SR, P1 2016-06-14

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi reder ut supportervåldets politiska effekter, bjuder på brandmanspoesi från Daniel Boyacioglu och diskuterar fenomenet bröllopsdepression. Efter lördagens våldsamheter i samband med fotbollsmatchen mellan Ryssland och England har Uefa hotat med diskning om supportrarna inte bättrar sig. Radiosportens Richard Henriksson reder ut om det bara är tomma hot, och EU-reportern Herman Melzer förklarar vilka politiska konsekvenser en diskning kan få. Hur politisk är poeten Daniel Boyacioglu? Hans nya bok "Allt om eld" handlar om möjlig och omöjlig kärlek och om svenskhet. Men också om sitt jobb som brandman. Han pratar om rätten att vara opolitisk, och hur poesibakgrunden påverkar honom i brandmansyrket. Injicera hett vatten i rötterna, låta kor beta innan den hunnit växa sig stor eller hugga ner den innan den blommar. Flera skånska markägare har på Länsstryrelsens initiativ gått ihop i kampen för att bekämpa Jättebjörnlokan. Kommer den att besegras? Louise jagar efter svaret. Dessutom pratar vi om bröllopsblues. Hur gör man för att inte känna tomhet och sorg efter att ha uppnått något efterlängtat? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Storspovens jubel ljuder över Knuthöjdsmossens spegelblanka gölar. En plats där två par av denna världens största vadare häckar i år, men där även smålom huserar och där tiden tycks stå stilla. I den här serien om 10 program möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med uppläsningar av författarens skrivna texter om fåglar. Några av texterna har Tomas Bannerhed skrivit särskilt för serien, andra är hämtade ur hans bok I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.  Kontakta oss gärna på vår e-postadress: bbv@sverigesradio.se Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Producent: David Rune Från i lördags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Nu går bokcirkeln i mål med Ulf Lundells debutroman "Jack", och saknaden känns redan. Men sommaren kommer att bjuda på mer läsning - och vi tipsar om både spänning och New York-realism I den tredje och sista delen av Ulf Lundells debutroman "Jack" ska huvudperson precis till att släppa debutplatta. Han dricker lika mycket som alltid, men det är inte riktigt lika kul längre. Harald dör, 27 år gammal, och Jonny och Linnea gör slut. Jack själv kärar ner sig i Marlena - men det skiter sig det med. Hör Fredrik Virtanen och Plura Jonsson och Marie Lundström i finalen av bokcirkeln om romanen "Jack". Vi träffar också författaren Kristina Sandberg som ger tips på bra sommarläsning: Lucia Berlin's "Handbok för städerskor". Kristina och reporter Anna Tullberg diskuterar novellsamlingen. Marie Lundström har läst Lars Noréns kommande diktsamling och ser en guldfärgad sådan. Och så besöker vi Kaknäs Djurkyrkogård och pratar om Tomas Engströms väderlekstriologi. Musiken som spelas i programmet kan du lyssna på i programmets Spotifyspellista, och den hittas här: Lundströms Bokradio går nu på sommaruppehåll - och detta är säsongens sista, ordinarie, program. Men varje lördag i sommar, med start den 25:e juni, sänds ett avsnitt av Bokcirkeln. Bokcirkeln hittar du här: Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Tomas Magnusson visste inte vad parkslide var när familjen köpte sin sommarstuga. Nu för han en sammanbiten kamp mot den invasiva arten EU har nu enats om 37 växter och djur som klassas som invasiva, och ska bekämpas samordnat inom unionen. Men parkslide finns ännu inte med på listan, trots att den på många håll ställer till stora problem i och utanför trädgårdar. Maj-Lis Pettersson svarar på frågor om plommon som inte blommar och om pioner och stormhatt. Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

I säsongens sista Kaliber följer redaktionen upp några av de senaste årens granskningar och tar reda på vad som hänt. Den här säsongen har vi bland annat granskat Jägarförbundets dubbla stolar, kollat på Gotlands nya försvar och gjort nyhetsdokumentärer om mordet på Lisa Holm och om när Sverige stängde gränsen för flyktingar. Vi har också gjort serien Mirakelmetoden i fyra delar om en kontroversiell metod för att hjälpa personer med till exempel utvecklingsstörningar som inte kan prata att kommunicera via datorn. Men idag ska vi följa upp några andra granskningar. Förundersökning om tvångsinjektioner återupptasFörst återvänder vi till en prisbelönt granskning vi sände hösten 2014 om att det förekom tvångsinjektioner av lugnande medel på människor när de skulle utvisas ur Sverige med flyg. Händelserna polisanmäldes och utreddes, men åklagare lade ner förundersökningen för att brott inte kunde styrkas. Men Kaliber tog reda på vad polis och åklagare egentligen hade gjort. Och vi kunde visa att de utsatta aldrig förhördes eftersom de, enligt åklagaren, inte var kvar i Sverige. Och Kaliber kunde i mars i år avslöja att en av dem faktiskt fanns i Sverige under hela förundersökningen. Och nu har åklagare Lotta Karlsson återupptagit förundersökningen.  - Det är en miss från vår sida att vi inte upptäckt att den här målsägande fanns i Sverige och då får vi försöka rätta till det nu, säger åklagare Lotta Karlsson. I programmet "Tvångsinjektionerna - offren som ingen sökte" den 21 mars i år letade alltså Kaliber upp en av de som fått en injektion lugnande på flyget när han skulle utvisas. Så här lät det då: "Vi vet att mannen är i Sverige, men inte var han finns. Så vi skickar ett brev till Migrationsverket, som de vidarebefordrar till honom. Efter någon vecka får vi ett sms. Han vill träffas. Och det är så vi hamnar på hotellet med de gamla heltäckningsmattorna som vi hörde om i början på programmet. Ett av Migrationsverkets boenden. Det är här han är, mannen som skulle utvisas, men som aldrig blev insläppt i Libyen. Under hela förundersökningen var han registrerad hos Migrationsverket och han har haft regelbunden kontakt med gränspolisen. Ändå har ingen hört hans berättelse. Han vill inte att vi använder hans riktiga namn, utan ber om att få bli kallad för Nasir. Vi har inte berättat för Nasir exakt varför vi vill träffa honom, eftersom vi inte vill riskera att påverka hans berättelse. Det enda vi har sagt är att vi vill prata med honom om hans utvisning från Sverige. - Det här är min berättelse om när jag skulle utvisas till Libyen 2012. De hämtade mig och jag sa okej, jag ska åka. Det var på morgonen de skulle åka och på flygplatsen så fanns det flera andra libyer. Men medan de gick ombord på planet så dröjde sig Nasir kvar, berättar han, och sa att han inte ville åka. - Sätt mig tillbaka i häktet istället, berättar Nasir att han sa då. Enligt kriminalvården så betedde sig Nasir aggressivt, hotfullt och spottade. Han belades med fängsel och ikläddes en så kallad spotthuva. Nasir berättar att de befann sig inomhus när det hände. Han satt på ett bord, när han blev omringad av nio eller tio personer. Han ställer sig upp och visar hur de vred om armarna, tog ett grepp över nacken och i hans ena armhåla. Han visar på mig hur någon greppade tag om hans smalben bakifrån och drog omkull honom på golvet. - Jag fick injektioner, berättar han, två stycken. Han visar på sin högra och vänstra skinka. Han visar hur han satt fingrarna i halsen för att kräkas. - Det var så starka injektioner. Sen visar han hur de satte på honom handfängsel och fotfängsel. Någon la ett ben över hans nacke och någon satte på honom en huva. Han drar ner sin mössa över ansiktet för att visa. - Det kändes som om jag inte hade någon kraft, jag var kraftlös. Nasir berättar hur injektionen fick honom att förlora all kraft. När han fördes ombord på flygplanet, han hade svårt och gå, säger han. Enligt rapporter från resan hade han mycket riktigt fängsel på händer och fötter, och någon hade dragit en så kallad spotthuva över hans huvud. 10:05 "Börjar bli lite lugnare. Andas lite lugnare. Puls 86!" Vi läser i en rapport från sjuksköterskan, som var med på resan. "Dock säger han sig vara illamående och göra tappra försök att kräkas utan resultat!" Under själva flygresan, beskriver Nasir, så var han vaken, men ändå inte, som ett djur som sover med öppna ögon. Han säger att hade svårt att röra sitt vänstra ben när han klev av planet. Det här är Nasirs berättelse. Flera detaljer stämmer med det vi kan läsa i rapporter från resan. Men det finns alltså också en annan version av hur det gick till när Nasir fick lugnande medicin - läkarens. Det har hållits ett polisförhör med honom om resan till Libyen, och då sa han något som inte står i hans rapport från resan: att Nasir tagit emot sprutan frivilligt. Det sa han också när vi ringde upp honom hösten 2014." Förundersökningen om de misstänkta tvångsinjektionerna lades alltså ned i slutet på förra året. Men nu efter Kaliber program har alltså Lotta Karlsson bestämt sig för att återuppta förundersökningen om misshandel. - I och med att vi fick reda på att det fanns en målsägande i Sverige så finns det andra förutsättningar att utreda brott. Vad är det ni ska undersöka? - Vi ska ju framförallt höra den här målsäganden och se vad han har att säga. Hur viktig kan just hans upplevelse vara? - Den kan ju vara väldigt viktig för det här och för att han kan ge en bild av vad han anser ha hänt. Vem eller vilka är misstänka här? - Det vill jag inte gå in på nu. Vi har återupptagit förundersökningen, huruvida det är misstankar gentemot utpekade personer just nu det vill jag inte svara på, på grund av förundersökningssekretessen. Vad tänker du om att det blev så här? - Det är en miss från vår sida att vi inte upptäckt att det här målsägande fanns i Sverige och då får vi försöka rätta till det nu, avslutar åklagare Lotta Karlsson. Tvångsinjektionerna - offren som inge sökte: Tvångsinjektioner av lugnande på utvisningsresor bryter mot svensk lag: Förvaltaren får snart sin domKommer ni ihåg Karolina Ahlström? Hon var med i en granskning om gode män och förvaltare som Kaliber gjorde för drygt två år sen. På senare tid har det varit mycket uppmärksamhet kring gode män och förvaltare. En undersökning som SVT gjorde nyligen visade att även i de fall där kommunen misstänker fiffel görs det sällan någon polisanmälan. Istället är det ofta en anhörig som slår larm. Precis som Karolina Ahlström gjorde. Hennes pappa bor på ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade i Boden. Men en dag berättade personalen att pappa Stefan aldrig hade pengar, inte ens till det allra nödvändigaste, som vinterkläder. Och i förra veckan avslutades rättegången med den gode mannen som hade hand om pappans pengar. "Huvudförhandlingen fortsätter i sal 2. Även Karolina Ahlström kallas till salen." - Det var nervöst för jag var förväntansfull. Jag har väntat på det här i två och ett halvt år nu., på den här dagen. Sen när jag kom in i salen och såg förvaltaren och pappa sitta där i salen så fick jag ny kraft, ny energi och kände att nu ska jag göra det här för pappas skull, säger Karolina Ahlström när Kalibers reporter träffar henne i Luleå tingsrätt. - Man kan väl säga om man vill vara lite skojig att det är ditt fel att vi sitter här idag. Eller i alla fall är det din förtjänst om man vill säga så, säger åklagare Mikael Holmquist i rättssalen. Kanske hade den här rättegången inte blivit av om det inte hade varit för Karolina Ahlström - men nu är den 17 maj och idag börjar rättegången mot hennes pappas före detta förvaltare. I åhörarsalen i Luleå tingsrätt slår sig ett 15-tal personer ner och stämningen är spänd. Förvaltaren som är i 50-årsåldern är åtalad för grov förskingring alternativt grov trolöshet mot huvudman i sammanlagt 11 fall. Men precis som åklagare Mikael Lundquist inledde med att säga så började allt med Karolina Ahlström: - Ja, det här handlar ju om att den här dottern till en av de som har drabbats börjar ana oråd och grävde helt enkelt fram material på egen hand som visade att det såg jättekonstigt ut. Direkt efter att personalen hade berättat för Karolina att något inte stod rätt till med hennes pappas ekonomi kontaktade hon överförmyndarnämnden i Boden - det är den som har ansvar för att kontrollera att förvaltaren sköter sig. Men därifrån tyckte hon inte att hon fick något gehör. - Jag kände att jag inte fick någon stöttning i det jag sa, utan det var mest: den här förvaltaren, han har ju så många uppdrag och det här är ju en väldigt pålitlig människa, sa Karolina då, som istället började gräva på egen hand. Eftersom förvaltaren hade slängt en hel del papper begärde hon ut årsredovisningar och fakturor från kommunen och så gick hon igenom mängder av kvitton från pappans konto på Coop. Och det är de kvittona som åklagaren nu har framför sig i en pärm i rätten när Karolina ska vittna: Åklagaren: - Vi ska inte gräva ner oss i det här men det är ju väldigt många punkter som du tycker inte passar in på din pappa. Hur pass övertygad känner du dig om att det här kan han inte ha fått? Karolina: - Väldigt övertygad. Åklagaren: - Är det något särskilt som gör att du tycker att det känns orimligt att han skulle ha fått del av det här. Några särskilda poster? Karolina: - Ja, det var väl utemöbler, det var hemmabiosystem, dvd-skivor, ljudböcker, tamponger, diverse skotertidningar, damtidningar, gummisnoddar till håret, ja. En stor del av inköpen handlar också om mat - men Karolinas pappa har en skada på matstrupen och har sondmatning - det är livsfarligt för honom att äta så han får bara väldigt små smakportioner. Det har funnits två kort kopplade till pappans konto på Coop - ett som personalen på boendet har kunnat använda och ett som förvaltaren har haft för att kunna handla till hennes pappa med - och det är inköp med det kortet som Karolina har reagerat på: - Det är ju tacomiddagar, det är renstekar, det är ju oxfilé, det är ju laxfilé. Det är enorma mängder mat och jag tror inte att min pappa sitter hemma på fredagskvällen och har taco-mys eller käkar renstek. Och det är ingenting som jag tror att boendet skulle tillåta att han får i smakportioner heller, säger Karolina. Boden kommun anser inte att de har brustit i kontrollen, men det var först efter att Karolina hade polisanmält förvaltaren på egen hand och gått ut och berättat om det i tidningen som Boden kommun till slut också polisanmälde förvaltaren, då också för hans andra uppdrag. Sammanlagt handlade det om 14 stycken och elva av dem har gått till åtal. - Man har ju viss möjlighet att agera och reagera och här har det ju pågått, jag har bara gått tio år tillbaka i tiden för skadeståndets del men det kan ha förekommit tidigare, säger advokat Rune Bäcklund företräder Karolinas pappa och de andra målsägarna. - Det är uppenbart saker, ganska dyra saker som man borde lätt med ett telefonsamtal med personal eller anhöriga, eller den som sägs ha fått det kunnat fråga: har de fått det? Är det någon som använder telefon eller dator? Då hade det här blivit uppdagat och då skulle vi inte ha varit här, i alla fall inte i så många år. Hur skulle du säga att förvaltaren har skött sitt uppdrag? - Väldigt dåligt. För han har ju orsakat huvudmännen kravavgifter, dröjsmålsräntor, man har tidvis inte haft pengar till det nödvändigaste. Man har inte fått kläder, man har inte fått tillräckligt med mat och så vidare, säger Rune Bäcklund. Förvaltaren nekar till alla anklagelser och hans advokat vill inte svara på några frågor. Han säger att han tycker att hans klient är dömd på förhand. Men inför rätten säger förvaltaren klart och tydligt att han tycker att han har gjort ett bra jobb - att han möjligen kan ha blandat ihop kontokorten någon gång eftersom han har haft flera huvudmän - men han har absolut inte begått något brott. Bland åhörarna här är det fler som, precis som Karolina, är anhöriga till personer som har haft förvaltaren. Och under den första pausen går en man fram till den åtalade och skäller ut honom och säger att han ska erkänna vad han har gjort. När rättegången börjar igen får han en tillsägelse av domaren, men stämningen piskas upp ytterligare när den åtalade svarar med att le och i smyg för rätten - ge fingret åt oss i åhörarsalen. Sammanlagt handlar det om 800 000 kronor som Rune Bäcklund nu kräver i skadestånd av förvaltaren för sina klienter och ungefär 180 000 av dem gäller Karolinas pappa. När Karolina har vittnat klart kommer hon också och sätter sig i åhörarsalen. Hon ser samlad ut, men när det är dags för personalen på hennes pappas boende att vittna, börjar tårarna rinna: Rune Bäcklund: - Du talade om kläder, hur har han haft det med skor och sådant? Personal: - Ja, det har varit dåligt, det har det. Stefan går ju oftast i gympaskor. Han har fått gympaskor av mig, jag har tagit dit gympaskor åt Stefan och annan personal och sen från Ria. Om Stefan har fått utav sin förvaltare, det kan jag inte heller svara på för det vet jag inte. Rune Bäcklund: - Men du och Ria har gett? Personal: - Ja. Rune Bäcklund: - Varför köpte han inte själv? Personal: - För att han inte hade pengar. Det fanns inga pengar så då tog vi hemifrån, min son hade ändå vuxit ur dem. Karolina Ahlström efter rättegången: - Ja, jag har ju varit ganska iskall hela dan idag, jag ska vara stark, men sen på slutet så sista vittnesmålet så bröt jag ihop. När man fick höra vilken fruktansvärd misär han har levt i under de här åren och att jag inte har vetat om det. Fått gå till Ria Oasen, ett ställe där man kan få gå och hämta ut gratis kläder om man inte har så god ekonomi. Att han har fått springa där och hämta ut vinterkläder och skor. Att han inte ens har kunnat få köpa det för egna pengar. Fast det har funnits pengar, bara det att de har hamnat hos en annan familj. Mycket av det som åklagaren använder är faktiskt saker som du har tagit fram. Vad tänker du om det? - Då känns det verkligen som att allt slit var värt det. Det var värt sena nätter, sena kvällar, alla telefonsamtal och telefonköer jag fick sitta i och ringa runt till företagen och böna och be om hjälp. Det var, många känner pappa sen tidigare sen när han var frisk och har umgåtts med honom så det var inga problem. Alla var väldigt hjälpsamma. Nu har ju din pappa fått en ny förvaltare. Hur funkar det nu? - Det funkar jättebra nu, han har stenkoll på allt och jag märker ju vilken skillnad det är nu. Han har betalat av pappas skulder som den gamla förvaltaren har dragit på honom, allting är borta hos Kronofogden och han har upprättat ett sparkonto åt honom där han har en bra buffert nu. Pappa är mycket gladare nu när han vet att hans ekonomi inte är i fara längre, berättar Karolina Ahlström. Den första rättegångsdagen är över - två och ett halvt år efter att Karolina polisanmälde förvaltaren är den del av åtalet som rör Karolinas pappa avklarad. - Det är med lätta steg jag går ut härifrån nu, det är det. Det känns jättebra att det är avklarat, att pappas del är avklarad. Jag hade velat vara med på alla förhandlingar. Men det går inte, jag måste ju hem, avslutar Karolina. Hela rättegången avslutades den 9 juni och domen kommer den 4 juli. Åklagaren yrkade på två års fängelse. Förvaltaren nekar till brott. Karolinas pappa blev av med flera hundra tusen - utan att någon reagerade: Flera personer utreds av åklagareNu om en uppmärksammad julmiddag som ledde till en mututredning. Hösten 2014 sände vi granskningen "Stimpirater och funny money", då vi undersökte vart musikens upphovsrättspengar tar vägen. Vi visade då bland annat att en julmiddag där Föreningen Svenska Tonsättare, FST, bjöd in landets kulturmakthavare, kunde uppfattas som en muta. Uppgifterna ledde till att åklagare på Riksenheten mot korruption startade en förundersökning, där nu flera personer utreds för misstanke om brott. Så här lät det i SVT:s Kulturnyheterna den 1 juni i år. "Chefen för statliga konstnärsnämnden utreds för mutbrott. Den misstänkta mutan gäller Föreningen Svenska Tonsättares julmiddagar, där syftet kan ha varit att påverka makthavare inom musiklivet. Det var åtminstone så det lät när ordföranden intervjuades i radioprogrammet Kaliber. - Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik. Och i sammanhanget tycker jag det är ganska billigt. Vi får ju mycket berättelser 'jag träffade den här konstnärlige ledaren och sen gav han mig en beställning' eller 'vi började spela mycket mer av den här tonsättaren tack vare de kontakter som togs på den här middagen' " Martin Q Larsson har senare backat från sitt uttalande i Kaliber. Men nu utreds ett 20-tal myndighetspersoner för misstanke om mutbrott. Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption sa så här i SVT:s Kulturnyheterna i början av juni: "Vad är då skillnaden då på representation och det som kan uppfattas som en muta? - Jag bryr mig inte om vad man kallar saker och ting, utan det vi tittar på, det är om det är en förmån i lagens mening och med det menas att det finns en påverkansrisk, säger Alf Johansson. Vilka förmåner konkret skulle man kunna tro att svenska tonsättare skulle ha fått genom de här bjudmiddagarna? - Man behöver inte få några förmåner utan det kan räcka med att det finns en påverkansrisk, Man ska vara mycket restriktiv som myndighetsperson, säger Alf Johansson. Julmiddagarna har anordnats av Föreningen Svenska Tonsättare ska enligt åklagaren ha kostat mellan 1200 och 2000 kronor per person och bjudning. En av dem som utreds för misstanke om mutbrott är Ann Larsson, direktör för den statliga myndigheten konstnärsnämnden. Hon säger så här i ett mejl till Kulturnyheterna. 'Den kostnad som föreningen meddelade utåt var 250 kronor per person 2013.' Ann Larsson säger också att hon välkomnar att den här typen av representation prövas." Stimpirater och funny money: Inväntar andra försök med fixeringEn Kalibergranskning, som ledde till en omfattande debatt efter att det sändes i februari förra året, handlade om ett kontroversiellt och storskaligt försök som den svenska grisnäringen drev. Där testade de bland annat att fixera suggor bakom så kallade skyddsgrindar vid grisfödsel, så att de bara kunde stå och ligga, men inte vända sig om. Försöket, som kallades djuromsorgsprogrammet eller kontrollprogram gris, pågick under ett år på tolv anonyma svenska gårdar och omfattade 4 400 suggor. Med försöket ville grisnäringen förändra de svenska djurskyddslagarna och reglerna eller få undantag från dem. Efter att programmet sändes kom resultaten av försöket och också en rapport från Jordbruksverkets experter. Kaliber besökte Kvarnlyckans Gård ett stenkast från Skånes sydspets. Det är en modern anläggning där slaktgrisar föds upp. Gården drivs av Mattias Espert, som också är vice ordförande i Sveriges Grisföretagare.Han berättar om syftet med djurförsöken. - I grunden kan man säga att vi går tillbaka till djurskyddet. Vi vill uppnå hälsosammare och friskare grisar och framförallt få ner vår väldigt höga spädgrisdödligheten. Och de bitarna, även att suggan när hon lämnar den lilla grisen att hon ska vara i god kondition för att påbörja en ny kull, säger Mattias Espert. Grisnäringen ville alltså undersöka om färre smågrisar dör vid grisfödsel om suggorna rutinmässigt fixeras bakom skyddsgrindar. Och även testa om suggan är i bättre kondition för att få en ny kull om kultingarna diar kortare tid.  Är det där en skyddsgrind? - Det är en skyddsgrind, svar ja. På Mattias Esperts gård finns redan skyddsgrindar som idag bara får användas i undantagsfall i några få dagar. Skyddsgrinden ser ut som en lång liggande gaffel och kan fällas ut på sidan av boxen och suggan stängs då in och kan ligga och stå, men inte vända sig. Hoppas du få använda den i större utsträckning? - Vi får se hur, i och med att vi inte har någon beprövad, eller vi har ingen forskning och utveckling vad det gäller skyddsgrind i Sverige, med svenska förhållanden, med svenska djur så vet jag inte det. Men är det så att vi inte kan se någon förändring på suggan under den korta tiden vi pratar om, vid grisningen, och vi sparar grisarnas liv på det så absolut kan jag tänka mig det, säger Mattias Espert. Nästan två månader efter att Kaliber sändes, i slutet av mars förra året, kom resultaten av grisnäringens försök. Dagens Eko 30 mars 2015: "Det sker en mycket, mycket liten minskning av spädgrisdödligheten om suggorna inte kan vända sig när de föder. Det visar de tester som gjorts. Gunnar Johansson var försökets veterinär: - Nej, det är verkligen inte en stor skillnad. Och jag skulle säga att det inte är någon skillnad om man ska uttrycka sig försiktigt." Resultaten visade alltså att det var marginellt färre spädgrisar som dog vid grisfödsel. Försöket med att kultingar diade upp till en vecka kortare tid för att suggorna ska klara av att föda fler kultingar, visade på en något ökad produktion. Men det visade inte att det blev bättre för suggorna. Däremot minskade antibiotikabehandlingarna för diarré hos kultingarna. Med resultaten ansökte branschorganisationen Sveriges Grisföretagare om ett så kallat kontrollprogram till Jordbruksverket. Med ett kontrollprogram kan alla lantbrukare som blir godkända få göra undantag från gällande djurskyddsregler. Och i november förra året kom Jordbruksverkets experter med sin bedömning av grisnäringens försök. Gotlandsnytt 17 november 2015: "Ja, det bör fortsätta vara förbjudet för grisbönder att regelmässigt fixera suggor bakom skyddsgrindar i Sverige. Det finns inga belägg för att skyddsgrindar skulle rädda fler smågrisar från att klämmas ihjäl vid födseln. Det anser experten Per Wallgren, som är både statsveterinär och professor i djurhälsa: - Det var faktiskt ingen skillnad om man har suggan fixerad eller inte. Och därför är vår rekommendation då att man inte ska göra det. Suggan är ju rimligtvis mer komfortabel om hon inte är fixerad, vilket hon ju är i stora delar av Europa. Så vi är lite unika på det här i Sverige och det är vi rätt stolta över." När det gäller en kortare ditid gjorde experterna bedömningen att det kan accepteras. Men efter experternas rapport har ansökan från Sveriges grisföretagare legat på is på Jordbruksverket. Grisföretagarna ska komma in med kompletteringar innan Jordbruksverket fattar något beslut. Och ordföranden Ingemar Olsson säger nu till Kaliber att de inväntar vad andra undersökningar kommer fram till. - Vi ska se litegrand vad som kommer in. Det pågår ju lite studier runt om. Dels i Sverige, men även utomlands där man tittar på de här bitarna. Det är väl alltid intressant att se vad man kommer fram till i de undersökningarna, säger Ingemar Olsson. En undersökning som Sveriges Grisföretagare väntar in är den som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller på med just nu. Det är ett djurförsök där 100 suggor fixeras vid grisfödsel och jämförs med 100 suggor som inte fixeras. Ingemar Olsson säger att de inte släppt tanken på att få använda skyddsgrindar för att fixera suggan mer än vad som är tillåtet idag. Det kan finnas kvar i deras ansökan, trots experternas slutsatser. - Jag vill inte säga varken bu eller bä förrän man ser mer resultat utav det. Och framför allt vad man kommer till på andra ställen. Visar det sig att det här fel väg, fel arbetssätt att jobba, att det finns bättre sätt, då är det givetvis det vi ska titta på. Men vi vill inte omkullkasta om det finns en eventuell möjlighet att gå vidare i detta spår, avslutar Ingemar Olsson. Minskat djurskydd för ökad lönsamhet: Nu tar Kaliber sommarlov och är tillbaka den 5 september med nya granskningar. På vår hemsida och i appen sverigesradio play kan du lyssna på alla våra tidigare granskningar.   Reportrar: Markus Alfredsson, Micha Arlt, Andreas Lindahl, Daniel Värjö, Anna Jutehammar, Annika H Eriksson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se                   Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

28-årige Sinthu hamnar plötsligt i en psykos. Hans vänner hjälper honom till sjukhuset. Ett dygn senare lyfter fem poliser ut honom ur ett rum, sjukvårdspersonalen upptäcker att han slutat andas. Sinthu stängdes in i ett rum när sjukvårdspersonalen felaktigt trodde att han hade ett rakblad. Fem poliser och en ordningsvakt stormade rummet. Sedan var Sinthu död. Polisens internutredning slog fast att hans död var en olyckshändelse. Men när journalisterna Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin börjar kartlägga vad som hände bakom den stängda dörren hittar de nya uppgifter som visar något helt annat. Snart träder flera vittnen fram som såg in i det slutna rummet. Dokumentären sändes första gången i november 2015. Under våren 2016 har åklagaren återigen lagt ner förundersökningen mot de inblandade poliserna.   Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco är undersökande journalister på Ekot. De är båda mångfaldigt prisbelönta, bland annat med Stora Journalistpriset, Prix Europa, Guldspaden, Röda Korsets Journalistpris och IRE Award; det mest prestigefyllda priset i världen för undersökande journalister. Från igår

Dokumentärer, Repris

Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I en del länder är zikaviruset spritt, men fallen av skadade spädbarn ändå få. Vad avgör om smittan blir farlig eller inte? Det myggburna zikaviruset har orsakat hjärnskadan mikrocefali hos många nyfödda barn i Brasilien. Men i Colombia, där viruset också är spritt, är få barn drabbade. Forskare försöker nu ta reda på vad det beror på. Finns det något som gör smittan extra farlig i vissa områden? Teorier finns, men ännu inga färdiga svar. Reporter: Johan Bergendorff I programmet medverkar Johanna Telles Ramirez, höggravid i Colombia, Tatiana Torres, nybliven mamma i Colombia, Diana Ramirez, gravid i Colombia, Samuel Bautista, barnläkare, Erasmo Meoz-sjukhuset i Cúcuta Colombia, Alix Ximena Lizcano, chefsjuksköterska för mödravården på La Libertad-sjukhuset, Martha Lucía Ospina Martínez, hälsomyndigheten Instituto Nacional de Salud i Colombia, Fernando Ruíz, vice hälsominister Colombia, Yarid Patiño, tvillingmamma Colombia, Thuana Regina Perreira, mamma med zikaskadat barn i Brasilien, Laura Rodrigues, professor i epidemiologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och zikaforskare samt Jerson Silva, professor vid det Federala universitetet i Rio de Janeiro Från i går.

Vetenskap, Repris

Stora delar av tisdagens P1-morgon handlar om Orlando - vi startar med vår utsände Nina Benner, som kommer bevaka den minnesceremoni som hålls under måndagskvällen svensk tid.

Vi ska möta "Eva" som vi kallar henne, vars dotter har isolerats flera gånger. Eva sökte hjälp från Socialstjänsten när hennes dotter som 11-åring började dricka och skolka mycket. Dottern har sedan dess vårdats på flera av SiS ungdomshem. När Eva skulle besöka henne på ett av ungdomshemmen hade dottern försökte ta livet av sig med en överdos tabletter och blivit isolerad. Hör ett reportage gjort av Daniel Velasco. Efteråt medverkar Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Så spelade Sverige sin första match i Fotbolls EM på Stade de France i Paris, landslaget mötte Irland och matchen slutade 1-1. Med oss direkt ifrån Paris har vi frilansjournalisten Philip O´Connor, bosatt i Sverige sedan sjutton år tillbaka men med rötterna på Irland och Malin Wollin, författare och kolumnist i bland annat Aftonbladet och känd ifrån bloggen fotbollsfrun.

En polis och troligtvis hans fru har mördats i parisförorten Magnanville igår kväll. Ett litet barn som fanns i hemmet under gisslandramat ska ha klarat sig utan fysiska skador. Gärningsmannen dödades sedan i en polisinsats. Hör vår korrespondent Beatrice Janzon direkt från Paris.

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Carin Åblad Lundström, teol. dr och kyrkoherde i Lagunda församling utanför Uppsala. På soppmässan i kyrkan utbryter ett gräl. Konflikten handlar om hur en kvinna tar hand om sina barn. Carin och en annan medarbetare lyssnar och försöker förstå konflikten.  Och plötsligt förändras stämningen. Det som händer är att de andras vrede inte får någon kraft. Utbrottet och anklagelserna kommer av sig, och det bara flödar av medmänsklighet och kärlek. Carin Åblad Lundström. Paulus uppmuntrar människor i veckans bibeltext att glädjas, istället för att trycka ned dem. Situationen med flyktingarnas konflikter kan vi känna igen oss i.  "Så enkelt att i denna morgontimme lyssna till Paulus ord som visar människan på Guds omtanke. "Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek. Det kändes som om vi var vi i Jerusalems tempel när allt detta hände, men vi var på väg in i mässan och mötet med den levande Kristus." Morgonandakt med Carin Åblad Lundström, teol. dr och kyrkoherde i Lagunda församling utanför Uppsala. All musik under veckan är arrangerad och framförd av Thomas Cervin (sång, gitarr och munspel) och Sakarias Åkerman (kontrabas). Monica Norén medverkar med stämsång. TextEfesierbrevet 2:1-10. MusikPsalm 175 Den signade dag Tack för alla goda gåvor/Ragnwei Axellie text Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Fotbollen i våra hem Katarina Mazetti är författare och krönikör i flera tidningar. Hon har skrivit för vuxna och barn i många genrer, mest känd är "Grabben i graven bredvid" som utkommit på 33 språk, dramatiserats och spelats på teater i flera länder. Hon är ofta inbjuden till bokmässor utomlands, under de senaste åren bland annat i Bulgarien, Tyskland, Libanon och ett flertal gånger i Frankrike.     Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Kontroversiella The Magnitsky Act visad i USA och recension av Robert Seethaler "Ett helt liv"

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Busstur guidar i Göteborgskravallernas spår och spelnyheter från E3 i Los Angeles

Kultur

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Orlando håller minnesceremoni. Oavgjort för Sverige i första EM-matchen. Evas dotter isolerades trots att hon var självmordsbenägen. Två döda i gisslandrama i förort till Paris. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Zlatan, piloter och löneskillnader. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby, producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Gamla tiders hästhandlare brukade titta i munnen för att se om hästen var frisk. De var inte helt fel ute, om du tittar in i din egen mun så kan du få veta en hel del om hur du mår. Inflammationer som börjar i munnen kan senare utvecklas till hjärt- och kärlsjukdom och cancer. "Vi har följt personer under 30 år och hittat skrämmande samband mellan dålig munhälsa och dödsorsak", det säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet. Susanne vet hur det är att leva som tandlös. Hon blev av med alla tänder i överkäken och kände hur människors blick på henne förändrades när de såg att hon var tandlös. "Det biter en liten bit ur själen varje gång", berättar Susanne, som nu har fått hjälp att skaffa nya tänder. Programmet svarar på lyssnarfrågor om tandtråd, hål, fluor och dålig andedräkt. Telefonslussen är öppen för fler frågor under programmets gång. Ring på nummer 08- 215 216, eller maila kropp@sverigesradio.se Gäster i programmet är Björn Klinge, professor i odontologi, Kristina Edman, tandhygienist och forskare vid Uppsala Universitet samt Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Matilda är 15 då hon sätts på en låst institution. Flera gånger hamnar hon sen i isoleringscell. En gång ställer hon galonmadrassen mot dörrluckan och hoppas på reaktion. Men inget händer, säger hon. Problemen började när Matildas föräldrar separerade och hon själv började dricka alkohol och ta droger. Det tog inte lång tid förrän hon omhändertogs. - Jag blev runt-skickad och kände mig både sviken och övergiven berättar hon.   När Matilda var 15 år mördades hennes kompis mitt framför ögonen på henne. Hon blev traumatiserad och tog allt fler och tyngre tabletter. Det slutade med att hon blev tvångsomhändertagen av och satt på en låst avdelning. - Det var som ett fängelse. Allt barn som fanns i mig försvann. Det korrigerades och straffades och jag sattes på plats, berättar Matilda.   Hon blev isolerad flera gånger och berättar om ett tillfälle då hon slog i dörren och satte rummets enda möbel, en madrass, mot dörrluckan så att personalen inte kunde se in.  - Egentligen måste de kolla mig så att jag levde och så. Det var ett test från min sida för att se om de sket i mig, säger hon. - Men de kollade inte in en enda gång. De brydde sig inte utan släppte ut mig nästa dag istället. Jag skulle vilja kalla alla SIS-institutioner för isolering även om jag inte sitter i cellen. Man är i princip isolerad hela tiden, säger Matilda.   Programmet är gjort av Daniel Velasco. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "En dag har stormen redan dragit förbi" av Oscar Nilsson Tornborg Diktsamling: "En dag har stormen redan dragit förbi" Förlag: Sadura 2016 Uppläsare: Oscar Nilsson Tornborg Första rad: En far är en dikt om ensamhet. Sista rad: att jag var älskad. Musik Kate Moore: Spin bird Exekutör Saskia Lankhoorn, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet. Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara. Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk? Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om. Reporter: Tim Leffler I programmet medverkar Yvonne Ottosson, fiskodlingsassistent vid SLU fiskeriförsöksstation i Älvkarleby, Svante Winberg, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet, Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, Martin Green, fågelforskare vid Lunds universitet. Johanna Axling, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Idag om konstmuseets roll i en modern stad; Black lives matter-rörelsens avtryck i kulturen och om klassiskt oljud - det amerikanska noisebandet Destroy all monsters är veckans Klassiker. Nu öppnar nya Tate modern i London. Trots att det bara är dryga 15 år sedan öppningen av konstmuseet var det redan dags för en tillbyggnad och expansion. Vad säger det om museets roll i en modern stad? Kulturkorrespondenten Lisa Bergström är med direkt från Tate i London.    Den nya medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter har blåst liv i debatten om rasismen i USA och fått medier att rapportera om diskriminerande mönster som fortfarande finns kvar i USA, 200 år efter slaveriet och 50 år efter raslagarnas avskaffande. Men har uppmärksamheten gett några konkreta resultat? Frilansjournalisten Petra Socolovsky reste till Baltimore för att träffa några av rörelsens förgrundsfigurer, men också några av dess kritiker. Veckans klassiker handlar om det stilbildande noiserockbandet Destroy all monsters - 70-talsbandet som gjorde musik på dammsugare och kaffeburkar, samtidigt som de körde elgitarrer genom elektriska apparater. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Cary Loren, en av orginalmedlemmarna bakom Destroy all Monsters. Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga "Hej svejs i lingonskogen" och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet "floskel" och varför säger man att man "gör en pudel"? Vilken bakgrund har begreppet "tjyvtjockt", hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-? Varifrån kommer uttrycket "hej svejs i lingonskogen"? Vem myntade det och hur gammalt är det? Varför heter det "lägenhet"?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna. Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats. Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra - militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vi diskuterar om det finns en socialdemokratisk mentalitet som gör rätten till sjukskrivning självklar. Och frågar oss om det är dags att kissa i duschen för att spara vatten? Det är i socialdemokratiskt styrda kommuner som sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar mest. Handlar det om socio-ekonomi, demografi eller ideologi? Eller kan det helt enkelt bero på slumpen att det ser ut så här? Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson och Moderaternas tidigare stabschef Ulrika Schenström kommer till studion. Det råder vattenbrist på många håll i Sverige. Enligt en amerikansk uträkning skulle man spara 2 190 liter vatten per person och år om man kissade mer i duschen. Anders Finnson som är EU-samordnare på Svenskt vatten svarar på om duschkissning är det rätta sättet att hushålla jordens resurser på. Odlingsfantasten Bella Linde berättar hur guldvattnet gör sig bäst i rabatten. Idag har årets rankning av världens bästa restauranger kommit. Men hur roligt är det egentligen med fine-dining? Thomas och Louise frågar sig om foodisarna verkligen har kul när de äter. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Estrid Bengtsdotter Vill du höra av dig till oss?Nordegren & Epstein i P1 finns på Facebook - här hittar du sidan! Det går också bra att mejla!   Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportage om inlåsningarna av unga och debatt mellan Pernilla Baralt och Christina Örnebjär, Orlando-attacken och IS propagandaspel, Flygstrejken är över, Student vinner mot högskola.

Terrordådet i Orlando och presidentkandidaternas tal om det. Sveriges första EM-match slutade oavgjort. Pilotstrejken fortsätter. Reportage om syrisk flykting och om VD-bedrägerier.

Flygstrejken över, men än lyfter inte planen. Orlandoskyttens motiv - vittnesmål från klubben. Brittiska stålkrisens roll för Brexit. Sommarlov för ensamkommande. Politiker vill förbjuda barnisolering

Redan 2009 kunde Ekot visa att barn blev inlåsta i isoleringsceller på felaktiga grunder. Då utlovades förbättringar. Ekots Daniel Velasco granskar nu ungdomshemmen igen.

Stålkrisen kommer vara det som gör att David Cameron förlorar folkomröstningen om EU - så har det låtit i brittiska medier under våren samtidigt som stålkrisen blivit allt mer påtaglig. Tusentals har blivit av med sina jobb när den internationella konkurrensen hårdnat och Kina säljer till vrakpriser.

Självmordsbenägna och andra barn som på godtyckliga grunder stoppas i isoleringsceller på statliga ungdomshem. Nu har Ekots reporter Daniel Velasco granskat de statliga ungdomshemmen igen.

Massmorden på gayklubben Pulse i Orlando kopplades snabbt ihop med IS. Ekots utsända Nina Benner berättar att diskussionen om motivbilden håller på att förändras i USA och Orlando.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportage om inlåsningarna av unga och debatt mellan Pernilla Baralt och Christina Örnebjär, Orlando-attacken och IS propagandaspel, Flygstrejken är över, Student vinner mot högskola. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag om konstmuseets roll i en modern stad; Black lives matter-rörelsens avtryck i kulturen och om klassiskt oljud - det amerikanska noisebandet Destroy all monsters är veckans Klassiker. Nu öppnar nya Tate modern i London. Trots att det bara är dryga 15 år sedan öppningen av konstmuseet var det redan dags för en tillbyggnad och expansion. Vad säger det om museets roll i en modern stad? Kulturkorrespondenten Lisa Bergström är med direkt från Tate i London.    Den nya medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter har blåst liv i debatten om rasismen i USA och fått medier att rapportera om diskriminerande mönster som fortfarande finns kvar i USA, 200 år efter slaveriet och 50 år efter raslagarnas avskaffande. Men har uppmärksamheten gett några konkreta resultat? Frilansjournalisten Petra Socolovsky reste till Baltimore för att träffa några av rörelsens förgrundsfigurer, men också några av dess kritiker. Veckans klassiker handlar om det stilbildande noiserockbandet Destroy all monsters - 70-talsbandet som gjorde musik på dammsugare och kaffeburkar, samtidigt som de körde elgitarrer genom elektriska apparater. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Cary Loren, en av orginalmedlemmarna bakom Destroy all Monsters. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats, och skämtteckningar i humortidningar kan säga mycket om den som skrattar åt bilderna. Just nu är det en hektisk period för många som behöver bli klara med olika jobbprojekt innan den efterlängtade semestern, och fritid och sommarsemester är för många själva sinnebilden av ett välfärdssamhälle. Samtidigt kräver välfärdssamhället att vi alla jobbar och bidrar för att få ihop pengar till samhället, och argumenten för och emot arbetstidsförkortningar har skiftat genom historien. Det berättar Linn Spross som nyligen disputerade i ekonomisk historia vid Uppsala universitet på en avhandling om hur arbetstidsförkortningar har diskuterats under 1900-talet. Hon säger att debatten om arbetstidsförkortningar har gått från konfliktfylld till att i princip ha dödförklarats. Kring förra sekelskiftet var humortidningar som Söndags-Nisse och Kasper mycket populära bland borgerskapets män. De kom ut i stora upplagor och lästes både i hemmen, på kaféer och i rakstugor, men trots att den borgerliga mannen ofta var huvudperson i skämtbilderna så skämtades det mest om andra - militärer, bönder, barn och kvinnor. De här tidningarna har nu blivit föremål för en avhandling i konstvetenskap av Elisa Rossholm vid Stockholms universitet, och hon säger att vad och vilka man skrattar åt kan säga mycket om den som skrattar. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Matilda är 15 då hon sätts på en låst institution. Flera gånger hamnar hon sen i isoleringscell. En gång ställer hon galonmadrassen mot dörrluckan och hoppas på reaktion. Men inget händer, säger hon. Problemen började när Matildas föräldrar separerade och hon själv började dricka alkohol och ta droger. Det tog inte lång tid förrän hon omhändertogs. - Jag blev runt-skickad och kände mig både sviken och övergiven berättar hon.   När Matilda var 15 år mördades hennes kompis mitt framför ögonen på henne. Hon blev traumatiserad och tog allt fler och tyngre tabletter. Det slutade med att hon blev tvångsomhändertagen av och satt på en låst avdelning. - Det var som ett fängelse. Allt barn som fanns i mig försvann. Det korrigerades och straffades och jag sattes på plats, berättar Matilda.   Hon blev isolerad flera gånger och berättar om ett tillfälle då hon slog i dörren och satte rummets enda möbel, en madrass, mot dörrluckan så att personalen inte kunde se in.  - Egentligen måste de kolla mig så att jag levde och så. Det var ett test från min sida för att se om de sket i mig, säger hon. - Men de kollade inte in en enda gång. De brydde sig inte utan släppte ut mig nästa dag istället. Jag skulle vilja kalla alla SIS-institutioner för isolering även om jag inte sitter i cellen. Man är i princip isolerad hela tiden, säger Matilda.   Programmet är gjort av Daniel Velasco. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Laxsjukdomen M74 kan orsaka mer yngeldöd än på många år, tror forskare. Sjukdomen beror på brist av vitaminet tiamin som gör att yngel dör efter bara några dagar in i livet. Orsakerna bakom sjukdomen, som upptäcktes för första gången 1974, är inte helt klara. Kan det vara att laxen äter en fisk som inte har tillräckligt av vitaminet? Hur skulle det i så fall förklara varför man har sett liknande symptom hos ejdrar som inte äter fisk? Är tiaminbrist ett allvarligt miljöproblem eller är det snarare en verkan av andra miljöförstöringar? Det råder det delade meningar om. Reporter: Tim Leffler I programmet medverkar Yvonne Ottosson, fiskodlingsassistent vid SLU fiskeriförsöksstation i Älvkarleby, Svante Winberg, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet, Lennart Balk, professor i biokemisk toxikologi vid Stockholms universitet, Martin Green, fågelforskare vid Lunds universitet. Johanna Axling, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Jag söker min pappa. Han vet inte om att jag finns." En dag bestämmer hon sig för att efterlysa sin far via Facebook. Vi följer jakten på Sannas pappa. En resa med hopp, besvikelser och tröst. UR.

Dokumentärer

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Fotbollen i våra hem Katarina Mazetti är författare och krönikör i flera tidningar. Hon har skrivit för vuxna och barn i många genrer, mest känd är "Grabben i graven bredvid" som utkommit på 33 språk, dramatiserats och spelats på teater i flera länder. Hon är ofta inbjuden till bokmässor utomlands, under de senaste åren bland annat i Bulgarien, Tyskland, Libanon och ett flertal gånger i Frankrike.     Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld. Samsänds med Sisu

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Flygstrejken över, men än lyfter inte planen. Orlandoskyttens motiv - vittnesmål från klubben. Brittiska stålkrisens roll för Brexit. Sommarlov för ensamkommande. Politiker vill förbjuda barnisolering

Aktualiteter

Från kl. 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Flygstrejken över, men än lyfter inte planen. Orlandoskyttens motiv - vittnesmål från klubben. Brittiska stålkrisens roll för Brexit. Sommarlov för ensamkommande. Politiker vill förbjuda barnisolering

Aktualiteter

Diktsamling: "En dag har stormen redan dragit förbi" Förlag: Sadura 2016 Uppläsare: Oscar Nilsson Tornborg Första rad: En far är en dikt om ensamhet. Sista rad: att jag var älskad. Musik Kate Moore: Spin bird Exekutör Saskia Lankhoorn, piano Från kl. 12:00.

Kultur, Repris