SR, P1 2016-05-10

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Enastående sociala förmågor eller en imponerande lista av tidigare arbetsgivare. Charlotte Hågård är karriärexpert och vet vad hur du ska formulera dig för att få drömjobbet. Vad kan man förvänta sig av en riksdagsledamot när det gäller att svara på väljarfrågor? Paula Bieler, Sverigedemokraterna och Robert Hannah, Liberalerna, berättar hur man väcker deras intresse för en fråga och vad som gör att de svarar på ett mejl. Planeten Merkurius går just nu att skåda på himlen med god vilja och rätt teknik. Louise Epstein är nyfiken och ringer upp Johan Warell, astronom och ordförande i svensk amatörastronomisk förening. Dessutom botaniserar Louise Epstein och Thomas Noregren i hörvärda Eurovison song contest-bidrag som förtjänar ett bättre öde än glömskans garderob. Och så kanske det blir lite naket i naturen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

I stora skuggan, vid Stockholms universitet, klänger nötväckan runt bland de grovstammiga ekarna. Fågeln som häckar i gamla hackspettsbon och med hjälp av lera murar bo-öppningen till lagom storlek. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Här kan du se muraren i aktion: Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i lördags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vi får träffa fantastiska poeten Ann Jäderlund som är tillbaks med ny bok. Stig Larsson läser från sin egen dikt Mani - och så pratar vi rocklyrik med Thomas Öberg som är sångare i Bob Hund Ann Jäderlund är tillbaks med diktsamlingen djupa kärlek ingen En vit bok, med vitt i och dikter från 1992 fram till nu. Hon berättar att det svåra inte är att skriva dikterna, utan att sätta ihop dom på ett bra sätt. Ann är också aktuell som en av utvalda poeter i den nya mastodont-antologin på 2,2 kg "Svensk poesi". I den hittar vi också poeten, författaren och dramatikern Stig Larsson. Han är på besök i Lundströms studio och läser högt bland annat från sin egen 30-år gamla dikt Mani. Sist men inte minst får vi också besök av Thomas Öberg, som är sångare i bandet Bob Hund. Vi pratar om texterna han skriver till bandet, och får en unik uppläsning av "Reinkarnerad exakt som förut". Och äntligen får vi reda på hur låten "Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem men det gör jag, tror jag" kom till. Lundströms Bokradios spellista på Spotify finns som vanligt här: Från i lördags.

Kultur, Repris

Från 20/12-1977

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Bokashi är ett sätt att "kompostera" som går att göra inne i köket. Men vad säger forskare om metoden? Gustaf och Maj-Lis sätter lök på odlingslotten. De svarar också på frågor om blåbärstry, honungsskivling och gurkplantor som redan blommar. Dessutom om plantbutiker som säljer utomhusväxter som inte klarar en svensk vinter. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Biståndsorganisationen slår insamlingsrekord och Statsministern ger sitt stöd. De som tigger i Sverige får jobb som korgflätare i Rumänien men snart är flera tillbaka här för att tigga. - Välkommen till konferens om utsatta EU-medborgare och samverkan mellan Svenska organisationer... Det är september 2015 och regeringen med minister Åsa Regnér håller en stor heldagskonferens om tiggerifrågan på Nalen i Stockholm.  - Sedan regeringen tillträdde i oktober förra året så har vi jobbat hårt med situationen för de utsatta EU-medborgare som ber om pengar på gatorna i de flesta av städerna i Sverige.  Konferensen sänds på SVT. Närmare 200 speciellt inbjudna gäster, ambassadörer, höga politiker och biståndsarbetare ska diskutera utifrån regeringens nya linje - att de som tigger på gatorna främst ska hjälpas i sina hemländer och inte här.  - Tack för alla era insatser hittills och tack för att ni är här och tack för gott samarbete framöver.  En av organisationerna som lyfts fram på scenen är Hjärta till Hjärta. På kristen grund driver de biståndsprojekt i främst Östereuropa. Rickard Klerfors är biståndsansvarig.  - Vi måste ut från det här, ursäkta mig, jultomtetänket och drabbade stackars offer. De är precis som vi. Vi vill ju se till att folk får arbete, det vill de själva. Jag har smugit in här några korgar bakom på scenen. - Men visa dem! - Ja jag kan visa upp en här.  - Det är väl spännande?  - Och jag tror att allmänheten gärna är med och stödjer att man kan jobba hemma och försörja sig.  Genom ett nystartat korgflätningsföretag i Rumänien har Hjärta till hjärta skapat arbetstillfällen. Och några av de som förut tiggde har redan åkt hem.  - Två av de personer som nu håller på att göra korgar i Pauleasca i Rumänien var förra vintern i Stockholm och i Linköping och tiggde. Nu har man så pass god inkomst av det här att man inte tänker resa hit, av den anledningen. Men när träffar dem sist så säger det här paret "Vi vill till Sverige". "Men varför då ska ni inte va hemma?", frågar jag. "Jo ni är så trevliga ni är så bra, vi vill komma som turister - men vi vill inte sitta här och tigga", säger Rickard Klerfors. Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta slår insamlingsrekord. Deras hyllade jobbprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar och har beskrivs som en framgångssaga. Men hur ser det ut bakom kulisserna? Det ska vi undersöka i två program.  Hjärta till Hjärta slår insamlingsrekord och hyllas av Statsministern-Vi kan gå tillbaka. det sitter någon annan där borta... Nu ska vi gå på stan.  Linköping Mars 2016. Rickard Klerfors på Hjärta till Hjärta visar runt och pekar ut var de som tigger brukar sitta. Han har bott i Rumänien över 10 år och kan språket.  - Bun? ziua, Romania? Han stannar till och pratar men en man som sitter och tigger utanför en stor hamburgerkedja.  - Tråkigt att sitta här? - Trist.  - Jag tycker också det här är tråkigt.  - Jag tycker inte om att sitta här.  Rickard Klerfors har valt att inte lägga några pengar i muggarna.  - Jag ger inte till de som tigger på gatan. Frågan är inte om vi ska hjälpa utan hur vi ska göra det här.  (Startar bilen) - Nu är vi på väg till Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta. Oj vad stort det är! - Ja det är en stor second hand. Det är ett sätt för oss att få in medel till den verksamhet som vi bedriver utöver att folk skänker pengar.  - Så vi går in och tar en kopp kaffe.   Det första som möter besökarna i receptionen till huvudkontoret är en reklamskylt som informerar om de handflätade korgarna.  - Här har du korgar.  Vi kommer in i secondhandbutiken som är stor som en Hockeyplan. Och korgarna har fått en egen sektion i butiken, ett femtiotal står travade på varandra.  - Så ser de ut. Det är ju hantverk. Ingen är den andre lik, säljslanor använder man och gör de här korgarna av.   Bredvid korgarna en reklambild som visar en solbränd man. Han bär en korg på axeln och ler in i kameran. Leendet blottar en saknad framtand. Den leende mannen pryder också omslaget på den folder som sitter fäst vid varje korg.  - Vi skickar med varje korg en beskrivning av vad det här handlar om, hur många människor som fått arbete genom det här.  Vad står det på framsidan? - Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid. Jag tycker det är viktigt att trycka på det här med värdighet. det känns ju viktigt att man kan få ett jobb, göra det man har en tradition av, att vi bevarar det.  I foldern står att 10 personer i nuläget är anställda i det sociala företaget Hjärta till hjärta startat tillsammans med en rumänsk stiftelse. Korgtillverkarna betalar skatt på sin inkomst och får del av social förmåner som sjukförsäkring och pension. Men foldern som bara är några månader gammal är redan daterad berättar Rickard Klerfors. Idag är det 25 anställda i företaget.  - Och dessutom att en del av dem har kunnat återvända hem från tiggeri i bland annat Linköping till arbetet och inkomst hemma i Rumänien.  Det har gått bra för Hjärta till Hjärta insamlingskampanjer, på mindre än två år har penninggåvorna från svenska folket dubblerats och ifjol samlades över 6 miljon kronor in till organisationen. Och i årsrapporten för 2015 lyfts korgprojektet och fokuset på hjälp till EU-migranter i sina hemländer fram som en viktig förklaring till det ökade givandet. Hjärta till hjärta har också haft draghjälp genom uttalat stöd från höga politiker. Statsminister Stefan Löven på fråga från Expressen om man ska ge till de som tigger.  - Varje människa får göra precis som man känner själv.. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta.  Anders Holmefur är högsta ansvarig på Hjärta till hjärta.  - När vår statsminister och andra går ut offentligt och talar om att man stödjer Hjärta till hjärta då ökar våran trovärdighet och sånt gör att vi är oerhört tacksamma och vi vill verkligen vara måna om att varje peng som kommer in också kommer till användning i de här områdena. Vi var nere för bara någon månad sen och då kom en gubbe som flätar korgar och så sa han "Kommer ni fortsätta med det här?", "Ja självklart! Råvarorna finns, kunnandet finns och vi har kunder i Sverige som frågar efter det här". Han svarade "nu har jag satt in fönster och dörrar i mitt hus då ska jag planera att gå till tandläkaren och få laga mina tänder om jag vet att det finns en fortsatt möjligheter att jobba". -Vi börjar se, enskilda exempel på, hur man vänder tillbaka nu och hittar försörjningsmöjligheter. När det sprider sig i Sverige att det finns jobb i hemmiljön, där det innan inte fanns någonting, då blir det väldigt spännande.  Hjärta till hjärta kan ge många exempel på hur bra det har gått.  Men det finns också andra berättelser ska det visa sig. Från tiggeri till ett riktigt jobb hemma- Det är många av husets dörrar som har det där knarret.  Anita Lilburn är en av dem som engagerat sig för EU-migranterna som kom hit.  - Det är väldigt svårt. Man styr och ställer och tror att man gör det bästa och det inte säkert att det är det.  Här i villan med sjötomt och utsikt över Dånviken står en sliten flygel i vardagsrummet.  Spelar du piano? - Ja. Hon sätter sig och börjar spela ett stycke Bach som hon tycker passar ämnet vi ska prata om - EU-migranter som tigger.  - Jag gillar Bach väldigt mycket.   Anita var med när de som tigger dök up i Sverige. Nyhetsinslag: Nu på sista tiden har det ökat kraftigt senaste månaderna. Tiggeriet är utbrett i Sverige. 44 kommuner har svarat att det förekommer.  Runt 2011 ställdes Sverige inför nya utmaningar. Då började stora grupper från Rumänien och Bulgarien anlända hit.   Nyhetsinslag: Jag är säker på att vi kommer att se en kraftig ökning de närmsta åren.  Det som från början mest var ett storstadsfenomen sprider sig över hela landet. Också i Rönninge, söder om Stockholm, dyker de som tigger upp. Och Anita tvingas ta ställning. Hjälpa eller inte? - Plötsligt så satt de här och där. I Salemstaden och Rönninge Centrum. Utanför Coop och ICA. Det såg för eländigt ut, man gav lite pengar och vinkade.    I tunneln under pendeltåget satt en man i 40 årsåldern. Ion från Rumänien. Anita som innan pensionen jobbade som språklärare får kontakt.  - Jag gick förbi och visade med hela kroppen "det är kallt". Han sa "frig, frig". Det måste betyda kallt. Sen pekade han en dag på sina skor "mic, mic". Det måste betyda liten. Det var lätt att skaffa ett par skor i rätt storlek och då blev han jätteglad och sådär rullade det på. Pengar i tiggarmuggen blir till skor, en vinterjacka och snart har Anita och hennes man köpt en enklare husvagn till Ion. 18000 kronor kostade den. Husvagnen får stå på grannen Birgittas tomt och de kopplar in el.  - Mamma! Paradis Caravan, Paradis Caravan! Han va helt hänförd. Det var så roligt att se.  - Varför Ion? Vad var det med honom? - Hans vänliga glada utstrålning och det fantastiska i att han aldrig klagade. Han var beundransvärd på många sätt.  Anita fortsätter hjälpa Ion och hans familj och snart är hon en del av en ny slags folkrörelse i Sverige.  På många platser i landet startas vid den här tiden 2013-2014 initiativ och grupper för att hjälpa EU-migranter som tigger. De heter namn som "Hemlösa EU-migranter i Borås", Gotlands solidaritet för EU-migranter och "Hjälp Västerbottens tiggare". Också Anita är med och organiserar sig tillsammans med grannen Birgitta.  - Alla var väldigt upprörda och ville ville hjälpa de till något bättre. Vi startade Salems stödgrupp för migranter.  Anita börjar efter hand tvivla på vad insatserna och hjälpen de ger egentligen gör för nytta. Det är som att skänka i ett bottenlöst hål känner hon ibland.  - Det är så sporadiskt de får pengar. Dels får de ju allt mindre i sina koppar för folk börjar krokna och sen särskilt på vintern finns det inga jobb i trädgårdar och sådär.  Hösten 2015 lanserar Hjärta till Hjärta korgprojektet i Rumänien.  NYHETSINSLAG: - Nu i de projekt vi har startat så har vi en sådan efterfrågan på arbetskraft. att vi planerar att ha ett hemvändarprogram, säger Rickard Klerfors Anita Lilburn kan läsa i tidningar, se på tv och höra på radio om hur tiggarna nu får jobb. Biståndsansvarige Rickard Klerfors har ett tydligt budskap till de som tigger - och ett erbjudande.  NYHETSINSLAG: - Åk hem till din by. Gå den här den yrkesutbildningen så får du ett studiebidrag under tiden. När du avlagt ditt examensprov så blir du erbjuden en anställning i det här projektet.   - Ja. Vi blev jätteglada det här är grejen. Det här är vägen till ett bättre liv. Anita Lilburn tar kontakt med Hjärta till hjärta.  - De skulle få diplom, sjukförsäkring, pensionspoäng och en fast inkomst. Om de lyckades göra 5 korgar i dagen skulle de komma upp i en för rumänska mått mätt ganska god inkomst. Då lyckades vi få in vår vän Ion på det projektet.  Anita och stödgruppen startar en insamling och betalar så att Ion kan resa hem.  Vad skriver du nu?  - Korgflätning i Pauleasca.  På nätet kan hon följa utvecklingen i projektet. På Hjärta till hjärtas hemsida står att kursen Ion gått är avslutad och den blev en framgång. Flera av deltagarna grät av lycka när de fick sina diplom står det i texten som illustreras med en gruppbild där alla poserar med sina diplom.  - Där är Ion! Det blev en framgång och en milstolpe i Hjärta till Hjärtas insatser i Rumänien. Där är korgarna! Fina. Du ser det är en jättebra grej. 25 korgflätare har nu arbetet i det sociala företag Hjärta till hjärta startat...  Men när jag träffar Anita är det nått hon inte vet om. En viktig detalj som kommer att vara med och förändra hennes åsikt om Hjärta till hjärtas jobbprojekt i Rumänien.  Ett oväntat möteTre dagar senare åker jag tillbaka till Rönninge. Under bron till Pendeltåget sitter en person som alla tror ska vara i Rumänien.  (skrammel från mynt i mugg) - Hej hej! Ion är tillbaka.   Jag undrar vad som hände? Vi går bort till ett kafé i närheten och han börjar berätta.  - Jag ville. Jag ville fläta.  Ion som heter Greeru? i efternamn var tacksam för möjligheten och hjälpen Anita gav honom. Han säger att han inte ville misslyckas och tyckte att jobbet var en bra möjlighet. Det var avancerat att fläta korgarna, säger han, men efter några veckor blev han ganska skicklig. Och han klarade sluttestet - han lyckades fläta en korg under tre timmar. Jag frågar om han kan peka ut sig själv på gruppbilden Hjärta till hjärta publicerat på sin hemsida från diplomutdelningen.   - Ja. Där är jag med diplomet.  Ion började jobba med att fläta korgar för Hjärta till hjärta. Han säger att han fick kontant ersättning per korg. I början var det strax under 40 kronor per korg. Men i februari 2016 sänktes det till lite över 30. Månadslönen som Anita läst om på Hjärta till Hjärtas hemsida kom inte Ion i närheten av.  - 15 lei, 30kronor... Är det pengar? Jag tar fram bilden på Hjärta till hjärtas hemsida igen. Den på de tolv som fått sina diplom. Jag frågar honom hur många av de på bilden som jobbar kvar i företaget. Han pekar istället på de som lämnat. Han själv och fyra till säger han.   - 1, 2, 3, 4. De är reda i Sverige. Många är i Norrköping, de är tillbaks. Eskilstuna, Norrköping.  Det Ion berättar ger en annan bild än det Hjärta till hjärta berättar i sin insamlingskampanjer för projektet med de flätade korgarna. Finns det de som kan bekräfta Ions berättelse.  Jag åker till Linköping.  - One is here.  - Ok she thinks one is here?  Vad heter du?  - Florin.  Florin har en liknande berättelse som Ion. Också han flätade korgar och sitter nu och tigger sen några dagar tillbaka. Han bekräftar de nivåer på ersättning Ion berättat om.  - Det här är alla pengar. (skramlar och visar med mynt) - Max fyra korgar om dagen kan man göra, och mina barn hjälpte mig också.  Fler som hoppat avFlorin säger att hans fru stannat kvar i Rumänien och har fortsätt göra korgar med två av barnen som hjälper till.  - Självklart, barnen gör korgar också.  - Hur gamla är barnen?  - 17 och 14 år gamla.  Barnen är 17 och 14 år gamla och tillsammans kan de göra fyra korgar om dagen berättar han. Inte ens när alla tre hjälps åt kommer de upp i lönen i månaden Hjärta till Hjärta skriver om på sin hemsida.  - It's awful! Where is the rest of the money? This is not to help! Jag träffar Gabriella Diia som ursprungligen är från Rumänien. Hon har kontakt med många som tigger i Linköping och stöttar dem på olika sätt. Hon har mött flera som hoppat av korgflätningsföretaget berättar hon. Och anledningen är ersättningen.   - A lot of them, they are coming, they are turning back to beg because they are not payed for the baskets.  Totalt kommer Kaliber i kontakt med nio korgflätare varav 6 fortfarande arbetar kvar i Rumänien. Vissa av dem har varit med sen starten och har tidigare flätat korgar över tio år. Ingen vi pratar med kommer upp i de lönenivåer som Hjärta till hjärta skriver om på sin hemsida.  Ingen säger sig ha lyckats flätat de 5 korgar som är normen för en heldags arbete. Flera nämner timpenning under 10 kronor. Och alla bekräftar att ersättningen sänktes i februari 2016.  Hur går det här ihop? På Hjärta till hjärtas hemsida som vänder sig till svenska givare - står om lön på 3600 konor i månaden efter skatt. När jag träffade Rickard Klerfors från Hjärta till Hjärta - i mars 2016 menade han att ersättningsnivåerna till och med vad ännu högre än så.  - De själva kom med förslag om vilken norm som de kan göra på en dag. Gör man produktionsnormen så får de 1800 lei i månadslön kan man säga och det motsvarar ungefär 3800 kronor. Så det är 40 kronor av det här för korgen,  Hur många korgar kan man göra per dag? - Fem stycken kan man göra på en dag, en korgtillverkare. En del sa att de kan göra sju, men vi sa ok då sätter vi normen vid fem så kan alla klarar av det.  - Hej Ion. Godmorgon! Anita Lilburn har fått kontakt med Ion igen. Anställningen i korgflätarföretaget i Rumänien hon fixade åt Ion blev inte som hon förväntat.  Om det nu är sant det som Ion berättar?   - Väldigt sorgligt alltså. Då blir jag väldigt förbannad. Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant.  - Hur kan det vara i Hjärta till Hjärtas intresse? Hur vågar de? Det måste ju komma ut förr eller senare.  Varför har ersättningen sänkts?Jag återvänder till Hjärta till Hjärtas huvudkontor i Linköping.  - Vi kan gå in på mitt kontor det är inte så märkvärdigt.  Det hyllade korgprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar som köpt korgarna här i Sverige eller skänkt pengar. Det har beskrivs som en framgångssaga. Jag visar de uppgifter som Kaliber tagit fram för de ansvariga på Hjärta till hjärta.  Direktor Anders Holmefur som är högste ansvarig ser allvarligt på uppgiften om att barn så unga som 14 år skulle vara med i produktionen av korgarna.  - Vi tar bestämt avstånd från att hela familjen och ungar och allt skulle var inblandade i att producera korgar.  Att flera av korgmakarna hoppat av och är tillbaka i Sverige för att tigga kommenterar han såhär.  - Jag tycker det är tragiskt utifrån den situation att med den budget vi lagt i det här så tjänar de efter förhållandena i det här byn, väldigt god inkomst.  Det som ni har utlovat om man antar det här jobbet och blir anställt har det stämt det som ni har sagt?  - Det beror på deras egna förutsättningar. Vi erbjuder ju en, vi sa den här kursen i februari, jag var ju med när de fick de här diplomen och där var det ju uttryckligen sagt vilka av de här som skulle behöva ytterligare handling för att klara av det här.  I er artikel efter den där kursen stod att kursen blev en framgång?  - Absolut. En enorm framgång.  Jag berättar om uppgiften att fem av de 12 på bilden som Hjärta till hjärta publicerade från kursavslutningen redan lämnat korgflätningen och är tillbaka i Sverige för att tigga.  - Det tycker jag är väldigt tråkigt då. Jag har ju minnesbilder där en kvinna som aldrig har gått i skolan fick ett kursintyg och gråter av glädje och säger äntligen kan jag jobba och bygga en framtid, vad säger du om sånt?  Jo fast det är ju framtiden, det viktiga är väl vad det blev sen så att säga? - Jo och där måste vi på något sätt överlåta till den enskilda deltagaren att utifrån vad vi erbjuder av möjlighet, i stöd och utbildning och så vidare, att de som vill tar den här chansen.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors sitter med under intervjun. Han kommenterar att flera av arbetarna hoppat av såhär.  - Vi har varit väldigt noga med att inte överdriva vad vi lovar men sen, med facit i hand, så har man uppfattat det som mycket mer för att man lever i en desperation och söker efter något bättre och de som vi har fört en dialog med har uppfattat mer av löfte än vad vi i själva verket har sagt.  Man om stannar till vid det här löftet då är det väl så att saker och ting inte bara har uppfattats, ni har ju varit väldigt tydliga med att ni har satt det på pränt. Det finns ett socialt företag.  - Ja.  Man får 3600 kronor om man klarar mininormen, och den kan alla klara av.   - Det är vad de själva har förslagit och utifrån den kalkyler jobbar vi.  Enligt mina uppgifter är det snarare hälften man får. Än vad ni har sagt.  - Det här med 3600 det kan nog då egentligen säkert säga för varje person när ett helt år har gått. Hur utfallet har blivit över hela året.    Rickard Klerfors har uppgett att ersättningen per korg till arbetarna är 18 rumänska lei - strax under 40 kronor. Men de vi varit i kontakt med berättar samtliga att ersättningen sänktes till 15 lei  - strax över 30 kronor för varje flätad korg. I Hjärta till Hjärtas 5 secondhandbutiker säljs korgarna för 350 kronor.  Nu ställer jag frågan igen. Hur mycket får arbetarna för varje flätad korg? - Ja nu ska vi se här, jag kommer inte ihåg riktigt. Det har vi haft en diskussion om. Jag tror att det är nu 15.  Får jag bara fråga. För ni skriver ju väldigt uppdaterande om projektet. Den här lönesänkningen, varför har ni inte skrivit om den på Facebook och hemsidan och så? - Det kan man fundera på och jag är fullständigt öppen och ärlig med det och det är viktigt att vi uppdaterar den uppgiften.  Det viktiga är ju totalt sätt vad man kan få för månadsinkomst.  Varför har lönerna sänkts? - Jag tror att det finns någon skattehöjning och sånt här som ligger bakom det. Men det får jag ta reda på.  Vem har sänkt lönen?  - Alltså det beror nog kanske på, eller det beror på input från staten där man då ändrar lagstiftning och annat. Och vad man ska betala in i skatter och annat.  Skatten har höjts? - Ja och det här är jätteviktigt att vi har en dialog om och är väldigt tydliga med.  I butik säljs korgarna för 350 kronor. Med momsen borträknad är intäkten 280 kronor vid varje försäljning. Varför får de som gör korgen bara 30 kronor frågar jag.   - Ja och hittills har vi inte fått något plus på kontot i och med att vi haft kostnader för att sätta igång det här.  Men det har väl kommit från bidrag från Sverige?  - Rörelsekapital och så vidare och dessutom transportkostnader och bygga upp och så vidare men jag tror vi kommer landa i ett överskott, en vinst på det här. Då kan man diskutera om vi ska betala mer för varje produkt eller om vi ska använda pengarna till andra insatser i deras område. Sen är det klart att alla vill ha mer, det ligger ju i sakens natur.   Jo fast nu fick de ju mindre? - Ja det var ingen som var lycklig över att höra det men efter det här mötet kom man ändå överens om det här.  Reporter: Magnus Arvidson, Produktionsbolaget Filt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon kallas Sveriges mest inflytelserika kläddesigner och hennes svåra kollektioner om skräck och porr gav tidigt internationell status. Men under vintern blev Back folklig - pga en "jävla skitmössa". "I en ständigt pågående kamp med det modesystem hon själv är en del av, har hon med obruten integritet utforskat vardagen och det socialt stereotypa." Så löd motiveringen när Ann-Sofie Back - som första svensk någonsin - fick ta emot Torsten och Wanja Söderbergs pris på en miljon kronor. Skräck, porr, Gud, bilar och kändiskult är några teman som inspirerat hennes avantgardistiska kläder. En konceptuell stil som de senaste åren visat sig fungera på både kräsna modekonsumenter och den stora marknaden. Många har säkert under vintern noterat hennes efternamn, det egna märket, med stora bokstäver strax ovanför pannan på människor i alla åldrar. Men den där mössan stör henne.  I Söndagsintervjun i P1 med Martin Wicklin pratar Ann-Sofie Back om skammen under uppväxten och hur den känslan av att förlora sitt anseende fortfarande präglar henne - men också är grunden i hennes design. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När som helst kan en älg dyka upp från skogen framför bilen. Det small omkring 5000 gånger under 2015. Ett sätt att förebygga olyckor är viltstängsel och viltpassager. Elva människor dödades och man räknar med att ett hundratal människor skadades svårt under förra året. Att köra bil i skogslandet Sverige kan vara som att spela rysk roulett med en revolver laddad med älgar. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. Det är nästan omöjligt att få oss bilister att kalkylera med att en älg när som helst kan dyka upp på vägen. Vi tänker bort den faran. - Det är mänskligt men farligt, säger Mats Wiklund. Frågan är om inte älgarna är bättre på trafikvett. - Jag har fått rapporter om att äldre älgkor med kalv står och väntar till bilarna passerat och sen går de över. Älgtjurarna däremot framför allt vid brunsten springer ut på vägen utan att se sig för, säger Anders Hågeryd, fältforskningsassistent i SLU:s projekt Sydälg. På Trafikverket har man dragit slutsatsen att vi bland annat måste bygga viltstängsel kombinerat med viltpassager för att minska antalet olyckor. - Vi har identifierat 2000 platser i det befintliga vägnätet där man bör göra olika typer av anpassningar för att viltet ska kunna ta sig säkert över vägen. De flesta älgolyckor inträffar under den mörka delen av året. - När vi kör i mörkret och bländar ner ser vi knappast någonting. Det är då omöjligt att upptäcka en älg som är på väg över vägen, säger trafikforskaren Mats Wiklund vid Umeå universitet. I programmet hör vi också Gösta Johansson som varit med om en svår älgolycka. Hans hustru som körde bilen dödades direkt vid kollisionen med älgen. Göstas dotter Karin Nilsson berättar också om olyckan. Reporter: Tomas Lindberg Från i går.

Vetenskap, Repris

Efter att relationerna till USA har förbättrats hoppas nu många kubaner att allt fler kommer och besöker ön och ett sätt att göra detta är via en musikfestival. Vår ungdomskorrespondent Palmira Koukkari Mbenga har gjort ett reportage om musikfestivalen Musicabana som nyligen var i huvudstaden Havanna.

Efter att ha vaccinerats mot svininfluensan drabbades vissa av sjukdomen narkolepsi. Nu på torsdag ska regeringen rösta om ett lagförslag som bestämmer hur mycket ersättning de drabbade kan få. Det handlar om uppemot tio miljoner kronor per person och livstid men förslaget har kritiserats. Hör Felicia Eriksson Widberg som är en av dem som drabbades för sju år sedan.

Ekots granskning visar att studieavgifter är uppemot dubbelt så höga som vad utbildningarna egentligen kostar.

På måndagen meddelade Miljöpartiets valberedning att den vill att Gustav Fridolin blir kvar som språkrör medan Åsa Romson får gå efter turbulensen i partiet de senaste veckorna. Romson lämnar också posten som miljöminister. Istället föreslås Isabella Lövin, biståndsminister bli nytt språkrör. Vad kommer Lövin att göra för att lyfta partiet ur krisen och vilken skillnad kommer hon att göra om kongressen väljer henne på fredag i Karlstad? Hör Isabella Lövin.

Utländska studenter tvingas betala dubbel avgift, Kubas Musicabana, Hör narkolepsidrabbade Felicia, Utfrågning av Helene Hellmark Knutsson (S), Hör Isabella Lövin (MP), Tomas Ramberg apropå MP.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Morgonandakt med Cissi Glittvik, studentpastor i Göteborg. Det går inte att prata om döden utan att samtidigt prata om livet. "En del människor söker efter sig själva, och en del söker efter Gud. Kanske kan man inte finna den ena utan att finna den andra?" I Sverige idag är döden långt borta, kanske på en institution. Därför är den många gånger oväntad, fast vi vet att den ska komma. - Jag tror att medvetenheten om att vårt jordeliv är begränsat gör att vi på ett mer livsbejakande och livsnära sätt kan leva våra begränsade liv, säger Cissi Glittvik. Om vi blir medvetna om att livet på jorden är ändligt, blir vi mer aktsamma om livet, våra möjligheter och våra relationer. Evigheten finns också i nuet. Cissi Glittvik.  Text Upp 1: 17-18  MusikChristopher Sander/Fattig bonddräng Nanne Grönvall/ Bro över mörka vatten Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Att uppvisas och förväntas dela en åsikt Calle Hård är författare och tidigare journalist på Expressen och Västerbottens-Kuriren. Calle Hård växte upp i Finland och bor sommartid på Holmön utanför Umeå och om vintrarna i delstaten Kerala i södra Indien. ?Hård debuterade 2006 med spänningsromanen "Numret till Calicut" och har hittills givit ut fyra romaner och en reportagebok. Utanför skrivandet gillar Calle Hård hav och stränder och där ska gärna finnas någon att prata med också. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Umeå om bland annat Miljöpartiet, kosläpp och hockey-VM. Ring P1 från Umeå med programledare Sverker Olofsson, producent Peter Öberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från att ha varit något muskelbyggarna smusslade med, så är nu proteinet på allas läppar. Men behöver vi verkligen vara oroliga för att inte få i oss tillräckligt med protein? Och kan man överdosera? Trenden att äta protein är tydlig, i var och varannan kiosk kan man köpa proteinbars och i livsmedelsbutikerna finns allt från frukostflingor till vatten med tillsatt protein.  "Jag försöker få i mig två gram protein per kilo kroppsvikt varje dag. Ska jag bara äta mat blir det målet svårt att uppnå så därför äter jag proteintillskott". Det säger Johan Strende som tränar på ett gym i Karlstad. Ämnet protein är också högst aktuellt inom medicinforskningen. Forskningsprojektet Proteinatlasen som presenterades 2014 har kartlagt människans alla proteiner och nu börjar det komma resultat från medicinforskare som använt sig av den här atlasen.  I studion Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi KTH, William Apró, näringsfysiolog och forskare på GIH, samt Ingela Stenson, omvärldsanalytiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina gamla rötter med hjälp av modern DNA har de senaste fem året ökat lavinartat. Fyra miljoner har hittills testat sig varav 15 000 i Sverige. Det har blivit en helt ny rörelse med människor som vallfärdar till speciella topsningskvällar och folk får kontakt med släkt de inte hade en aning om att de fanns. En del har också kunna se hur deras tidigare släktingar vandrat från kontinent till kontinent för tusentals år sedan. Men det här med DNA är inte helt okontroversiellt. Det finns en hel del skeptiker. I Frankrike har man till och med förbjudit den som testar sig inom landets gränser, 15 000 euro är summan de får betala för att de sökt sig bakåt i tiden med DNA teknik. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även 19.35

Kultur

Kultur

ur "I Tvillingarnas tecken" av Eva-Stina Byggmästar Första rad: Just precis innan Diktsamling: "I Tvillingarnas tecken" Förlag Wahlström & Widstrand 2015 Uppläsare: Lotti Törnros Musik Carl Reinecke: Tredje satsen ur Flöjtsonat e-moll opus 167 Exekutör Sharon Bezaly, flöjt, Ronald Brautigam, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Idén om ökenspridning började växa fram i Afrika runt förra sekelskiftet. Spridningen ansågs vara en följd av mänsklig misshushållning, men modern teknik ger en ny bild av utvecklingen. Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet. Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras. Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner. Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer. Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder. I programmet medverkar Ulf Helldén, professor emeritus på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet, Rasmus Fensholt, adjungerad professor på Köpenhamns universitet, Elin Enfors, doktor vid Stockholm resilience center och Inge Gerremo, före detta svensk förhandlare för ökenkonventionen. Reporter: Gustaf Klarin Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Bilder i Jan Lööfs böcker i blåsväder - varför rör samtidens mest såriga kulturdebatter just barnkulturen? Dessutom: andra delen i vår reportageserie om Europa idag, Stängslet och gränsen. Ännu en gång diskuteras bilder och stereotypa skildringar i barnböcker. Den här gången handlar det om Jan Lööfs böcker "Ta fast Fabian" från 1997 och klassikern "Morfar är sjörövare" som kom första gången 1966. Förlaget, Bonnier Carlsson, menar att böckerna innehåller "stereotypa skildringar av andra kulturer" - något som kan stoppa en ny upplaga av böckerna. Varför blir just barnkulturen skådeplats för vår tids mest såriga debatter? Samtal med Nisha Besara, vd för Unga Klara och Lotta Olsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Idag fortsätter kulturredaktionens serie om Europa i vår tid - Stängslet och gränsen. I första delen besökte vi bland annat Polens huvudstad Warszawa som vibrerar av politiska debatter och den grekiska ön Samos där en del av flyktingarna över Medelhavet anländer. Idag hör vi den andra delen av Stängslet och gränsen och besöker bland annat Berlin, Malmö och New Dehli. Och streamingtjänsten Netflix försöker slå sig in på nationella film- och tv-marknader. Den franska serien Marseilles med Gérard Depardieu i huvudrollen är ett exempel på det. Men hur bra är den? Mikael Timm har sett de första avsnitten. Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Veckans språkfrågor Lågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna? Finns det ord som är "svenska"? Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"? Varifrån kommer uttrycket "klunsa"? Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien. I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv. Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar kan du göra det . Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur lätt är det att hålla sin vikt när dieten och tv-inspelningen är över? Och om hur begreppet PK ska gå från skällsord till hyllning. TV-formatet Biggest Loser sänds över stora delar av världen. Kraftigt överviktiga tävlar i vem som kan gå ner mest i vikt.  Men nu visar en vetenskaplig uppföljning att nästan ingen av de hårdbantande tävlande klarar av att behålla sin lägre vikt. Varför reagerar kroppen så och är hårdbantningstävlingar bra eller dåliga för folkhälsan? undrar Thomas. Professorn och fetmaforskaren Stephan Rössner berättar. Imorgon är det PK-dagen, ett initiativ som en rad kändisar står bakom. Det är ett försök att återerövra begreppet politisk korrekthet från skällsord till positivt omdöme. Hur ska det gå till? Och så har Thomas varit i London och rapporterar om sina kulturupplevelser. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Anna-Karin Ivarsson Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Bosse Johansson har gått bort - en central person i svenskt körliv, imponerande musikväv på Radioheads nya album, kulturföreningen Al-Andalus i Malmö vill bidra till kunskap om migration

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Öresundsmigranterna, första svenska instrumentet på Mars, Londons nye borgmästare, Soweto i förvandling, politikerrollen och media, youtube-filmen som driver med identitetspolitiken, Trump och politik

För första gången ska ett svenskt instrument placeras på planeten Mars yta i samband med den europeiska och ryska expeditionen ExoMars 2020.

Denna ikoniska, ökända stadsdel Soweto, i landets största stad Johannesburg. Kanske är det världens mest kända kåkstad, som många förknippar med kriminalitet, misär och uppror mot den dåvarande apartheid-regimen på 70- och 80-talen. Men nånting har hänt med Soweto, eller åtminstone i delar av denna beryktade stad i staden. I takt med att fler fått det bättre, har Soweto ändrat karaktär, och delar av den är numera ett rätt prydligt medelklassområde, som dessutom kan stoltsera med två nobelpristagare - på samma gata. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg tecknar en bild Soweto idag.

En youtube-film där filmskaparen och före detta lokalordföranden inom SDU Hanna Lindholm driver med identitetspolitiken har fått stor uppmärksamhet och hyllas av många för att visa det orimliga i att alltid kunna kräva att få definiera vem man är. Men filmen möter också kritik från bland andra Ung Vänsters ordförande Hanna Cederin. Hör debatten i Studio Ett.

Under gårdagen stod det klart att Åsa Romsons tid som språkrör för Miljöpartiet är över. Till följd av det avgick hon som statsråd och vi ställer oss frågan – är politikers mediehantering viktigare än deras faktiska politiska gärning?

Öresundsmigranterna, första svenska instrumentet på Mars, Londons nye borgmästare, Soweto i förvandling, politikerrollen och media, youtube-filmen som driver med identitetspolitiken, Trump och politik

Frankrikes arbetslagstiftning. Youtubefilmen driver med identitetspolitik. Londons nye borgmästare. Sowetos förvandling. Politikerrollen och media. Trump och utrikespolitik. Svenska instrument på Mars

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Öresundsmigranterna, första svenska instrumentet på Mars, Londons nye borgmästare, Soweto i förvandling, politikerrollen och media, youtube-filmen som driver med identitetspolitiken, Trump och politik Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Bilder i Jan Lööfs böcker i blåsväder - varför rör samtidens mest såriga kulturdebatter just barnkulturen? Dessutom: andra delen i vår reportageserie om Europa idag, Stängslet och gränsen. Ännu en gång diskuteras bilder och stereotypa skildringar i barnböcker. Den här gången handlar det om Jan Lööfs böcker "Ta fast Fabian" från 1997 och klassikern "Morfar är sjörövare" som kom första gången 1966. Förlaget, Bonnier Carlsson, menar att böckerna innehåller "stereotypa skildringar av andra kulturer" - något som kan stoppa en ny upplaga av böckerna. Varför blir just barnkulturen skådeplats för vår tids mest såriga debatter? Samtal med Nisha Besara, vd för Unga Klara och Lotta Olsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Idag fortsätter kulturredaktionens serie om Europa i vår tid - Stängslet och gränsen. I första delen besökte vi bland annat Polens huvudstad Warszawa som vibrerar av politiska debatter och den grekiska ön Samos där en del av flyktingarna över Medelhavet anländer. Idag hör vi den andra delen av Stängslet och gränsen och besöker bland annat Berlin, Malmö och New Dehli. Och streamingtjänsten Netflix försöker slå sig in på nationella film- och tv-marknader. Den franska serien Marseilles med Gérard Depardieu i huvudrollen är ett exempel på det. Men hur bra är den? Mikael Timm har sett de första avsnitten. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Att visa konst på tv visade sig vara en ren konst, och på torsdag kan landets dagboksskrivare gå till historien. I televisionens barndom fanns det stora förhoppningar om att det nya mediet skulle förmedla konst till det svenska folket. På samma sätt som radion som ljudmedium förmedlade musik tänkte man sig att bildmediet television skulle förmedla konst, och det sändes därför en stor mängd konstprogram på tv. Det visade sig dock vara svårare än man hade trott, berättar konstvetaren David Rynell Åhlén som i dagarna disputerar på en avhandling om de tidiga konstprogrammen på tv. Dessutom handlar det om att landets alla dagboksskrivare nu på torsdag 12 maj har möjlighet att gå till historien i forskningens tjänst. Då infaller nämligen Dagbokens dag, och Folklivsarkivet vid Lunds universitet ska samla in dagböcker från just den här dagen. De här insamlingarna startade i England redan 1930-talet, berättar Gabi Louisedotter Limbach som är arkivarie på Folklivsarkivet, och vill du bidra med egna dagboksanteckningar kan du göra det . Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från 11.35

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina gamla rötter med hjälp av modern DNA har de senaste fem året ökat lavinartat. Fyra miljoner har hittills testat sig varav 15 000 i Sverige. Det har blivit en helt ny rörelse med människor som vallfärdar till speciella topsningskvällar och folk får kontakt med släkt de inte hade en aning om att de fanns. En del har också kunna se hur deras tidigare släktingar vandrat från kontinent till kontinent för tusentals år sedan. Men det här med DNA är inte helt okontroversiellt. Det finns en hel del skeptiker. I Frankrike har man till och med förbjudit den som testar sig inom landets gränser, 15 000 euro är summan de får betala för att de sökt sig bakåt i tiden med DNA teknik. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Idén om ökenspridning började växa fram i Afrika runt förra sekelskiftet. Spridningen ansågs vara en följd av mänsklig misshushållning, men modern teknik ger en ny bild av utvecklingen. Det var mot slutet av 1960-talet som idén om ökenspridning på allvar började etablera sig som ett allvarligt hot mot mänskligheten i samband med svåra tork- och svältkatastrofer i bland annat Sahelområdet. Bilden som tonade fram var att den sparsamma växtligheten i Sahel försvann och Saharas öken spreds med hög fart söderut. På den här tiden var det dock inte så lätt att få en överblick över storskaliga naturförändringar, men i början på 1970-talet med USA:s rymdprogram skulle det förändras. Ulf Helldén på Lunds universitet och hans kollegor fick tillgång till satellitbilder som visade att Saharas öken inte spred sig. Tvärtom krympte den. Det här kan ju framstå som en god nyhet, men Ulf Helldéns forskningsresultat möttes av negativa reaktioner. Motståndet mot de nya forskningsresultaten kom från FN-systemet och den så kallade G77-gruppen som bestod av 77 utvecklingsländer. Det framstod som om företrädare för gruppen ville ha kvar den alarmistiska bilden av ökenspridningen eftersom den var ett redskap för att kanalisera biståndspengar till utsatta länder. I programmet medverkar Ulf Helldén, professor emeritus på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap på Lunds universitet, Rasmus Fensholt, adjungerad professor på Köpenhamns universitet, Elin Enfors, doktor vid Stockholm resilience center och Inge Gerremo, före detta svensk förhandlare för ökenkonventionen. Reporter: Gustaf Klarin Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I Sverige lever ca 4000 barn med skyddad identitet. Barnen behöver skyddas från någon vuxen person. Jonas och Liva berättar om hur det känns att behöva gömma sig, att inte kunna berätta sanningen. UR

Dokumentärer

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Att uppvisas och förväntas dela en åsikt Calle Hård är författare och tidigare journalist på Expressen och Västerbottens-Kuriren. Calle Hård växte upp i Finland och bor sommartid på Holmön utanför Umeå och om vintrarna i delstaten Kerala i södra Indien. ?Hård debuterade 2006 med spänningsromanen "Numret till Calicut" och har hittills givit ut fyra romaner och en reportagebok. Utanför skrivandet gillar Calle Hård hav och stränder och där ska gärna finnas någon att prata med också. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Frankrikes arbetslagstiftning. Youtubefilmen driver med identitetspolitik. Londons nye borgmästare. Sowetos förvandling. Politikerrollen och media. Trump och utrikespolitik. Svenska instrument på Mars

Aktualiteter

Från kl. 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Frankrikes arbetslagstiftning. Youtubefilmen driver med identitetspolitik. Londons nye borgmästare. Sowetos förvandling. Politikerrollen och media. Trump och utrikespolitik. Svenska instrument på Mars

Aktualiteter

Första rad: Just precis innan Diktsamling: "I Tvillingarnas tecken" Förlag Wahlström & Widstrand 2015 Uppläsare: Lotti Törnros Musik Carl Reinecke: Tredje satsen ur Flöjtsonat e-moll opus 167 Exekutör Sharon Bezaly, flöjt, Ronald Brautigam, piano Från kl. 12:00.

Kultur, Repris