SR, P1 2016-05-15

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Två gamla pojkar har levat tillsammans i ett långt äktenskap. Nu ska båda pensioneras. Arbetet ska inte längre vara meningen med livet. Axel börjar bygga sitt livs dockskåp. Lampor måste glimma! Dockskåpet är en tragisk fars baserad på Tove Janssons noveller Dockskåpet och En liten kärlekshistoria i dramatisering av Britt Edwall. Dockskåpet en liten kärlekshistoria av Tove Jansson i dramatisering av Britt Edwall. I rollerna: Axel, möbelmänska: Staffan Westerberg. Erik, bankmänska: Etienne Glaser. Linda, skrivande mänska: Gerd Hegnell. Boy, elektrisk mänska: Stig Torstensson. Regi: Britt Edwall. Från SR Göteborg 1998. Från i söndags

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Var fanns journalistiken när massvaccineringen mot svininfluensan drevs fram? Utsatthet hos de unga makthavare som når miljontals fans på Youtube. Och hatkärleken mellan Miljöpartiet och medier. Blev medier myndigheters megafoner om svininfluensevaccin? I veckan kom besked från Riksdagen om ersättning till dem som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensa. Och nu i veckan har även flera medier, med porträtt och filmer, berättat om de drabbade. Och vi ska börja här idag. För att det nu skrivs om biverkningar och krossade drömmar är en sak. En annan är hur den granskande journalistiken skötte sig 2009? Då när det var skarpt läge, då när den behövdes som mest? Sara Heyman är reporter. Det höga priset för youtubestjärnornas öppenhet Therese Lindgren är en av dom allra mäktigaste unga medieprofilerna i Sverige. Hennes videoklipp på Youtube når hundratusentals tittare - ofta långt fler än dom största svenska tidningarna. Hennes framgång bygger inte minst på att hon vågar vara privat. Genom att öppenhjärtligt berätta om psykisk ohälsa och relationer, har hon byggt en stor målgrupp som hon sedan kan använda för att sälja annonsörers produkter. Men framgången har också ett pris. Nyligen nådde det en ny nivå när någon ringde Therese Lindgrens mamma med ett falskt dödsbesked. Hon berättade om det i ett känsloladdat videoinlägg där hon också resonerade om ifall det gör att berätta om sitt liv på det sätt hon byggt sin tittarskara på. Hur är det att vara ung makthavare på nätet idag? När det privata och utlämnande är det som drar följare och blir mest uppmärksammat, hur tacklar dom utsattheten? Reportage av Hanna Frelin och Jonna Westin. Hatkärleken mellan miljöpartister och journalister  Miljöpartiet har ju fått rejält med stryk i medier under de senaste veckorna. I debatten har frågan om varför Miljöpartiet hamnat i stormvindar fått många svar. I veckan var det sossarnas fel, innan dess Israels och senare har det talats om interna maktstrider.  Men vilken roll har medierapporteringen spelat under dom här veckorna? Är alla journalister miljöpartister? Har bevakningen varit saklig eller har den varit ett illvilligt drev? Det diskuterar Johan Cedersjö med journalisten och författaren Maggie Strömberg, som nyligen utkom med en bok om Miljöpartiet och är med direkt från MP-kongressen i Karlstad, och med journalisten Björn Häger, ordförande i Publicistklubben. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag utvärderar avtalsrörelsen ur LO-fackens perspektiv. Vad betydde det att fackförbunden inte kunde komma överens om gemensamma krav? Johan Lindholm ordförande för Byggnads, Anders Ferbe ordförande för IF Metall och Lenita Granlund avtalssekreterare för Kommunal diskuterar möjligheterna till LO-samordning framöver efter konflikterna i årets avtalsrörelse. Programledare: Anders Jelmin Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. På lördag är det final i Eurovision Song Contest i Stockholm. Men under musikfestens glamorösa yta finns det politiska och religiösa spänningar. Vå reporter Alexandra Sandels spanar. Svenska kyrkans förslag till ny kyrkohandbok - rena "hittepåreligionen" menar kritiker"Inkluderande och flexibelt" är ledorden när Svenska Kyrkan vill förnya sin kyrkohandbok för hur Gudstjänster, dop och begravningar ska låta och se ut i framtiden. Men förslaget har mött massiv kritik från flera remissinstanser. Hör biskop Per Eckerdal som sitter i styrgruppen för förslaget, och en av kritikerna - Dan Sarkar, präst i Broby församling. Ahmadiyya-församlingen firar i Malmö - intervju med Kalifen Mizra Masroor AhmadI slutet av veckan invigs en ny moské i Malmö, en händelse som TV-sänds till Ahmadiyya-muslimer världen över. Vi är på plats inför invigningen, så också  den religiöse ledaren för ahmadiyya:  Kalifen Mizra Masroor Ahmad, som intervjuas av Anna Bubenko. I vår studio finns också religionsvetaren Simon Sorgenfrei på plats för att berätta om det unika med just ahmadiyya-grenen av islam. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. - De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson. Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur. Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare. Sara Sällström Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna av? Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker. Programledare och producent Peter Sandberg.   Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi fågelskådar mitt i stan och närstuderar skatan. Fågeln med halva regnbågen uthälld över stjärten och som rör sig så elegant - men som bortsett från skarven kanske är vår mest förtalade fågel. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.  Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Fritid och hobby, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. I den varma sanden i Drakamöllans naturreservat trivs sällsynta djur och växter. Från bokskogen hörs sommargyllingen och över de böljande kullarna spränger hästarna fram. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. I den varma sanden i Drakamöllans naturreservat trivs sällsynta djur och växter. Från bokskogen hörs sommargyllingen och över de böljande kullarna spränger hästarna fram. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. "Hänryckningens tid", det är ett annat namn för pingsthelgen. Och programmet på pingstdagen fylls förstås av sånger om ande och eld. Alltifrån duett mellan Bobby McFerrin och Esperanza Spalding, Everytime I Feel the Spirit, till den gamla gregorianska hymnen Veni sancte Spiritus, med Schola Cantorum från Riga. Några kända pingstpsalmer hörs förstås också.

Andliga frågor

Om saknad. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Repris från 18/1-2016. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur påverkas vi av kemikalier? Det reder vi ut i Veckomagasinet som också tar upp sensationen inom brittisk fotboll, otursdagen, djurens intelligens och en stor donation till cancerforskningen. Hormonstörande ämnen, som finns i många vardagsprodukter, tros kunna ha negativa hälsoeffekter. En sådan effekt kan vara övervikt och fetma. Särskilt känsliga för hög exponering av de här kemikalierna är gravida och små barn, säger forskare som du hör i Vetenskapsradions veckomagasin. Programmet handlar också om brittisk ligafotboll, ett nytt polarforskningsfartyg, otursdagen fredag den trettonde, pengar till cancerforskning och vår syn på intelligens hos djur och människor. Och så blir det ett besök hos veterinären. Programledare är Lena Nordlund.   Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En politisk superkändis med rekordlånga 31 år som partiledare. Alf Svensson är född på kapell, uppvuxen på kapell och har ärvt talets gåva av pappan pingstpastorn - liksom tron på "bryggan över". Alf Svensson valdes till partiledare 1973 och fick Kristdemokraterna att växa från knappa två procent till ett etablerat riksdagsparti med som mest 12 procent av rösterna. Men det tog 18 år. Hur orkade en saxofonspelande historielärare, som älskade sitt arbete och hatade att vara ifrån familjen, att jobba i en sådan motvind?  I söndagsintervjun i P1 berättar Alf Svensson om när han var nära att drunkna som barn, om hur hela världen kom hem till kapellet i Gränna och om ögonblicket då hans far, pingstpastorn, sa sina sista ord. Men det är också ett samtal om religionens roll i samhället - både vad gäller flyktingkrisen, miljöpartistens uteblivna handskakning och bibelberättelsen om den barmhärtige samariten. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja. Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter. Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter. En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och därmed skona haven från överfiske. Om det går att kommersialisera jordbruksgrödor som producerar till exempel motorolja skulle bondens åker kunna ersätta miljöskadliga kemifabriker. Bra för landsbygden, tror Sten Stymne. Gustaf Klarin Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Ukraina vann ESC, MP-kongressen, Brasiliens svåraste vecka, Norge som modell för Brexit?, Ulrika Knutson, Panel Timme 2: Får politiker alls träffa extremister?, Public Service, den spanska enklaven Melilla, om fotbollsmålvakter, bränder påverkar vädret, Helena von Zweigbergk

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Pingstdagen från Equmeniakyrkan Floda i Lerums kommun. Pastor David Norén predikar och en musikgrupp leds av Jacob Rosdal. I Equmeniakyrkan Floda i Lerums kommun hålls en pingstdagsgudstjänst i lovsångens tecken. Pastor David Norén predikar om Andens medvind och gudstjänstledare är Evalotta Bengtsson. Lovsångsgruppen leds av Jacob Rosdal.  Equmeniakyrkan Floda hette tills nyligen Floda Missionskyrka.   MusikenSv. ps 259 Saliga visshet/Min konung kommer snart (C Vårdstedt) Sv. ps 704 (830 i Psalmer & Sånger) Din trofasta kärlek Tusen skäl (M Redman, övers. J Myrin) Sv. ps 11 O store Gud Han går aldrig förbi dig (M Johnson) Till Guds källa (B Doerksen, M Hansen; övers M Martinson, J Alfredsson) Kom du helige (P Bergstrand) Hör du min bön (A Grahn) Vänd ditt ansikte (E Tilling) MusikerSofia Hultsbo, sång Ellen Karlsson, sång Jacob Rosdal, piano och sång William Bodell, hammondorgel/keyboard  Philip Nilsson, gitarr Oscar Bodell, bas Johan Erwall, slagverk                                   Musik- och ljudtekniker Bengt Pettersson, Thor Andersson Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

Biståndsorganisationen slår insamlingsrekord och Statsministern ger sitt stöd. De som tigger i Sverige får jobb som korgflätare i Rumänien men snart är flera tillbaka här för att tigga. - Välkommen till konferens om utsatta EU-medborgare och samverkan mellan Svenska organisationer... Det är september 2015 och regeringen med minister Åsa Regnér håller en stor heldagskonferens om tiggerifrågan på Nalen i Stockholm.  - Sedan regeringen tillträdde i oktober förra året så har vi jobbat hårt med situationen för de utsatta EU-medborgare som ber om pengar på gatorna i de flesta av städerna i Sverige.  Konferensen sänds på SVT. Närmare 200 speciellt inbjudna gäster, ambassadörer, höga politiker och biståndsarbetare ska diskutera utifrån regeringens nya linje - att de som tigger på gatorna främst ska hjälpas i sina hemländer och inte här.  - Tack för alla era insatser hittills och tack för att ni är här och tack för gott samarbete framöver.  En av organisationerna som lyfts fram på scenen är Hjärta till Hjärta. På kristen grund driver de biståndsprojekt i främst Östereuropa. Rickard Klerfors är biståndsansvarig.  - Vi måste ut från det här, ursäkta mig, jultomtetänket och drabbade stackars offer. De är precis som vi. Vi vill ju se till att folk får arbete, det vill de själva. Jag har smugit in här några korgar bakom på scenen. - Men visa dem! - Ja jag kan visa upp en här.  - Det är väl spännande?  - Och jag tror att allmänheten gärna är med och stödjer att man kan jobba hemma och försörja sig.  Genom ett nystartat korgflätningsföretag i Rumänien har Hjärta till hjärta skapat arbetstillfällen. Och några av de som förut tiggde har redan åkt hem.  - Två av de personer som nu håller på att göra korgar i Pauleasca i Rumänien var förra vintern i Stockholm och i Linköping och tiggde. Nu har man så pass god inkomst av det här att man inte tänker resa hit, av den anledningen. Men när träffar dem sist så säger det här paret "Vi vill till Sverige". "Men varför då ska ni inte va hemma?", frågar jag. "Jo ni är så trevliga ni är så bra, vi vill komma som turister - men vi vill inte sitta här och tigga", säger Rickard Klerfors. Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta slår insamlingsrekord. Deras hyllade jobbprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar och har beskrivs som en framgångssaga. Men hur ser det ut bakom kulisserna? Det ska vi undersöka i två program.  Hjärta till Hjärta slår insamlingsrekord och hyllas av Statsministern-Vi kan gå tillbaka. det sitter någon annan där borta... Nu ska vi gå på stan.  Linköping Mars 2016. Rickard Klerfors på Hjärta till Hjärta visar runt och pekar ut var de som tigger brukar sitta. Han har bott i Rumänien över 10 år och kan språket.  - Bun? ziua, Romania? Han stannar till och pratar men en man som sitter och tigger utanför en stor hamburgerkedja.  - Tråkigt att sitta här? - Trist.  - Jag tycker också det här är tråkigt.  - Jag tycker inte om att sitta här.  Rickard Klerfors har valt att inte lägga några pengar i muggarna.  - Jag ger inte till de som tigger på gatan. Frågan är inte om vi ska hjälpa utan hur vi ska göra det här.  (Startar bilen) - Nu är vi på väg till Biståndsorganisationen Hjärta till hjärta. Oj vad stort det är! - Ja det är en stor second hand. Det är ett sätt för oss att få in medel till den verksamhet som vi bedriver utöver att folk skänker pengar.  - Så vi går in och tar en kopp kaffe.   Det första som möter besökarna i receptionen till huvudkontoret är en reklamskylt som informerar om de handflätade korgarna.  - Här har du korgar.  Vi kommer in i secondhandbutiken som är stor som en Hockeyplan. Och korgarna har fått en egen sektion i butiken, ett femtiotal står travade på varandra.  - Så ser de ut. Det är ju hantverk. Ingen är den andre lik, säljslanor använder man och gör de här korgarna av.   Bredvid korgarna en reklambild som visar en solbränd man. Han bär en korg på axeln och ler in i kameran. Leendet blottar en saknad framtand. Den leende mannen pryder också omslaget på den folder som sitter fäst vid varje korg.  - Vi skickar med varje korg en beskrivning av vad det här handlar om, hur många människor som fått arbete genom det här.  Vad står det på framsidan? - Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid. Jag tycker det är viktigt att trycka på det här med värdighet. det känns ju viktigt att man kan få ett jobb, göra det man har en tradition av, att vi bevarar det.  I foldern står att 10 personer i nuläget är anställda i det sociala företaget Hjärta till hjärta startat tillsammans med en rumänsk stiftelse. Korgtillverkarna betalar skatt på sin inkomst och får del av social förmåner som sjukförsäkring och pension. Men foldern som bara är några månader gammal är redan daterad berättar Rickard Klerfors. Idag är det 25 anställda i företaget.  - Och dessutom att en del av dem har kunnat återvända hem från tiggeri i bland annat Linköping till arbetet och inkomst hemma i Rumänien.  Det har gått bra för Hjärta till Hjärta insamlingskampanjer, på mindre än två år har penninggåvorna från svenska folket dubblerats och ifjol samlades över 6 miljon kronor in till organisationen. Och i årsrapporten för 2015 lyfts korgprojektet och fokuset på hjälp till EU-migranter i sina hemländer fram som en viktig förklaring till det ökade givandet. Hjärta till hjärta har också haft draghjälp genom uttalat stöd från höga politiker. Statsminister Stefan Löven på fråga från Expressen om man ska ge till de som tigger.  - Varje människa får göra precis som man känner själv.. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta.  Anders Holmefur är högsta ansvarig på Hjärta till hjärta.  - När vår statsminister och andra går ut offentligt och talar om att man stödjer Hjärta till hjärta då ökar våran trovärdighet och sånt gör att vi är oerhört tacksamma och vi vill verkligen vara måna om att varje peng som kommer in också kommer till användning i de här områdena. Vi var nere för bara någon månad sen och då kom en gubbe som flätar korgar och så sa han "Kommer ni fortsätta med det här?", "Ja självklart! Råvarorna finns, kunnandet finns och vi har kunder i Sverige som frågar efter det här". Han svarade "nu har jag satt in fönster och dörrar i mitt hus då ska jag planera att gå till tandläkaren och få laga mina tänder om jag vet att det finns en fortsatt möjligheter att jobba". -Vi börjar se, enskilda exempel på, hur man vänder tillbaka nu och hittar försörjningsmöjligheter. När det sprider sig i Sverige att det finns jobb i hemmiljön, där det innan inte fanns någonting, då blir det väldigt spännande.  Hjärta till hjärta kan ge många exempel på hur bra det har gått.  Men det finns också andra berättelser ska det visa sig. Från tiggeri till ett riktigt jobb hemma- Det är många av husets dörrar som har det där knarret.  Anita Lilburn är en av dem som engagerat sig för EU-migranterna som kom hit.  - Det är väldigt svårt. Man styr och ställer och tror att man gör det bästa och det inte säkert att det är det.  Här i villan med sjötomt och utsikt över Dånviken står en sliten flygel i vardagsrummet.  Spelar du piano? - Ja. Hon sätter sig och börjar spela ett stycke Bach som hon tycker passar ämnet vi ska prata om - EU-migranter som tigger.  - Jag gillar Bach väldigt mycket.   Anita var med när de som tigger dök up i Sverige. Nyhetsinslag: Nu på sista tiden har det ökat kraftigt senaste månaderna. Tiggeriet är utbrett i Sverige. 44 kommuner har svarat att det förekommer.  Runt 2011 ställdes Sverige inför nya utmaningar. Då började stora grupper från Rumänien och Bulgarien anlända hit.   Nyhetsinslag: Jag är säker på att vi kommer att se en kraftig ökning de närmsta åren.  Det som från början mest var ett storstadsfenomen sprider sig över hela landet. Också i Rönninge, söder om Stockholm, dyker de som tigger upp. Och Anita tvingas ta ställning. Hjälpa eller inte? - Plötsligt så satt de här och där. I Salemstaden och Rönninge Centrum. Utanför Coop och ICA. Det såg för eländigt ut, man gav lite pengar och vinkade.    I tunneln under pendeltåget satt en man i 40 årsåldern. Ion från Rumänien. Anita som innan pensionen jobbade som språklärare får kontakt.  - Jag gick förbi och visade med hela kroppen "det är kallt". Han sa "frig, frig". Det måste betyda kallt. Sen pekade han en dag på sina skor "mic, mic". Det måste betyda liten. Det var lätt att skaffa ett par skor i rätt storlek och då blev han jätteglad och sådär rullade det på. Pengar i tiggarmuggen blir till skor, en vinterjacka och snart har Anita och hennes man köpt en enklare husvagn till Ion. 18000 kronor kostade den. Husvagnen får stå på grannen Birgittas tomt och de kopplar in el.  - Mamma! Paradis Caravan, Paradis Caravan! Han va helt hänförd. Det var så roligt att se.  - Varför Ion? Vad var det med honom? - Hans vänliga glada utstrålning och det fantastiska i att han aldrig klagade. Han var beundransvärd på många sätt.  Anita fortsätter hjälpa Ion och hans familj och snart är hon en del av en ny slags folkrörelse i Sverige.  På många platser i landet startas vid den här tiden 2013-2014 initiativ och grupper för att hjälpa EU-migranter som tigger. De heter namn som "Hemlösa EU-migranter i Borås", Gotlands solidaritet för EU-migranter och "Hjälp Västerbottens tiggare". Också Anita är med och organiserar sig tillsammans med grannen Birgitta.  - Alla var väldigt upprörda och ville ville hjälpa de till något bättre. Vi startade Salems stödgrupp för migranter.  Anita börjar efter hand tvivla på vad insatserna och hjälpen de ger egentligen gör för nytta. Det är som att skänka i ett bottenlöst hål känner hon ibland.  - Det är så sporadiskt de får pengar. Dels får de ju allt mindre i sina koppar för folk börjar krokna och sen särskilt på vintern finns det inga jobb i trädgårdar och sådär.  Hösten 2015 lanserar Hjärta till Hjärta korgprojektet i Rumänien.  NYHETSINSLAG: - Nu i de projekt vi har startat så har vi en sådan efterfrågan på arbetskraft. att vi planerar att ha ett hemvändarprogram, säger Rickard Klerfors Anita Lilburn kan läsa i tidningar, se på tv och höra på radio om hur tiggarna nu får jobb. Biståndsansvarige Rickard Klerfors har ett tydligt budskap till de som tigger - och ett erbjudande.  NYHETSINSLAG: - Åk hem till din by. Gå den här den yrkesutbildningen så får du ett studiebidrag under tiden. När du avlagt ditt examensprov så blir du erbjuden en anställning i det här projektet.   - Ja. Vi blev jätteglada det här är grejen. Det här är vägen till ett bättre liv. Anita Lilburn tar kontakt med Hjärta till hjärta.  - De skulle få diplom, sjukförsäkring, pensionspoäng och en fast inkomst. Om de lyckades göra 5 korgar i dagen skulle de komma upp i en för rumänska mått mätt ganska god inkomst. Då lyckades vi få in vår vän Ion på det projektet.  Anita och stödgruppen startar en insamling och betalar så att Ion kan resa hem.  Vad skriver du nu?  - Korgflätning i Pauleasca.  På nätet kan hon följa utvecklingen i projektet. På Hjärta till hjärtas hemsida står att kursen Ion gått är avslutad och den blev en framgång. Flera av deltagarna grät av lycka när de fick sina diplom står det i texten som illustreras med en gruppbild där alla poserar med sina diplom.  - Där är Ion! Det blev en framgång och en milstolpe i Hjärta till Hjärtas insatser i Rumänien. Där är korgarna! Fina. Du ser det är en jättebra grej. 25 korgflätare har nu arbetet i det sociala företag Hjärta till hjärta startat...  Men när jag träffar Anita är det nått hon inte vet om. En viktig detalj som kommer att vara med och förändra hennes åsikt om Hjärta till hjärtas jobbprojekt i Rumänien.  Ett oväntat möteTre dagar senare åker jag tillbaka till Rönninge. Under bron till Pendeltåget sitter en person som alla tror ska vara i Rumänien.  (skrammel från mynt i mugg) - Hej hej! Ion är tillbaka.   Jag undrar vad som hände? Vi går bort till ett kafé i närheten och han börjar berätta.  - Jag ville. Jag ville fläta.  Ion som heter Greeru? i efternamn var tacksam för möjligheten och hjälpen Anita gav honom. Han säger att han inte ville misslyckas och tyckte att jobbet var en bra möjlighet. Det var avancerat att fläta korgarna, säger han, men efter några veckor blev han ganska skicklig. Och han klarade sluttestet - han lyckades fläta en korg under tre timmar. Jag frågar om han kan peka ut sig själv på gruppbilden Hjärta till hjärta publicerat på sin hemsida från diplomutdelningen.   - Ja. Där är jag med diplomet.  Ion började jobba med att fläta korgar för Hjärta till hjärta. Han säger att han fick kontant ersättning per korg. I början var det strax under 40 kronor per korg. Men i februari 2016 sänktes det till lite över 30. Månadslönen som Anita läst om på Hjärta till Hjärtas hemsida kom inte Ion i närheten av.  - 15 lei, 30kronor... Är det pengar? Jag tar fram bilden på Hjärta till hjärtas hemsida igen. Den på de tolv som fått sina diplom. Jag frågar honom hur många av de på bilden som jobbar kvar i företaget. Han pekar istället på de som lämnat. Han själv och fyra till säger han.   - 1, 2, 3, 4. De är reda i Sverige. Många är i Norrköping, de är tillbaks. Eskilstuna, Norrköping.  Det Ion berättar ger en annan bild än det Hjärta till hjärta berättar i sin insamlingskampanjer för projektet med de flätade korgarna. Finns det de som kan bekräfta Ions berättelse.  Jag åker till Linköping.  - One is here.  - Ok she thinks one is here?  Vad heter du?  - Florin.  Florin har en liknande berättelse som Ion. Också han flätade korgar och sitter nu och tigger sen några dagar tillbaka. Han bekräftar de nivåer på ersättning Ion berättat om.  - Det här är alla pengar. (skramlar och visar med mynt) - Max fyra korgar om dagen kan man göra, och mina barn hjälpte mig också.  Fler som hoppat avFlorin säger att hans fru stannat kvar i Rumänien och har fortsätt göra korgar med två av barnen som hjälper till.  - Självklart, barnen gör korgar också.  - Hur gamla är barnen?  - 17 och 14 år gamla.  Barnen är 17 och 14 år gamla och tillsammans kan de göra fyra korgar om dagen berättar han. Inte ens när alla tre hjälps åt kommer de upp i lönen i månaden Hjärta till Hjärta skriver om på sin hemsida.  - It's awful! Where is the rest of the money? This is not to help! Jag träffar Gabriella Diia som ursprungligen är från Rumänien. Hon har kontakt med många som tigger i Linköping och stöttar dem på olika sätt. Hon har mött flera som hoppat av korgflätningsföretaget berättar hon. Och anledningen är ersättningen.   - A lot of them, they are coming, they are turning back to beg because they are not payed for the baskets.  Totalt kommer Kaliber i kontakt med nio korgflätare varav 6 fortfarande arbetar kvar i Rumänien. Vissa av dem har varit med sen starten och har tidigare flätat korgar över tio år. Ingen vi pratar med kommer upp i de lönenivåer som Hjärta till hjärta skriver om på sin hemsida.  Ingen säger sig ha lyckats flätat de 5 korgar som är normen för en heldags arbete. Flera nämner timpenning under 10 kronor. Och alla bekräftar att ersättningen sänktes i februari 2016.  Hur går det här ihop? På Hjärta till hjärtas hemsida som vänder sig till svenska givare - står om lön på 3600 konor i månaden efter skatt. När jag träffade Rickard Klerfors från Hjärta till Hjärta - i mars 2016 menade han att ersättningsnivåerna till och med vad ännu högre än så.  - De själva kom med förslag om vilken norm som de kan göra på en dag. Gör man produktionsnormen så får de 1800 lei i månadslön kan man säga och det motsvarar ungefär 3800 kronor. Så det är 40 kronor av det här för korgen,  Hur många korgar kan man göra per dag? - Fem stycken kan man göra på en dag, en korgtillverkare. En del sa att de kan göra sju, men vi sa ok då sätter vi normen vid fem så kan alla klarar av det.  - Hej Ion. Godmorgon! Anita Lilburn har fått kontakt med Ion igen. Anställningen i korgflätarföretaget i Rumänien hon fixade åt Ion blev inte som hon förväntat.  Om det nu är sant det som Ion berättar?   - Väldigt sorgligt alltså. Då blir jag väldigt förbannad. Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant.  - Hur kan det vara i Hjärta till Hjärtas intresse? Hur vågar de? Det måste ju komma ut förr eller senare.  Varför har ersättningen sänkts?Jag återvänder till Hjärta till Hjärtas huvudkontor i Linköping.  - Vi kan gå in på mitt kontor det är inte så märkvärdigt.  Det hyllade korgprojekt i Rumänien har stöttats av många svenskar som köpt korgarna här i Sverige eller skänkt pengar. Det har beskrivs som en framgångssaga. Jag visar de uppgifter som Kaliber tagit fram för de ansvariga på Hjärta till hjärta.  Direktor Anders Holmefur som är högste ansvarig ser allvarligt på uppgiften om att barn så unga som 14 år skulle vara med i produktionen av korgarna.  - Vi tar bestämt avstånd från att hela familjen och ungar och allt skulle var inblandade i att producera korgar.  Att flera av korgmakarna hoppat av och är tillbaka i Sverige för att tigga kommenterar han såhär.  - Jag tycker det är tragiskt utifrån den situation att med den budget vi lagt i det här så tjänar de efter förhållandena i det här byn, väldigt god inkomst.  Det som ni har utlovat om man antar det här jobbet och blir anställt har det stämt det som ni har sagt?  - Det beror på deras egna förutsättningar. Vi erbjuder ju en, vi sa den här kursen i februari, jag var ju med när de fick de här diplomen och där var det ju uttryckligen sagt vilka av de här som skulle behöva ytterligare handling för att klara av det här.  I er artikel efter den där kursen stod att kursen blev en framgång?  - Absolut. En enorm framgång.  Jag berättar om uppgiften att fem av de 12 på bilden som Hjärta till hjärta publicerade från kursavslutningen redan lämnat korgflätningen och är tillbaka i Sverige för att tigga.  - Det tycker jag är väldigt tråkigt då. Jag har ju minnesbilder där en kvinna som aldrig har gått i skolan fick ett kursintyg och gråter av glädje och säger äntligen kan jag jobba och bygga en framtid, vad säger du om sånt?  Jo fast det är ju framtiden, det viktiga är väl vad det blev sen så att säga? - Jo och där måste vi på något sätt överlåta till den enskilda deltagaren att utifrån vad vi erbjuder av möjlighet, i stöd och utbildning och så vidare, att de som vill tar den här chansen.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors sitter med under intervjun. Han kommenterar att flera av arbetarna hoppat av såhär.  - Vi har varit väldigt noga med att inte överdriva vad vi lovar men sen, med facit i hand, så har man uppfattat det som mycket mer för att man lever i en desperation och söker efter något bättre och de som vi har fört en dialog med har uppfattat mer av löfte än vad vi i själva verket har sagt.  Man om stannar till vid det här löftet då är det väl så att saker och ting inte bara har uppfattats, ni har ju varit väldigt tydliga med att ni har satt det på pränt. Det finns ett socialt företag.  - Ja.  Man får 3600 kronor om man klarar mininormen, och den kan alla klara av.   - Det är vad de själva har förslagit och utifrån den kalkyler jobbar vi.  Enligt mina uppgifter är det snarare hälften man får. Än vad ni har sagt.  - Det här med 3600 det kan nog då egentligen säkert säga för varje person när ett helt år har gått. Hur utfallet har blivit över hela året.    Rickard Klerfors har uppgett att ersättningen per korg till arbetarna är 18 rumänska lei - strax under 40 kronor. Men de vi varit i kontakt med berättar samtliga att ersättningen sänktes till 15 lei  - strax över 30 kronor för varje flätad korg. I Hjärta till Hjärtas 5 secondhandbutiker säljs korgarna för 350 kronor.  Nu ställer jag frågan igen. Hur mycket får arbetarna för varje flätad korg? - Ja nu ska vi se här, jag kommer inte ihåg riktigt. Det har vi haft en diskussion om. Jag tror att det är nu 15.  Får jag bara fråga. För ni skriver ju väldigt uppdaterande om projektet. Den här lönesänkningen, varför har ni inte skrivit om den på Facebook och hemsidan och så? - Det kan man fundera på och jag är fullständigt öppen och ärlig med det och det är viktigt att vi uppdaterar den uppgiften.  Det viktiga är ju totalt sätt vad man kan få för månadsinkomst.  Varför har lönerna sänkts? - Jag tror att det finns någon skattehöjning och sånt här som ligger bakom det. Men det får jag ta reda på.  Vem har sänkt lönen?  - Alltså det beror nog kanske på, eller det beror på input från staten där man då ändrar lagstiftning och annat. Och vad man ska betala in i skatter och annat.  Skatten har höjts? - Ja och det här är jätteviktigt att vi har en dialog om och är väldigt tydliga med.  I butik säljs korgarna för 350 kronor. Med momsen borträknad är intäkten 280 kronor vid varje försäljning. Varför får de som gör korgen bara 30 kronor frågar jag.   - Ja och hittills har vi inte fått något plus på kontot i och med att vi haft kostnader för att sätta igång det här.  Men det har väl kommit från bidrag från Sverige?  - Rörelsekapital och så vidare och dessutom transportkostnader och bygga upp och så vidare men jag tror vi kommer landa i ett överskott, en vinst på det här. Då kan man diskutera om vi ska betala mer för varje produkt eller om vi ska använda pengarna till andra insatser i deras område. Sen är det klart att alla vill ha mer, det ligger ju i sakens natur.   Jo fast nu fick de ju mindre? - Ja det var ingen som var lycklig över att höra det men efter det här mötet kom man ändå överens om det här.  Reporter: Magnus Arvidson, Produktionsbolaget Filt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Var går egentligen gränsen för vad man får säga i religionens namn, och hur står det till med feminismen inom islam? Dessa två frågor står i centrum när Radiokorrespondenterna med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tar sig an den yviga danska religionsdebatten - där skärningslinjen mellan det traditionella och moderna och det sekulära och det religiösa - väcker känslor. Gäst i programmet är Magdalena Nordin, religionssociolog vid Lunds universitet som forskat på religionens plats i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Gammal repris. Sänd även natten mot onsdag 04.30

Klassisk musik

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Efter Prince överraskande, och allt för tidiga död, har mycket sagts om hans genreöverskridande musik. Men även när det gällde mode tänjde Prince på gränser. Prince var en artist som var fullständigt orädd för att utsätta sig för beundrande blickar, oavsett avsändare. Han föregick till exempel dagens så kallade "Gucciman" med sådär trettio år. Det vill säga den androgyna stil med kulörta knytblusar och färgstarka plagg för killar som det italienska modehuset Gucci och dess designer Alessandro Michele hyllats för det senaste året. Redan 1988 bar Prince höga klackar och prickig knytblus, med matchande byxor. Den idén hade han kommit på själv. Till skillnad från de flesta artister idag var Prince inte särskilt "modemedveten", eller kanske ska man säga "road av att klä sig i redan befintliga märken". Även om han ställde upp som modell för Gianni Versace i slutet av 90-talet. Prince hade egna tankar om hur han ville se ut, och varför. Prince lånade ledigt klädidéer från både kvinnor och män - och matchade det redan från allra första början på sitt, oefterhärmliga, sätt. Många minns än idag med glädje hur han i slutet av 70-talet och i början av sin karriär dök upp, liksom från ingenstans, liten och tanig med bar överkropp, små tjejtrosor, lårlånga stövlar - eller strumpor med strumpebandshållare - kombinerat med halvlångt hår och fjunig mustasch och, inte att förglömma, en elgitarr. En Fender Telecaster. Ett instrument som då vanligtvis hanterades av män av muskulösare sort, åtminstone på det utmanande sätt som Prince poserade och spelade på. Helheten gav ett förbaskat sväng som inte var rock, eller R&B eller disco utan - Prince. En artist som därefter självsäkert fortsatte att tänja på modets gränser genom att uppträda i byxor av spets, blusar med volang uppknäppta ner till naveln och höga klackar - alltid höga klackar. Inte bara det, han fick dessutom denna gränsöverskridande "genderbending" att framstå som sexig - för både kvinnor och män. I veckans program kliver vi in och botaniserar i Princes garderob. Vi tar också en närmare titt på filmen Purple Rain från 1984 - en sorts halvbiografisk historia, med Prince i huvudrollen, om en begåvad musiker från Minneapolis, kallad "The Kid", och hans band "The Revolution", som försöker ta sig fram i karriären. Vi undersöker också fenomenet med hologram, som gör att artister i framtiden kommer kunna fortsätta uppträda långt efter sin död. Och så tar vi reda på vad det egentligen innebär att födas på nytt. Veckans gäst är Naomi Itkes, stylist, redaktör och konsult i modebranschen. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Årets Guldspade. I den andra delen av dokumentären fortsätter Katia Wagner och Milan Djelevic berättelsen om Tobias som i tre år kämpat för att få hem sitt barn från ett familjehem i Bollnäs. Det är ett unikt fall, så till vida att sonens placering på ett familjehem inte handlat om att Tobias förmåga att ta hand om ett barn ifrågasatts. Socialtjänsten har bromsat  en överflyttning från det familjehem pojken bor hos, på grund av att pojken är född för tidigt och enligt myndigheten är stresskänslig. Socialtjänsten har menat att hemflytten måste ske gradvis och långsamt. Pernilla Leviner, doktor i offentlig rätt och expert på social barnrätt, har granskat domarna och delar av utredningsmaterialet. Hon menar att det gick fel redan från början. - Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: "Högsta Förvaltningsdomstolen finner - till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU". Hela domen Programmet sändes först gången i juni 2015. Milan Djelevic är reporter på Ekot, SverigesRadio, och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har Vunnit Guldspaden, och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner ärfrilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström. Repris från 21/6-2015. Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Fortfarande är människan bakom pseudonymen Elena Ferrante hemlig. Vi vill ändå prata boken med vårens största B och bjuder hit författaren Tove Folkesson för ett samtal om kvinnlig vänskap "Min fantastiska väninna" av Elena Ferrante beskrivs som ett mästerverk. Och det är den säkert. Vi pratar om den och om kvinnlig vänskap med Tove Folkesson - författaren bakom romanerna "Kalmars jägarinnor" och "Sund". Nils Holmqvist är den omtalade meteorologen på SVT, ni vet han som har ett litet stackmoln tatuerat på underarmen!? Han har skrivit en bok om just moln, och vi träffar honom i ryggläge på en filt på en äng och kollar himlen. ?Och serieskaparen och illustratören Dasha Tolstikova har gjort en bedårande seriebok om sin uppväxt i Sovjetunionen - "Mitt år av längtan" heter den. Vi får äran att prata med henne om den. Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Programledare: Lars Mogensen Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett "bör" ur ett "är". Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för alla grupper, i alla situationer, överallt. Filosofen Jeanette Emt, sociologen Mikael Klintman och neuropsykologen Andreas Olsson diskuterar möjligheten av en universell etik med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Var fanns journalistiken när massvaccineringen mot svininfluensan drevs fram? Utsatthet hos de unga makthavare som når miljontals fans på Youtube. Och hatkärleken mellan Miljöpartiet och medier. Blev medier myndigheters megafoner om svininfluensevaccin? I veckan kom besked från Riksdagen om ersättning till dem som drabbats av narkolepsi av vaccinet mot svininfluensa. Och nu i veckan har även flera medier, med porträtt och filmer, berättat om de drabbade. Och vi ska börja här idag. För att det nu skrivs om biverkningar och krossade drömmar är en sak. En annan är hur den granskande journalistiken skötte sig 2009? Då när det var skarpt läge, då när den behövdes som mest? Sara Heyman är reporter. Det höga priset för youtubestjärnornas öppenhet Therese Lindgren är en av dom allra mäktigaste unga medieprofilerna i Sverige. Hennes videoklipp på Youtube når hundratusentals tittare - ofta långt fler än dom största svenska tidningarna. Hennes framgång bygger inte minst på att hon vågar vara privat. Genom att öppenhjärtligt berätta om psykisk ohälsa och relationer, har hon byggt en stor målgrupp som hon sedan kan använda för att sälja annonsörers produkter. Men framgången har också ett pris. Nyligen nådde det en ny nivå när någon ringde Therese Lindgrens mamma med ett falskt dödsbesked. Hon berättade om det i ett känsloladdat videoinlägg där hon också resonerade om ifall det gör att berätta om sitt liv på det sätt hon byggt sin tittarskara på. Hur är det att vara ung makthavare på nätet idag? När det privata och utlämnande är det som drar följare och blir mest uppmärksammat, hur tacklar dom utsattheten? Reportage av Hanna Frelin och Jonna Westin. Hatkärleken mellan miljöpartister och journalister  Miljöpartiet har ju fått rejält med stryk i medier under de senaste veckorna. I debatten har frågan om varför Miljöpartiet hamnat i stormvindar fått många svar. I veckan var det sossarnas fel, innan dess Israels och senare har det talats om interna maktstrider.  Men vilken roll har medierapporteringen spelat under dom här veckorna? Är alla journalister miljöpartister? Har bevakningen varit saklig eller har den varit ett illvilligt drev? Det diskuterar Johan Cedersjö med journalisten och författaren Maggie Strömberg, som nyligen utkom med en bok om Miljöpartiet och är med direkt från MP-kongressen i Karlstad, och med journalisten Björn Häger, ordförande i Publicistklubben. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Bokashi är ett sätt att "kompostera" som går att göra inne i köket. Men vad säger forskare om metoden? Gustaf och Maj-Lis sätter lök på odlingslotten. De svarar också på frågor om blåbärstry, honungsskivling och gurkplantor som redan blommar. Dessutom om plantbutiker som säljer utomhusväxter som inte klarar en svensk vinter. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi pratar balett på film med kritikerna Nina Asarnoj och Julia Skott apropå biopremiären av Bolshoi Babylon. Och vad innebär det att Sara Stridsberg utsetts till ny ledamot i Svenska Akademin? Från i fredags.

Kultur, Repris

Vi fågelskådar mitt i stan och närstuderar skatan. Fågeln med halva regnbågen uthälld över stjärten och som rör sig så elegant - men som bortsett från skarven kanske är vår mest förtalade fågel. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.  Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Repris.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

- Jag skulle vilja påstå att vi inte har någon glasskultur alls i Sverige, säger Nicklas Ericsson. Nicklas driver en liten glassbutik i centrala Göteborg där han tillverkar hantverksmässig glass. I grunden är han kock utbildad på Grythyttan men intresset för glass tog över. - Jag gick några kurser på glassuniversitetet i Italien. Och sen var det kört. Det blev gelato - den italienska magrare glassen - och sorbet. I programmet förklarar Nicklas glassens kemi och fysik. Så får man den perfekta glassen - inte för hård, inte för lös, inte för isig. Och han lär ut världens enklaste sätt att göra perfekt sorbet. Alla gånger! Hantverksmässig glass dyker upp på alltfler platser i landet. Varför är det så? Håller vi på att få en riktigt glasskultur i Sverige? Meny besöker också en årlig glassfestival på Sicilien. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Emil Almén Diktsamling: "Gestaltlagarna" Förlag: Pequod Press 2015 Musik Leonard Bernstein: Vals ur Divertimento för orkester Exekutör BBC:s symfoniorkester i London, Leonard Slatkin, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Om saknad. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris