagarna grät av lycka när de fick sina diplom står det i texten som illustreras med en gruppbild där alla poserar med sina diplom.  - Där är Ion! Det blev en framgång och en milstolpe i Hjärta till Hjärtas insatser i Rumänien. Där är korgarna! Fina. Du ser det är en jättebra grej. 25 korgflätare har nu arbetet i det sociala företag Hjärta till hjärta startat...  Men när jag träffar Anita är det nått hon inte vet om. En viktig detalj som kommer att vara med och förändra hennes åsikt om Hjärta till hjärtas jobbprojekt i Rumänien.  Ett oväntat möteTre dagar senare åker jag tillbaka till Rönninge. Under bron till Pendeltåget sitter en person som alla tror ska vara i Rumänien.  (skrammel från mynt i mugg) - Hej hej! Ion är tillbaka.   Jag undrar vad som hände? Vi går bort till ett kafé i närheten och han börjar berätta.  - Jag ville. Jag ville fläta.  Ion som heter Greeru? i efternamn var tacksam för möjligheten och hjälpen Anita gav honom. Han säger att han inte ville misslyckas och tyckte att jobbet var en bra möjlighet. Det var avancerat att fläta korgarna, säger han, men efter några veckor blev han ganska skicklig. Och han klarade sluttestet - han lyckades fläta en korg under tre timmar. Jag frågar om han kan peka ut sig själv på gruppbilden Hjärta till hjärta publicerat på sin hemsida från diplomutdelningen.   - Ja. Där är jag med diplomet.  Ion började jobba med att fläta korgar för Hjärta till hjärta. Han säger att han fick kontant ersättning per korg. I början var det strax under 40 kronor per korg. Men i februari 2016 sänktes det till lite över 30. Månadslönen som Anita läst om på Hjärta till Hjärtas hemsida kom inte Ion i närheten av.  - 15 leu, 30kronor... Är det pengar? Jag tar fram bilden på Hjärta till hjärtas hemsida igen. Den på de tolv som fått sina diplom. Jag frågar honom hur många av de på bilden som jobbar kvar i företaget. Han pekar istället på de som lämnat. Han själv och fyra till säger han.   - 1, 2, 3, 4. De är reda i Sverige. Många är i Norrköping, de är tillbaks. Eskilstuna, Norrköping.  Det Ion berättar ger en annan bild än det Hjärta till hjärta berättar i sin insamlingskampanjer för projektet med de flätade korgarna. Finns det de som kan bekräfta Ions berättelse.  Jag åker till Linköping.  - One is here.  - Ok she thinks one is here?  Vad heter du?  - Florin.  Florin har en liknande berättelse som Ion. Också han flätade korgar och sitter nu och tigger sen några dagar tillbaka. Han bekräftar de nivåer på ersättning Ion berättat om.  - Det här är alla pengar. (skramlar och visar med mynt) - Max fyra korgar om dagen kan man göra, och mina barn hjälpte mig också.  Fler som hoppat avFlorin säger att hans fru stannat kvar i Rumänien och har fortsätt göra korgar med två av barnen som hjälper till.  - Självklart, barnen gör korgar också.  - Hur gamla är barnen?  - 17 och 14 år gamla.  Barnen är 17 och 14 år gamla och tillsammans kan de göra fyra korgar om dagen berättar han. Inte ens när alla tre hjälps åt kommer de upp i lönen i månaden Hjärta till Hjärta skriver om på sin hemsida.  - It's awful! Where is the rest of the money? This is not to help! Jag träffar Gabriella Diia som ursprungligen är från Rumänien. Hon har kontakt med många som tigger i Linköping och stöttar dem på olika sätt. Hon har mött flera som hoppat av korgflätningsföretaget berättar hon. Och anledningen är ersättningen.   - A lot of them, they are coming, they are turning back to beg because they are not payed for the baskets.  Totalt kommer Kaliber i kontakt med nio korgflätare varav 6 fortfarande arbetar kvar i Rumänien. Vissa av dem har varit med sen starten och har tidigare flätat korgar över tio år. Ingen vi pratar med kommer upp i de lönenivåer som Hjärta till hjärta skriver om på sin hemsida.  Ingen säger sig ha lyckats flätat de 5 korgar som är normen för en heldags arbete. Flera nämner timpenning under 10 kronor. Och alla bekräftar att ersättningen sänktes i februari 2016.  Hur går det här ihop? På Hjärta till hjärtas hemsida som vänder sig till svenska givare - står om lön på 3600 konor i månaden efter skatt. När jag träffade Rickard Klerfors från Hjärta till Hjärta - i mars 2016 menade han att ersättningsnivåerna till och med vad ännu högre än så.  - De själva kom med förslag om vilken norm som de kan göra på en dag. Gör man produktionsnormen så får de 1800 leu i månadslön kan man säga och det motsvarar ungefär 3800 kronor. Så det är 40 kronor av det här för korgen,  Hur många korgar kan man göra per dag? - Fem stycken kan man göra på en dag, en korgtillverkare. En del sa att de kan göra sju, men vi sa ok då sätter vi normen vid fem så kan alla klarar av det.  - Hej Ion. Godmorgon! Anita Lilburn har fått kontakt med Ion igen. Anställningen i korgflätarföretaget i Rumänien hon fixade åt Ion blev inte som hon förväntat.  Om det nu är sant det som Ion berättar?   - Väldigt sorgligt alltså. Då blir jag väldigt förbannad. Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant.  - Hur kan det vara i Hjärta till Hjärtas intresse? Hur vågar de? Det måste ju komma ut förr eller senare.  Varför har ersättningen sänkts?Jag återvänder till Hjärta till Hjärtas huvudkontor i Linköping.  - Vi kan gå in på mitt kontor det är inte så märkvärdigt.  Det hyllade korgprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar som köpt korgarna här i Sverige eller skänkt pengar. Det har beskrivs som en framgångssaga. Jag visar de uppgifter som Kaliber tagit fram för de ansvariga på Hjärta till hjärta.  Direktor Anders Holmefur som är högste ansvarig ser allvarligt på uppgiften om att barn så unga som 14 år skulle vara med i produktionen av korgarna.  - Vi tar bestämt avstånd från att hela familjen och ungar och allt skulle var inblandade i att producera korgar.  Att flera av korgmakarna hoppat av och är tillbaka i Sverige för att tigga kommenterar han såhär.  - Jag tycker det är tragiskt utifrån den situation att med den budget vi lagt i det här så tjänar de efter förhållandena i det här byn, väldigt god inkomst.  Det som ni har utlovat om man antar det här jobbet och blir anställt har det stämt det som ni har sagt?  - Det beror på deras egna förutsättningar. Vi erbjuder ju en, vi sa den här kursen i februari, jag var ju med när de fick de här diplomen och där var det ju uttryckligen sagt vilka av de här som skulle behöva ytterligare handling för att klara av det här.  I er artikel efter den där kursen stod att kursen blev en framgång?  - Absolut. En enorm framgång.  Jag berättar om uppgiften att fem av de 12 på bilden som Hjärta till hjärta publicerade från kursavslutningen redan lämnat korgflätningen och är tillbaka i Sverige för att tigga.  - Det tycker jag är väldigt tråkigt då. Jag har ju minnesbilder där en kvinna som aldrig har gått i skolan fick ett kursintyg och gråter av glädje och säger äntligen kan jag jobba och bygga en framtid, vad säger du om sånt?  Jo fast det är ju framtiden, det viktiga är väl vad det blev sen så att säga? - Jo och där måste vi på något sätt överlåta till den enskilda deltagaren att utifrån vad vi erbjuder av möjlighet, i stöd och utbildning och så vidare, att de som vill tar den här chansen.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors sitter med under intervjun. Han kommenterar att flera av arbetarna hoppat av såhär.  - Vi har varit väldigt noga med att inte överdriva vad vi lovar men sen, med facit i hand, så har man uppfattat det som mycket mer för att man lever i en desperation och söker efter något bättre och de som vi har fört en dialog med har uppfattat mer av löfte än vad vi i själva verket har sagt.  Man om stannar till vid det här löftet då är det väl så att saker och ting inte bara har uppfattats, ni har ju varit väldigt tydliga med att ni har satt det på pränt. Det finns ett socialt företag.  - Ja.  Man får 3600 kronor om man klarar mininormen, och den kan alla klara av.   - Det är vad de själva har förslagit och utifrån den kalkyler jobbar vi.  Enligt mina uppgifter är det snarare hälften man får. Än vad ni har sagt.  - Det här med 3600 det kan nog då egentligen säkert säga för varje person när ett helt år har gått. Hur utfallet har blivit över hela året.    Rickard Klerfors har uppgett att ersättningen per korg till arbetarna är 18 rumänska leu - strax under 40 kronor. Men de vi varit i kontakt med berättar samtliga att ersättningen sänktes till 15 leu  - strax över 30 kronor för varje flätad korg. I Hjärta till Hjärtas 5 secondhandbutiker säljs korgarna för 350 kronor.  Nu ställer jag frågan igen. Hur mycket får arbetarna för varje flätad korg? - Ja nu ska vi se här, jag kommer inte ihåg riktigt. Det har vi haft en diskussion om. Jag tror att det är nu 15.  Får jag bara fråga. För ni skriver ju väldigt uppdaterande om projektet. Den här lönesänkningen, varför har ni inte skrivit om den på Facebook och hemsidan och så? - Det kan man fundera på och jag är fullständigt öppen och ärlig med det och det är viktigt att vi uppdaterar den uppgiften.  Det viktiga är ju totalt sätt vad man kan få för månadsinkomst.  Varför har lönerna sänkts? - Jag tror att det finns någon skattehöjning och sånt här som ligger bakom det. Men det får jag ta reda på.  Vem har sänkt lönen?  - Alltså det beror nog kanske på, eller det beror på input från staten där man då ändrar lagstiftning och annat. Och vad man ska betala in i skatter och annat.  Skatten har höjts? - Ja och det här är jätteviktigt att vi har en dialog om och är väldigt tydliga med.  I butik säljs korgarna för 350 kronor. Med momsen borträknad är intäkten 280 kronor vid varje försäljning. Varför får de som gör korgen bara 30 kronor frågar jag.   - Ja och hittills har vi inte fått något plus på kontot i och med att vi haft kostnader för att sätta igång det här.  Men det har väl kommit från bidrag från Sverige?  - Rörelsekapital och så vidare och dessutom transportkostnader och bygga upp och så vidare men jag tror vi kommer landa i ett överskott, en vinst på det här. Då kan man diskutera om vi ska betala mer för varje produkt eller om vi ska använda pengarna till andra insatser i deras område. Sen är det klart att alla vill ha mer, det ligger ju i sakens natur.   Jo fast nu fick de ju mindre? - Ja det var ingen som var lycklig över att höra det men efter det här mötet kom man ändå överens om det här.  Reporter: Magnus Arvidson, Produktionsbolaget Filt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Bokashi är ett sätt att "kompostera" som går att göra inne i köket. Men vad säger forskare om metoden? Gustaf och Maj-Lis sätter lök på odlingslotten. De svarar också på frågor om blåbärstry, honungsskivling och gurkplantor som redan blommar. Dessutom om plantbutiker som säljer utomhusväxter som inte klarar en svensk vinter. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld. - Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa  inte var hennes biologiska far.   Programmet är gjort av Cecilia Mora   Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Livet är vackert och fyllt av mirakler. Om man bara vill. Eva är framgångsrik i sitt arbete som coach på arbetsplatser. Hon är lycklig med sitt barn. Hon hänförs av livets oerhörda skönhet och mystik. En dag möter Eva en granne från porten intill. Grannen döljer något i hemmet. Mötet mellan Eva och grannen blir också ett möte mellan två mycket olika världar och plötsligt tar livet en annan vändning. Mara Lee är uppvuxen i Osby i Skåne och bosatt i Stockholm. Hon debuterade år 2000 med den lyriska berättelsen Kom som behandlar frågor kring makt, sexualitet och femininitet. Boken följdes av bl. a romanen Ladies som översatts till en rad språk, bland annat franska (Beautés volées), tyska (Die Makellosen), norska, danska och finska. Mara Lee undervisar på Kungliga konsthögskolan i Stockholm, och har även översatt den kanadensiska poeten Anne Carson. Senaste boken är doktorsavhandlingen När andra skriver: Skrivande som motstånd, ansvar och tid. Lena Endre har efter utbildningen på dåvarande scenskolan i Stockholm framträtt i lång rad filmer och scenpjäser, framförallt på Dramaten, där hon bl.a. kom att samarbeta med Ingmar Bergman. Nyligen kunde hon ses i en kritikerrosad roll som Eugene O'Neills hustru Carlotta i Och ge oss skuggorna av Lars Norén. Uppläsare: Lena Endre Sänds även 19.35

Kultur

Kultur

"Enhörningen" av Jonas Ellerström Uppläsare: Jonas Ellerström Diktsamling: "Monoceros" Förlag: Ellerströms 2016 Musik Jean Philippe Rameau: Ritonell ur operan "Hippolytos och Aricia" Exekutör Barockorkestern L'Orfeo, Michi Gaigg Sänds även kl. 22.54.

Kultur

När som helst kan en älg dyka upp från skogen framför bilen. Det small omkring 5000 gånger under 2015. Ett sätt att förebygga olyckor är viltstängsel och viltpassager. Elva människor dödades och man räknar med att ett hundratal människor skadades svårt under förra året. Att köra bil i skogslandet Sverige kan vara som att spela rysk roulett med en revolver laddad med älgar. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. Det är nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen. Vi tänker bort den faran. - Det är mänskligt men farligt, säger Mats Wiklund. Frågan är om inte älgarna är bättre på trafikvett. - Jag har fått rapporter om att äldre älgkor med kalv står och väntar till bilarna passerat och sen går de över. Älgtjurarna däremot framför allt vid brunsten springer ut på vägen utan att se sig för, säger Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg. På Trafikverket har man dragit slutsatsen att vi bland annat måste bygga viltstängsel kombinerat med viltpassager för att minska antalet olyckor. - Vi har identifierat 2000 platser i det befintliga vägnätet där man bör göra olika typer av anpassningar för att viltet ska kunna ta sig säkert över vägen. De flesta älgolyckor inträffar under den mörka delen av året. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. I programmet hör vi också Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan. Reporter: Tomas Lindberg Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I dagens P1 Kultur diskuterar vi den nya pjäsen om nyliberalen Ayn Rand och minns teatermannen Sören Brunes, som avlidit i helgen. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon kallas Sveriges mest inflytelserika kläddesigner och hennes svåra kollektioner om skräck och porr gav tidigt internationell status. Men under vintern blev Back folklig - pga en "jävla skitmössa". "I en ständigt pågående kamp med det modesystem hon själv är en del av, har hon med obruten integritet utforskat vardagen och det socialt stereotypa." Så löd motiveringen när Ann-Sofie Back - som första svensk någonsin - fick ta emot Torsten och Wanja Söderbergs pris på en miljon kronor. Skräck, porr, Gud, bilar och kändiskult är några teman som inspirerat hennes avantgardistiska kläder. En konceptuell stil som de senaste åren visat sig fungera på både kräsna modekonsumenter och den stora marknaden. Många har säkert under vintern noterat hennes efternamn, det egna märket, med stora bokstäver strax ovanför pannan på människor i alla åldrar. Men den där mössan stör henne.  I Söndagsintervjun i P1 med Martin Wicklin pratar Ann-Sofie Back om skammen under uppväxten och hur den känslan av att förlora sitt anseende fortfarande präglar henne - men också är grunden i hennes design. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Enastående sociala förmågor eller en imponerande lista av tidigare arbetsgivare. Charlotte Hågård är karriärexpert och vet vad hur du ska formulera dig för att få drömjobbet. Vad kan man förvänta sig av en riksdagsledamot när det gäller att svara på väljarfrågor? Paula Bieler, Sverigedemokraterna och Robert Hannah, Liberalerna, berättar hur man väcker deras intresse för en fråga och vad som gör att de svarar på ett mejl. Planeten Merkurius går just nu att skåda på himlen med god vilja och rätt teknik. Louise Epstein är nyfiken och ringer upp Johan Warell, astronom och ordförande i svensk amatörastronomisk förening. Dessutom botaniserar Louise Epstein och Thomas Noregren i hörvärda Eurovison song contest-bidrag som förtjänar ett bättre öde än glömskans garderob. Och så kanske det blir lite naket i naturen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Scenografen Sören Brunes död, hur påverkar de nya antigaylagarna ett evenmanget om Ryssland vinner Eurovision Song Contest och illustrerat grävjobb om en jakt på dokument i serieromanen "Palimbsest"

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dramatisk dag för Miljöpartiet. Europadagen. Stopp för kameror på BB. Eurovision-yra i Kungsträdgården. Ryssland firar segern mot nazisterna.

Studio Ett sände direkt från scenen i ”Eurovision Village” i Kungsträdgården, Stockholm. Hur stort kan Eurovision bli och hur står sig årets bidrag? En bred panel redde ut årets bidrag, säkerheten efter terrordåden i Europa och hur politiken formas i förhållande till tävlingen.

Idag firar Ryssland Segerdagen till minne av segern över nazisterna i Andra världskriget. I städer över hela Ryssland hölls militärparader och de få veteraner som ännu är i livet hyllades. En av de ännu levande veteranerna är 95 årige Ruben, som idag bor i Israel. Men han har aldrig återvänt för att fira segern i Moskva.

Miljöpartiets valberedning föreslog under dagen att Isabella Lövin tar över språkrörsposten efter Åsa Romson. Gustav Fridolin föreslås sitta kvar. Idag kom också beskedet från Åsa Romson att hon slutar som miljöminister.

Dramatisk dag för Miljöpartiet. Riksrätten mot Dilma Rousseff kan stoppas. Europadagen. Ryssland firar segern mot nazisterna. Stopp för kameror på BB. Eurovision-yra i Kungsträdgården.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dramatisk dag för Miljöpartiet. Europadagen. Stopp för kameror på BB. Eurovision-yra i Kungsträdgården. Ryssland firar segern mot nazisterna.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

I dagens P1 Kultur diskuterar vi den nya pjäsen om nyliberalen Ayn Rand och minns teatermannen Sören Brunes, som avlidit i helgen. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Terrorgruppen Boko Haram sprider skräck i Nigeria och Kamerun. Men nu finns tecken på att den ökända terrorgruppen pressas tillbaka. Brända byar, kidnappade barn, våldtagna kvinnor och  unga flickor som hjärntvättats för att användas som självmordsbombare. Terrorgruppen Boko Harams härjningar har slagit hårt mot människor i nordöstra Nigeria, men också över gränsen i Kamerun. Allt sedan våldet började 2009 har nästan 3 miljoner tvingats på flykt och 20 000 dödats. Det gör Boko Haram till en av de dödligaste terrorgrupperna i världen. Men nu finns det tecken på att Boko Haram pressas tillbaka. Hör röster från Nigeria och Kamerun om en kamp på liv och död mot Boko Haram. Ett program av Richard Myrenberg, radions Afrikakorrespondent. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Livet är vackert och fyllt av mirakler. Om man bara vill. Eva är framgångsrik i sitt arbete som coach på arbetsplatser. Hon är lycklig med sitt barn. Hon hänförs av livets oerhörda skönhet och mystik. En dag möter Eva en granne från porten intill. Grannen döljer något i hemmet. Mötet mellan Eva och grannen blir också ett möte mellan två mycket olika världar och plötsligt tar livet en annan vändning. Mara Lee är uppvuxen i Osby i Skåne och bosatt i Stockholm. Hon debuterade år 2000 med den lyriska berättelsen Kom som behandlar frågor kring makt, sexualitet och femininitet. Boken följdes av bl. a romanen Ladies som översatts till en rad språk, bland annat franska (Beautés volées), tyska (Die Makellosen), norska, danska och finska. Mara Lee undervisar på Kungliga konsthögskolan i Stockholm, och har även översatt den kanadensiska poeten Anne Carson. Senaste boken är doktorsavhandlingen När andra skriver: Skrivande som motstånd, ansvar och tid. Lena Endre har efter utbildningen på dåvarande scenskolan i Stockholm framträtt i lång rad filmer och scenpjäser, framförallt på Dramaten, där hon bl.a. kom att samarbeta med Ingmar Bergman. Nyligen kunde hon ses i en kritikerrosad roll som Eugene O'Neills hustru Carlotta i Och ge oss skuggorna av Lars Norén. Från 11.35

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Malin hade nyss fyllt trettiotvå år när hon fick veta att hon hade kommit till genom spermadonation. Hela hennes liv kändes som en lögn men jakten på donatorpappan öppnade en ny värld. - Jag tittar mig i spegeln och känner inte igen mig. Den som jag trodde var min farmor är inte längre min farmor, mina kusiner är inte längre mina kusiner. Vem är jag? undrar Malin som gick igenom en identitetskris när hon fick veta att hennes pappa  inte var hennes biologiska far.   Programmet är gjort av Cecilia Mora   Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

När som helst kan en älg dyka upp från skogen framför bilen. Det small omkring 5000 gånger under 2015. Ett sätt att förebygga olyckor är viltstängsel och viltpassager. Elva människor dödades och man räknar med att ett hundratal människor skadades svårt under förra året. Att köra bil i skogslandet Sverige kan vara som att spela rysk roulett med en revolver laddad med älgar. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. Det är nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen. Vi tänker bort den faran. - Det är mänskligt men farligt, säger Mats Wiklund. Frågan är om inte älgarna är bättre på trafikvett. - Jag har fått rapporter om att äldre älgkor med kalv står och väntar till bilarna passerat och sen går de över. Älgtjurarna däremot framför allt vid brunsten springer ut på vägen utan att se sig för, säger Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg. På Trafikverket har man dragit slutsatsen att vi bland annat måste bygga viltstängsel kombinerat med viltpassager för att minska antalet olyckor. - Vi har identifierat 2000 platser i det befintliga vägnätet där man bör göra olika typer av anpassningar för att viltet ska kunna ta sig säkert över vägen. De flesta älgolyckor inträffar under den mörka delen av året. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. I programmet hör vi också Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan. Reporter: Tomas Lindberg Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från den 25/4.

Underhållning, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om kallprat. Jenny Jägerfeld är legitimerad psykolog, författare och föreläsare. Hon har en privat terapimottagning och skriver krönikor och artiklar om framför allt litteratur, sexualitet och psykologi. Hon driver även samtalsserierna "Psykologer läser böcker" och "Psykologer går på teater" tillsammans med Jonas Mosskin. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet och hösten 2010 kom hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, som bland annat tilldelades Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. I oktober 2013 kom hennes tredje roman Jag är ju så jävla easy going. 2012 sommarpratade hon om hur hennes reumatiska sjukdom ledde fram till att hon började skriva på allvar. Nu är hon aktuell med antologin Bara för dig för lågstadiet samt podcasten Superältarna. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Dramatisk dag för Miljöpartiet. Riksrätten mot Dilma Rousseff kan stoppas. Europadagen. Ryssland firar segern mot nazisterna. Stopp för kameror på BB. Eurovision-yra i Kungsträdgården.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Dramatisk dag för Miljöpartiet. Riksrätten mot Dilma Rousseff kan stoppas. Europadagen. Ryssland firar segern mot nazisterna. Stopp för kameror på BB. Eurovision-yra i Kungsträdgården.

Aktualiteter

Uppläsare: Jonas Ellerström Diktsamling: "Monoceros" Förlag: Ellerströms 2016 Musik Jean Philippe Rameau: Ritonell ur operan "Hippolytos och Aricia" Exekutör Barockorkestern L'Orfeo, Michi Gaigg Från kl. 12.00.

Kultur, Repris