SR, P1 2016-06-06

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förra året var det drygt 4 000 personer över 60 år som lämnade varandra, enligt siffror från SCB. Det en fördubbling på tio år. Men hur klarar jag en skilsmässa ekonomiskt? Det verkar som att allt fler 60-plussare brottas med existentiella tankar om hur resten av livet ska levas, nu när vi lever längre och friskare liv än förr. Kan det vara en av förklaringarna till att fler och fler äldre väljer att separera? I Pyramiden den här veckan möter vi kvinnan som vågade ta steget och skilja sig, trots att ekonomin skulle försämras. Programmet handlar om ekonomi och relationer. Experten på ekonomi och pensionssparande Håkan Svärdman deltar i studion. Bakom mikrofonerna, programledaren Agneta Nordin och Karen Söderberg, pensionerad journalist. Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media. Vill du kontakta redaktionen skriv till: pyramiden@sverigesradio.se   Från i torsdags

Sociala frågor, Repris

Sanna och Sofia ska åka på roadtrip. De ska korsa öknen som Thelma & Louise. De är bästa vänner men hur vet man skillnaden på romantisk kärlek och kärlek? Finns det ens någon tydlig gräns? - Tänk dig att vi stannar med vår bil på någon sandig liten avfart mitt i ingenstans, sätter på vårt blandband, och så dansar, står med en flaska rom på motorhuven, och skriksjunger.... - Åh underbart... Och så somnar vi under stjärnorna! Sanna och Sofia fastnar på vägen, rör sig genom stadens barer och klubbar, allt mer osäkra på var de har varandra, på samma gång allt mer beroende av varandra. Friend Crush är ett vänskapsdrama inspelat och regisserat av Sanna Samuelsson och Sofia Neves on location i New York, Berlin och Stockholm. I arbetet har de utvecklat ett arbetssätt där improvisation, autofiktion och musik samverkar. Friend CrushManus, regi, skådespel och ljuddesign av Sanna Samuelsson och Sofia Neves. Producent: Marie Wennersten och Magnus Berg. Ljudmix: Frida Englund.  Sanna Samuelsson är journalist och chefredaktör för tidningen Bang. Hon är även dj och experimenterar med ljudproduktion. Sofia Neves är digital dramturg på Radioteatern och utbildad radioproducent på STDH. Hon är även dj och nattklubbschef. Från 27/5

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

30-årige Rikard Langewolf kämpar för sitt liv på intensivvårdsavdelningen på Karolinska sjukhuset. Vid hans sida finns familj och vårdpersonal. Det alla undrar är, hur har han blivit så sjuk? En vecka tidigare kom han till akuten med smärtor i magen. Gallsten, konstaterar läkarna. Ett rutiningrepp. Men på grund av platsbrist får operationen vänta. Efter fyra dygn har de fortfarande inte plats för Rikard och läkarna tar till en nödlösning. Operationen delas upp mellan två olika sjukhus och under två dagar. Plötsligt börjar Rikard spy grön galla och insjuknar snabbt. Två månader och över 30 operationer senare dör Rikard Langewolf. Varför?   Den prisbelönte reportern Hugo Lavett tar oss med på en helvetesresa genom svensk akutsjukvård. Han berättar om den yttersta konsekvensen av ett system som fallerar. Och om en familj som bara maktlöst kan se på. Hugo Lavett är samhälls- och kulturjournalist verksam på SVT och Sveriges Radio. För P1 har han tidigare gjort dokumentären Kvinna hittad död vid badplats - för vilken han bland annat fick Prix Europa och Stora radiopriset. 2015 gjorde han den uppmärksammade P3 Dokumentären Mordet på Therese Johansson Rojo i fem delar. Från 22/5

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi möter företrädare för alternativa pedagogiska inriktningar, bl.a. på en waldorfskola, och vi hör Idéburna skolors riksförbund, Friskolornas riksförbund och utbildningsminister Gustav Fridolin. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om fredsnycklar, frihetskamp och frustration när konflikten mellan kurdiska PKK och turkiska staten åter blossat upp. Hur ser svenska kurder på terrorstämplade PKK och den fängslade ledaren Öcalan? Veckans Konflikt har helt fokus på det som brukar kallas "kurdfrågan". Kurdiska PKK har i över 30 år legat i krig med den turkiska staten. Runt 40 000 människoliv har spillts. Så varför hyllar så många svenska kurder så varmt den väpnade kampen? Och var någonstans i Turkiet finns nycklarna till fred? Programmet börjar i den lilla byn Tanisik i sydöstra Turkiet där 16 kurdiska män dödades i maj i år när en lastbil som tillhörde PKK exploderade. Vad var det som hände? Och hur hänger det ihop med den större konflikten mellan PKK och den turkiska staten som blossat upp igen? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson åkte dit och sedan vidare till Diyarbakir, staden som ses som en informell huvudstad av många kurder och ett centrum för kurdisk kamp. Skribenten och aktivisten Nurcan Baysal menar att den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan måste spela en roll om det ska bli ett slut på konflikten. Det har varit ett år med tvära kast i Turkiet. Den bräckliga fredsprocessen som startade 2012 byttes ut mot blodig konflikt mellan PKK och turkiska säkerhetsstyrkor, efter att vapenvilan bröts förra sommaren. Under en period ställdes dörren på glänt för PKK-ledaren Abdullah Öcalan, men den stängdes igen när konflikten bröt ut. Frilansjournalisten Tomas Thorén har träffat representanter från konfliktens båda sidor för att höra om Öcalans betydelse för utvecklingen. Med oss i studion för att prata om den aktuella konflikten som blossat upp igen i Turkiet är Paul Levin, chef för intistutet för Turkietsstudier vid Stockholms Universitet. I Sverige bor runt 100 000 exilkurder. Hur ser de på PKK:s kamp och den fängslade ledaren Abdullah Öcalan? Konflikts Besir Kavak, som till vardags arbetar på Sveriges Radios kurdiska redaktion, har träffat två personer, Evin Akbas och Kurdo Baksi, som haft olika syn på gerillarörelsen genom åren. Är PKK en befrielserörelse eller terrororganisation? Svaret beror helt på vem man frågar. Men hur ska man förstå det starka stöd som ändå verkar finnas för PKK:s kamp bland exilkurder här i Sverige? Konflikts Kajsa Boglind tog med sig den frågan till Zana Schiroyi, som är chef för Sveriges Radios kurdiska redaktion. Programmet avslutas med ett unikt vittnesmål. Konflikts Besir Kavak träffade för några år sedan Baran, som spelade en avgörande roll inom PKK i början av inbördeskriget. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

På vilket sätt utgör Ryssland ett hot mot Sverige? Och hur bra är Sveriges militära förmåga idag? Hör ÖB om den nya hybridkrigföringen i Ekots lördagsintervju. Det är Rysslands agerande i Sveriges närområde som anses ha försämrat säkerhetssituationen. Att kunna försvara sig mot nya hybridkrigföringshot är lika viktigt som att ha en armé eller ett flygvapen enligt ÖB Micael Bydén. Vår fördjupning handlar om energisamtalen mellan regeringen och delar av alliansen. En uppgörelse väntas inom kort och det talas bland annat om ett nytt slutår för kärnkraften till 2040. Reportage om vad som hände med 2010 som slutår för kärnkraften, och så frågar vi hur bra slutår är för energipolitiken? Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Var femte växtart i världen hotas av utrotning, visar en ny rapport som är den mest ambitiösa hittills i sitt slag. Vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Hur många däggdjur eller fåglar det finns och hur många av dem som är hotade lyfts ofta upp i olika rapporter som får stor uppmärksamhet. Men att många av världens växter hotas talas det inte så mycket om, trots att en stor andel av dem har stor betydelse för människans fortlevnad, som medicin, föda eller byggnadsmaterial. Klotet berättar om den nya rapporten från Kew Gardens i London som uppskattar antalet, för vetenskapen kända, växtarter till 391 000, varav en femtedel kan betraktas som hotade på ett eller annat vis. Framförallt är det skogsskövling för att skapa åkermark som ligger bakom men även klimatförändringar och nya sjukdomar och skadedjur. Vi ställer oss frågan vad det går att göra för att skydda världens växter och hur effektiva de internationella konventioner som finns på plats har varit för att gynna den biologiska mångfalden?  Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Khim Efraimsson, skolvärd på Römosseskolan i Göteborg. Samtliga veckans andakter inleds med Koranens öppningsverser. Idag på nationaldagen börjar fastemånaden Ramadan. Sverige som litet land har visat att det går att vara en förebild i världen. Och idag kan vi - oberoende av trosuppfattning - hjälpas åt att fylla "svenskheten" med kärlek, förståelse och gemenskap. Khim Efraimsson. TextKoranen 2:185 MusikInsight I - Julien Marchal Everybody - Anthony Hamilton Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Ett reflekterande samtalsprogram där gästerna ges tid att utveckla sina resonemang. Det här är för dig som är intresserad av klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella och politiska dilemman.

Kultur

Om flickor som skrattar Gunilla Bergström är författare och illustratör till bland annat böckerna om Alfons Åberg. Alfons Åberg är översatt till över 30 språk och ligger sedan två decennier på bibliotekens lånetopp tillsammans med böcker av Astrid Lindgren. Gunilla Bergström roas av psykologi och filosofi, och hennes bildvärld utmärks av collage och ofta med påhitt och "overkligheter".     Bland de många utmärkelser som Gunilla Bergström fått återfinns bland annat Regeringens guldmedalj 2012, tre Astrid Lindgren priser, Elsa Beskowplaketten och Svenska Akademiens Schullströmska pris. I mars blev hon belönad med Stora Ljudbokspriset för boken "Vad sa pappa Åberg?" (tillsammans med Jonas Karlsson) och under våren kommer flera biopremiärer med nya animerade filmer. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kultur

Sedan 1995 har 400 svenska folkbibliotek lagts ned. Och i den lilla byn Ramsberg gömde invånarna böckerna i protest när biblioteket stängde. Mattias Berg åkte dit för att se vart de tagit vägen. Missa inte! Efter reportaget, samtal i studion med Erik Fichtelius som leder arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Man kallar det Biblioteksdöden. En giftig soppa av rationalisering, samhällsutveckling och en förändrad syn på det offentliga uppdraget. Jag reser förbi vitsippor och björkar stinna med pollen, kalhyggen och bördiga fält i den svidande vackra svenska våren för att se den på nära håll. Och det är ju en historia om så mycket mer än bibliotek. Egentligen om hela Sverige. Eller kanske ännu mer. - I den vita byggnaden var det Konsumbutik när jag var barn. I den andra vita byggnaden var det skomakare och manufakturaffär. Och så hade vi kiosken förstås, säger Britt-Marie Olsson. - På 50-talet fanns det två banker, polis, flera affärer, läkarmottagning, BB, helt otroligt. Allt det är borta nu. Men det är ju samma världen över. Inte bara i Sverige och inte bara i Ramsberg, säger Shelagh Green. De är båda Ramsbergsbor och berättar om ett förr i tiden, fortfarande vid mitten av 1900-talet. För att komma till det nedlagda biblioteket i Prästgården går vi på prydliga grusgångar förbi den gigantiska kyrkan från 1791: ett exempel på hur brukspatronerna då tävlade om att framställa sina egna centralorter som mest praktfulla i bygden. Liksom en minnessten över Lasse-Maja, tjuven i kvinnokläder, som föddes här i trakten. Sedan öppnar vi dörren till det sedan drygt åtta månader tomma biblioteket. - "Ramsbergs bibliotek", trevligt att den skylten får stå kvar, säger Britt-Marie Olsson. - Det står också kvar på kommunens hemsida att det finns bibliotek i Ramsberg och allt det där. Så här hade vi tidningsläsning och här satt bibliotekarien med sin dator. Och så hade vi bokhyllor mot den här väggen och den där väggen, säger Shelagh Green. Hon viftar upp mot de tomma bokhyllorna. Och Britt-Marie Olsson beskriver hur det gick till när de tömdes i augusti 2015: - Vi fick ju reda på att biblioteket skulle läggas ned och det var snabba beslut. Böckerna skulle försvinna. Antingen delas ut till folket eller så skulle de brännas eller förstöras. Och vi var ett gäng här som sade att det här kan vi ju bara inte tillåta - så vi tog saken i egna händer och tog helt enkelt hand om böckerna. Snabbt som ögat paketerade vi dem och tog böckerna till ett säkert ställe. Där kommer de att förvaras tills vi får återöppna vårt bibliotek. För det är vår förhoppning och det kämpar vi för, säger hon. Var ni aldrig rädda för en rättslig process och att ni skulle bli åtalade för till exempel egenmäktigt förfarande? - Nej, det var vi inte. Eftersom folket fick ta böckerna - och vi är ju folket. Vi skulle få ta hand om böckerna och då tog vi allihop. Så det var ingen som tänkte så långt. Och vi tyckte inte att vi gjorde fel heller. Annars hade ju böckerna åkt till en soptipp eller en brännstation eller någonting, säger Britt-Marie Olsson. Hon bläddrar i den dignande pärmen med hela dokumentationen över vad de själva kallar för "Biblioteksupproret i Ramsberg". - Ja, här har vi samlat alla urklipp, allt som har varit i fullmäktige, alla brev vi skrivit, alla besökt vi haft av medier... öppna brev, tackkort från någon långväga... Det är snart dags att skaffa en ny pärm. - Ja, precis. Den är ganska full, säger Britt-Marie Olsson. Sedan går vi ut från det tömda biblioteket i Prästgården, in i den där märkligt storslagna kyrkan som Shelagh Greene visar mig runt i: - Om du tittar upp så ser du valvet, som påstås vara det största i Norden, jag vet inte om det stämmer. Och så orgeln. Otroligt pampig... Efter det är det dags för Britt-Marie Olsson att stå för vad hon lovade i telefon. Att jag skulle få se deras hemliga bokgömma, under förutsättning att jag inte avslöjar var den ligger. Så där står vi nu, hon och jag. - Här har vi alltså gömt över 4 000 böcker - i säkert förvar. Som du ser här är det fullproppat med litteratur, mycket fina barnböcker, mycket annan litteratur. Här finns allt, allt, allt. Men vi hoppas ju förstås att vi ska få ställa upp dem i hyllorna och låta folket låna dem igen. Det är vår högsta önskan, säger Britt-Marie Olsson. Ja, historien om Biblioteksdöden - och för den delen Biblioteksupproret - är på många sätt en elegi. I stil med den vi hör här i bakgrunden, en sorgesång. Inte något svartvitt drama med typiska hjältar och skurkar. Snarare en sorts dokumentär om ett Sverige av i dag, där alla försöker förhålla sig till någon sorts förändrad verklighet. Inte minst Irja Gustavsson, socialdemokratisk ordförande i Lindesbergs kommunstyrelse. Jag frågar hur hon själv fick reda på vad som hänt på biblioteket i Ramsberg den där torsdagen i augusti 2015, efter kommunens beslut att stänga det. - Att de flyttade böckerna, det fick jag reda på via någon bakväg kvällen före, säger hon. Vad tänkte du då? - Nej, jag tänkte att... var och en får väl ansvara för sina handlingar. Var det så fridfullt? - Ja, för min del var det så. För mig var det inte så konstigt: de var jätteupprörda och tyckte att det här var jättejobbigt. Och så gjorde de en handling, en aktion. Fanns det någon tanke från er på kommunen, eller någon annan instans, att ta till rättsliga åtgärder mot det här? - Nej. Tanken var ju ändå att biblioteket skulle tömmas. Så vi behövde inte göra saken större än vad den är, säger Irja Gustavsson. Ni har aldrig varit sugna att faktiskt öppna biblioteket igen? Och på det sättet få mycket god publicitet, eftersom det här nu blivit en rikskänd historia? - Det är klart att vi politiskt haft diskussioner om det här. Det ska vi inte sticka under stol med: vi har haft många, långa diskussioner. Nu låter vi Ramsbergsgruppen arbeta fram ett alternativ. Men att öppna det så som det var förut - det är inte ett alternativ för oss. Så idén är att sätta igång ett bibliotek i Ramsberg igen? - Kanske inte bara ett bibliotek. Vi tittar på att hitta någon typ av servicepunkt, en gemensam punkt där Ramsbergsborna kan vara. Vad betyder en "servicepunkt"? - Det betyder att det ska finnas lite grann av kommunal information, en samlingspunkt där man ska kunna vara, vi ska ha internetuppkoppling där. Det samhället efterfrågar ska finnas, utifrån kommunal verksamhet, säger Irja Gustavsson. Och kring den frågan - om ett bibliotek kontra en servicepunkt - tycks hela den här historien gravitera. Den i sig rymmer kanske hela den samhällsutveckling som i sista hand orsakar att 400 folkbibliotek nu lagts ned på 20 år. Bara skillnaden mellan de där två orden. Ute i Ramsberg frågar jag om det ändå är rimligt att tänka sig att man nuförtiden har ett folkbibliotek i en sådan liten by, med 250 invånare. - Ja, det tycker jag. Det är inte heller bara den här bygden, utan det finns också flera byar runtomkring som blev servade av det här biblioteket. Och det är också en mötesplats för alla, någonstans att ta vägen. Alla har inte wifi och kan gå ut på nätet, säger Britt-Marie Olsson. Sedan kommer även Britt-Marie Olsson in på det där ordet. - Biblioteket var ju en servicepunkt, kan man säga. Där fanns alla de här sakerna som nu ska återuppstå i form av en servicepunkt. Så vad vi nu kan göra är att det finns ett bibliotek där: att det blir ett bibliotek - med en servicepunkt, säger hon. För så är läget just nu. Enligt kommunen pågår en livaktig dialog med den så kallade Ramsbergsgruppen, enligt Britt-Marie Olsson och Shelagh Greene i Biblioteksupproret är det i stort sett stiltje. Men trots Biblioteksdöd och -uppror, tror de ändå på att den här typen av institutioner kommer att behövas även framöver. - Jag tror biblioteken kommer att behövas ännu mer, ju fler vi blir som kommer från andra kulturer och andra länder så tror jag att det kommer behövas som samlingspunkt. För att kunna träffas under andra former, säger Britt-Marie Olsson. Och när jag frågar om vad biblioteket i Ramsberg betydde för dem personligen, lyser lantbrukaren Shelagh Greene verkligen upp. - Det är en intressant fråga, faktiskt. För det är som om man måste balansera vad man håller på med. Till exempel mockar kossor ena timmen och läser filosofi nästa, säger hon. Mattias Berg Musiken vi hörde i inslaget var en elegi för gitarr, skriven av Johann Kaspar Mertz. Sänds även 15.45.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad får man säga i det här landet egentligen? Det och mycket mer reder vi ut i Nationaldagsmorgon med Emanuel Karlsten - om yttrandefrihet och det fria ordet. Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år och Yttrandefrihetsgrundlagen har 25-årsjubileum. Detta uppmärksammar P1 med en specialsändning om det fria ordet. Vilka utmaningar står tryckfrihetsförordningen för idag? Hur kan våra nya medieslag tänkas påverka lagstiftningen i de här frågorna och vilka skyldigheter har media inom ramen för yttrandefriheten? Dessutom: hur långt får man som komiker under yttrandefrihetens fana? Producent: Victor Friberg Research och planering: Hanna Jedvik

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad får man säga i det här landet egentligen? Det och mycket mer reder vi ut i Nationaldagsmorgon med Emanuel Karlsten - om yttrandefrihet och det fria ordet. Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år och Yttrandefrihetsgrundlagen har 25-årsjubileum. Detta uppmärksammar P1 med en specialsändning om det fria ordet. Vilka utmaningar står tryckfrihetsförordningen för idag? Hur kan våra nya medieslag tänkas påverka lagstiftningen i de här frågorna och vilka skyldigheter har media inom ramen för yttrandefriheten? Dessutom: hur långt får man som komiker under yttrandefrihetens fana? Producent: Victor Friberg Research och planering: Hanna Jedvik

Aktualiteter

Ring P1 från Malmö om bland annat pensionärsfattigdom, yttrandefrihet och köttskatt Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericssson, producent Hans Zillén. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den framgångsrike tränaren får lämna klubb efter klubb efter olämpliga relationer med unga idrottstjejer han tränat. Kaliber granskar vad Gymnastikförbundet gör för att skydda barn och unga. --Jag kom trea i fristående. Det var ganska kul att tävla grenfinal. Jag sitter bredvid tränaren och favoriten. Allt det där smekandet har börjat igen. Det är äckligt. (illustrationer från nyhetssändningar) "Åklagaren har valt att inleda en förundersökning mot en framgångsrik gymnastiktränare bakom polisanmälan står gymnastikförbundet. Uppgifter från en psykoterapeut med flera gymnaster som patienter ligger bakom förbundet att besluta göra en polisanmälan. Men det är oklart vad det konkret handlar om för misstankar." "Förundersökningen mot den gymnastiktränare som polisanmälts av svenska gymnastikförbundet läggs ner. Om eventuella brottsoffer väljer att träda fram kan dock ärendet återupptas det skriver åklagaren i sitt beslut" I höstas polisanmäldes en tränare. Det var inte första gången den Tränaren och Gymnastikförbundet varit i blåsväder. Kritiken har främst rört alltför hård träning av unga. Men i bakgrunden även det tabubelagda ämnet närmanden och sexuella relationer mellan tränare och unga gymnaster. Kaliber bestämmer sig för att granska gymnastikförbundets agerande. Om brott inte kunnat styrkas, vad sätter gymnastikförbundet själv för gränser kring relationer mellan tränare och unga gymnaster så att de inte kan utnyttjas i jakten på framgång? Det var för fyra år sen kvinnlig elitgymnastik hamnade på sportsidorna med kritiska artiklar i Dagens nyheter och även reportage här i Sveriges Radio kaliber. "Dagens eko kvart i fem. Blivande elitgymnaster pressas för hårt visar en undersökning. förbundets ordförande Malin Eggertz Forsmark. --Det är en smärtsam läsning men den är tillräckligt beskriven så att vi måste ta den på allvar." Efter kritiken genomför Gymnastikförbundet åtgärder för att förändra kulturen med hårda träningsmetoder och vikthets. Men tjejerna som slog larm trodde att debatten också skulle handla om något annat. Närmanden och dom nära relationerna mellan Tränaren och de unga gymnasterna. De är förvånade när de sitter i ett seminarium om problemen 2012. --Sen berättade något annat i artikel som ingen tagit i. Den fysiska närheten. För den fanns där. Han gick och höll små fjortonåriga tjejer i handen. Gymnastikförbundet håller förbundsmöte 2016. Den avgående ordföranden Malin Eggertz Forsmark berättar att sedan kritiken uppmärksammats har de öppet jobbat med att förändra ledarkulturen. --Vi har fortsatt att arbeta på den utslagna vägen för att utveckla vår ledarkultur. Gymnastikförbundet har nu infört uppförandekod, gymnastikombudsman och en juridisk nämnd. Men hittills har inga bestraffningar utdömts. Och om det inte rör uppenbara lagbrott sköts utredningar internt utan insyn. --Vi har också tagit fram verktyg för att stötta föreningar och ledare. Vi har varit oerhört transparanta hela vägen. Men i princip sköter ni allt internt om det uppdagas att en tränare har problem med för nära relationer med gymnaster? --Ja det är internt utifrån de är dom som är delaktiga i händelsen. Vi har en styrelse som måste ta ansvar från föreningen. Och du har förbund. Men nej det är inte offentliggjort. Vi ska återvända till Malin Eggertz Forsmark och hur de utrett problemtränare som rapporteras ha relationer med sina unga gymnaster. Vi kommer i detta reportage granska turer kring en tränare som haft en maktposition i gymnastiksverige på hög nivå. Vi har valt att inte publicera hans namn därför kommer vi i det här reportaget kalla honom tränaren. Tränaren har varit aktiv i över tjugo år. Under åren är det flera som reagerat på Tränaren beteende. "Nu ska vi prata gymnastik här i sportextra. Årets SM i artistisk gymnastik avgjordes i år i baltiska hallen i Malmö. Segrare blev blott 15-årige Jenny Lööw. Juniormästarinna och nu seniormästarinna. Ett stort grattis Jenny. --Tack så mycket. --Vad händer härnäst för din del? --Ungdoms-OS i Spanien. Sen får vi se om det blir VM, OS" Vid segerintervjun vet inte Jenny att hon snart ska få se en helt annan sida av sin tränare. --Jag låg i soffan och min mamma låg i andra soffan. Och vi tittade på TV. Och det var en varm sommarkväll. Och då såg jag att jag fått SMS från tränaren och då tänkte jag att va har jag fått sms från tränaren. Det var konstigt för vi brukade inte sms:a så. Att han tyckte jag var väldigt söt och att han såg fram emot att fortsätta träna mig framåt, säger Jenny Lööw --Man kan känna lite skam i mig för någonstans blir man väldigt glad över dom orden. Det var väldigt fint skrivet. Samtidigt som det börjar det snurra. Vad betyder det här? Den här relationen har inte vi. Såhär brukar inte vi prata till varandra. Vad menar han? Så Hur gammal var du då? --Femton Tränaren fortsätter SMS:a. Men Jenny Lööw väljer att inte svara på SMS:en från den tjugo år äldre tränaren. --Det här var inte sådana SMS som jag vill ha av en tränare. Så jag visade dom här SMS:en för mamma. Och vi kom överens om att jag inte skulle svara på de här SMS:en. När hon inte svarar svalnar snabbt tränarens entusiasm för att träna henne. Andra favoriter får desto mer hjälp säger hon. --Men jag svalde nog det hela. Men jag visste inte vilka konsekvenser det skulle bli framåt. "Britney Spears I'm a slave for you. Nu star jag här med Sveriges bästa kvinnliga gymnast Karolina Bohman. Hej! --Hur är läget? --Det är bra fast jag har ont i ryggen. Men annars är det bra. --Hur bra tänker du bli? --Det är svårt att säga hur bra jag tänker bli. Jag satsar ju på OS 2004." Karolina Bohman medverkar i P3 Ketchup. Hon förde dagbok. Ett halvår efter Jenny Lööw inte svarat på tränarens SMS-inviter är Karolina och tränaren på tävlingsresa. --Den här resan har varit rolig ända till igår natt. Igår kväll var det bankett och efter det var det disko. --Jag dansar precis som alla andra. Jag kan inte rå för att en massa killar ville dansa med mig. Och många gånger föste jag bort dom. Men sen ska även tränaren dansa så där nära med mig. Tränaren säger till Karolina att han avslutar kvällen. Men Karolina vill dansa mer. --Bara så du vet så går jag hem nu. --Ok jag går med dom svenska landslagskillarna hem då. --Ja, Och sen vill jag bara att du ska veta att jag tycker du beter dig billigt. Ja du beter dig billigt --Han gick. Jag blev jätteledsen och ringde hem till mamma mitt i natten och grät --Jag är så arg att jag nästan inte kan skriva om det. Ingen har någonsin sårat mig så. Det här är nog slutet på min gympakarriär i alla fall med honom. Hoppas någon annan vill träna mig. --Nu i efterhand när jag läser om det och tänker tillbaks då tycker jag det ser ut som ett svartsjukedrama. Hur gammal är tränaren då? --35 jag var 16. Karolina håller avstånd från tränaren efter hans kränkande ord. Så här skriver hon två år senare. --Efter det har vi varit sura på varandra. Han tyckte vi hade tappat kontakten och att jag inte tycker om våran tränare då. Det är två år sen.  Men trots att Karolina är djupt sårad stannar hon kvar. För hon är beroende av honom för att nå sin OS-dröm. --Det sluta med att jag fick be om ursäkt. Nästa sida har jag skrivit. Nu är vi vänner. Vi har dragit ett streck över det här. Jag vill fortfarande träna med den här tränaren. Han är den bästa i landet. Tränaren kommer istället en annan gymnast mycket nära. Jenny Lööw som vi hörde ignorera SMS-inviter fick se nya SMS. --En av de största favoriterna hon visade mig ett sms vid ett tillfälle som han skrivit till henne. Där han hade skrivit. Jag önskar att det var du som låg här i sängen med mig. Jag är ju helt paff när jag ser det här sms:et och tänker. Då har han gått på nästa då. --Vi kunde bara sitta och prata och hon kunde sitta i hans knä. Det var det även när vi flög då. Mycket pilla i nacken och smeka på händerna. Och hur gamla är favoriten och tränaren då? --16 och 36. Karolina Bohman läser ur dagboken: --Han kan inte ha en normal relation till sina gymnaster. Som med favoriten till exempel. Ibland beter dom sig som ett gift par. Och innan det var det ju en annan gymnast. --I mina dagböcker skriver jag att jag vill lägga det åt sidan. Jag vill inte tänka på vad dom håller på med för jag vill göra en bra tävling. Eller jag vill träna bra. Och jag tycker det är sjukt att ingen ingrep. Vi ska möta ytterligare en gymnast. Hon som slog larm först. "--Hej och välkomna till Lilla Sportspegeln. Snart blir det gymnastik. --Hopp är knepigt. Jag springer inte så bra så när jag inte har fart brukar det inte bli så bra hopp." Marisa da Silva är 11 år och med i Lilla Sportspegeln. Hon var elitgymnast på 90-talet. Hon gick ut för fyra år sen och berättade att tränaren även tidigare hade unga gymnaster i knät på träningsresor. --I den där bussen så sitter tränaren bredvid och så sitter vi tjejer i hans knä turas om att sitta i hans knä. Jag var väl 11 och dom som var äldre var väl 13-14. Han smekte min hand och jag tyckte det var mysigt. --Och så tänker jag på mina killkompisar. Om de skulle träna ett par 13-14 åriga tjejer i fotboll. Och om någon av dom skulle sitta och vara gosig med dom. Och då skulle jag direkt fråga vad fan håller du på med. Hon reagerar på att tränaren kommer allt närmre sina gymnaster och går över gränsen. Hon berättar att gymnastikflickorna fick vara halvnakna inför hela träningshallen. --Då får dom ta av sig sina dräkter så sätter han på den här pulsmätaren under deras halvutvecklade bröst. Och så står dom där. Jo men det finns inget sexuellt i det här. Det här är ju inom sporten. Vi gör det här för att mäta hjärtfrekvens. Varför gör de inte det där avskilt i ett omklädningsrum eller så? --Ingen aning. Det är ett ordentligt övertramp mot de här tjejerna. Enligt flera källor umgicks Tränaren med gymnasters familjer och hade ofta unga gymnaster som sov hos honom. --Och sen så kollade vi på film tillsammans satt i hans soffa. Favoriten sov väldigt ofta hos honom i veckorna också då vi hade morgonträningar. Anledningen var att hon bodde långt bort och han bodde nära hallen. Jag bodde också långt bort. Jag sov aldrig där. Visste andra tränare om det? --Ja. Det var inget som smusslades med. Visste föräldrar om det? --Ja --Det är bara en riktig obehagskänsla inför hur han utnyttjade sin position och oss. Att han fick så fritt utrymme i den världen. Han liksom testade gränser. Och märkte väl att, nämen det bara är fritt fram här. Det är ingen som säger någonting, säger Marisa da Silva. Kaliber ringer runt till ett 20-tal ledare inom gymnastiken som sett tränaren arbeta. Flera känner tidigt till Tränarens beteende, men har inte vågat berätta om det offentligt eftersom de är rädda för konsekvenserna. Med det finns också de som varnade. --Att man omfamnar och kelar med småflickor kändes helt absurt, säger Lennart Engelbrektsson. Lennart Engelbrektsson ledde en gymnastikklubb som idrottsförälder. Hans söner har varit på landslagsnivå. Han är numera svärfar till Karolina Bohman. Men vid millennieskiftet innan dom kände varandra reagerade han. --Jag och min fru reagerade oerhört starkt på det där. Jag framför senare den här kritiken till den dåvarande sportchefen i Gymnastikförbundet. Vad hände när du tog upp det med sportchefen? --Vad hon gjorde kan jag inte svara på. Men jag fick ingen återkoppling och jag kan inte se att någonting hände. Dåvarande sportchefen på Gymnastikförbundet kan inte minnas något sådant samtal när Kaliber frågar. Lennart Engelbrektsson hamnar så småningom i en infekterad konflikt med Gymnastikförbundet där han menar att dom inte skyddar barnen. --Jag har alltid relaterad det till vad hade hänt om det var i skolan. Det är det jag har haft som rättesnöre alltså när jag reagerat. Så jag har alltid gjort det ganska eftertänksamt vid varje tillfälle. Lennart Engelbrektsson reagerade på Tränaren, men också på en annan makthavare inom gymnastiken. Vi kallar honom Ledaren. Lennart följer med sin son på tävling. På plats vittnar en ung kvinnlig landslagsgymnast om att ledaren berusad säger till henne att hon ska utföra oralsex på andra gymnaster. Lennart varnar Gymnastikförbundet även för det här. Han tror dom ska reagera men inget händer så han tar upp det med vid ett telefonmöte som hölls för sju år sen. Kaliber har fått tag på en inspelning. Så här säger ordförande Malin Eggertz Forsmark. --Den uppfattar jag att det finns en ordentlig genomgång. Och att det fanns en avstängningsdiskussion. Men jag ska följa upp det. Du säger att det hände ingenting. Den måste jag följa upp. Lennart tycker att man skyddar ledare oavsett vad som hänt. Vi träffar Malin Eggertz Forsmark igen som just lämnat sin ordförandepost men sitter kvar som vice ordförande i Europeiska gymnastikförbundet. Många som engagerar sig i Gymnastiken är föräldrar till gymnastiserande barn. Flera av dom vi pratat med har reagerat på olämpligt beteende, men få vill prata om det dom sett. Våra källor säger att personer på Gymnastikförbundet uppmanat dom att inte berätta för det kan innebära problem för de egna barnens idrottskarriärer om det kommer ut. Vi frågar Malin Eggertz Forsmark hur hon ser på det. --Det är munkavle eller hur? För det var det. För jag uppfattar att det är några som säger att inte prata om det. Och att konsekvensen är att det kan innebära problem hos gymnastiserandet hos deras barn. --Jag håller fast vid det. Det låter förskräckligt. Och låter oacceptabelt. Men när Lennart Engelbrektsson berättar vid telefonkonferensen med Gymnastikförbundet att han bland annat tänker ta upp sexuella trakasserier genom åren på en presskonferens hör vi något motsägelsefullt från Gymnastikförbundets ordförande. Hon tar själv upp att om han går ut med uppgifterna kan det få konsekvenser för hans sons karriär. (bandinspelning från telefonkonferensen) --Jag förstår det du säger att du är så trött att ingen litar på mig. Att nu gör jag det utåt, agerar utåt istället för inåt i rörelsen. Så tänker jag då både på verksamheten ni har och på din son som ska iväg på VM. Hur tänker du vinsten i det då? Med en offentlig presskonferens, säger Malin Eggertz Forsmark. --Jag ser att en moralisk seger är större än en VM-medalj, säger Lennart Engelbrektsson. Lennart Engelbrektsson tolkar idag Malin Eggertz Forsmarks uttalande om sonen i samtalet som ett förtäckt hot. --Jag blev helt förbluffad att man inte tar i sakfrågan utan än en gång vill man skydda. --Det hon säger är låt bli det här annars kan det bli problem för din son. Det var ju ett förtäckt hot upplevde jag det som. Malin Eggertz Forsmark lyssnar på inspelningen från telefonkonferensen --Att ta frågan vid det här tillfället innan du ska iväg och tävla hade kanske varit en tajmingfråga. Så det har inget att göra med image-problematik för Gymnastikförbundet? --Nej Då tycker jag vi lyssnar på en annan bit. --Får jag säga en sak. Imageproblematik. Vi har hela tiden varit transparanta. (bandinspelning från telefonkonferensen) --Eftersom du har en av dina framgångsrika gossar som fortfarande tävlar, vill du skapa en negativ uppmärksamhet i sporten utifrån ett massmedialt perspektiv som förmodligen kommer att grisa i det. Nu använder jag det uttrycket. Som kommer att hitta olika vinklar. Och så undrar jag om vi är betjänta av det? säger Eggertz Forsmark --Jag ser det här Malin. Vi kommer att hjälpa svensk idrott. Alltså någon gång. Man måste höja sig över den här rädslan sin lilla värld och min lilla gosse. Någon jävla gång måste någon ställa sig över det här, svarar Engelbrektsson Du sa att det var oacceptabelt att man tar upp barnen som tränar när man pratar om problem hos en tränare. Vad gör du här? --Nej det låter ju som jag gör det. Och jag står fast att jag tycker det är oacceptabelt. Det här är sju-åtta år sen. Han tolkar det som ett förtäckt hot som ska få honom att backa mot att ta upp kritik bland annat sexuella trakasserier bland annat hos ledare. --Jag förstår det. Jag tycker aldrig att man ska ta fram barnen och de aktiva i de här diskussionerna vilket jag ju gör där. Det enda jag säger är att det varit en stor problematik kring föreningen och personen Engelbrektsson i sig. Det har varit väldigt många turer i föreningen. Och jag kan inte riktigt förklara varför jag säger som jag gör där. Det blev aldrig någon presskonferens som tog upp närmanden och sexuella trakasserier som Lennart ville. Tre år senare går Marisa da Silva ut i media och varnar för bland annat Tränarens närgångenhet. Till slut görs en extern utredning som ger skarp kritik kring ledarkulturen. Och här ser vi något överraskande i vår granskning. Gymnastikförbundet ger uppdraget att föreslå vad som ska göras åt den skarpt kritiken till Ledaren, alltså Ledaren som Lennart rapporterat för sexuella trakasserier. Malin Eggertz Forsmark. --I backspegeln och när du säger kanske det inte var så lämpligt. Han innehade den rollen under ett halvår och sen förflyttades han från det uppdraget Varför då? --Därför att det blev ju precis som du beskriver inte särskilt bra eftersom han hade en historik som gjorde att det inte blev trovärdigt. Ledaren vill inte låta sig intervjuas av Kaliber. Men skriver i mejl att han är ångerfull över uttalanden och ageranden men att han aldrig har underlåtit sig agera på missförhållanden av sexuell karaktär som han fått reda på. Vi återvänder till Tränaren. Strax efter medieuppmärksamheten 2013 inleder den medelålders tränaren en relation med en av sina unga tidigare gymnaster som nu är myndig. Det här visar interna dokument från tränarens klubb Kaliber får ta del av. Klubben upptäcker detta och han lovar avsluta relationen. Men när det uppdagas att han ändå återtagit förhållandet får han lämna klubben. Elizabeth Ekman är legitimerad psykoterapeut och handledare för Idrottspsykologer med KBT inriktning. Hon behandlar tre gymnaster som haft tränaren. --Dom har ett trauma bakom sig som är kopplat till den här tränaren. Som har resulterat i mycket allvarliga problem. Bland annat i Posttraumatiska stressyndrom. Gymnasterna berättar i behandlingen om extrem bestraffning, mobbing, närgångenhet, sexuella ofredanden, och kallar det själva för övergrepp. Hur kan du vara säker på att det är sant det tjejerna berättar? --Det är väl min professionella sak att bedöma vad som är sant. Det är vårt jobb att göra en sån bedömning, annars skulle vi inte kunna behandla någon. Genom sitt uppdrag ser hon att tränaren har relation efter relation med unga gymnaster som hon tycker är oacceptabelt. --Det är som en lärare ständigt skulle ha relationer med sina elever. Det finns ingen skola som skulle acceptera det. Hur många gymnaster har han haft sexuella relationer med som du har fått uppgift om? --Som jag vet. En två tre fyra. Det är nog fem. Elizabeth Ekman skriver en anmälan till Gymnastikförbundet och varnar för att Tränaren systematiskt utnyttjar gymnasternas beroendeställning. Det enda som kan sätta stopp för hans beteende är avstängning. Avsikten är inte att polisanmäla tränaren för gymnasterna vittnat om händelser som ligger för långt tillbaka i tiden. --Jag fick klara besked ifrån advokat och hovrättsdomare och de sa det kommer bara hamna i papperskorgen. För det går inte att bevisa. Det blir deras ord mot hans. Och att sätta de här tjejerna i den situationen det vill man inte. Dom kommer bara att uppleva och fara illa igen. Gymnastikförbundet polisanmäler ändå. Men utan vittnen läggs förundersökningen ner. Dagarna efter förundersökningen lagts ner gör Gymnastikförbundet ändå interna intervjuer med gymnaster. Sammanlagt har 15 gymnaster, föräldrar och tränare intervjuas och lämnar uppgifter. Men informationen stannar internt och finns inte i någon offentliggjord utredning berättar den nytillträdde generalsekreteraren Johan Fyrberg. --Det är viktig att värna föreningars och enskildas integritet i de här frågorna. Kaliber har tagit del av några av Gymnastikförbundets interna intervjuer. Gymnaster vittnar hur den medelålders tränaren skickar sms på lediga dagar. "Önskar du var här" "Jag tänker på dig när jag somnar" Hon är då 14 år gammal. I början svarade hon artigt men efter ett tag så började hon svara på samma sätt som tränaren. I vittnesmålet beskrivs att tränaren visade argt beteende om hon inte svarade. Gymnasterna berättar att gymnastiken betyder allt för dem. Och han var den framgångsrike tränaren som var vägen till framgång. Tränaren hotade med att inte vilja fortsätta vara hennes tränare om hon inte gav respons. Hon blev fast i relationen. "Han utnyttjar sin position. Tjejer i den åldern ska inte behöva uppleva detta." "Då och där är det normalt. Men nu mår man dåligt." "Hur mycket krävs det? Måste han bli dömd för detta ska få ett slut? I våra telefonsamtal framhåller många att tränaren gett goda sportsliga resultat. Och när förundersökningen läggs ner får den framgångsrike Tränaren fortsätta sitt arbete i en ny klubb han gått till tidigare. Andra föreningar som känner till tränarens historia uppvaktar Gymnastikförbundet för att dom vill att tränaren ska hållas borta ifrån barnen. Vid den tidpunkten har Gymnastikförbundet redan stängt av honom från förbundsuppdrag, men han kan fortsätta träna enskilda klubbar. I januari i år får den medelålders tränaren återigen lämna en klubb på grund av en ny olämplig relation med en ung kvinna i klubben som han tidigare tränat. Hon är myndig. Klubben säger att relationen strider mot en överenskommelse och deras värderingar. Vi har sökt Tränaren i en månad men han vill inte låta sig intervjuas av Kaliber. Via mejl har han, som vi redovisar i programmet, ändå bemött kritiken. Här återger vi ordagrant hans bemötande: "Redan i december 2012 presenterades en rapport i vilken kritik framfördes mot den dåvarande ledarkulturen inom svensk elitgymnastik. Jag var en av många elittränare som träffades av kritiken. För egen del har jag också redan för några år sedan offentligen uttryckt insikt om mina misstag och jag har varit medveten om att min ledarstil - i likhet med många andras - kan utvecklas och förbättras. Under de två år som jag senast varit aktiv inom svensk gymnastik har inte heller någon kritik riktats mot mig i min tränarroll från vare sig gymnaster jag tränat, föräldrar eller berörd arbetsgivare. Det är alltså inte riktigt att jag lämnade min senaste förening på grund av en relation med en gymnast. Jag har flera gånger tidigare och vill så även nu bestämt tillbakavisa gamla påståenden om kränkningar, mobbning, brottsligt agerande m.m. liknande de som du nämner i ditt mejl. Dessa påståenden är inte korrekta. Jag kan inte se uppgifterna, återigen anonyma som i princip alltid (hur ska man för övrigt kunna försvara sig mot sådana), som annat än ännu ett led i den förtals-/smutskastningskampanj som pågått mot mig från vissa personer inom svensk gymnastik under många år. Att svensk kvinnlig artistisk gymnastik varit i disharmoni under ett stort antal år och konfliktytor funnits mellan t.ex. olika personer, föreningar och förbundet är ingen hemlighet.  Jag konstaterar att den polisanmälan som gjordes i saken lades ned omedelbart och jag har inte heller varit föremål för någon utredning av de bestraffningsorgan som finns inom idrottens värld. För egen del hade jag välkomnat en rättssäker prövning för att få en möjlighet att kunna rentvå mitt namn. Jag saknar anledning att nu, när vi snart skriver juni 2016, kommentera saken vidare och anser för övrigt att saken inte heller är lämplig att diskutera i medierna." Det har gått åtta år sen gymnastikförbundets dåvarande ordförande Malin Eggertz Forsmark säger hon fick uppgifter om att tränaren hade en relation med en av sina unga gymnaster. --Det fanns i samband med 2008 års OS kvalifikationer. Och att svaret var nej. Det fanns ingen relation. Idag har man infört att landslagstränare inte ska vara ensamma med gymnaster, uppförandekod, gymnastikombudsman och en juridiska nämnd. Men juridiska nämnden får inte ta upp missförhållanden som är äldre än två månader, berättar Thore Brolin ordförande i Gymnastikförbundets juridiska nämnd. --Det finns en särskild regel i RF's stadgar (Riksidrottsförbundet rds anm) som säger att vi inte får bestraffa om det gått två månader från det att förseelsen begicks eller blev känd. Så då kunde vi inte göra något åt det här. Så därför tog vi inte upp det överhuvudtaget. De som hittills slagit larm om att de blivit utnyttjade av tränare har ofta gjort det först efter karriären är slut. Men när det inte framkommit lagbrott och äldre händelser inte kan tas upp för repressalier, kan tränaren fortsätta. Enligt Kalibers källor genomgår nu sju av tränarens gymnaster psykologisk behandling bekostad av riksidrottsförbundet. I Kalibers granskning har vi fått höra gymnaster som ställts inför val mellan att låta tränaren komma nära eller få allt mindre av tränarens stöd. Vi ska återvända till Jenny Lööw som långt efter att hon slutat nu berättar varför. --Jag älskade att hålla på med gymnastik. Det var det bästa jag visste. Och jag ville bli bäst i Sverige. Då hade jag i och för sig vunnit SM. Men jag hade så många mer mål. Jag ville komma till VM och jag ville komma till OS. Efter att inte svarat på inviter fick hon som regerande svenska mästarinna inget ekonomiskt elitstöd längre. --Vi skrev ett brev till dom som fattade det här beslutet. Och då fick vi ett svar som visade att tränaren inte ens sökt om bidrag för mig. Då blev det liksom, som han mer och mer slutade träna mig. Och att han till slut inte hälsade i hallen. --Jag tror det som gör absolut mest ont är att jag inte själv fick välja när jag ska avsluta min karriär utan det liksom fattades ett beslut åt mig. Och att jag inte kan minnas min karriär med glädje. Reporter: Erik Palm Producenter: Annika H Eriksson, Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se     Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Fleråriga, perenna, grönsaker har kommit i ropet. Det finns mycket mer än rabarber! Gustaf har fått några tips av Philipp Weiss, som skrivit en bok om perenna grönsaker. Maj-Lis och Ulla rensar ogräs och plockar trädgårdssnäckor på odlingslotten. Maj-Lis svarar på frågor om syréner, olvon, päronträd, tomat, fikon - och sparris, som ju för övrigt är en perenn grönsak!  Sänds även i natt kl. 02.02, natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Niclas vill kunna välja och vraka bland tjejerna på krogen så han går en kurs för att lära sig ragga i praktiken. Vi följer med på en krogrunda där coachen hjälper honom på traven. Niclas har alltid varit blyg när det kommer till att ta kontakt med tjejer. Ska han prata med någon han tycker är söt får han hjärtklappning och tappar kontrollen. Men det dags för förändring. Han vill inte vara tyst längre. Nu är det hans tur att vara kung i baren. Programmet är gjort av Lovisa Haag. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Dikt: ur sviten "Sagorna" Diktsamling: Men golvet har ingen mun Förlag: Bonniers 2009 Uppläsare: Linus Gårdfeldt Linus Gårdfeldt, född 1981 i Värmland, debuterade med "Men golvet har ingen mun" (2009). Därefter har han gett ut "Gråbergsång" (2012) och "Lys med apan" (2015) på Albert Bonniers förlag . De tre böckerna kan läsas som en trilogi om förvandling och jagblivande, om fantasins kraft och omstörtande potential, i en rytmisk och bildrik poesi där sagan och myten ligger tätt inpå de vardagliga tingen.  Musik Esbjörn Svensson: Free Esbjörn Exekutör Esbjörn Svensson, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

2000-talet är IT-mässornas tid, men boomen följs av en krasch. Allt gick fel med skoldatorerna i slutet av 80-talet, men 3G-mobilen kom tio år senare och satte nätet i handen på både barn och vuxna. I det tredje programmet beskriver vetenskapsradion hur man ansluter sig till nätet med telejackets hjälp och vi möter också Internets fader, Vinton Cerf, som var med på den tiden när tekniken togs fram för osårbara nätverk. Programledare är Per Gustafsson och Johan Thorstenson Vad minns du från den här tiden? Mejla oss på eller berätta på sociala medier under #mittinternet Lyssnarna minns internets barndom: Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekots EU-podd har följt och analyserat händelserna i Storbritannien under våren och vi ska nu få höra en del ur ett specialavsnitt om folkomröstningen i Lunchekot special. Ett program av Ci Holmgren. Storbritanniens premiärminister David Cameron, säger att folkomröstningen om landet ska fortsätta att vara med i EU är den viktigaste på en hel generation. Andra menar att detta rent av är en ödesfråga för hela unionen. Kommer fler länder att vilja folkomrösta om medlemskapet? Kommer hela samarbetet mellan medlemsländerna att försvagas? Eller riskerar hela den Europeiska Unionen att spricka om britterna röstar för ett utträde? När det bara är drygt två veckor kvar till folkomröstningen väger det fortfarande jämnt mellan ja- och nej-sidan. Sänds även 18.05

Aktualiteter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även ikväll 18.14

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen man som hon anförtror sig åt. Men förtroendet utnyttjas av mannen. Det tar år innan Pia vågar berätta för någon om övergreppet som mannen utsatte henne för. Och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer. Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären "Den fastspända flickan". De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden. - Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco. Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären "Den fastspända flickan" har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik. Sänds även inatt kl. 03.02 samt på lördag kl. 23.07

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur gör man för att porträttera ett stadshus som snart ska jämnas med marken? Vem var egentligen Eric Satie? Detta + mer får ni i nationaldagens program med höjdpunkter från Nordegren & Epstein i P1. Thomas Nordegren och Louise Epstein är lediga denna nationaldag, och redaktionen har därför satt ihop ett best of-program från maj månad. Vi slår ett slag för den franske pianisten Eric Satie som i år skulle ha fyllt 150. Han sägs ha varit en mycket säregen person med många intressen och hans musik är mer än Gymnopédie no. 1. Pianisten och tonsättaren Roland Pöntinen kommer till studion för att berätta om sin relation till Satie. - Hans musik har fått mig att lyssna på musik på ett helt annan sätt. Man lyssnar på någonting som händer inom en, säger Roland Pöntinen. Stadsflytten av Kiruna är i full gång. Flera hus är rivna och fler står på tur. Om ungefär två år kommer de flesta byggnader att vara jämnade med marken - bland annat det kulturhistoriskt intressanta stadshuset.  Daryoush Tahmasebi på Norrbottens museum är en av två fotografer på Norrbottens museum som fått i uppdrag att dokumentera Stadshuset så att kommande generationer ska kunna föreställa sig det när det inte längre finns. Han berättar om sin mycket speciella relation till denna byggnad. Vi får också en rapport ifrån Saga Skovdahl på Norrländska Socialdemokratens lokalredaktion i staden som följer arbetet med stadsflytten. Kocken Linn Söderström är projektledare för Takeover - en gästspelsturné där kvinnliga kockar tar över köket på en rad högprofilerade krogar. Vad drev henne till detta och vilka är det hon framför allt vill öppna ögonen på? Programledare: Thomas Nordegren & Louise Epstein  Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Sedan 1995 har 400 svenska folkbibliotek lagts ned. Och i den lilla byn Ramsberg gömde invånarna böckerna i protest när biblioteket stängde. Mattias Berg åkte dit för att se vart de tagit vägen. Missa inte! Efter reportaget, samtal i studion med Erik Fichtelius som leder arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Man kallar det Biblioteksdöden. En giftig soppa av rationalisering, samhällsutveckling och en förändrad syn på det offentliga uppdraget. Jag reser förbi vitsippor och björkar stinna med pollen, kalhyggen och bördiga fält i den svidande vackra svenska våren för att se den på nära håll. Och det är ju en historia om så mycket mer än bibliotek. Egentligen om hela Sverige. Eller kanske ännu mer. - I den vita byggnaden var det Konsumbutik när jag var barn. I den andra vita byggnaden var det skomakare och manufakturaffär. Och så hade vi kiosken förstås, säger Britt-Marie Olsson. - På 50-talet fanns det två banker, polis, flera affärer, läkarmottagning, BB, helt otroligt. Allt det är borta nu. Men det är ju samma världen över. Inte bara i Sverige och inte bara i Ramsberg, säger Shelagh Green. De är båda Ramsbergsbor och berättar om ett förr i tiden, fortfarande vid mitten av 1900-talet. För att komma till det nedlagda biblioteket i Prästgården går vi på prydliga grusgångar förbi den gigantiska kyrkan från 1791: ett exempel på hur brukspatronerna då tävlade om att framställa sina egna centralorter som mest praktfulla i bygden. Liksom en minnessten över Lasse-Maja, tjuven i kvinnokläder, som föddes här i trakten. Sedan öppnar vi dörren till det sedan drygt åtta månader tomma biblioteket. - "Ramsbergs bibliotek", trevligt att den skylten får stå kvar, säger Britt-Marie Olsson. - Det står också kvar på kommunens hemsida att det finns bibliotek i Ramsberg och allt det där. Så här hade vi tidningsläsning och här satt bibliotekarien med sin dator. Och så hade vi bokhyllor mot den här väggen och den där väggen, säger Shelagh Green. Hon viftar upp mot de tomma bokhyllorna. Och Britt-Marie Olsson beskriver hur det gick till när de tömdes i augusti 2015: - Vi fick ju reda på att biblioteket skulle läggas ned och det var snabba beslut. Böckerna skulle försvinna. Antingen delas ut till folket eller så skulle de brännas eller förstöras. Och vi var ett gäng här som sade att det här kan vi ju bara inte tillåta - så vi tog saken i egna händer och tog helt enkelt hand om böckerna. Snabbt som ögat paketerade vi dem och tog böckerna till ett säkert ställe. Där kommer de att förvaras tills vi får återöppna vårt bibliotek. För det är vår förhoppning och det kämpar vi för, säger hon. Var ni aldrig rädda för en rättslig process och att ni skulle bli åtalade för till exempel egenmäktigt förfarande? - Nej, det var vi inte. Eftersom folket fick ta böckerna - och vi är ju folket. Vi skulle få ta hand om böckerna och då tog vi allihop. Så det var ingen som tänkte så långt. Och vi tyckte inte att vi gjorde fel heller. Annars hade ju böckerna åkt till en soptipp eller en brännstation eller någonting, säger Britt-Marie Olsson. Hon bläddrar i den dignande pärmen med hela dokumentationen över vad de själva kallar för "Biblioteksupproret i Ramsberg". - Ja, här har vi samlat alla urklipp, allt som har varit i fullmäktige, alla brev vi skrivit, alla besökt vi haft av medier... öppna brev, tackkort från någon långväga... Det är snart dags att skaffa en ny pärm. - Ja, precis. Den är ganska full, säger Britt-Marie Olsson. Sedan går vi ut från det tömda biblioteket i Prästgården, in i den där märkligt storslagna kyrkan som Shelagh Greene visar mig runt i: - Om du tittar upp så ser du valvet, som påstås vara det största i Norden, jag vet inte om det stämmer. Och så orgeln. Otroligt pampig... Efter det är det dags för Britt-Marie Olsson att stå för vad hon lovade i telefon. Att jag skulle få se deras hemliga bokgömma, under förutsättning att jag inte avslöjar var den ligger. Så där står vi nu, hon och jag. - Här har vi alltså gömt över 4 000 böcker - i säkert förvar. Som du ser här är det fullproppat med litteratur, mycket fina barnböcker, mycket annan litteratur. Här finns allt, allt, allt. Men vi hoppas ju förstås att vi ska få ställa upp dem i hyllorna och låta folket låna dem igen. Det är vår högsta önskan, säger Britt-Marie Olsson. Ja, historien om Biblioteksdöden - och för den delen Biblioteksupproret - är på många sätt en elegi. I stil med den vi hör här i bakgrunden, en sorgesång. Inte något svartvitt drama med typiska hjältar och skurkar. Snarare en sorts dokumentär om ett Sverige av i dag, där alla försöker förhålla sig till någon sorts förändrad verklighet. Inte minst Irja Gustavsson, socialdemokratisk ordförande i Lindesbergs kommunstyrelse. Jag frågar hur hon själv fick reda på vad som hänt på biblioteket i Ramsberg den där torsdagen i augusti 2015, efter kommunens beslut att stänga det. - Att de flyttade böckerna, det fick jag reda på via någon bakväg kvällen före, säger hon. Vad tänkte du då? - Nej, jag tänkte att... var och en får väl ansvara för sina handlingar. Var det så fridfullt? - Ja, för min del var det så. För mig var det inte så konstigt: de var jätteupprörda och tyckte att det här var jättejobbigt. Och så gjorde de en handling, en aktion. Fanns det någon tanke från er på kommunen, eller någon annan instans, att ta till rättsliga åtgärder mot det här? - Nej. Tanken var ju ändå att biblioteket skulle tömmas. Så vi behövde inte göra saken större än vad den är, säger Irja Gustavsson. Ni har aldrig varit sugna att faktiskt öppna biblioteket igen? Och på det sättet få mycket god publicitet, eftersom det här nu blivit en rikskänd historia? - Det är klart att vi politiskt haft diskussioner om det här. Det ska vi inte sticka under stol med: vi har haft många, långa diskussioner. Nu låter vi Ramsbergsgruppen arbeta fram ett alternativ. Men att öppna det så som det var förut - det är inte ett alternativ för oss. Så idén är att sätta igång ett bibliotek i Ramsberg igen? - Kanske inte bara ett bibliotek. Vi tittar på att hitta någon typ av servicepunkt, en gemensam punkt där Ramsbergsborna kan vara. Vad betyder en "servicepunkt"? - Det betyder att det ska finnas lite grann av kommunal information, en samlingspunkt där man ska kunna vara, vi ska ha internetuppkoppling där. Det samhället efterfrågar ska finnas, utifrån kommunal verksamhet, säger Irja Gustavsson. Och kring den frågan - om ett bibliotek kontra en servicepunkt - tycks hela den här historien gravitera. Den i sig rymmer kanske hela den samhällsutveckling som i sista hand orsakar att 400 folkbibliotek nu lagts ned på 20 år. Bara skillnaden mellan de där två orden. Ute i Ramsberg frågar jag om det ändå är rimligt att tänka sig att man nuförtiden har ett folkbibliotek i en sådan liten by, med 250 invånare. - Ja, det tycker jag. Det är inte heller bara den här bygden, utan det finns också flera byar runtomkring som blev servade av det här biblioteket. Och det är också en mötesplats för alla, någonstans att ta vägen. Alla har inte wifi och kan gå ut på nätet, säger Britt-Marie Olsson. Sedan kommer även Britt-Marie Olsson in på det där ordet. - Biblioteket var ju en servicepunkt, kan man säga. Där fanns alla de här sakerna som nu ska återuppstå i form av en servicepunkt. Så vad vi nu kan göra är att det finns ett bibliotek där: att det blir ett bibliotek - med en servicepunkt, säger hon. För så är läget just nu. Enligt kommunen pågår en livaktig dialog med den så kallade Ramsbergsgruppen, enligt Britt-Marie Olsson och Shelagh Greene i Biblioteksupproret är det i stort sett stiltje. Men trots Biblioteksdöd och -uppror, tror de ändå på att den här typen av institutioner kommer att behövas även framöver. - Jag tror biblioteken kommer att behövas ännu mer, ju fler vi blir som kommer från andra kulturer och andra länder så tror jag att det kommer behövas som samlingspunkt. För att kunna träffas under andra former, säger Britt-Marie Olsson. Och när jag frågar om vad biblioteket i Ramsberg betydde för dem personligen, lyser lantbrukaren Shelagh Greene verkligen upp. - Det är en intressant fråga, faktiskt. För det är som om man måste balansera vad man håller på med. Till exempel mockar kossor ena timmen och läser filosofi nästa, säger hon. Mattias Berg Musiken vi hörde i inslaget var en elegi för gitarr, skriven av Johann Kaspar Mertz. Från i morse.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Östra Förstadsgatan ligger mitt i Malmö och löper från kanalen till Värnhemstorget. En gång i tiden var det Malmös flottaste butiksgata. Nu kämpar de små familjeägda butikerna för sin överlevnad. Här finns den excentriske päls- och ikonhandlaren Panos och den levnadsglade optikern Ferraro. Dessutom finns här Westerblads hattaffär, en gammal butik som fick oväntat besök 2010 när Lady Gaga släntrade in och köpte upp hela lagret av baskrar. Programmakarna Pernilla Ståhl och Hilda Ärlemyr träffar också "Lilly", en omskriven  prostituerad kvinna som hade en presentbutik på gatan. Vilka band skapas här bland glasögonbågar, rävpälsar och tobakshandlare? Historien om Östra Förstadsgatan är en berättelse om migrationsströmmar och om ett förändrat Sverige.  Sänds även kl. 22.15.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lorraine Monroe var verksam som rektor i Harlem under 1990-talet och drev framgångsrikt en skola för afroamerikanska och latinamerikanska elever. Intresset för hennes idéer är i slutet av 90-talet och början på 2000-talet stort både i Sverige och i USA. Du är inte ansvarig för att dina föräldrar inte älskar dig, du är inte ansvarig för att din pappa har försvunnit, Du är inte ansvarig för att din mamma går på gatan! Men du är ansvarig för att komma i tid till skolan varje dag i din uniform så att vi kan utbilda dig för din framtid.Och till lärarna sa hon: Du kan inte undervisa i kaos. Det går inte. Varken Moses, Buddha eller Kristus, skulle kunnat tala utan en uppmärksam publik. Det måste finnas respekt för den vuxna i rummet. Då kan det hända saker.I sjätte delen av serien Barndomens betydelse porträtterar Ylva Mårtens Dr Lorraine Monroe. Lotta Zachrisson gjorde intervjuerna i New York. Sänds även ikväll 23.07

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekots EU-podd har följt och analyserat händelserna i Storbritannien under våren och vi ska nu få höra en del ur ett specialavsnitt om folkomröstningen i Lunchekot special. Ett program av Ci Holmgren. Storbritanniens premiärminister David Cameron, säger att folkomröstningen om landet ska fortsätta att vara med i EU är den viktigaste på en hel generation. Andra menar att detta rent av är en ödesfråga för hela unionen. Kommer fler länder att vilja folkomrösta om medlemskapet? Kommer hela samarbetet mellan medlemsländerna att försvagas? Eller riskerar hela den Europeiska Unionen att spricka om britterna röstar för ett utträde? När det bara är drygt två veckor kvar till folkomröstningen väger det fortfarande jämnt mellan ja- och nej-sidan. Från 12.45

Aktualiteter, Repris

Det här kåseriet om månaden juni av Maud Reuterswärd från början av 60-talet ingick i ett osänt program med den tänkta titeln Melodivinjetter Från 1960-talet.

Kultur

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från kl. 13.00

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Sveriges Radios Islandskorrespondent Jens Möller har gjort ett program om ett land som står inför två viktiga val, men där många har tappat tron på sina politiker. I våras skakades Island av tidernas värsta politiska turbulens. Medier från all världens hörn följde statsminister Gunnlaugssons fall efter avslöjandet att hans familj gömt undan miljontillgångar i skatteparadis, vilket även flera andra i den isländska makteliten har gjort. 25 juni stundar presidentval, och i höst troligen parlamentsval, i Island. Men många islänningar har tappat tron på sina politiker. Bland annat intervjuas historikern Guðni Th. Jóhannesson, som ser ut att bli Islands nästa president, och statsvetarprofessorn Gunnar Helgi Kristinsson som forskar om upplevd och verklig korruption på Island. I programmet samtalar Sveriges Radios Islandskorrespondent Jens Möller med Sveriges Islandsambassadör Bosse Hedberg, och isländskan Helga Ögmundardóttir. Radiokorrespondenterna från Reykjavik, med Jens Möller, söndag 5 juni klockan 12.55 i P1     Från i går.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Niclas vill kunna välja och vraka bland tjejerna på krogen så han går en kurs för att lära sig ragga i praktiken. Vi följer med på en krogrunda där coachen hjälper honom på traven. Niclas har alltid varit blyg när det kommer till att ta kontakt med tjejer. Ska han prata med någon han tycker är söt får han hjärtklappning och tappar kontrollen. Men det dags för förändring. Han vill inte vara tyst längre. Nu är det hans tur att vara kung i baren. Programmet är gjort av Lovisa Haag. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

2000-talet är IT-mässornas tid, men boomen följs av en krasch. Allt gick fel med skoldatorerna i slutet av 80-talet, men 3G-mobilen kom tio år senare och satte nätet i handen på både barn och vuxna. I det tredje programmet beskriver vetenskapsradion hur man ansluter sig till nätet med telejackets hjälp och vi möter också Internets fader, Vinton Cerf, som var med på den tiden när tekniken togs fram för osårbara nätverk. Programledare är Per Gustafsson och Johan Thorstenson Vad minns du från den här tiden? Mejla oss på eller berätta på sociala medier under #mittinternet Lyssnarna minns internets barndom: Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om flickor som skrattar Gunilla Bergström är författare och illustratör till bland annat böckerna om Alfons Åberg. Alfons Åberg är översatt till över 30 språk och ligger sedan två decennier på bibliotekens lånetopp tillsammans med böcker av Astrid Lindgren. Gunilla Bergström roas av psykologi och filosofi, och hennes bildvärld utmärks av collage och ofta med påhitt och "overkligheter".     Bland de många utmärkelser som Gunilla Bergström fått återfinns bland annat Regeringens guldmedalj 2012, tre Astrid Lindgren priser, Elsa Beskowplaketten och Svenska Akademiens Schullströmska pris. I mars blev hon belönad med Stora Ljudbokspriset för boken "Vad sa pappa Åberg?" (tillsammans med Jonas Karlsson) och under våren kommer flera biopremiärer med nya animerade filmer. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sedan 1995 har 400 svenska folkbibliotek lagts ned. Och i den lilla byn Ramsberg gömde invånarna böckerna i protest när biblioteket stängde. Mattias Berg åkte dit för att se vart de tagit vägen. Missa inte! Efter reportaget, samtal i studion med Erik Fichtelius som leder arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Man kallar det Biblioteksdöden. En giftig soppa av rationalisering, samhällsutveckling och en förändrad syn på det offentliga uppdraget. Jag reser förbi vitsippor och björkar stinna med pollen, kalhyggen och bördiga fält i den svidande vackra svenska våren för att se den på nära håll. Och det är ju en historia om så mycket mer än bibliotek. Egentligen om hela Sverige. Eller kanske ännu mer. - I den vita byggnaden var det Konsumbutik när jag var barn. I den andra vita byggnaden var det skomakare och manufakturaffär. Och så hade vi kiosken förstås, säger Britt-Marie Olsson. - På 50-talet fanns det två banker, polis, flera affärer, läkarmottagning, BB, helt otroligt. Allt det är borta nu. Men det är ju samma världen över. Inte bara i Sverige och inte bara i Ramsberg, säger Shelagh Green. De är båda Ramsbergsbor och berättar om ett förr i tiden, fortfarande vid mitten av 1900-talet. För att komma till det nedlagda biblioteket i Prästgården går vi på prydliga grusgångar förbi den gigantiska kyrkan från 1791: ett exempel på hur brukspatronerna då tävlade om att framställa sina egna centralorter som mest praktfulla i bygden. Liksom en minnessten över Lasse-Maja, tjuven i kvinnokläder, som föddes här i trakten. Sedan öppnar vi dörren till det sedan drygt åtta månader tomma biblioteket. - "Ramsbergs bibliotek", trevligt att den skylten får stå kvar, säger Britt-Marie Olsson. - Det står också kvar på kommunens hemsida att det finns bibliotek i Ramsberg och allt det där. Så här hade vi tidningsläsning och här satt bibliotekarien med sin dator. Och så hade vi bokhyllor mot den här väggen och den där väggen, säger Shelagh Green. Hon viftar upp mot de tomma bokhyllorna. Och Britt-Marie Olsson beskriver hur det gick till när de tömdes i augusti 2015: - Vi fick ju reda på att biblioteket skulle läggas ned och det var snabba beslut. Böckerna skulle försvinna. Antingen delas ut till folket eller så skulle de brännas eller förstöras. Och vi var ett gäng här som sade att det här kan vi ju bara inte tillåta - så vi tog saken i egna händer och tog helt enkelt hand om böckerna. Snabbt som ögat paketerade vi dem och tog böckerna till ett säkert ställe. Där kommer de att förvaras tills vi får återöppna vårt bibliotek. För det är vår förhoppning och det kämpar vi för, säger hon. Var ni aldrig rädda för en rättslig process och att ni skulle bli åtalade för till exempel egenmäktigt förfarande? - Nej, det var vi inte. Eftersom folket fick ta böckerna - och vi är ju folket. Vi skulle få ta hand om böckerna och då tog vi allihop. Så det var ingen som tänkte så långt. Och vi tyckte inte att vi gjorde fel heller. Annars hade ju böckerna åkt till en soptipp eller en brännstation eller någonting, säger Britt-Marie Olsson. Hon bläddrar i den dignande pärmen med hela dokumentationen över vad de själva kallar för "Biblioteksupproret i Ramsberg". - Ja, här har vi samlat alla urklipp, allt som har varit i fullmäktige, alla brev vi skrivit, alla besökt vi haft av medier... öppna brev, tackkort från någon långväga... Det är snart dags att skaffa en ny pärm. - Ja, precis. Den är ganska full, säger Britt-Marie Olsson. Sedan går vi ut från det tömda biblioteket i Prästgården, in i den där märkligt storslagna kyrkan som Shelagh Greene visar mig runt i: - Om du tittar upp så ser du valvet, som påstås vara det största i Norden, jag vet inte om det stämmer. Och så orgeln. Otroligt pampig... Efter det är det dags för Britt-Marie Olsson att stå för vad hon lovade i telefon. Att jag skulle få se deras hemliga bokgömma, under förutsättning att jag inte avslöjar var den ligger. Så där står vi nu, hon och jag. - Här har vi alltså gömt över 4 000 böcker - i säkert förvar. Som du ser här är det fullproppat med litteratur, mycket fina barnböcker, mycket annan litteratur. Här finns allt, allt, allt. Men vi hoppas ju förstås att vi ska få ställa upp dem i hyllorna och låta folket låna dem igen. Det är vår högsta önskan, säger Britt-Marie Olsson. Ja, historien om Biblioteksdöden - och för den delen Biblioteksupproret - är på många sätt en elegi. I stil med den vi hör här i bakgrunden, en sorgesång. Inte något svartvitt drama med typiska hjältar och skurkar. Snarare en sorts dokumentär om ett Sverige av i dag, där alla försöker förhålla sig till någon sorts förändrad verklighet. Inte minst Irja Gustavsson, socialdemokratisk ordförande i Lindesbergs kommunstyrelse. Jag frågar hur hon själv fick reda på vad som hänt på biblioteket i Ramsberg den där torsdagen i augusti 2015, efter kommunens beslut att stänga det. - Att de flyttade böckerna, det fick jag reda på via någon bakväg kvällen före, säger hon. Vad tänkte du då? - Nej, jag tänkte att... var och en får väl ansvara för sina handlingar. Var det så fridfullt? - Ja, för min del var det så. För mig var det inte så konstigt: de var jätteupprörda och tyckte att det här var jättejobbigt. Och så gjorde de en handling, en aktion. Fanns det någon tanke från er på kommunen, eller någon annan instans, att ta till rättsliga åtgärder mot det här? - Nej. Tanken var ju ändå att biblioteket skulle tömmas. Så vi behövde inte göra saken större än vad den är, säger Irja Gustavsson. Ni har aldrig varit sugna att faktiskt öppna biblioteket igen? Och på det sättet få mycket god publicitet, eftersom det här nu blivit en rikskänd historia? - Det är klart att vi politiskt haft diskussioner om det här. Det ska vi inte sticka under stol med: vi har haft många, långa diskussioner. Nu låter vi Ramsbergsgruppen arbeta fram ett alternativ. Men att öppna det så som det var förut - det är inte ett alternativ för oss. Så idén är att sätta igång ett bibliotek i Ramsberg igen? - Kanske inte bara ett bibliotek. Vi tittar på att hitta någon typ av servicepunkt, en gemensam punkt där Ramsbergsborna kan vara. Vad betyder en "servicepunkt"? - Det betyder att det ska finnas lite grann av kommunal information, en samlingspunkt där man ska kunna vara, vi ska ha internetuppkoppling där. Det samhället efterfrågar ska finnas, utifrån kommunal verksamhet, säger Irja Gustavsson. Och kring den frågan - om ett bibliotek kontra en servicepunkt - tycks hela den här historien gravitera. Den i sig rymmer kanske hela den samhällsutveckling som i sista hand orsakar att 400 folkbibliotek nu lagts ned på 20 år. Bara skillnaden mellan de där två orden. Ute i Ramsberg frågar jag om det ändå är rimligt att tänka sig att man nuförtiden har ett folkbibliotek i en sådan liten by, med 250 invånare. - Ja, det tycker jag. Det är inte heller bara den här bygden, utan det finns också flera byar runtomkring som blev servade av det här biblioteket. Och det är också en mötesplats för alla, någonstans att ta vägen. Alla har inte wifi och kan gå ut på nätet, säger Britt-Marie Olsson. Sedan kommer även Britt-Marie Olsson in på det där ordet. - Biblioteket var ju en servicepunkt, kan man säga. Där fanns alla de här sakerna som nu ska återuppstå i form av en servicepunkt. Så vad vi nu kan göra är att det finns ett bibliotek där: att det blir ett bibliotek - med en servicepunkt, säger hon. För så är läget just nu. Enligt kommunen pågår en livaktig dialog med den så kallade Ramsbergsgruppen, enligt Britt-Marie Olsson och Shelagh Greene i Biblioteksupproret är det i stort sett stiltje. Men trots Biblioteksdöd och -uppror, tror de ändå på att den här typen av institutioner kommer att behövas även framöver. - Jag tror biblioteken kommer att behövas ännu mer, ju fler vi blir som kommer från andra kulturer och andra länder så tror jag att det kommer behövas som samlingspunkt. För att kunna träffas under andra former, säger Britt-Marie Olsson. Och när jag frågar om vad biblioteket i Ramsberg betydde för dem personligen, lyser lantbrukaren Shelagh Greene verkligen upp. - Det är en intressant fråga, faktiskt. För det är som om man måste balansera vad man håller på med. Till exempel mockar kossor ena timmen och läser filosofi nästa, säger hon. Mattias Berg Musiken vi hörde i inslaget var en elegi för gitarr, skriven av Johann Kaspar Mertz. Från imorse

Kultur, Repris

Östra Förstadsgatan ligger mitt i Malmö och löper från kanalen till Värnhemstorget. En gång i tiden var det Malmös flottaste butiksgata. Nu kämpar de små familjeägda butikerna för sin överlevnad. Här finns den excentriske päls- och ikonhandlaren Panos och den levnadsglade optikern Ferraro. Dessutom finns här Westerblads hattaffär, en gammal butik som fick oväntat besök 2010 när Lady Gaga släntrade in och köpte upp hela lagret av baskrar. Programmakarna Pernilla Ståhl och Hilda Ärlemyr träffar också "Lilly", en omskriven  prostituerad kvinna som hade en presentbutik på gatan. Vilka band skapas här bland glasögonbågar, rävpälsar och tobakshandlare? Historien om Östra Förstadsgatan är en berättelse om migrationsströmmar och om ett förändrat Sverige.  Från kl. 16.03

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lorraine Monroe var verksam som rektor i Harlem under 1990-talet och drev framgångsrikt en skola för afroamerikanska och latinamerikanska elever. Intresset för hennes idéer är i slutet av 90-talet och början på 2000-talet stort både i Sverige och i USA. Du är inte ansvarig för att dina föräldrar inte älskar dig, du är inte ansvarig för att din pappa har försvunnit, Du är inte ansvarig för att din mamma går på gatan! Men du är ansvarig för att komma i tid till skolan varje dag i din uniform så att vi kan utbilda dig för din framtid.Och till lärarna sa hon: Du kan inte undervisa i kaos. Det går inte. Varken Moses, Buddha eller Kristus, skulle kunnat tala utan en uppmärksam publik. Det måste finnas respekt för den vuxna i rummet. Då kan det hända saker.I sjätte delen av serien Barndomens betydelse porträtterar Ylva Mårtens Dr Lorraine Monroe. Lotta Zachrisson gjorde intervjuerna i New York. Från 17.00

Sociala frågor, Repris

Dikt: ur sviten "Sagorna" Diktsamling: Men golvet har ingen mun Förlag: Bonniers 2009 Uppläsare: Linus Gårdfeldt Linus Gårdfeldt, född 1981 i Värmland, debuterade med "Men golvet har ingen mun" (2009). Därefter har han gett ut "Gråbergsång" (2012) och "Lys med apan" (2015) på Albert Bonniers förlag . De tre böckerna kan läsas som en trilogi om förvandling och jagblivande, om fantasins kraft och omstörtande potential, i en rytmisk och bildrik poesi där sagan och myten ligger tätt inpå de vardagliga tingen.  Musik Esbjörn Svensson: Free Esbjörn Exekutör Esbjörn Svensson, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris