SR, P1 2016-05-16

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Rynkor och grått hår är hetare än någonsin. Äldre modeller pryder annonspelare världen över. I säsongens första program tittar vi närmare på vad vi sätter på oss och varför när vi fyllt 65. Nyligen kontrakterade make up-jätten L´Oréal 69-åriga skådespelerskan Susan Sarandon som ny modell. Klädmärket Celine har använt sig av 82-åriga författaren Joan Didion i sin marknadsföring. Och här hemma ser vi våra modebutiker lansera vårens mode med äldre modeller.  Vad har hänt? Är ungdomsidealet på väg ut? Och hur är det med identiteten och våra kläder när vi passerat 65? I programmet hör vi världsmodellen Ingmari Lamy, ikonen och arkitekten Gert Wingårdh och superheta modefotografen Ari Seth Cohen, som helst plåtar äldre modeller. Gäst är etnologen Karin Lövgren som tittat in i äldre kvinnors garderober och frågat sig varför det ser ut som det gör på galjarna. Bakom mikrofonerna, programledaren Agneta Nordin och ständige bisittaren Karen Söderberg. Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media. Vill du kontakta redaktionen? Skriv till: pyramiden@sverigesradio.se   Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

På en kyrkogård möts tre personer. De har kommit dit på årsdagen av en ung kvinnas död. De känner sig alla delaktiga i det som hände. Godheten, Ansvaret och Erbjudandet är en trilogi som handlar om kollektivet i en tid där Jaget har blivit vårt mest omhuldade projekt. I rollerna: Mats Blomgren, Anna Bjelkerud och Fredrik Evers. Teknik: Henrik Henriksson. Regi: Mats Kjelbye. Från SR Göteborg 2013. Från 6/5

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: "Högsta Förvaltningsdomstolen finner - till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU". Hela domen Programmet sändes först gången i juni 2015. Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit  Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström. Från 8/5

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lämplighetsprövning testas skarpt inför antagning till några lärarutbildningar. Vad anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte? UR. Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Men Skolforskningsinstitutets direktör Lena Adamsson tycker att ett prov som mäter generella kompetenser är fel väg att gå. Ett program av Daniel Persson Mora. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den svensk-turkiska diasporan. Hur hänger livet här ihop med utvecklingen där? Hör röster från Turkiska barnens dag, profetens födelsedag i Berwaldhallen och ett Milli Görüs-möte i Vällingby. Det har blåst mycket kring det svensk- turkiska den senaste tiden. Först var det Turkiska riksförbundets hets mot armenier på Sergels torg, sedan kritiken mot miljöpartisten Mehmet Kaplan för alltför nära kontakt med de turkiska organisationerna Milli Görüs och Grå Vargarna, som kritiserats för att vara både islamistiska och högerextrema. Hur ska vi förstå detta? Häng med på en resa genom den svensk- turkiska diasporan. Hör svensk-kurdiska Hediye Güzel, berätta om hur det turkiska riksförbundet ändrat inriktning sedan starten på 80-talet, från fokus på kamp för demokrati i Turkiet, till det som kritiker beskriver som en turknationalistiska agenda. Enligt sociologen Emrah Sönmez tynar det svensk- turkiska föreningslivet dock sakta bort i takt med att gruppen integreras allt bättre och sprider sitt engagemang på annat håll. Hur närvarande är den turkiska identiteten hos unga svensk-turkar idag då? Häng med till Kungsträdgården för firandet av Turkiska Barnens Dag. Ökad närvaro av främlingsfientlighet påverkar längtan efter en turkisk identitet menar svensk- turkiska Dilek Baladiz, som varje år tar med sina barn till Barnens dag. Häng också med till firande av profeten muhammeds födelsedag på Berwaldhallen. Vad har det statliga Turkiska religionsministeriet för intressen i Sverige? Finns det skäl att vara vaksam på utvecklingen? Hör Erdi Özturk forskare vid Ljubljana-universitetet i Slovenien. Vilken är egentligen islams roll i den turkiska diasporan? Organisationen Milli Görüs är kontroversiell i ett svenskt sammanhang då den har en historia av antisemitism, och av att ta avstånd från både västlig kultur och demokrati. Så varför lockar den svenskar? Hör Ismahan Ayranci om hur hon som ung och sökande för 20- år sedan valde att engagera sig i just Milli Görüs. Där upplevde hon att hon fick den plats hon vägrades i andra svensk- turkiska föreningar, som var alltför patriarkala, berättar hon. Gäster i studion är Ozan Sunar, Re:orient, och Ingrid Ramberg, redaktör på Mångkulturellt centrum. "Det här skulle inte varit tänkbart för 20, 10 eller ens fem år sedan, säger Ozan Sunar i programmet appropå att en ledare för Turkiska riksförbundet stod och hetsade mot armenier mitt på Sergels torg. "Det som hände kan kallas för ett kidnappningsdrama nästan, utvecklar Ingrid Ramberg. Det kunde hända därför att det uppstått ett utrymme. En organisation är tömd på idébudskap och medlemmar. Och det gör det möjligt för honom att stå där." "Milli Görus har haft en viktig social funktion i Europa. Historiskt har majoritetssamhället missat väsentliga bitar i samhällsbygget," säger Ozan Sunar. "Jag tror att vi måste hitta en tredje sak att samlas kring och det bör inte vara en flagga eller etnicitet", avslutar Ozan Sunar programmet. Reporter: Ülkü Holago Producent: Marie Nilsson Boij Programledare: Ivar Ekman Reds anm: I programmet fördjupas inte detaljerna kring Milli Görüs ideologiska inriktning. Vi kommer att återkomma till ämnet i ett framtida Konflikt. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sjukförsäkringen har varit hett omdebatterad dom senaste tio åren. Både sjuktalen och kostnaderna ökar. 2008 införde Alliansregeringen en bortre tidsgräns för hur länge man kunde få sjukpenning. Den gränsen togs bort i februari i år. Samtidigt har Försäkringskassan fått regeringens uppdrag att få ner dom skenande sjuktalen. Hur ska det gå till? Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuas i Ekots Lördagsintervju 14 maj kl. 13.00. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ståltillverkning står för en stor del av koldioxidutsläppen och hittills har det varit svårt att angripa problemet. Nu visar forskning att det går att kraftigt minska utsläppen, men blir det för dyrt? När man framställer stål ingår kol i processen, det är därför det är så svårt att få ner koldioxidutsläppen från tillverkningen. Även om energianvändningen inom stålindustrin har effektiviserats, och på vissa håll sker med förnybar energi, kommer de inte undan utsläppen. Det finns två vägar att gå. Antingen CCS-teknik, infångning och lagring av koldioxid under jord, eller att hitta andra metoder för att framställa stålet.  Svenska stålbolaget SSAB har tillsammans med Vattenfall och LKAB startat en förstudie för att se om det är realistiskt att ersätta kolet med vätgas. Andra ståltillverkare ser sig om efter alternativa metoder.  Klotet den här veckan berättar hur långt forskningen kommit på området och hur den svenska stålindustrin resonerar. Vi spelar in programmet på Oxelösunds stålverk utanför Nyköping. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Den senaste tiden har hundratals gripanden gjorts av polis och säkerhetstjänst och flera människorättsorganisationer är nu oroliga för var landet är på väg under president Abdul Fattah al-Sisis styre. Reportage av Fernando Arias.

Idag inleds en stor konferens i Stockholm där tusentals forskare och företag i robotbranschen möts för att ta del av och diskutera robotarnas senaste framsteg och utmaningar. Hör samtal med Danica Kragic, robotforskare och professor i datalogi vid KTH, bland annat om för- och nackdelar med artificiell intelligens.

Idag börjar rättegången, där åtta personer står åtalade för olika typer av inblandning i dubbelmordet och skottlossningen i mars förra året. Två personer gick rakt in på en krog i stadsdelen Biskorpsgården i Göteborg och sköt vilt omkring sig med automatvapen. Hör Ekots reporter Joel Wendle.

I dag kommer den statliga utredningen Skolkommissionen med sina första förslag till hur de fallande resultaten i den svenska skolan ska kunna vändas och eleverna lära sig mer. Kommissionen överväger bland annat att föreslå att det fria skolvalet ska bli obligatoriskt, alltså att alla elever måste välja vilken skola de vill gå i. Den vill också att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av skolan. Vilken skillnad kan förslagen göra? Hör Ekots reporter Bengt Hansell, lågstadieläraren Mia Kempe och gymnasieeleven Erik Blom, som är projektledare på Sveriges Elevkårer och ledamot i Skolkommissionen.

En hel del svenskar har skänkt pengar till biståndsorganisationen "Hjärta till Hjärta". Organisationen säger sig ha startat ett socialt företag i Rumänien, där människor som tigger utlovas anställningar genom bland annat att fläta korgar. Men nu visar P1-programmet Kalibers granskning av reporter Magnus Arvidson, att företaget inte existerar och att de romer som jobbar gör det under helt andra premisser är vad som utlovats. Hör Soraya Post, EU-parlamentariker från Feministiskt initiativ och engagerad i romska frågor.

En ”snäll” varg smyger diskret runt i landets sydligaste landskap. Under fyra års tid har den bara lämnat ifrån sig spår av spillning men hållit sig borta från att döda får och andra tamdjur. Men den snälla skånska vargen är egentligen inte snäll, menar Nils Carlsson, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Skåne. Reportage av Odd Clausen.

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

I natt påbörjades en sitt-ockupation av kliniken BB Sophia och vår reporter Ellinor Erikson finns på plats tillsammans med en av de protesterarande Kristina Turner från organisationen Födelsehuset.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Daniel Brattgård är före detta sjukhuspräst i Göteborg. Det finns många sanningar om Gud. Och ingen människa kan hävda att hon sitter inne med hela sanningen om Gud. Daniel Brattgård. TextJohannesevangeliet 18:37-38. MusikKärlekens tid (B Andersson, Y Eggehorn) - Helen Sjöholm & Duvemålakören. Sv. ps 3 Helig, helig, helig - Annakarin Ranelf & Credo-Kören. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Om frihet och kontroll, då och nu. Jenny Jägerfeld är legitimerad psykolog, författare och föreläsare. Hon har en privat terapimottagning och skriver krönikor och artiklar om framför allt litteratur, sexualitet och psykologi. Hon driver även samtalsserierna "Psykologer läser böcker" och "Psykologer går på teater" tillsammans med Jonas Mosskin. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet och hösten 2010 kom hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, som bland annat tilldelades Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. I oktober 2013 kom hennes tredje roman Jag är ju så jävla easy going. 2012 sommarpratade hon om hur hennes reumatiska sjukdom ledde fram till att hon började skriva på allvar. Nu är hon aktuell med antologin Bara för dig för lågstadiet samt podcasten Superältarna. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Egyptisk repression, "Snäll" skånevarg, Hjärta till hjärta ifrågasätts, Skolkommissionen skolan ska bli bättre, Inför Vårväderstorgsrättegång, BB Sophia läggs ner, Robotens uppdrag i framtiden.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Jazz, huliganism och hemkunskap. Ring P1 från Göteborg med programledare Emmy Rasper, producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett socialt företag med alla papper i ordning eller brutna löften, svarta löner och sjukförsäkringar som inte finns? Vi fortsätter att söka svaren kring det hyllade biståndsprojektet i Rumänien. Linköping 23 april 2016. Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta firar 25-årsjubileum. På menyn potatisgratäng med exotisk planka och till kaffet musikunderhållning. Grundaren av Hjärta till Hjärta Sixten Widerstedt som utsetts till årets Linköpingsbo - dyker upp i festvimlet.  - En fantastisk utveckling som vi tackar Gud för. Just nu är det romerna och tiggarna som engagerar oss.  Det är ett rekordår. Över 6 miljoner kronor skänkte svenska folket i bistånd via Hjärta till hjärtas 2015. En dubblering på mindre än två år. Och mest uppmärksamhet har deras jobbprojekt med flätade korgar i Rumänien fått. I festlokalen ett bord uppställt med korgarna till försäljning.  Korgarna är tillverkade av de som förut satt och tiggde. Nu kan de tack vare våra insatser istället stanna hemma i Rumänien säger ordförande för Hjärta till Hjärta, Jörgen Ljung.  - Att vi lyckats med det. De tiggde i Linköping förut. Idag, eller nu är det lördag, tror jag det är 35 som flätar korgar. Nu ska vi sälja korgar här i Sverige.  - Jag har köpt korgar. Jag tycker det är jätteviktigt! Så fattiga människor som man ger en chans till att skapa ett eget arbete.  Det är många som kommit på Hjärta till Hjärtas stora fest. Volontärer, medlemmar, anställda i de fem secondhandbutikerna och enskilda givare.  De får en sista fråga innan festen kan börja. Vad skulle det innebära om det Hjärta till Hjärta berättat i sina biståndskampanjer som fått så många svenskar att ge sitt bidrag inte stämde? - Jag skulle sluta mitt jobb rakt av. Det är ett förtroende som inte får brytas på nått sätt.  - Jag kan inte tänka i de banorna.  - Men vi vet ju, vi ser ju hur de har lyckas.  - Då är det så att man slutar att ge, det är bara så.  - Hej, hej! 1, 2, 3, 4. De är många i Norrköping. De är tillbaka.  - Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant.  Kaliber kunde i förra veckan avslöja att flera hoppat av korgflätningsprojektet och är tillbaka i Sverige för att tigga. Vi kunde också berätta om de ersättningsnivåer som arbetarna får per korg. I Hjärta till Hjärtas butiker säljs de för 350 kr - av det får  korgarna strax över 30 kronor. Efter vår granskning skriver Hjärta till Hjärta på sin hemsida. Vi ser allvarligt på den kritik som framkommit i programmet och kommer att se över våra ersättningsnivåer till korgmakarna.   Men Hjärta till Hjärta säger att inga löften är brutna. Det man berättat om biståndsprojektet med korgflätarjobben i Rumänien är korrekt. Man har berättat sanningen för de svenska givarna. Men stämmer det?  De avhoppade korgflätarna som är tillbaka i Sverige har mer saker att berätta.  Det här är andra delen i Kalibers granskning av Hjärta till Hjärtas jobbverksamhet i Rumänien.   Florin är en av de som hoppat av korgflätarföretaget. Jag frågar honom om han fick något kontrakt när han började jobba.  - No no.  Betalas det skatt?  - No.  Samma svar ger Ion Greeru? som också hoppat av.  Har han skrivit på några kontrakt?  - Absolut no. Nej.  I Rumänien är inte sjukvård för alla. Man måste ha en officiell inkomst eller själv betala en avgift för att få tillgång till allmän sjukvård. Anita Lilburn som var den som hjälpte Ion att komma i kontakt med Hjärta till Hjärta, hon går tillsammans med honom in på den rumänska motsvarigheten försäkringskassans hemsida för att se om Ion finns registrerad. Ion tar fram sitt ID-kort och Anita skriver personnumret i webbformuläret på myndighetens sida.   - Persoana selectat? nu este asigurat?. Den här personen som ni har valt är inte försäkrad. Vad betyder det Ion och Florin berättar? Kanske har de ha tappat bort sina kontrakt? Glömt att de skrivit på?  Och kanske har de jobbat för kort tid för att synas i systemet?  Jag letar fler som flätat korgar.  Linköping  - Alla är från Pauleasca.  Med mig har jag har jag den reklamfolder som följer med varje korg. På bilden syns en man som bär en korg på axeln och ler in i kameran. Hans skratt blottar en saknad framtand. Samma bild pryder biståndsprojektets insamlingssida på nätet. Jag frågar runt om någon känner igen vem korgflätaren på bilden är.  - Titta, det är min bror! Hans bror heter Vergil Geamanu och är inte i Rumänien för att fläta korgar. Inte heller är han anställd i Hjärta till Hjärtas sociala företag.  - Nej han har inte gjort någon korg. - Nej.  Så han har aldrig gjort en korg? - No!   Brodern är i Spanien för att söka jobb. Han ringer upp.  - Ja! - Jag gör en intervju nu om dig. - Jag har aldrig fått några pengar. Vergil blir inte glad när han får reda på att hans bild frontar hela korgprojektet. Han berättar att bilden måste ha tagits när Hjärta till Hjärta var i hans hemby Pauleasca. En man de kallar Ricardo brukar ha med sig fotograf när han kommer.  - Jag bar en korg till hans bil. Vergil var ombedd att hjälpa till att bära en korg till hans bil. Då måste bilden ha tagits.  Hjärta till Hjärtas huvudkontor mars 2016.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors visar korgarna i secondhandbutiken. Jag frågar honom vem mannen som pryder omslaget på foldern som följer med korgarna är.  - Det är en bild från Rumänien. En man som jobbar med det här och tillverkar korgar.  Vad heter han?  - Oj där tappade jag.  Under bilden i foldern står: - Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid.   På baksidan av foldern uppmanas de som vill fortsätta stödja Hjärta till Hjärtas sociala företagande i Rumänien att sätta in pengar via bankgironummer eller Swish.  Den som köper korgen kan läsa att den är tillverkad av anställda i ett socialt företag som Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med en rumänsk stiftelse som heter FDES. De anställda får genom sin officiella inkomst del av sociala förmåner som sjukförsäkring och pensionsrättigheter står det.  - Det ordnar vi för den här gruppen.  Många av era korgtillverkare de kanske deklarerar för första gången i år då? - Ja visst absolut, det är precis så.  När vi träffas i mars 2016 har företaget 25 anställda korgflätare berättar Rickard Klerfors. Men många i Rumänien står fortfarande utanför systemet eftersom de saknar en officiell inkomst.  - Det är ett jätteproblem och där känner vi att det här med försörjningsinsatser att det är viktigt att det sker i den vita delen av ekonomin.  Men så de andra berättelserna från de som hoppat av. Som säger att betalningen - var svart. Inga kontrakt och Ion som inte dyker upp i sjukförsäkringssystemet.  Vi måste söka svaren på plats i Rumänien.  - I didn't check Mr Klerfors name in any of this...  Bukarest april 2016. Den rumänska journalisten Stefan Mako hjälper mig att gå igenom företagsregister i jakt på namnet på det sociala företaget Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med den rumänska stiftelsen. Det som står beskrivs i deras insamlingskampanjer som vänder sig till svenska givare.  Vi skickar iväg ett antal frågor till myndigheter och register. I väntan på svar därifrån gör vi ett studiebesök. För vad innebär egentligen ett socialt företag? Och hur bedrivs företagande i Rumänien?   - Welcome to Carewash, we care for cars and people.  - My name is Rafael and I'm happy working here.  Rafael är 36 år gammal och har romsk bakgrund. Han har stått utanför systemet hela sitt liv berättar han. Nu putsar han det sista på en röd sportbil. Det här är hans första riktiga jobb.  - Yes first time working.  Rafael har tidigare nekats vård för sin hepatit C. Nu som anställd på biltvättfirman får han sjukförsäkringen som ger honom rätt till allmän sjukvård och han har påbörjat en behandling för sin allvarliga sjukdom.  - Hepatit, men jag fick ingen vård.. Hans lön är låg men med dricksen från kunderna klarar han sig. Han skulle gärna ha mer betalt säger han, men jobbet här har förändrat hans liv till det bättre.  - Haha! Ja med mat och allt man behöver. - The biggest responsibility is with the people that are working here. With the people you can not mess.  Marian Ursan driver människorättsorganisationen Carusel som startade biltvätten. Socialt företagande är ingen särskild företagsform i Rumänien. De lyder under samma regler som vilket företag som helst. Den stora skillnaden är syftet säger han. Att hjälpa utsatta grupper långt från arbetsmarknaden till att bli inkluderade i systemet och få en lön som går att leva på.  - Let's count together, 1, 2, 3, 4.   Företaget Carewash har 8 anställda. Marian plockar fram tre pärmar med årets aktuella bokföring, lönelistor och anställningskontrakt.  - This is standard, we didn't exaggerate it. We are obliged by the legislation. And we have to keep this documents for many years.  Det blir extra mycket pappersarbete eftersom flertalet av deras anställda inte har något bankkonto - de får betalningen kontant men måste signera ett kvitto vid varje utbetalning och får en kopia där summan på dragen skatt står angiven. Han bläddrar och visar en hel pärm med signerade kvitton och utdrag från skattemyndigheten.  - So they check how much money they made and how much money we payed for them in terms of medical insurance.  Marian Ursan har också visat de anställda hur de själva kan kontrollera att de fått sin sjukförsäkring. För på den rumänska försäkringskassans hemsida finns ett webbformulär. Journalisten Stefan Mako skriver in de åtta arbetarnas personnummer, ett och - So I've checked all the employees at the car wash and all have medical insurance according to their personal identity number. Vi fortsätter leta efter det sociala företaget hjärta till hjärta startat tillsammans med den rumänska stiftelsen FDES.  - Hej, Jag söker Mr Valentin Preda. Jag låter Stefan Mako boka en intervju med ledaren för stiftelsen Valentin Preda. Han tar emot på sitt kontor i centrala Bukarest. Det han berättar ger oss en möjlig förklaring till varför vi inte hittar något företag.  - De arbetar i en fristående form i sina egna hus, den legala formen är ett tjänsteavtal. Valentin Preda säger att stiftelsen betalar korgtillverkarna för varje färdigflätad korg.  Något namn på företag nämner han inte någon gång under den över två timmar långa intervjun. Till skillnad från hjärta till hjärta talar han inte om anställningar utan kallar det en civiluppgörelse mellan varje korgtillverkare direkt med stiftelsen. Ett tjänsteavtal. Pengar får stiftelsen - från Hjärta till Hjärta i Sverige.  - Jag har stöd från Sverige, med den infrastruktur som man fått för att  utveckla... Jag har stöd av Hjärta till Hjärta säger han. Det är de som säljer korgarna i Sverige och samlar in pengar från svenska givare.  För pengarna har han anställt tre som han kallar field officers som ska leta efter nya affärsmöjligheter i Rumänien för utsatta människor. Själv tar han inte ut någon lön säger han utan jobbar helt gratis.  Betalas skatt? Sjukförsäkring och allt sånt för korgmakarna? frågar Stefan Mako. Självklart försäkrar Valentin Preda.  Skatt för personernas kontrakt? - Självklart. Sjukförsäkring? - Självklart! Pauleascadalen - Södra Rumänien i början av april 2016. Byarna här i dalen står inte utritade på kartan och gatorna har inga namn. Bilen kör fast i en större bäckfåra som är huvudgatan genom byarna. Vi backar upp igen. Kliver ur och fortsätter den sista biten till fots. Men vi har kommit rätt. För jag känner igen mig från bilder som Hjärta till Hjärta publicerat härifrån och använt sig av i sina insamlingskampanjer på nätet och i sociala medier.  Områdena här räknas som ett av de fattigaste i Europa och flera härifrån har varit i Sverige för att tigga. Snart hittar jag flera av korgflätarna, det är lördag men verksamheten är i full gång.  Han heter Nicolai och är i 50-årsåldern och sitter på marken och böjer och tvinnar tunna grenar till ännu en korg. Nicolai är van korgflätare - i 14 år har han kunnat hantverket säger han. Mest tid tar det att göra korgbotten, sen flätar han sig uppåt visar han.  - Du flätar två och två och tar dig uppåt. Han är stolt över sitt arbete säger han. I byn finns bara en som är bättre och han sitter 10 meter bort. Han pekar mot sin son Mádalin - han är 24 år gammal och en bra dag kan han fläta en perfekt korg under två timmar. Jag visar Nicolai bilden från Hjärta till Hjärtas second handbutik i Linköping på min telefon. I staplarna av korgar kan han peka ut flera som han och sonen tillverkat.   - Ja ja. Där! Har de kontrakt?  - Nej.  Jag frågar sonen Mádalin samma sak.  - They promised me a job.  Did he sign any contract? - No. Vad heter företaget som han jobbar för?  - Jag vet inte. Några hus längre bort jobbar en man över 70 år - som berättar samma sak. - Hur kan vi veta? Vi har ju ingenting, vi skrev inte under några kontrakt.  De får material varannan vecka, levererar korgarna till ett uppsamlingsställe och får betalt per korg. Men inga anställningskontrakt eller några former av skatteinbetalningar har de sett till eller fått signera.   - Man sa att man skulle ge oss försäkring. Nicolai och hans son Mádalin har varit med sen starten. Det kan jag få bekräftat från bilder på uppstartsmötet i februari 2015.  Då lät det så bra säger Nicolai. Men så blev det inte menar han. Vad lovade de? - Allt, allt, allt! Han har framfört sin kritik direkt till Hjärta till Hjärta säger han, utan resultat.  - De gav oss jobb och vi skulle bli lurade, de gav oss jobb men inte till det här priset. Några kilometer bort träffar vi Ions fru Sabina.  - Does she have contract?  - Vi har ingenting. Först började min man men nu har jag tagit över. Den där sjukförsäkringen som ger henne rätt till sjukvård skulle hon verkligen behöva nu säger hon. För hon har ljumskbråck och skulle behöva träffa en läkare kanske också opereras.  Jag får tillåtelse att fotografera av hennes ID och kan på nätet kontrollera att hon liksom hennes man inte finns inkluderad i sjukförsäkringssystemet. Men på Hjärta till Hjärtas hemsida står ju att arbetarna är sjukförsäkrade säger jag.  - Nej, jag har inget sånt. Kaliber har intervjuat nio korgflätare i biståndsprojektet. Ingen av de säger sig ha sett något kontrakt och ingen vet vad företaget de jobbar för heter. Det de berättar går rakt emot vad biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta skriver om i sina insamlingskampanjer som vill få svenskar att skänka pengar.  Tillbaka i Linköping: - Ska jag stänga här? - Ja det kan du göra.  Jag återvänder till biståndsansvarige på Hjärta till Hjärta Rickard Klerfors. Kan han visa oss några dokument eller andra bevis som ger svar på vad som är sant i den här historien.  Klerfors medger att det delvis står fel på deras kampanjsidor och i den folder som följer med varje korg. Hjärta till Hjärta och stiftelsen startade aldrig något nytt socialt företag som det står.  - Det var kanske olyckligt formulerat. Det är ju ett företag i den sociala ekonomi men just nu bedrivs det i den här stiftelsen namn.  Varför skrev ni då i sådana fall att ni hade startat? - Ja då skulle man skriva att vi har startat en verksamhet inom den sociala ekonomin om man ska vara riktigt korrekt.  Rickard Klerfors beklagar den felaktiga beskrivningen i deras kampanjmaterial men i sak är inget förändrat säger han. Han har själv varit med och gjort upplägget och stiftelsen som man har samarbetsavtal med har bedrivit verksamheten - som ett företag. - Vi har 25 individuella anställningsavtal som är underskrivna av de här personerna.  Var finns de kopiorna på kontrakten med underskrifter? - De har självklart varje person som arbetar fått en kopia och en hos arbetsgivaren.  Jag visar biståndsansvarige Rickard Klerfors vad vi har hittat i vår granskning. Att de nio arbetare vi intervjuat har berättat samma sak. De har inte skrivit under eller sett något anställningskontrakt, säger de. - Det kan jag inte svara på, säger Rickard Klerfors Kan nio person tappat bort sina kontrakt?  - Jag vet inte varför man säger att man inte har ett officiellt kontrakt.  Rickard Klerfors besöker flera gånger om året Bukarest och har sett alla papper och allt har skötts korrekt säger han.  - Kontrakt, skatt, sjukförsäkring, pension, glasklart och det finns. Jag måste bara skriva några rader till Rumäninen så kan jag få ett exempel på de kontraktet för var och en. För det är vi skyldiga att ha.  Klockan är halv tre på eftermiddagen och Rickard Klerfors ringer upp stiftelsen FDES företrädare.  - Då tar vi inte alla. Det får va ett exempel, så man kan se lydelsen i ett av de här. - Hallå, hur är läget? Jag skulle vilja få en kopia på e-mail. Bra! Vi hörs. - Det är precis påväg att bli påsk i Rumänien. Den här ledaren för organisationen, som också är företagare och entreprenör, han sitter nu ensam på sitt kontor och de andra har fått ledigt för att förbereda påsken och han vet då inte var hans sekreterare och alla anställda håller alla de här papperna.   Jag frågar om vi kan få se något form av papper till att börja med. Kanske kan de skicka själva tomma kontraktet som de använder när korgtillverkare nyanställs. Dokumentet borde vara flitigt använt - för på ett halvår skriver Hjärta till Hjärta att de i biståndsprojektet gått från att 6 till 25 anställda. Rickard Klerfors ringer upp igen.  - Ett kontrakt utan namn... bra, hejdå. - Han skickar det till mig men nu var han på möte så nu har han lämnat kontoret. Men även om det är på gång att bli påskledigt så ska han tillbaka dit och jobba färdigt så under kvällen kommer jag få hur ett sådant här anställningsavtal ser ut, utan några uppgifter, en oifylld blankett.  Men är det inte en brist att ni inte har några former av papper?  - Nej, den här frågan hade du kunnat ställt till mig när du bad om att vi skulle mötas igen då hade jag alltihop här. Jag tar fram alltihop här.  Alla papper kommer efter Rumänska påsken? När är den? - Den är nu. På tisdag är man igång ingen. Jag tar fram alla de här dokumenten. Inga problem.  Högsta ansvarig på Hjärta till Hjärta Anders Holmefur har kommit in på Rickard Klerfors kontor. Han välkomnar Kalibers granskning.  - För oss är det nu prioriterat att ge dig den här information. för vi har inget att dölja.  Fem dagar senare. Den 3 maj 2016 ska vi få se dokumenten. - Allmänhet, givare, intresserade människor av de här frågorna ska kunna få en insyn i hur det här bedrivs. Absolut. Ingenting att dölja, absolut. Tvärtom.  Tisdag eftermiddag den 3 maj ringer Rickard Klerfors upp.   - Vi kan inte ta hela den diskussionen en gång till.  Men beskedet nu är att det inte kommer komma några papper alls idag eller? - Nej för det har varit för kort tid och det förklarade jag för dig. Ha en trevlig dag och du får höra av dig via email. Jag kan inte prata längre. Kommer de här papperna komma?  - Tack så mycket, hej då.  Förra året slog Hjärta till Hjärta nytt insamlingsrekord. 6 miljoner kronor skänkte svenska folket. Mest ökning i givandet kommer till det Hjärta till Hjärta kallar "Team roma" där korgprojektet ingår.  En av de som skänker pengar regelbundet är statsminister Stefan Löfven. Det berättar han för Expressen under våren 2016. - Varje människa får göra precis som man känner själv. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta.  Och den av regeringen tillsatta nationella samordnaren för utsatta EU-migranter Martin Valfridsson har skrivit flera facebookinlägg som gör reklam för korgförsäljningen och projektet. Valfridsson var också med på plats i Rumänien när hela projektet drog igång. Något som står beskrivet i den slutrapport som lämnades till regeringen i februari i år. Han vill inte medverka i det här programmet.  I vår granskning av biståndsprojektet med de flätade korgarna har vi under två månader undersökt om löftena Hjärtat till Hjärta ger- stämmer. Vi har hört berättelser om svartjobb, ett nystartat företag som inte existerar och anställda utan kontrakt .  I två veckor försöker vi få Hjärta till Hjärta att visa oss något dokument som motbevisar arbetarnas berättelser. På mejl skriver Rickard Klerfors att de inte kan visa något på grund av sekretess och tidsfrist.  Sedan vi sände första delen av vår granskning för en vecka sedan har vi återvänt till Pauleasca i Rumänien. Arbetare berättar för oss att samma dag vi sände, alltså i måndags, så var företrädare för Hjärta till Hjärtas projekt tillbaka i byn och delade ut kontrakt.  - Nu har vi det. Jag har kontraktet i huset.  - Ok. - Kan jag titta på det? - Ja. Vi får se flera anställningskontrakt men samtliga saknar registreringsnummer och stämplar som enligt myndigheterna krävs för att de ska vara giltiga. De är utfärdade den 22 april 2016 - det vill säga drygt två veckor tidigare. Ersättningen per korg - är samma som innan. 15 lei - strax över 30 kronor. Längst ner på kontraktet stämpel från Stiftelsen FDES - Hjärta till Hjärtas samarbetspartner i Rumänien. Vem som signerat går inte att tyda. Vi har frågor kvar att ställa till Hjärta till hjärta; har de de svenskar som skänkt pengar och köpt korgarna fått korrekt information om vad de har bidragit till? Har de betalat svarta löner till arbetarna i biståndsprojektet? Vi har framfört kritiken som framkommer i programmet till stiftelsen FDES i Rumänien. Ledaren Valentin Preda tillbakavisar alla uppgifter vi har tagit fram. Han vill inte ställa upp på någon bandad intervju men framför i sms och på mejl att hela korgprojektet skötts enligt rumänsk lag och de har inte gjort någonting fel eller olagligt. Vi gör ett sista försök att få svar från Hjärta till Hjärta och ringer verksamhetsansvarige Anders Holmefur.  - Jag återkommer imorgon. Hej då.   Efter det får jag ett sms. Anders Holmefur skriver: "Vi har inget mer att säga nu. Vi har under så många timmar ägnat uppmärksamhet åt dina frågor. Finns det ytterligare kritik och allvarliga anklagelser så får vi återkomma i den form som vi själva väljer." Reporter: Magnus Arvidson Produktionsbolaget Filt Övriga reportrar: Nana Håkansson, Stefan Mako och Maria Turdén P4 Östergötland   Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Sveriges lantbruksuniversitet har just anlagt en tapestry lawn, en gobelängblomstermatta, med blåklocka, mandelblom, kattfot och gulfibbla. Det är både billigare i drift, klimatsmartare och mer färggrant än en vanlig gräsmatta, och ger dessutom större biologisk mångfald, hävdar projektledaren Maria Ignatieva. Gustaf och Maj-Lis kollar vad som kommit upp under fiberduken, och beskär rosor och svarar på lyssnarfrågor om ölandstok, svarta vinbär och vattning av småplantor. Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Nadia är sju år spelar hon in sagor på bandspelaren så att lillasyster ska ha något att lyssna på när mamma dricker på dagarna. Om ett par år är det också hon som går på alla föräldrarmöten. Hur länge man kan stå bredvid innan man själv går med i fallet? Nadia Ben Belgacems utforskar var gränsen mellan sitt eget liv och andras går. Om varför det är så svårt att inte lägga sig i och istället lita på varandras förmåga. När småbarnsåren är över märker Nadia att också syskonen börjar använda droger. Vad ska hon göra då? När de hon älskar mest börjar bete sig som människor man hon har försökt fly från hela barndomen?  - Jag tror att du överdriver. Det är nästan som att du letar efter problem, så att du kan ta tag i det innan det ballar ur, säger hennes bror. - Du är som en snedvriden fotbollsmorsa, säger Nadias vän.  Hur ska hon göra? Lägga benen på ryggen och älska på håll eller tvinga ner goda råd så långt ner i halsen att man inte mer är välkommen? Här gör tre syskon gör upp om vad det egentligen innebär att hålla vad man lovat. Programmet gjordes av Nadia Ben Belgacem 2012 när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola. Repris från 2012. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Villanella på en spik" av Majken Johansson Uppläsare: Lotti Törnros Diktsamling: Andens undanflykt Förlag: Bonnier 1958 En av Majken Johanssons mest kända dikter är "Villanella på en spik" från diktsamlingen "Andens undanflykt" som kom 1958 på Bonniers. Villanella är det versmått dikten är skriven på, Lotti Törnros läser den dessutom på Majken Johanssons barndomsspråk: malmöitiska. Musik Igor Stravinsky: Andra satsen, Sång vid bäcken, ur Historien om en soldat, svit för liten orkester Exekutör Tyska kammarfilharmonin, Bremen, Paavo Järvi, dirigent Sänds även kl. 22.54.

Kultur

En tredjedel av världens sötvattenfiskarter är hotade. I Sverige har många lax- och öringstammar försvunnit efter 100 år med storskalig vattenkraft, men det går att vända utvecklingen. En stor grävmaskin står i den nästan tömda Gavleån, mitt i centrala Gävle. Nedströms går två män och plockar upp fisk i hinkar. Länsfiskerikonsulenten Kalle Gullberg förklarar för lunchflanörerna att projektet ska höja botten vid en meterhög betongsockel så att fisken kan passera vidare upp i ån. Provfisken har visat att det finns 27 fiskarter i Gavleån, och det är inte bara lax och ål som behöver vandra upp. För 100 år sedan gick det att fiska både lax och ål ända upp mot Dalarna. Idag blockerar åtta kraftverk vägen mellan Storsjön och havet. För 100 år sedan var den halländska ån Ätran berömd för sina stora laxar. Fisketurismen var en viktig inkomstkälla för Falkenbergs kommun. Efter kriget byggdes en kraftverksdamm som spärrade av ån för fisk bara tre kilometer från havet. För några år sedan beslutade Falkenbergs kommun att helt sonika offra elproduktionen och riva dammen. Idag har Hertingforsen återuppstått, mängder av laxungar har fötts i den återskapade miljön kan Olle Calles och forskargruppen från Karlstads universitet se hur fisken återigen tar sig upp i systemet. I programmet medverkar Olle Calles, fiskvandringsforskare vid Karlstad universitet, Robin Lingren, Karlstad universitet, Ingemar Alenäs, fd kommunekolog i Falkenberg och Kalle Gullberg, länsfiskerikonsulent, länsstyrelsen Gävleborg. Reporter: Lena Näslund Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1 Kultur är på Cannes filmfestival! Vi träffar Shia LaBoeuf som ska spela John McEnroe i filmen om Björn Borg, diskuterar Andrea Arnolds American honey och jämställdhet inom filmvärlden. Nu har kulturkorrespondent Lisa Bergström äntligen sett Andrea Arnolds American honey - som hon längtat så mycket efter - uppfylldes hennes förväntningar? Och hur är den tyska filmen Toni Erdmann? Dessutom samtal om jämställdhetskampanjerna här i Cannes, från Jodie Foster till Alice Bah Kuhnke och Anna Serner. Gäst i direktsändningen är David Herdies som producerat filmen Madre, som är med och tävlar om guldpalmen för kortfilm. En svensk-colombiansk samproduktion som också är en del av ett större projekt - Break The silence, om sexuellt utnyttjande av barn. Gäst i studion i Stockholm är Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Hennes nya bok "Modets död" ges ut i dagarna och i dagens P1 Kultur berättar hon om varför ointresset för mode breder ut sig. Dagens OBS-essä, idag av sociologen Emma Englund om varför män köper sex och hur prostituerade kvinnor ser på sina egna liv. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En politisk superkändis med rekordlånga 31 år som partiledare. Alf Svensson är född på kapell, uppvuxen på kapell och har ärvt talets gåva av pappan pingstpastorn - liksom tron på "bryggan över". Alf Svensson valdes till partiledare 1973 och fick Kristdemokraterna att växa från knappa två procent till ett etablerat riksdagsparti med som mest 12 procent av rösterna. Men det tog 18 år. Hur orkade en saxofonspelande historielärare, som älskade sitt arbete och hatade att vara ifrån familjen, att jobba i en sådan motvind?  I söndagsintervjun i P1 berättar Alf Svensson om när han var nära att drunkna som barn, om hur hela världen kom hem till kapellet i Gränna och om ögonblicket då hans far, pingstpastorn, sa sina sista ord. Men det är också ett samtal om religionens roll i samhället - både vad gäller flyktingkrisen, miljöpartistens uteblivna handskakning och bibelberättelsen om den barmhärtige samariten. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur hade bödeln det i 1600-talets Sverige? Hur gör man för att återuppbygga ett förtroende? Och kan man tala om ett Worldvision utan Afrika? Ordet förtroende är på mångas läppar, inte minst på Miljöpartiets. Man gör ett fel, blir påkommen och ber sen om nytt förtroende eller beklagar att man nu måste bygga upp ett nytt förtroende. Ett alternativ är förstås att rätta till det som blivit fel kort och gott - men begreppet förtroende är viktigt i dagens samtal. Louise och Thomas frågar Oskar Henrikson, leg psykolog, hur man egentligen kan bygga upp förtroende. Nu föds idén om ett Worldvision som ska utveckla Eurovision. Hela världen ska med! Americavision! Asiavision! Men vänta nu. Den tyngsta musikkontinenten då, varför är inte den med i detta? Louise bjuder in Daniel Jadama, filmare , dj och inspiratör vad gäller afrikanska musikscenen för att resonera om hur kroatisk folkdräktsschlager och schweizisk raprock kan tänkas stå sig mot de bästa från afrikanska kontinenten. Bödeln är ett gammalt yrke och Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, besöker Nordegren & Epstein och berättar om boken "Bödlar, liv, död och skam i svenskt 1600-tal". Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago. Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Svensk jämställd filmpolitik erövrar Cannes. Journalisten Can Dündar mottar publicistklubbens yttrandefrihetspris. I lodjurets timma för ny premiär.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vårväderstorget, rättegången startar. Om smuggelrutterna genom Balkan. Höghastighetstågen. Tysk högaktuell pjäs om terrorns ständiga närvaro i samhället. Debatt om de fallande resultaten i skolan. En helg hos (MP). Dom för folkmord i Rwanda. Varmt klimat och fjällfiske.

I Karlstad avslutade Miljöpartiet sin kongress vid lunchtid. Detta samtidigt som en ny opinionsundersökning från Sifo visade att partiet sjunkit från cirka sex till nära fyra procent av väljarstödet.

Att tala om terror har blivit en del av vår vardag. Dagligen hör vi om genomförda attentat, avvärjda hot eller ökad risk för terrordåd. Och ofta följs det av krav på och löften om mer säkerhet. Men går det att skydda sig mot terrorhotet? Hur långt är vi beredda att gå för att känna oss mer säkra? Kan det vara rätt att döda ett färre antal människor för att fler ska få överleva? Det här är frågor som diskuteras intensivt av teaterbesökare runt om i Tyskland där föreställningen Terror av författaren Ferdinand von Schirach är den största teatersuccén på många år. Just nu spelas den på flera scener och vår korrespondent besökte en av dem i Stralsund.

I dag presenterade skolkommissionen sina första förslag till hur de fallande resultaten i den svenska skolan ska kunna vändas. Det handlar bland annat om att fria skolvalet ska bli obligatoriskt och att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av skolan.

Det kommer mycket narkotika till Sverige via den så kallade Balkanrutten, enligt svensk polis och tull. Mest handlar det om heroin, kokain och cannabis som smugglas från andra delar av världen över Balkan och in i EU. Serbien är ett av dom viktigaste genomfartsländerna på Balkanrutten, och där finns flera organiserade kriminella grupper som tjänar stora pengar på smuggling. Frilansjournalisten Henrik Dammberg har nyligen varit i Serbien för att ta reda på mer om knarksmugglingen.

En 61-årig man som har stått åtalad för folkmord och krigsbrott i samband med folkmordet i Rwanda 1994 dömdes idag till livstids fängelse vid Stockholms Tingsrätt. Det är bland de grövsta brott som någonsin prövats i svensk domstol.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vårväderstorget, rättegången startar. Om smuggelrutterna genom Balkan. Höghastighetstågen. Tysk högaktuell pjäs om terrorns ständiga närvaro i samhället. Debatt om de fallande resultaten i skolan. En helg hos (MP). Dom för folkmord i Rwanda. Varmt klimat och fjällfiske.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

P1 Kultur är på Cannes filmfestival! Vi träffar Shia LaBoeuf som ska spela John McEnroe i filmen om Björn Borg, diskuterar Andrea Arnolds American honey och jämställdhet inom filmvärlden. Nu har kulturkorrespondent Lisa Bergström äntligen sett Andrea Arnolds American honey - som hon längtat så mycket efter - uppfylldes hennes förväntningar? Och hur är den tyska filmen Toni Erdmann? Dessutom samtal om jämställdhetskampanjerna här i Cannes, från Jodie Foster till Alice Bah Kuhnke och Anna Serner. Gäst i direktsändningen är David Herdies som producerat filmen Madre, som är med och tävlar om guldpalmen för kortfilm. En svensk-colombiansk samproduktion som också är en del av ett större projekt - Break The silence, om sexuellt utnyttjande av barn. Gäst i studion i Stockholm är Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Hennes nya bok "Modets död" ges ut i dagarna och i dagens P1 Kultur berättar hon om varför ointresset för mode breder ut sig. Dagens OBS-essä, idag av sociologen Emma Englund om varför män köper sex och hur prostituerade kvinnor ser på sina egna liv. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Var går egentligen gränsen för vad man får säga i religionens namn, och hur står det till med feminismen inom islam? Dessa två frågor står i centrum när Radiokorrespondenterna med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tar sig an den yviga danska religionsdebatten - där skärningslinjen mellan det traditionella och moderna och det sekulära och det religiösa - väcker känslor. Gäst i programmet är Magdalena Nordin, religionssociolog vid Lunds universitet som forskat på religionens plats i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Nadia är sju år spelar hon in sagor på bandspelaren så att lillasyster ska ha något att lyssna på när mamma dricker på dagarna. Om ett par år är det också hon som går på alla föräldrarmöten. Hur länge man kan stå bredvid innan man själv går med i fallet? Nadia Ben Belgacems utforskar var gränsen mellan sitt eget liv och andras går. Om varför det är så svårt att inte lägga sig i och istället lita på varandras förmåga. När småbarnsåren är över märker Nadia att också syskonen börjar använda droger. Vad ska hon göra då? När de hon älskar mest börjar bete sig som människor man hon har försökt fly från hela barndomen?  - Jag tror att du överdriver. Det är nästan som att du letar efter problem, så att du kan ta tag i det innan det ballar ur, säger hennes bror. - Du är som en snedvriden fotbollsmorsa, säger Nadias vän.  Hur ska hon göra? Lägga benen på ryggen och älska på håll eller tvinga ner goda råd så långt ner i halsen att man inte mer är välkommen? Här gör tre syskon gör upp om vad det egentligen innebär att hålla vad man lovat. Programmet gjordes av Nadia Ben Belgacem 2012 när hon var student på radioproducentutbildningen på Stockholms Dramatiska Högskola. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

En tredjedel av världens sötvattenfiskarter är hotade. I Sverige har många lax- och öringstammar försvunnit efter 100 år med storskalig vattenkraft, men det går att vända utvecklingen. En stor grävmaskin står i den nästan tömda Gavleån, mitt i centrala Gävle. Nedströms går två män och plockar upp fisk i hinkar. Länsfiskerikonsulenten Kalle Gullberg förklarar för lunchflanörerna att projektet ska höja botten vid en meterhög betongsockel så att fisken kan passera vidare upp i ån. Provfisken har visat att det finns 27 fiskarter i Gavleån, och det är inte bara lax och ål som behöver vandra upp. För 100 år sedan gick det att fiska både lax och ål ända upp mot Dalarna. Idag blockerar åtta kraftverk vägen mellan Storsjön och havet. För 100 år sedan var den halländska ån Ätran berömd för sina stora laxar. Fisketurismen var en viktig inkomstkälla för Falkenbergs kommun. Efter kriget byggdes en kraftverksdamm som spärrade av ån för fisk bara tre kilometer från havet. För några år sedan beslutade Falkenbergs kommun att helt sonika offra elproduktionen och riva dammen. Idag har Hertingforsen återuppstått, mängder av laxungar har fötts i den återskapade miljön kan Olle Calles och forskargruppen från Karlstads universitet se hur fisken återigen tar sig upp i systemet. I programmet medverkar Olle Calles, fiskvandringsforskare vid Karlstad universitet, Robin Lingren, Karlstad universitet, Ingemar Alenäs, fd kommunekolog i Falkenberg och Kalle Gullberg, länsfiskerikonsulent, länsstyrelsen Gävleborg. Reporter: Lena Näslund Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Säg Muminmamman, så vet vi vem som menas. Den finlandssvenska skådespelerskan Birgitta Ulfsson, 88 i år, och ännu verksam på scenen. Just nu kan man se henne i den stora uppsättningen Fosterlandet. Birgitta Ulfsson är född 1928 i Helsingfors, där hon gick på scenskolan 1948-50 och där hon började sin karriär på Svenska Teatern, för att sedan gå vidare till Lilla Teatern tillsammans med sin dåvarande man Lasse Pöysti. Hon var chef där 1967-74. Sedan arbetade hon under åren 1974-1981 i Tammerfors på Arbetarteatern, innan hon i början av 80-talet flyttade till Sverige. Här har hon arbetat på musikteatergruppen Oktober i Södertälje, på Folkteatern i Göteborg, på Stockholms Stadsteater och Göteborgs Stadsteater Hon har gjort otaliga roller och kommer för alltid vara känd som Muminmamman, men just nu kan man se henne i Fosterlandet på Stockholms Stadsteater - en pjäs som är skriven av Lucas Svensson och med Anna Takanen som regissör. Den hade premiär förra året på Göteborgs Stadsteater och har sedan också spelats på Svenska Teatern i Helsingfors. Som sina klipp från Radioteaterbiblioteket valde Birgitta Ulfsson Rus - ett drama utan slut av Rudolf Värnlund i regi av Hans Dahlin och Doft av honung av Shelagh Delaney i regi av Arne Forsberg. Föreställningarna finns att lyssna på i sin helhet här nedan.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om frihet och kontroll, då och nu. Jenny Jägerfeld är legitimerad psykolog, författare och föreläsare. Hon har en privat terapimottagning och skriver krönikor och artiklar om framför allt litteratur, sexualitet och psykologi. Hon driver även samtalsserierna "Psykologer läser böcker" och "Psykologer går på teater" tillsammans med Jonas Mosskin. År 2006 debuterade hon som författare med romanen Hål i huvudet och hösten 2010 kom hennes andra bok, ungdomsromanen Här ligger jag och blöder, som bland annat tilldelades Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. I oktober 2013 kom hennes tredje roman Jag är ju så jävla easy going. 2012 sommarpratade hon om hur hennes reumatiska sjukdom ledde fram till att hon började skriva på allvar. Nu är hon aktuell med antologin Bara för dig för lågstadiet samt podcasten Superältarna. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Hur stor är nödvärnsrätten? Vapenembargot mot Libyen hävs? Debatt om skolkommissionen. Folkmordsdom Rwanda. Debatt höghastighetståg. Knarkets väg. Tysk terrorteater. Vårväderstorget. MP-kongressen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Hur stor är nödvärnsrätten? Vapenembargot mot Libyen hävs? Debatt om skolkommissionen. Folkmordsdom Rwanda. Debatt höghastighetståg. Knarkets väg. Tysk terrorteater. Vårväderstorget. MP-kongressen.

Aktualiteter

Uppläsare: Lotti Törnros Diktsamling: Andens undanflykt Förlag: Bonnier 1958 En av Majken Johanssons mest kända dikter är "Villanella på en spik" från diktsamlingen "Andens undanflykt" som kom 1958 på Bonniers. Villanella är det versmått dikten är skriven på, Lotti Törnros läser den dessutom på Majken Johanssons barndomsspråk: malmöitiska. Musik Igor Stravinsky: Andra satsen, Sång vid bäcken, ur Historien om en soldat, svit för liten orkester Exekutör Tyska kammarfilharmonin, Bremen, Paavo Järvi, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris