SR, P1 2016-09-12

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Strax utanför Umeå finns en trädgård där det växer kål i trädgårdslandet, men det är inte vilken kål som helst utan en kål där forskare har tagit bort gener med en ny genredigeringsteknik. Det kan vara första gången någonsin som en sån här genredigerad grönsak odlas i ett vanligt trädgårdsland. Gustaf är där och intervjuar Stefan Jansson, botanikprofessor vid Umeå universitet. Maj-Lis och Ulla skördar blommor och bondbönor och rensar hemma på kolonilotten. Maj-Lis svarar på frågor om hösthallon, björnbär, buskpion och bukettspirea. Med mera... Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Det var inte mitt fel. Det var en trafikolycka. Jag var lycklig, frisk och hade ett bra arbete. Livet ändrades på några sekunder. Kanske vore det bästa att bara dö. Det blir väl billigast för staten. Berätta om hur du har det! Den uppmaningen på nätet från projektet SocialAktion fick människor med erfarenhet av de nya sjukförsäkringsreglerna att börja formulera sig. Breven strömmade in till deras hemsida, och sammanställdes till "Onådiga luntan". Berättelserna handlar om hur livet förändrades efter bilolyckan eller cancern, om att vara sjuk, ha värk och inte bli trodd, om att bli fattig, inte har råd att hämta ut sina mediciner, ge sina barn bra mat eller nya skor. Utförsäkrad - berättelser från Sverige 2013Med: Ann Petrén, Lennart Jähkel, Lo Kauppi, Vanja Blomkvist, Agneta Ahlin, Siri Hamari, Diya Shaher, Mirja Burlin, Anna Azcárate, Margareta Stone, Kajsa Reingardt, Cecilia Nilsson. Musik: Hans Sandin. Urval och regi: Gunilla Bresky. Från 3/9.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen. Caalaa flyr för sitt liv och hamnar ensam i ett vintrigt Hälsingland. Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna. En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska "Nyala"-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.                   När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt. Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden. "I am coming to Sweden" skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning. Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bara en av fem som gått i gymnasiesärskola får ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, enligt en studie från Högskolan i Halmstad. Måste det vara så? UR. Många vittnar om att det har blivit svårare att få arbetsgivare att ta emot praktikanter eller anställda från den här gruppen. Och allra sämst på att erbjuda platser är offentlig sektor. Vad måste till för att arbetsmarknaden för särskoleelever ska bli bättre? Ett program av Anna Maria Höglund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland ? och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva. Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts Anja Sahlberg erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek. Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den finska diplomaten René Nyberg, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen. Gäster i studion är Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I maj utsågs Karolina Skog (Mp) till miljöminister. Det tidigare kommunalrådet i Malmö beskrivs som en resultatpolitiker. Men hur mycket verkstad kan det bli med två år kvar till valet? I lördagsintervjuns fördjupning om att väljarna är fortsatt skeptiska till vinster i välfärden. En ny undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att vinstkritikerna är fler än förespråkarna också bland alliansväljarna. Analys Tomas Ramberg. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Åsikterna om när oljan börjar sina på allvar går isär, men att oljeeran inte kan vara för evigt är en realitet. Frågan om vad vi ska göra med den återstående oljan blir allt mer aktuell. Det finns olika uppfattningar om hur mycket fossila bränslen som finns kvar i jordskorpan. Enligt professor emeritus Kjell Aleklett, är den mängd som är realistisk att utvinna betydligt lägre än vad FN:s klimatpanel räknar med i sina scenarier. Vi frågar oss hur det kan råda en så stor oenighet i en sådan viktig fråga? Klotet undrar också om det är dags att börja planera för vad vi ska göra med den återstående oljan i stället för att bränna upp den? Kan den i stället användas för att tillverka värdefulla produkter som kan gagna världens utveckling och hjälpa oss i omställningen till en fossilfri värld?  Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Clintons hälsa, Ett år sedan de stora flyktingströmmarna, Kort eller lång terapi, Liberalernas utspel om skolan, Om Iran som det nya turismmålet och Vinnare och förlorare i svensk natur.

Nu har det snart gått ett år sedan den stora gruppen asylsökande kom till Sverige. En av de många flyktingar som kom till Sverige förra hösten är Jano Sarkeysan, som har flytt från kriget i Syrien. För honom har den här tiden handlat mycket om väntan. Efter 10 månader i Sverige har han fortfarande inte fått träffa migrationsverket. Men nu har han precis lyckats få en praktikplats i Norrköping. Vi besökte honom där. Hör ett reportage av Karin Wirenhed. Klockan 6.23.

Nu till frågan om samhället borde bekosta lång terapi för att få bukt med sjukskrivningarna. Både Tyskland och vårt grannland Finland erbjuder kostnadsfri psykoterapi i upp till tre år, eftersom man anser att det är ett effektivt sätt att få ned sjukskrivningarna och därför lönsamt för samhället. I Sverige är det i regel betydligt kortare terapier som sjukvården står för. Hör ett reportage av Thomas Heldmark.

Enligt Liberalernas partiledare Jan Björklund bidrar de religiösa friskolorna till ökad segregation i områden där det redan råder socialt utanförskap. Hör ett reportage av Hanna Weiderud. Efteråt - kommentar av Ekos inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg?.

Vår djurvärld förändras hela tiden. Efter en genomgång av våra svenska djur ser man att vissa arter ökar och andra minskar. På tisdag öppnar en ny utställning "Vinnare och förlorare i svensk natur" på Naturhistoriska riksmuseet, vår reporter Maya Abdullah är på plats, hör henne direkt från utställningen.

Men två månader kvar till presidentvalet i USA har presidentvalskampanjen för demokraternas Hillary Clinton fått ett avbräck på grund av hälsoproblem. Clinton har fått lunginflammation och ställer in sin kampanjresa till Kalifornien. Vad kommer det här att innebära för Clintons valkampanj?

Efter åren av isolering och sanktioner har västerländska turister börjat strömma tillbaka till ett land som en gång var ett stort turistmål och vill bli det igen och som har allt från världsarvslistad arkitektur och historia till öknar och skidåkning. Reportage av Agneta Ramberg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Semka Dedic, matematik- och NO-lärare, engagerad i kvinnoföreningen inom den bosnisk-islamiska församlingen i Göteborg. Hur kan man bli en bättre medmänniska? Det är frågan som högstadielärare Semka Dedic ställer sig. Hon utgår ifrån korantexter och den muslimska tron i letandet efter vad man ska ta fasta på för att utveckla sig själv. Jag är muslim. Min tro är islam. Min religion lär mig att vara rättvis. Jag vill göra goda gärningar och hålla mig borta från de dåliga sakerna. Jag inser att jag bär ansvar inte bara gentemot mina kära och nära, skyldigheten inkluderar även andra människor. TexterKoranen 99:7-8 Och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det, och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont skall se det. Koranen 9:105 Handla! Gud kommer att iaktta era handlingar och Hans Sändebud och de troende likaså. Koranen 9:119 Frukta Gud [i ert tal och i era handlingar] och håll samman med dem som älskar sanningen!  MusikMoussolou (Oumou Sangaré) Love and light (Baraka blue)  Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Pappa och bollarna. Gudrun Khemiri är fysioterapeut och taiji qigong-instruktör. Efter många års arbete inom psykiatri, beroendevård och med misshandlade kvinnor leder hon nu grupper i kyrkor. Hon har en dröm om att människor ska känna sig hemma i sina kroppar och förstå egna samband mellan tankar, känslor och kropp. Hennes pappa konstruerade broar. Hon älskar ord, opera och ovala former. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påve-biljetterna släpps, 9/11 - 15 år, Säkerhetsläget Pakistan, Fara med tunga gods, Nordkorea provspränger, Årets hajj inledd, Giftiga äpplen, Romeo och Julia, Utrikeskrönika, Åldersbedömningar.

Aktualiteter

Ring P1 från Sundsvall om bland annat religiösa friskolor, Clinton, mänsklighet. Ring P1 från Sundsvall med Täppas Fogelberg. Producent Pether Öhlén.  Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aleh ser sig ständigt om över axeln när hen är ute. Hen har fått avslag på sin asylansökan men vågar inte återvända till sitt hemland. Hur förföljd måste du vara för att beviljas asyl? - Ropen skallar, kärlek till alla! - Ropen skallar, kärlek till alla! - Jag känner mig perfekt!   Stockholm Pride juli 2016. Ett tjugotal personer paraderar bakom banderollen "It's better to be gay than a dictator". Bättre att vara bög än att vara en diktator, en fras som syftar på ett officiellt uttalande från Vitrysslands president Aleksander Lukasjenka som härom året sa "Bättre att vara diktator än att vara bög". - Sedan kommer Sveriges förenade belarusier! We love you, welcome! Först i ledet, framför själva banderollen går Aleh, dagen till ära klädd i en vit skimrande fotsid klänning. Runt armar och hals en matchande fjäderboa. Hen slänger kyssar till alla hen passerar och leendet når upp till öronen. Det är Alehs fjärde Stockholm Pride. I hens hemland Belarus, på svenska oftast kallat Vitryssland, har det hittills bara genomförts en Prideparad utan attacker från polis och högerextremister. Aleh är glad. Där och då känns livet underbart. - För mig är det väldigt svårt att beskriva mina känslor, för det är något underbart som händer i mitt liv. Det är Prideparad i Stockholm, det är en stor fest för alla. - Jag tänker att i Vitryssland så skulle det ha varit omöjligt för dig att gå runt i den här vackra klänningen och gå runt med en regnbågsflagga. - Jag tror inte att jag skulle kunna klara att gå mer än tjugo meter utan att bli nedslagen eller arresterad och sedan misshandlad. Men det finns smolk i glädjebägaren. Under hela paraden, liksom varje dag, har Aleh hoppat till varje gång hen har sett polis. Aleh lever nämligen som gömd flykting. - När jag ser poliser, då är jag väldigt rädd att polisen kommer fram och tar mig till förvaret och sen jag hamnar tillbaka till helvetet. Dagens Kaliber handlar om gömda hbtq-flyktingar i Sverige. I internationella konventioner och i svensk lagstiftning säger vi att personer som förföljs i sina hemländer på grund av sin sexualitet och kön kan få skydd här. Men det finns de som menar att asyllagen inte tillämpas på rätt sätt. Migrationsminister Morgan Johansson håller inte med, vilket vi återkommer till senare i programmet. Alehs kampVitryssland, som bara ligger en timme med flyg från Stockholm, kallas ofta för Europas sista diktatur. Det är ett land som kritiseras både av Sverige och EU på grund av bristen på mänskliga rättigheter i landet. Ett land som UD varnar besökande svenska hbtq-personer för att vara öppna. Sedan juli 2015 lever Aleh som gömd flykting. Hens partner, som hen kom tillsammans med till Sverige i början av 2013, deporterades tillbaka till Vitryssland i fjol efter att paret hade fått avslag på sin asylansökan för fjärde gången. Hur många hbtq-flyktingar som lever som gömda i Sverige vet ingen. Migrationsverket för ingen statistik över hur många av de drygt 20000 personer som hittills sökt asyl i år som är hbtq-personer. På grund av detta har inte heller Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, några siffror. De möter bara en bråkdel av de hbtq-flyktingar som kommer till Sverige men uppger att deras asylrättsjurister, än så länge i år, har haft hand om cirka hundra fall där de har varit offentliga biträden för asylsökande hbtq-personer. Dessutom ger de varje vecka enskild rådgivning till cirka tjugo asylsökande och deras juridiska biträden. Innan vi träffade Aleh på Stockholm Pride möttes vi på en organisation där Aleh jobbar som volontär med huvuduppgiften att ta emot gäster. Det är en fast punkt i vardagen. För tillfället bor Aleh hemma hos en kompis, men ibland har hen inte haft någonstans att sova utan hoppat på en nattbuss och åkt runt, runt och runt. Några nätter har hen sovit på centralstationen. Ett annat problem är pengar. Vissa dagar äter Aleh bara lunch och fika på platsen där hen volonterar. Aleh bjuder även mig på kaffe och tar sedan fram en tjock pärm. - Här är beslut. - Är det här det första beslutet? - Första beslutet. - Detta är februari 2014. Det är från Migrationsverket. Och då överklagade du och så fick du Förvaltningsrätten i Malmö, Migrationsdomstolen där är det i oktober 2014. Och så överklagade du igen och då är det Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen och det är då i slutet av november 2014. Det är många sidor här, plastmappar fyllda. Avslag på avslagAlehs berättelse är lång. Som sextonåring ertappades hen, som identifierar sig som transperson, när hen hade sex med en jämnårig pojke på en födelsedagsfest. Glåporden lät inte vänta på sig, och ryktet om att Aleh var gay spreds fort. Hen tvingades fly sin hemstad Grodno i västra Vitryssland och bosatte sig hos sin farmor på landsbygden. Alehs sexualitet och könsidentitet har lett till att hen diskriminerats på olika arbetsplatser - och också blivit av med jobbet. Aleh berättar om en gruppvåldtäkt, om hur hen har gift sig med en kvinna efter påtryckningar från familjen och hur hen har blivit misshandlad av polis. Migrationsverket säger i sitt beslut att det Aleh berättar är trovärdigt, men att det hen har varit utsatt för inte kan räknas som förföljelser då det är "enskilda och separata händelser utan koppling till varandra". Efter att ha fått avslag i alla instanser sökte Aleh och hens partner asyl på nytt, och åberopade nya skäl till att få flyktingstatus. Även denna gång blev det avslag. Aleh tror inte att ett nytt överklagande skulle leda någonstans. - De kommer att svara samma sak. Hen ser ingen framtid i Vitryssland. Förutom att vara hbtq-person lever Aleh med hiv som i hens hemland oftast behandlas med de första generationernas bromsmediciner som har starka biverkningar. I Sverige har Aleh, även som gömd flykting, rätt till vård för sin hiv-infektion. Situationen för hbtq-personer i Vitryssland har hårdnat under de senaste åren, vilket även Migrationsverket har uppmärksammat. Människorättsorganisationer rapporterar om hur hbtq-personer förföljs, trakasseras, misshandlas och hotas av myndigheter, polis, högerextremister och andra i samhället. Och till och med mördas. Det är i Vitryssland olagligt att vara medlem i en organisation eller förening som inte är registrerad hos myndigheterna. Vintern 2013 ansökte en grupp på cirka 60 hbtq-aktivister om att bilda Gay Belarus, men fick avslag. Samtliga blev sedan enligt organisationen förföljda av myndigheter och polisen som i och med registreringsansökan fick tillgång till hela medlemsregistret.  "Jag hade blod i ansiktet"- Hej! - Hej! - Så kan jag röka en cigg? - Ja, det kan du göra. - Jag kan? - Ja, ja, klart du kan. - Jag är tillbaka efter tre minuter. På en gaybar i Stockholm träffar vi den vitryska hbtq-aktivisten Siarhei Androsenka. I Vitryssland var han klassad som kriminell eftersom han var ordförande i den förbjudna organisationen Gay Belarus som bland annat har arrangerat Pride i landet. - Socker för mig. - Socker för dig. - I Belarus homosexuella män, alltid blivit misshandlade. Det är inte en ny situation för oss. Men jag tror nu, belarusiska samhället är mer aggressivt och belarusisk polis gillar inte homosexuella män. - Det är just män som de inte gillar? - Först män eftersom Belarus är ett mycket partriakalt land. Hbtq-personers låga förtroende för polisen gör att många väljer att inte polisanmäla hatbrott. - Jag kommer ihåg en situation när polisen bröt revben på en man på en plats där homosexuella män träffas i Minsk. Jag var också misshandlad på en polisstation och jag hade blod i ansiktet och på sjukhuset var det diagnosticerat. Men nu är han i Sverige och säger att han för första gången i sitt liv gillar polisen eftersom den här till skillnad från i Vitryssland skyddar sina medborgare. - Till exempel polisen kom till min skola och presenterade sitt arbete och talade också om antidiskrimineringslagen och mänskliga rättigheter och alla personer i Sverige har samma rätt. Det är mycket viktigt och polisen sa homosexuella, lesbiska och transsexuella har samma rätt som muslimska kvinnor och andra. Det är mycket viktigt. Siarhei fick asyl Men allt är inte bra i Sverige. Siarhei Androsenka och hans partner har en två år lång asyl-process bakom sig. Han säger att de hade en bra advokat, men att det ändå inte hjälpte. Det blev tre negativa beslut. - Vi var inte förberedda för process. Men jag trodde att det skulle vara lättare. Men till slut, efter att ha sökt ännu en gång med nya detaljer, fick de i november i fjol flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd. - Jag och min pojkvän vi är mycket glada. Bor här. Vi älskar Sverige och vi älskar Stockholm. Vi är glada! Siarhei Androsenka och hans partner fick asyl men inte Aleh. Enligt Migrationsverket ska man ha varit utsatt för en systematiskt förföljelse av kraftig art för att kunna få asyl. Men säger också att det inte finns någon manual till de här ärendena utan att det handlar om bedömningar. Ulrika Westerlund som var RFSL:s förbundsordförande mellan 2010 och maj 2016 har länge drivit frågan om asylsökande hbtq-personers rättigheter. - RFSL har ju jobbat med att stötta asylsökande hbtq-personer sedan i början av sjuttiotalet så det är en lång lång historia där det är ganska svårt att få en fullständig överblick och det beror på bristen på statistik. Men vi ser ju det vi ser hos oss. Då kan man väl säga att det enligt oss är en fortfarande, trots olika åtgärder som har gjorts, så är det en rättsosäker situation där prövningar av väldigt likartade fall kan bli helt olika beroende på vilken handläggare man har och hur skicklig din advokat är. - Ja handläggaren på Migrationsverket och advokaten eller biträdet som man har fått tilldelat sig, där inte alla är kunniga på hbtq-personers asylskäl men kanske ändå åtar sig de här fallen och sen inte driver det på ett tillräckligt kompetent sätt, vilket då resulterar i att personerna får vad vi tycker är en felaktig bedömning och felaktigt beslut. Det är ju väldigt allvarligt för att det är ju människors liv som står på spel. Migrationsverket, vilka åtgärder tycker du behövs hos dem? - Vi skulle vilja se en utvärdering av utlänningslagen. Men vi tror också att det krävs tydligare riktlinjer på strukturell nivå från Migrationsverkets ledning. Det har gjorts en del sånt på hbtq-området, men vi tror att det behövs mer. Och så behövs det kontinuerliga fortbildningsinsatser av handläggare där, plus krav på vilka som ska vara biträden och advokater borde vara högre så att man måste kunna någonting om hbtq-personers asylskäl för att kunna få vara biträde till en hbtq-person. Och vi ser ju en jättetydlig skillnad om det är så att man har fått en kunnig advokat för företrädare än om man inte har fått det. Det är ju verkligen ett lotteri. Vi frågar Ulrika Westerlund om det finns något fall där hon tycker att det är ok att neka hbtq-personer asyl. Hon svarar att alla människor som utsätts för förföljelse ska kunna få asyl i Sverige och att det också gäller hbtq-personer som utsätts för förföljelse på grund av sexuell läggning eller kön. Det kan ju faktiskt vara så att en person säger sig vara hbtq-person för att få uppehållstillstånd eller att det en person säger sig ha varit med om inte stämmer. Det är väl rimligt att Migrationsverket utreder? Självklart måste ansökningar utredas, säger Ulrika Westerlund, men hon tycker inte att det är rimligt att prövningarna till exempel baserar sig på vad hon menar är fördomar om hbtq-personer. Som till exempel att man ska skämmas för sin sexuella läggning, eller att man måste kunna berätta om en viss form av känslomässig process och att det är det som skapar ett rättsosäkert system. "Kraven i utlänningslagen är väldigt väldigt höga"Vi har följt vitryska Aleh som trots att hen kan vittna om år av omfattande trakasserier och misshandel i sitt hemland inte har fått uppehållstillstånd. Vi träffar Susanna Fonsell, enhetschef Förvaltningsprocessenheten på Migrationsverket i Malmö, en avdelning som har hand om överklagandeprocessen gentemot domstol. Hur ser Migrationsverket på situationen för hbtq-personer i Vitryssland? - Migrationsverket är medveten om att situationen för hbtq-personer i Vitryssland är väldigt svår. Den kan till och med vara farlig. Vi vet att det råder en stor intolerans mot den här gruppen, och att acceptansen och förståelsen är väldigt låg, både bland allmänheten och bland myndigheterna. Kränkningar förekommer, enskilda hot och nedlåtande beteende. Jag tror att många inte vågar visa sin läggning öppet. Vad är skälen till att Aleh har fått avslag på sin ansökan om asyl i Sverige? - Vad som är viktigt att komma ihåg och kunna är att i varje enskilt fall så gör Migrationsverket en enskild bedömning, så det är just de skälen som Aleh har framfört om hans situation som hbtq-person i Vitryssland som bedöms. Det går inte att säga generellt att alla hbtq-personer behöver skydd, det är därför viktigt att titta på vad har just Aleh berättat. Migrationsverket har inte ifrågasatt Alehs sexuella läggning, inte heller ifrågasatt att det han har råkat ut för, alltså de trakasserier och de hot som han anför, att det inte skulle ha skett. Utan det här handlar om att det Aleh säger sig ha utsatts för, det är inte tillräckligt för att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Och då görs ju den bedömningen i förhållande till utlänningslagens krav på vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en person ska ha skydd som flykting. Hen har misshandlats av polis, polisen har spridit rykten om Aleh och hens partner vilket lett till att de utsatts för förakt från omgivningen, och Aleh har trakasserats på olika arbetsplatser vilket lett till rättegång och tvingat Aleh att byta jobb. Samtidigt så har andra homosexuella vitryssar fått asyl i Sverige. Så vilken typ av trakasserier krävs för att man ska få asyl? - Ja, det finns ingen manual för detta. Det gör det inte, utan man måste titta på varje enskilt ärende. Kraven i utlänningslagen är väldigt väldigt höga. Det ska vara frågan om en systematisk förföljelse och det ska vara av en kraftig art. Så även om de här enskilda tillfällena som du beskriver här i en människas liv kan upplevas som många så är det inte av den intensiteten som krävs. Men för att kunna få asyl ska man känna en "välgrundad fruktan för att förföljas på grund av sin sexuella läggning", som jag förstår det. Och i ett land som Vitryssland där kränkningar av homosexuella är utbredd, varför tror ni inte att Aleh känner en sådan här fruktan, eller varför är den inte välgrundad? - Aleh och alla andra som utsätts för diskriminering och hot och kränkningar vill jag ju tillägga, känner sig säkert i en väldigt svår situation. Men den måste ändå komma upp i den graden som utlänningslagen menar. Som vi har berättat har Migrationsverket fått kritik av RFSL:s förra förbundsordförande Ulrika Westerlund för att besluten ibland är godtyckliga. Men det håller inte Susanna Fonsell med om. - Jag vill ju säga om det här med att det sker godtyckliga bedömningar att det är precis tvärtom. Men jag kan förstå att överhuvudtaget när man tittar på rättstillämpningen och reflekterar över den att det många gånger kan upplevas som godtyckligt. Men det handlar ju om att det är individuella bedömningar. Och då är det allting som en person har åberopat som ska bedömas och det faktiskt bedömas på olika sätt. Tittar vi på våra domstolar så vet vi ju att utfallet blir inte alltid likadant där, fastän man kanske som lekman tycker att "ja men det här är väl ett exakt likadant ärende." Men det är det ju aldrig, för det är ju alltid unika omständigheter i varje ärende som rättstillämparen har att titta på. Om Ulrika Westerlunds förslag på förbättringar som Migrationsverket kan göra för att asylprövningar för hbtq-personer ska vara så rättssäkra som möjligt säger Susanna Fonsell att även myndigheten tycker att det är viktigt att alla aktörer har en hög ambition i att kvalitetssäkra processen. Migrationsverkets senaste riktlinjer för handläggningen på hbtq-området är från 2015 och under hösten kommer rättsavdelningen att följa upp att de riktlinjer som gäller efterlevs. Hon säger att Migrationsverket arbetar aktivt för att kontinuerligt bli bättre på området och att de också tycker att det är viktigt med fortbildningsinsatser och fördjupade kunskaper hos myndighetens hbtq-specialister, övriga beslutsfattare och handläggare och att det naturligtvis är viktigt att jurister och advokater som företräder en hbtq-person är insatta. Vi går tillbaks till Aleh här har ju en hiv-infektion. I Vitryssland råder det ibland brist på den typen av mediciner, och en tredjedel av läkarna vill inte behandla hiv-patienter. Men ni menar ändå att Aleh kan få adekvat vård i Vitryssland? - Ja, här har ju både Migrationsverket och Migrationsdomstolen sagt just det här som du säger, adekvat vård. Att vården finns i landet som behövs, det är det man menar med adekvat vård. Sen om den är bättre i något annat land, enbart det är ju inte grund för uppehållstillstånd, men med adekvat vård menas att den vård som en person behöver den finns att tillgå någonstans i landet. Mot bakgrund då vad vi vet om Vitrysslands hållning mot hbtq-personer och vad Aleh har varit med om, hur tror du att hens framtid skulle se ut om hen återvände till Vitryssland i dag? - Jag spekulerar inte överhuvudtaget, men vad Migrationsverket och Migrationsdomstolen har sagt är ju att Aleh kan återvända och att det inte föreligger en grund för skydd enligt utlänningslagens mening. Och situationen kan säkert fortsatt vara svår just på det här mellanmänskliga planet i kontakt med både enskilda och myndigheterna, men i den framåtsyftande bedömning som Migrationsverket och domstolen har gjort så ska Aleh kunna återvända. "Jag har inte problem här"Högste ansvarige politiker för asylfrågor är justitie- och migrationsminister, socialdemokraten Morgan Johansson. Han säger att han har förtroende för Migrationsverket. - Jag skulle nog vilja säga ändå att Sverige har en rättssäker process, förmodligen en av de mest rättssäkra processerna i världen när det gäller asylhandläggningen. Och den bygger bland annat på att man regelbundet inhämtar landinformation. Och just när det gäller hbtq-frågorna så har Migrationsverket förstärkt sin kompetens på senare år, efter uppdrag från regeringen, med särskilda hbtq-specialister och med särskild utbildning. Samtidigt är det här ofta väldigt svåra beslut naturligtvis och avvägningar att göra. Men Aleh själv menar att situationen om hen återvände till Vitryssland skulle bli mer än svår. Några veckor efter att vi har setts får vi ett telefonsamtal. Ett video-klipp med Aleh från Pride i Stockholm har spridits på sociala medier i Vitryssland och Aleh berättar att hen har blivit hotad till livet. - Min video alla kolla och en kille säger gay peoples vi måste döda, kill. - Hur mår du nu då, hur känns det? - Jag vill vet inte, jag tror inte jag går till Vitryssland. Jag vill stanna i Sverige, jag har inte problem här. Bara problem med polis och migration. Reportrar: Nana Håkansson och Magnus Sandelin Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se                       Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. I våras efterlyste vi askprov från vedeldning, eftersom många använder askan från kaminen eller öppna spisen som "jordförbättring" i sina trädgårdsland. Nu är en preliminär analys klar. Hemma på odlingslotten bäddar Gustaf, Maj-Lis och Ulla för nästa säsong. Nu ska vitlöken ner! Dessutom ska årets sista lyssnarfrågor besvaras, för vi är redan framme vid det sista programmet för säsongen. Sänds även natt mot lördag 02.35 och natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mjölkbonden Malin Sundins berättelse om våndan över att ge upp sin gård fick Gunnel att fälla många tårar. Hon tillhör den första generationen av landsbygdsmigranter. De som bytt byn mot staden. Gunnel Johansson lämnade byn Eldshult i västra Småland på 60-talet och bor numera i Stockholms innerstad. "Det väckte ett spår av dåligt samvete över att jag inte stannade kvar och tog hand om gården. Men också min djupa kärlek till dem som stannar och brukar jorden." Ola Hemström har samlat upp röster och reaktioner som kom in efter programmet "Vem ska ta över gården" i Tendens systerprogram "Svenska berättelser".  Reaktioner som oftast kommit från stadens landsbygdsmigranter. Hör också Malin Sundin berätta om hur det gick med beslutet om framtiden! Gunnel Johansson undrar om det är fler som delar hennes erfarenheter och känslor. Vill du nå henne så maila gärna Tendens på . Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Diktare läser andras dikt": "Foto från 11 september" av Wislawa Szymborska Översättning: Anders Bodegård Uppläsare: Oscar Nilsson Tornborg Diktsamling: "Dikter 1945-2002" Förlag: FiB:s Lyrikklubb 2003 Wislawa Szymborska född 1923 , död 2012 i Polen, fick Nobelpriset i litteratur 1996. Musik Konstantia Gourzi: En liten berättelse Exekutör Lorenda Ramou, piano Sänds även kl. 22.54.

Kultur

I Sverige och Tyskland råder olika syn på evidens är det gäller psykoterapi. Det har lett till att tyskarna kan gå i långa psykoterapier på samhällets bekostnad. Studier visar att alla tjänar på det. Psykoterapi är komplicerat att forska om, och olika synsätt finns om hur forskningen bäst ska läggas upp. I Sverige utvärderas psykoterapi på samma sätt som läkemedel genom randomiserade studier med kontrollgrupp. I Tyskland har man öppnat för andra forskningsupplägg och på så sätt anser man sig bättre fånga effekten av behandlingen. Det berättar Falk Leichsenring, professor i psykoterapi vid Justus-Leibig universitetet i Giessen och ledamot av Tyska vetenskapsrådet för psykoterapi. Där bekostas också flera år långa terapier av samhället som en del av sjukförsäkringssystemet. Och enligt Stephan Hau, som är professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är det lönsamt för Tyskland. Socialstyrelsen ska i höst presentera nya riktlinjer för behandling av ångest och depression. Arvid Widenlou Nordmark är enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för riktlinjearbetet. Han anser att ett mer medicinskt synsätt på psykoterapi är bättre, även om han ser brister. Thomas Heldmark Maria Jansson vet@sverigesradio.se   Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Idag åker P1 Kultur till landet utan vägar där 80 % av ytan är täckt av is. Hur bor man då? Varför är husen färgglada? Följ med till Grönland! Hör också om den populära chilenska TV-serien Los 80! På Grönland bor man längs kusterna, då 80 % av landets yta täcks av is. De flesta bor i huvudstaden Nuuk, men många i små byar dit man bara kan ta sig med båt eller helikopter. Grönland utmärks av de färgglada husen. I bjärta färger klättrar husen på klipporna i Ilulissat, en liten by i nordväst tjugo mil norr om Polcirkeln. Här är det mörkt under 2/3 av året, så färgen behövs! Hör också om tvångsförflyttningarna på Grönland. Hela byar utraderades när kolindustrin upphörde. Istället byggdes grå betonghus i Nuuk, s k "block" som idag står med vittrande rappning och som dras med stora sociala problem. Men Nuuk har stora planer för framtiden. Nu byggs det höghus med fräcka detaljer; man vill bort från problemområdena i stadens utkant. Och, igår, den 11 september, högtidlighölls minnet av dom som föll offer för terrorattackerna mot World Trade Center i New York. Men datumet 11 september har också en särskild plats i den chilenska historien. Den septemberdagen 1973 spreds TV-bilder över världen på rökmolnen från presidentpalatset i Santiago i Chile och de anfallande bombplanen. Militärkuppen var ett faktum och den en brutala diktatur som följde finns än idag i mångas medvetande. Med åren förändrade diktaturen Chile och chilenarna i grunden. I TV-serien Los Ochenta skildras omvandlingen av det chilenska samhället under 80-talet. Serien blev en stor succé och nyligen besökte en av huvudrollsinnehavarna Daniel Muñoz Sverige - då passade Sveriges radios Ivan Garcia på träffa honom inför en föreställning i Hallunda. Dessutom, OBS-essä om den tyska författaren Hans Fallada av Maria Edström. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nu lämnar han den politiska arenan efter 22 år i riksdagen. Hör Håkan Juholt tala ut om resan från fosterställningen under täcket till att ta på sig yolo-tröjan och ge ett "fuckfinger" åt "klegget". Håkan Juholt tog över det Socialdemokratiska Arbetarpartiet den 25 mars 2011, men lämnade ordförandeposten redan den 21 januari 2012. Det blev tio tumultartade månader som ledare för Sveriges största parti. 1994 klev han in i riksdagen, men söndagen den 11 september slutar Håkan Juholt som ledamot. Han har packat sina lådor och tagit trappan ner från maktens korridorer i riksdagshuset för allra sista gången. Den politiska arenan lämnar han med en blandning av vemod och stolthet - på årsdagen av militärkuppen i Chile, terrordåden i USA och mordet på Anna Lindh. Världshändelser som har påverkat honom stort. I Söndagsintervjun i P1 berättar Håkan Juholt om den kärleksfulla uppväxten i Oskarshamn, sin känslosamma skilsmässa 2005 och om den både skakiga och skakande partiledartiden. Det är en berättelse om dålig självkänsla, att tvinga sig själv ner på bottnen och om att tidigt känna ordens makt. Yolo - You only live once. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hillary Clinton har ju drabbats av lunginflammation. Vad bör hon göra om hon vill bli frisk så fort som möjligt? Och stämmer det att en misskött förkylning kan övergå i lunginflammation? Vi reder ut! Elisabet Rünow, infektionsläkare och doktorand vid Infektionskliniken på Skånes regionsjukhus i Malmö medverkar och berättar om lunginflammation, hur den uppstår och hur den bekämpas och hur illa däran Clinton verkar vara. I fredags döptes prins Alexander och mycket av rapporteringen handlade om hur gulliga småprinsarna och prinsessorna var. Men Louise Epstein vill veta mer om apanaget. Hur fungerar det egentligen och hur länge kan en prins eller prinsessa försörjas av staten? Lena Westin, ämnesråd på finansdepartementet och den som tar ställning till hovets äskande efter pengar varje år. Vi frågar Lena Westin, ämnesråd på finansdepartementet. Och så ska det handla om stora ekar. Hur gör jag om jag vill att en ek i min närhet ska frodas så att den blir gigantisk i framtiden? Och varför är trädet viktigt för den biologiska mångfalden? Miguel Jaramillo, handläggare på Länsstyrelsen Stockholms naturvårdsenhet, och Tomas Roslin professor i insektsekologi vid Statens Lantbruksuniversitet medverkar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Estrid Bengtsdotter Skriv till oss Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Stockholms nye stadsarkitekt Torleif Falk intervjuas, den pakistanske författaren Mohsin Hamid om det som hänt under åren efter terrordåden i New York och dessutom recenserar vi musikalen Hair som hade premiär i helgen på Göteborgsoperan.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Afghanska flyktingar i Pakistan. Samarbetslandet. Kan alkoholberoende måttlighetsdricka? Jessica Liedberg och Krister Henriksson har huvudrollerna i "Egenmäktigt Förfarande". Vapenvila i Syrien. Han pendlar med både båt och tåg. Nyanlända i skolor.

Skolorna påverkats av flyktingströmmen i höstas. Mest har höstens flyktingströmmar påverkat skolor i mindre glesbygdskommuner. Eftersom klasserna är små, blir skillnaden stor när det kommer nya elever till skolan. Det är en utmanande och ovan situation på många platser, där man vant sig vid utflyttning och en åldrande befolkning. Som Överkalix i Norrbotten,där man nu ser en märkbar föryngring i samhället.

Miljontals afghaner har genom åren flytt till grannlandet Pakistan, där de ofta levt i generationer. Nu har de fått veta att de måste lämna landet senast vid årsskiftet.

Den olyckligt förälskade Ester Nilsson och konstnären Hugo Rask är tillbaka, när Lena Anderssons hyllade roman "Egenmäktigt förfarande" sätts upp igen på Scalateatern i Stockholm. Hör författaren Lena Andersson och skådespelarna Jessica Liedberg och Krister Henriksson.

I morgon öppnar riksdagen och det är halvtid i mandatperioden. Statsminister Stefan Löfven leder en svag minoritetsregering och han manövrerar sig fram bland annat med en lång rad politiska uppgörelser över blockgränsen.

Det är Ryssland och USA som har förhandlat fram vapenvilan i Syrien. Hjälporganisationer ligger i startgroparna för att forsla in mat och läkemedel. Men kommer vapnen att tystna, ens tillfälligt?

Han har inte flugit på 12 år och han pendlar mellan sina båda jobb i Manchester och Uppsala - per tåg och båt, en resa på hela femtio timmar! Möt Kevin Anderson, forskaren som är en verklig långpendlare med klimatet i fokus. Kevin Anderson har nyligen installerats som gästprofessor vid Centrum för Hållbar utveckling vid Uppsala Universitet.

Susanne Palme om reaktionerna på dagens uppseendeväckande uttalande från Luxemburgs utrikesminister om att Ungern borde uteslutas ur EU.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Afghanska flyktingar i Pakistan. Samarbetslandet. Kan alkoholberoende måttlighetsdricka? Jessica Liedberg och Krister Henriksson har huvudrollerna i "Egenmäktigt Förfarande". Vapenvila i Syrien. Han pendlar med både båt och tåg. Nyanlända i skolor.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag åker P1 Kultur till landet utan vägar där 80 % av ytan är täckt av is. Hur bor man då? Varför är husen färgglada? Följ med till Grönland! Hör också om den populära chilenska TV-serien Los 80! På Grönland bor man längs kusterna, då 80 % av landets yta täcks av is. De flesta bor i huvudstaden Nuuk, men många i små byar dit man bara kan ta sig med båt eller helikopter. Grönland utmärks av de färgglada husen. I bjärta färger klättrar husen på klipporna i Ilulissat, en liten by i nordväst tjugo mil norr om Polcirkeln. Här är det mörkt under 2/3 av året, så färgen behövs! Hör också om tvångsförflyttningarna på Grönland. Hela byar utraderades när kolindustrin upphörde. Istället byggdes grå betonghus i Nuuk, s k "block" som idag står med vittrande rappning och som dras med stora sociala problem. Men Nuuk har stora planer för framtiden. Nu byggs det höghus med fräcka detaljer; man vill bort från problemområdena i stadens utkant. Och, igår, den 11 september, högtidlighölls minnet av dom som föll offer för terrorattackerna mot World Trade Center i New York. Men datumet 11 september har också en särskild plats i den chilenska historien. Den septemberdagen 1973 spreds TV-bilder över världen på rökmolnen från presidentpalatset i Santiago i Chile och de anfallande bombplanen. Militärkuppen var ett faktum och den en brutala diktatur som följde finns än idag i mångas medvetande. Med åren förändrade diktaturen Chile och chilenarna i grunden. I TV-serien Los Ochenta skildras omvandlingen av det chilenska samhället under 80-talet. Serien blev en stor succé och nyligen besökte en av huvudrollsinnehavarna Daniel Muñoz Sverige - då passade Sveriges radios Ivan Garcia på träffa honom inför en föreställning i Hallunda. Dessutom, OBS-essä om den tyska författaren Hans Fallada av Maria Edström. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike. Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen. Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mjölkbonden Malin Sundins berättelse om våndan över att ge upp sin gård fick Gunnel att fälla många tårar. Hon tillhör den första generationen av landsbygdsmigranter. De som bytt byn mot staden. Gunnel Johansson lämnade byn Eldshult i västra Småland på 60-talet och bor numera i Stockholms innerstad. "Det väckte ett spår av dåligt samvete över att jag inte stannade kvar och tog hand om gården. Men också min djupa kärlek till dem som stannar och brukar jorden." Ola Hemström har samlat upp röster och reaktioner som kom in efter programmet "Vem ska ta över gården" i Tendens systerprogram "Svenska berättelser".  Reaktioner som oftast kommit från stadens landsbygdsmigranter. Hör också Malin Sundin berätta om hur det gick med beslutet om framtiden! Gunnel Johansson undrar om det är fler som delar hennes erfarenheter och känslor. Vill du nå henne så maila gärna Tendens på . Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

I Sverige och Tyskland råder olika syn på evidens är det gäller psykoterapi. Det har lett till att tyskarna kan gå i långa psykoterapier på samhällets bekostnad. Studier visar att alla tjänar på det. Psykoterapi är komplicerat att forska om, och olika synsätt finns om hur forskningen bäst ska läggas upp. I Sverige utvärderas psykoterapi på samma sätt som läkemedel genom randomiserade studier med kontrollgrupp. I Tyskland har man öppnat för andra forskningsupplägg och på så sätt anser man sig bättre fånga effekten av behandlingen. Det berättar Falk Leichsenring, professor i psykoterapi vid Justus-Leibig universitetet i Giessen och ledamot av Tyska vetenskapsrådet för psykoterapi. Där bekostas också flera år långa terapier av samhället som en del av sjukförsäkringssystemet. Och enligt Stephan Hau, som är professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är det lönsamt för Tyskland. Socialstyrelsen ska i höst presentera nya riktlinjer för behandling av ångest och depression. Arvid Widenlou Nordmark är enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för riktlinjearbetet. Han anser att ett mer medicinskt synsätt på psykoterapi är bättre, även om han ser brister. Thomas Heldmark Maria Jansson vet@sverigesradio.se   Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Pappa och bollarna. Gudrun Khemiri är fysioterapeut och taiji qigong-instruktör. Efter många års arbete inom psykiatri, beroendevård och med misshandlade kvinnor leder hon nu grupper i kyrkor. Hon har en dröm om att människor ska känna sig hemma i sina kroppar och förstå egna samband mellan tankar, känslor och kropp. Hennes pappa konstruerade broar. Hon älskar ord, opera och ovala former. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Syriska vapenvilan bräcklig, rapporter om att den brutits. Johan-Mattias Sommarström rapporterar. Inger Arenander om den debatt som uppstått om de amerikanska presidentkandidaternas hälsa.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Syriska vapenvilan bräcklig, rapporter om att den brutits. Johan-Mattias Sommarström rapporterar. Inger Arenander om den debatt som uppstått om de amerikanska presidentkandidaternas hälsa.

Aktualiteter

Översättning: Anders Bodegård Uppläsare: Oscar Nilsson Tornborg Diktsamling: "Dikter 1945-2002" Förlag: FiB:s Lyrikklubb 2003 Wislawa Szymborska född 1923 , död 2012 i Polen, fick Nobelpriset i litteratur 1996. Musik Konstantia Gourzi: En liten berättelse Exekutör Lorenda Ramou, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris