SR, P1 2016-10-16

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Journalisten står utanför och betraktar en enorm muralmålning på rivningshuset. Hon går in och möter hyresgästerna som bor kvar. I detta nyskrivna drama skvätter färgerna runt på en sönderfallande samhällsvägg där de mest utsatta människorna skrapas fram. Vi hör barnen som ägnar sig åt så mycket djävulskap och destruktiva handlingar som de bara kan hitta på. Läraren sviker och säger upp sig. Men han är inte ond, bara omgiven av onda saker. Den gamla damen är bekymrad över rymdhunden Laika som dog av skräck i sin kapsel. Hon anser att Gud inte hör oss. Det handlar om trångboddhet i Sverige, men du kanske trodde att du var i ett annat land. Det handlar om hål i livet. Men om du försvinner blir det bara lite mindre av ingenting. Vi hör de maktlösa människorna som agerar i desperation. I rollerna: Journalisten - Gloria Tapia, Läraren - Magnus Strandberg, Förbrytaren - Isa Aouifia, Barbro - Inga Landgré, Pojkarna - Hicham Benkhalfa och Joel Werede, Vessla - Melita Causevic, Jackie - Helena Thornqvist, Stiffe - Oscar Töringe - Olga - Liliana Andersson. Musik: Magnus Strandberg. Ljud: Monica Bergmark. Producent: Dmitri Plax. Dramaturg: Magnus Lindman. Regi: Manuel Cubas. Från i söndags.

Teater, Repris

Stora dramapremiärer av kända namn och helt färsk nyskriven drama i kortare format där debutanter prövar vingarna och utforskar radiodramaformen på nya sätt. Här får du både storslagna klassiska upplevelser och överraskande formexperiment. Från i söndags.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Varför ställde Hallandsposten inga kritiska frågor i nazistintervju? I torsdags publicerade Hallandsposten ett porträtt av en ung nazist från Nordiska motståndsrörelsen. Artikeln fick rubriken "De tillhör inte vår ras" och innehåller allt det mys som i vanliga fall brukar känneteckna lokaltidningars porträtt av traktens frikyrkliga scoutkår. Linus, som nazisten heter, berättar öppenhjärtligt att alla som inte tillhör "vår ras" ska skickas ut. Att det är fel när folk på gatorna protesterar mot hans organisation. Att man inte behöver vara rymdforskare för att förstå att kriminaliteten ökat ofantligt mycket sedan den så kallade massinvandringen började. Utöver att dela ut flygblad är Linus även väldigt förtjust i naziströrelsens studiecirklar där han får mer förståelse för politiken. Reportaget innehåller allt. Förutom en enda kritisk fråga. Reporter: Johan Cedersjö. SVT stoppar ännu en tv-serie efter tvist om kontraktsbrott Produktionsbolag som gör tv på uppdrag av Sveriges Television ska följa de regler som styr public service-bolagen i Sverige. Ingen reklam, inga produktplaceringar och självklart ska inga kommersiella intressen gynnas. Men i somras kunde vi på Medierna avslöja hur produktionsbolaget Road Runner tagit betalt av både fastighetsbolaget och handlarna som exponerades i matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman. Vi kan nu avslöja att SVT ställt in ytterligare en tv-serie från produktionsbolaget och att de ligger i tvist med produktionsbolaget Road Runner om kontraktsbrott. Hur kunde det här hända? Vilken kontroll av leverantörerna görs egentligen och hur säkerställer SVT att det här aldrig sker igen? Reporter: Erik Petersson. Miljöpartistiskt förslag vill säkra svensk public service från kuppförsök Polen, Ungern, Tjeckien, Kroatien. Ja, de blir fler och kommer allt närmare oss. Länderna där utrymmet för den fria och oberoende journalistiken krympt i samband med att ett nytt politiskt ledarskap övertagit makten. Att slå ner på, eller försöka kontrollera journalistik, det har genom historien varit det första steget i en lyckad statskupp. Hur TV-huset i Istanbul i Turkiet i somras attackerades är ett färskt exempel. Men i flera europeiska länder har vi nyligen kunnat se hur även demokratiskt valda regeringar snabbt tagit sikte på mediernas oberoende. Hur stark är egentligen rustningen mot politiskt nycker hos de svenska public service-bolagen. Ja, den frågan kom i nytt ljus i samband med en motion i Sveriges Riksdag. Reporter: Jonna Westin. Sanningen bakom passionerad natt i Bonde söker fru TV4-serien Bonde söker fru skapade i veckan nya rubriker med ord som "sexanklagelser". I onsdags fick vi ser hur två av bönderna, Erik och Sigrid, som ju var för sig ska hitta en partner i klippningen blev som tagna på bar gärning. Dom hade enligt TV4 "upplevt kemi och tillbringat en passionerad natt ihop." Men hur var det egentligen? Var klippningen, romansen, och den så kallade passionerade natten verkligen sanningen? Vi kan inte låta bli att kolla en lite för bra story. Reporter: Johan Cedersjö. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om bland annat ägande och ägarstyrning av bolag. Och hur ska man se på Ericssons kris i det perspektivet, och vilken roll har ägarnas agerande spelat? Gäster är Sophie Nachemson-Ekwall, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, och författare, och Torun Nilson, författare och journalist. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Amine Kakabaveh har skrivit en bok om sin resa från en analfabetisk familj i Kurdistan till ledamot av Sveriges riksdag. Hör om hennes tid som gerillasoldat, och hennes kamp mot hedersförtryck. - De får döda mig, jag kommer aldrig att vara tyst. Ett citat ur den omstridda vänsterpolitikern Amine Kakabavehs bok "Amine - inte större än en Kalasjnikov". I intervjun berättar hon om sin tid i den kurdiska Peshmergagerillan, hennes kamp för flickors rättigheter och hur hon kom till Sverige och blev förortsfeminist och parlamentariker. Gud till salu på Sergels torg På Sergels torg i Stockholm pågår intensiv kommers men också kamp om själarna. Många religiösa gatumissionärer söker sig hit med budskap om syndernas förlåtelse och andlig gemenskap. Vi får besök av Erik Lundström och Mattias Hay som undersökt den religiösa torghandeln och skrivit om den i uppsatsen "Gud till salu". Nye nobelpristagaren Bob Dylans kristna period Bob Dylan har i hela sin karriär lyckats göra sina fans besvikna genom att byta stil, och kanske just därför lyckats göra skillnad. I slutet av 70-talet chockade han rockpubliken med att sprida ett kristet budskap på flera plattor. Hör artisten och låtskrivaren Tomas Andersson Wij om Dylans religiösa sökande i hans musik. - Gud vill att jag ska skriva för hans rike. Det säger 24-åriga Moa Tärneskog, en av de som utbildar sig till journalist på den nya utbildningen Media Tro på Kaggeholms folkhögskola. Men vad betyder det att gå en journalistutbildning med kristen profil? Och finns det situationer när det journalistiska uppdraget krockar med den personliga övertygelsen? Vår reporter Alexandra Sandels har besökt utbildningen. Evangeliska kristna i USA splittrade i stödet till Donald Trump. Efter helgens omtalade video med Donald Trumps skryt om hur han antastat kvinnor, är frågan hur de kristna väljarna förhåller sig till Trump. Och rörelsen är splittrad, det berättar Fredrik Gregorius, lektor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns. Björn Olsen arbetar som läkare vid Akademiska sjukhuset. Där driver han bland annat en klinik för utredningar av fästingburna sjukdomar. Han forskar också om infektionssjukdomar som professor vid Uppsala universitet. Han har otaliga gånger citerats och intervjuats i ämnet smittsamma sjukdomar, inte minst när fågelinfluensan och svininfluensan har dominerat rubrikerna. Björn Olsen säger sig blir arg och ledsen av dumhet i organisationer. Han ser också en skönhet, säger han, i att rasera egna och andras vetenskapliga "sandslott". Lisen Forsberg Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro. Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila? Den nya tekniken skapar nya förutsättningar för vår tillvaro, och väcker inte bara etiska frågor. Filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari, samt nationalekonomen Stefan Fölster, aktuell med boken Robotrevolutionen, diskuterar den framtid som redan är här med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kulturdjur träffar Carlos Romero Cruz, hälsar på hans katt och pratar om en zebrafink. Fågeln har inspirerat till mängder av metaforer och berättelser i konsten och litteraturen. Men hur nära relation kan man få till en fågel som husdjur? Skådespelaren Carlos Romero Cruz skrev en pjäs om sin zebrafink Pontus. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi åker till Polen för att berätta om konflikten kring granbarkborrar och ökad avverkning i unika Bialowiezaskogen. Och så kommer vi grävlingen in på livet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi åker till Polen för att berätta om konflikten kring granbarkborrar och ökad avverkning i unika Bialowiezaskogen. Och så kommer vi grävlingen in på livet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Tommie Séwon sjunger om kyrkan i kroppen och Svenska Psalmjazztrion får psalmer att svänga i dagens program Så skönt att få den fina stunden med så mycket vacker och tröstande sång och musik... Det skriver Berit, som får höra Artur Erikson och Anna-Lena Löfgren sjunga Tryggare kan ingen vara. Och så spelar vi Sam Robson som sjunger How Great Thou Art och han sjunger alla stämmorna i kören - samtidigt!

Andliga frågor

Att inte resignera när tillvaron känns hopplös. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur påverkas våra drömmar av att sova i en säng som åker omkring med oss hela natten och av att borsta tänderna med särskilda örttandkrämer? Vi provar att sova på konsthallen där en installation med robotsängar utforskar drömmar och sömnlöshet, och har med oss forskare som mäter Lenas nattliga hjärnaktivitet. På köpet får vi tips om hur man gör för att påverka och minnas sina drömmar. Dessutom rapporterar vår korrespondent från Haiti, vi hör mer om unika svampfynd i Stockholms tunnelbana, utforskar ny svenskodlad genförändrad potatis, och möter en av årets Nobelpristagare. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

1924 sänds den första väderrapporten i radion. 14 år senare gästar Olof Forsén ett värdshus på Nordkoster. Redan efter några dar är han utled på de andra gästernas besatthet av väderrapporten. Från i onsdags.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Björn Frantzén är en av världens bästa kockar, men nöjer sig inte med två stjärnor. Tävlingsmänniskans krogdröm tändes av en lövbiff, närdes av ett hjärtfel och blommade av vänskap - som fick offras. Han är inte bara en av Sveriges främsta krögare utan befinner sig även på den internationella gastronomiska stjärnhimlen, i en tid då mat blivit populärkultur och kockar besitter samma glans som rockstjärnor.  Men det har kostat. 2008 startar Björn Frantzén en restaurang tillsammans med bästa vännen Daniel Lindeberg, som på bara ett par år skaffar sig två Michelinstjärnor och slår sig in på listan över världens 50 bästa. Men när de satsar på att bli den första restaurangen i Norden att få tre stjärnor börjar det skava rejält mellan kompanjonerna. I dag bär stjärnkrogen endast Björn Frantzéns efternamn och vännernas smärtsamma uppbrott är skildrat i dokumentärfilmen Hunger. Här i Söndagsintervjun pratar Björn Frantzén för första gången ordentligt om filmen och den uppmärksammade "skilsmässan". Även om hjärtfelet som krossade fotbollskarriären och om handgemäng i de internationella toppköken. Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet. Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra.  Agnes Faxén Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

- Nya Syriensamtal inledda men kan man redan nu rädda barnen i Aleppo? - Hur ser Lesbosborna på alla flyktingar på ön? - Om en gigantisk staty i Dakar - Om bakgrundsmusikens frontfigur: Erik Satie - Johan Norberg om rymdentreprenörer - Panelen om SD, M och Wallström Timme 2: - Trollhättan ett år efter attentatet - Public Service med en Dylan-panel - Om satiren som nyhetsförmedlare - Polsk läkare om aborter - Alex Schulman om boken han skrivit om sin mamma - Mark Levengood om Bob Dylan Programledare: Sara Stenholm, producent: Anders Diamant, tekniker: Victor Ubeira

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kontraktsprost Lisa Tegby predikar utifrån temat Samhällsansvar. Gospelkören Bless is more under ledning av Jenny Lindberg. David Bergius, orgel. Från Ålidhemskyrkan i Umeå. "Gör inte skillnad på människor" står det i episteltexten denna söndag. Kontraktsprost Lisa Tegby ser i texterna kraftfulla förmaningar till alla som har mycket. Söndagen handlar om samhällsansvar, den självklara solidariteten. Livet är en gåva vi fått och ska dela. Det finns en befrielse i det, att inte vara ägd av sina ägodelar. Lisa Tegby. Med de senaste årens diskussioner om hur många flyktingar Sverige kan ta emot och om man ska få tigga, tycker Lisa Tegby, att uppmaningen att dela med sig är extra aktuell. - Den som läser texterna kan inte säga att kyrkan bara ska ägna sig åt det andliga. Det andliga handlar om både relationen till Gud och relationen till människor. Att vara kristen är också att höja sin röst och kyrkan ska vara både en böneplats och en samhällsaktör. I gudstjänsten från Ålidhemskyrkan i Umeå predikar alltså kontraktsprost Lisa Tegby utifrån temat Samhällsansvar. Gospelkören Bless is more sjunger under ledning av Jenny Lindberg. David Bergius spelar orgel. Texter5 Moseboken 24:17-22 Jakobsbrevet 2:1-8 Lukasevangeliet 19:1-10 ... gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus.  Jakobs brev i Nya Testamenten, kapitel 2, vers 1. MusikYou've Got a Friend (C King) Gud, från ditt hus (Sv Ps 288) Sjung till Guds ära (Psalmer i 2000-talet 801) Jag går på livets väg (H Corneskog) Blessed Be the Name of the Lord (C Eggleton) Jesus från Nasaret (Sv Ps 39) I Need You to Survive (H Walker) Our Father (F Hammond) Guds kärlek är som stranden (Sv Ps 289) För att du inte tog det gudomliga (Sv Ps 38) Every Praise (H Walker) MedverkandeLisa Tegby, predikan och liturgi Georg Fors, textläsare Erik Landin, textläsare Samuel Appiah-Kubi, förebedjare Bless is more, sång Frida-Emelia Nestander, solist Jenny Lindberg, körledare Gustaf Lundell, piano David Bergius, orgel Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten Tekniker Mikael Lindberg och Magnus Kjellsson Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Det har stormat kring företaget Uber. I Sverige lades samåkningstjänsten Uber pop till slut ned. Men många förare dömdes. Vilket ansvar tar Uber och hur påverkar företaget arbetsmarknaden? När samåkningstjänsten Uber pop lanserades i Sverige blev den snabbt populär. Det behövde inte längre kosta så mycket att ta sig hem från krogen som med vanlig taxi. Det fanns bara en hake. Tjänsten Uber pop var inte laglig. Efter 600 dagar lade företaget ned den. Men förarna fick ta smällen - omkring 60 har hittills dömts i domstol. Kaliber idag handlar om det världsomspännande företaget Uber och deras förare - både i Sverige och i USA där allt började. Vi är i Stockholms tingsrätt en solig dag. Daniels fall ska upp i rätten: för första gången i sitt liv ska han stå inför en domstol, efter att ha kört som förare för Uber Pop. Och därför är han misstänkt för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen. Eftersom Daniel vill vara anonym har vi låtit en annan person läsa in vad han säger - För mig känns det så här: det här borde vara den lyckligaste tiden i mitt liv. Jag blev pappa för två veckor sen. Och här står jag, åtalad för ett brott, efter att ha kört för Uber som jag trodde var ett lagligt jobb. Det känns så konstigt. I hela mitt liv har jag aldrig varit i domstol eller blivit åtalad. Daniel körde för företaget UBER som på bara några år gick från noll till att bli en av världens största aktörer på taximarknaden. Ett företag som hyllats av resenärerna, men är illa sett av den etablerade taxinäringen. Uber har vuxit sig allt större genom låga priser och att tjänsten är enkel att använda. Men de har fått kritik för aggressiva affärsmetoder och att de brutit mot lagen. Kaliber handlar idag om dom som får betala priset för billiga resor och lagbrott. Vad händer med förarna som körde för Uber pop i Sverige och vad är det som gör att Uberförare i New York protesterar utanför UBERs kontor där? Följ med till UBERs hemland USA och till Europakontoret i Amsterdam. Men vi börjar på ett informationsmöte i Stockholm förra sommaren. "Jättekul att ni är här för att lyssna på oss. Vi... jättekul liksom, vi har gjort Uber pop här sen i september och det funkar fantastiskt bra. Så..." Han som pratar är i 25-årsåldern och står i en konferenslokal på ett hotell i Stockholm. Åhörarna som har kommit hit är framförallt män mellan 25 och 50 år, de flesta med utländsk bakgrund. De är här för att höra hur det är att köra Uber pop. Startade 2010 i USADet omtalade företaget Uber startade 2010 i San Fransisco i USA och skakade då om taxivärlden med sin tjänst. Med den nya digitala tekniken behövde man inga taxiväxlar, köer eller kontanter. Nu finns företag med liknande tjänster men UBER är överlägset störst. Ubers affärsidé är att via en app i telefonen sammanföra privatpersoner med förare som vill köra dem. Med ett enkelt knapptryck kan man beställa en bil till den geografiska position man befinner sig på och få en uppgift på om hur mycket resan kommer att kosta. När Uber började etablera sig i Europa mötte företaget på motstånd i många länder. I till exempel Frankrike protesterade andra taxiförare och brände bildäck. Men för Sverige som haft en avreglerad taximarknad sedan 1990 var det lätt för Uber att etablera sig. Här kan i princip vem som helst starta ett taxibolag och det får finnas hur många taxibilar som helst. Man skulle kunna säga att Ubers förarna är frilansare och i Sverige ska alltså alla ha taxiförarlegitimation. Men när Uber lanserade tjänsten Uber POP under hösten 2014 vände man sig till privatpersoner utantaxiförarlegitimation och då blev det mycket uppståndelse. Tillbaka till Ubers representant som står där på rekryteringsmötet: "Jag tänkte göra en snabb presentation om den här tjänsten Uber och Uber pop. Uber är ett teknikföretag, många tror att vi är ett taxiföretag men det är vi inte. Det vi är hör för att prata om idag är inte en taxitjänst, det är en samåkningstjänst. Vi har även taxitjänster." Det är alltså som samåkningstjänst som Uber försöker lansera Uber POP. Vanliga privatpersoner utan taxiförarlegitimation och taxitrafiktillstånd började skjutsa kunder i egen bil. Pop-resorna var enligt företaget 60 procent billigare än vanlig taxi. 80 procent av notan gick till föraren som skulle stå för bil, bränsle, försäkring och skatt, Uber tog 20 procent. "Vi har gjort det här sen september. Hundratals förare som kör, funkar väldigt bra, vi har ingen press från skatteverket eller polisen. Det funkar bra..." Olagligt med Uber pop i SverigeMen bara två månader efter att det här mötet hölls kom den första tingsrättsdomen om att det var olagligt att köra för Uber POP. Men trots det fortsatte Uber med sina informationsmöten för att locka förare dit. Daniel var en av dem som gick på mötet. Vid den tidpunkten hade Daniel ett jobb: att dela ut tidningar mellan 02 och 04 på natten, sex dagar i veckan. Han och hans fru hade fått veta att de skulle bli föräldrar och han behövde ett nytt jobb. En kompis tipsade honom att han kunde köra Uber POP. Det här var alltså efter att den första domen fallit och ändå fortsatte Uber att rekrytera förare till tjänsten. - Vi blev alla lurade och vi blev alla utnyttjade. Varför ger man folk ett jobb ifall de vet att de kommer att dömas i domstol? I november i fjol blev Daniel stoppad av polisen när han körde för Uber pop. Han fick höra att han var misstänkt för olaga taxitrafik. - Jag åkte till Uber och sa: hey, jag har blivit stoppad av polisen: man kan inte göra så här, skjutsa folk mot betalning i Sverige. Då sa Uber så här: Nej, polisen försöker bara stoppa dig. Domstolen ska först bestämma sig. Så du kan fortfarande köra Uber pop till dess att domstolen säger att vi måste stänga ner. Daniel litade på Uber, men blev stoppad en gång till av polisen och den här gången slutade han för gott. - Jag är fortfarande så ny här i Sverige. Jag känner inte till lagarna här. Om jag visste att Uber pop var olagligt så skulle jag aldrig ha kört för Uber pop. I rättssalen där rättegången mot Daniel hålls, håller kammaråklagare Hans Ranholm sitt slutanförande. Och där får företaget Uber sig en känga: "Man ska som grundregel inte tala illa om någon som inte befinner sig i rättssalen, som inte kan försvara sig. Men jag tror inte att det är en alltför stor överdrift att säga att det sätt som Ubers verksamhet genom den här Uber POP-appen, den var inte så snygg. Det är utan tvekan så att XX och en hel del andra som anmälde sig som förare har blivit utnyttjade." "Det är ett utnyttjande"- Hej! - Välkommen! Hos trafikpolisen i Solna har polisinspektör Anders Thonfors förhört ett 80-tal av de förare som blivit åtalade för bland annat olaglig taxitrafik efter att ha kört för Uber pop. Anders Thonfors har arbetat som polis i 30 år och han är förbannad på hur Uber har hanterat förarna. - Ja, det är ett utnyttjande av de här människorna, ett bondfångeri. Det handlar ju om att tjäna pengar och inget annat. Man har utnyttjat dem och de har ingen chans själv att sätta sig in i vad är det för lagar och regler som gäller i Sverige. Det har de inte fått någon information om, i vart fall ingen som de har förstått. Uber har ju sagt till förarna inom Uber pop att fortsätta att köra trots att tingsrätten i första skedet sa att det var olagligt, liksom Transportstyrelsen att det stred mot lagen. Vad tycker du om det? - Lagtrots. Punkt. Det är väl inte så mycket att säga om det. Man struntar i vad myndigheter säger, man fortsätter. Trafikpolisen har redovisat ett drygt hundratal fall i Stockholm och Göteborg. Kalibers granskning visar att hittills har cirka 60 män dömts i tingsrätten för att ha kört för Uber pop. I mars i år kom den första vägledande domen i hovrätten. Den man som dömdes då fick dagsböter för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen. Uber pop blev särskilt populärt bland unga. Men Uber pop fick också mycket kritik under den tid som den existerade i Stockholm och Göteborg. När vi gjorde jobb om Uber pop för Sveriges Radio förra sommaren så sa tre av tio förare öppet till oss att de inte betalade skatt. På det här rekryteringsmötet som vi då besökte med dold mikrofon så var Ubers representanter noga med att understryka att de inte skulle lämna in inkomstuppgifter om Uber pops förare till Skatteverket. "Vi betalar skatt för vår del som vi tjänar på det här. Du bestämmer själv vad du ska göra med dina pengar. Den enda som känner till att du tjänar pengar är Uber och det är du. Det är ditt eget ansvar hur du eventuellt deklarerar det här. Så ni lämnar inga uppgifter till skattemyndigheterna? Nej." Det är förarnas eget ansvar att betala skatt, men flera av dem som vi talat med har tolkat Ubers information som att de inte behöver det. Enligt Skatteverket har man fram tills nu upptaxerat 280 personer som körde för Uber pop. (Uppdaterad siffra samma dag som programmet sändes: 304 st). De får alltså betala restskatt för sina inkomster från Uber pop. Efter all kritik om skatten gjorde Uber det möjligt för förarna att genom appen skicka inkomstuppgifterna direkt till Skatteverket. Men det är fortfarande upp till föraren att göra det. Uber pop lades ned i SverigeNyheter från EKOT 11 maj 2016: "Uber pop läggs ner" Motståndet blev för stort: i maj i år lades Uber pop ner i Sverige och idag har Uber i Sverige endast tjänster där legitimerade taxiförare kör på uppdrag av företaget Uber. Så är det också i New York, USA. Idag är det bara legitimerade taxiförare som får köra i själva staden New York. Men där har Uberförare börjat protestera mot företaget och opinionsbildare känner en oro över hur Uber ska påverka arbetsmarknaden i stort. Vi åker dit för att se vad som hänt de här sex åren då Uber har funnits. Hur har företaget Uber påverkat den amerikanska arbetsmarknaden? Vi åker taxi med Uber. I appen knappar vi in var vi vill bli hämtade. "Okej, det är Leonardo som kommer..." Vi åker in till Manhattan och här, inne i de trendiga kvarteren i Soho är det många som använder tjänsten. Uber har blivit det självklara valet för många unga, som sociologistudenten Kelthy More som använder Uber istället för vanlig taxi. - Jag använder mig av Uber främst I city och det är som ersättning för taxi. Det är mycket bekvämare. Du behöver inga kontanter och det är mycket lättare när du kan nå någon genom en app i mobilen. Varför använder du Uber istället för taxi? -Du måste vänta på en taxi och kolla om det kan komma en. Uber är mer kontrollerat och du får en inom några minuter. (- I primarly use Uber here in the city and it's a substitution for a cab or a taxi. And it's a lot more convenient, you don't have to have cash on you, and it's an easier way than you can always someone on your phone. Why are you using Uber instead of a cab? - A cab you have to wait, and hail a cab to see if it is coming. And Uber, you are just gonna have one and it's more controlled because you can call when you want to and it gonna be there in a few minutes.) 36 000 förare i New YorkOch Uber har vuxit snabbt: på sex år har Uberförarna gått från noll till 36 000 i New York och därmed tagit upp konkurrensen om passagerarna med de klassiska gula taxibilarna . Enligt bedömare låg företagets marknadsvärde på mellan 60 och 70 miljarder dollar i fjol. Den 40-årige grundaren Travis Kalanick är idag en av USAs hundra rikaste personer. Uber har också blivit ett av de bolag som många tar upp som exempel i den nya delningsekonomin som kan förklaras med olika sätt att hyra, dela och låna saker istället för att äga dem. Vissa menar att delningsekonomin kan komma att förändra sektorer inom samhället och på det viset kan den här nya ekonomin få stora politiska konsekvenser. Under vår resa i USA intervjuar vi 25 Uberförare. Många gillar flexibiliteten i jobbet, men tycker ersättningen är för låg och att det är svårt att påverka företaget. Reporter:" Just nu så står vi på en gata mitt i Chinatown och väntar på en förare som ska ta oss på en tur till Brooklyn. Vi har pratat med ganska många förare när vi har varit ute och åkt. De har inga problem att åka med oss som kunder men när vi väl vill slå på mikrofonen och göra en intervju, är det svårare. Nu tror jag att han kommer här, ja perfekt!" Han heter Salman och han och hans förarkollegor på Uber har börjat organisera sig. I januari bestämde sig Uber plötsligt för att sänka priset på resorna, vilket genast drabbade förarna eftersom de kör på provision. Salman var en av de som var med och protesterade utanför Ubers kontor i Queens. Men det gav inte mycket effekt. - De gjorde inget, de agerade inte. När anställda strejkar runt om i världen pratar ledningen med dem. Även om de inte kan lösa problemet så diskuterar de I alla fall med dem. (- But they didn't take any action. Even they didn't talk about this. When the employees go on strike everywhere in the world, the management talks with them, they discuss with them, they are addressing their problem, if they can not solve the problem: at least they can discuss with them. ) "Jag har inget val"Salman säger att Uber, till skillnad från andra företag vars anställda inte är nöjda, inte ens brydde sig att ta diskussionen med förarna, men så är de ju inte anställda utan partners. Han känner sig inte nöjd med att jobba för Uber. - Jag gillar det inte, men jag har inget val, därför gör jag det. Uber är ingen god arbetsgivare. Jag säger det om och om igen. För de tar inte hand om sina förare, de tar inte hand om dem som tjänar pengar åt dem. (- In short I don't like it, but I have no choice therefore I am doing it. UBER is not a good employer. I am saying again and again they are not good employers Because they are not taking care of the drivers, they are not taking care of the people that is earning for them.) I ett blogginlägg förklarade Uber att man sänkte priserna för att få fler kunder, men man medger också för oss att kommunikationen till förarna kunde varit bättre. Vi åker till huvudstaden Washington DC, Här har Ubers tjänst, som liknar Uber POP i Sverige, kommit att bli ett alternativ till en dåligt utbyggd kollektivtrafik och ett taxisystem som många är missnöjda med. Här på stationen träffar vi 23-åriga Rashmie som väntar på ett tåg. Hon tycker att Uber är ett smidigt sätt att ta sig runt i sta'n och använder tjänsten 3-4 gånger i veckan: - Det kan vara svårt att ta sig runt, speciellt inne i city, då är det bra med Uber. För folk i utkaterna som ska in till downtown kan det ta för lång tid med tunnelbananan eller bussen. Och det är dyrt att köra med egen bil. Jag tycker Uber är bekvämt. Har du funderat på arbetsvillkoren för förarna? -Jag måste erkänna att jag aldrig tänkt tanken. (- Especially in a city like DC, it could be difficult to get around, Uber could be a good option. In DC a lot of people live in the outskirts in the city and need to go to the downtown. With a Metro and the bus it can take a long time. But it is also expensive to drive your own car. I find Uber to be pretty convenient. Have you been thinking of the working conditions for the drivers of Uber? - I must admit that that had not crossed my mind.) Liten sektor, men den växer fortNågon kilometer från Capitol Hill där kongressen ligger, finns en av USAs största banker, JP Morgan Chase. Där träffar vi Fiona Greig, som är chef för en av bankens analysenheter. JP Morgan Chase har tittat på hur många av deras sex miljoner kunder i USA som får inkomster från delningsekonomin, som Uber. Av dem drygt 3 procent som fått inkomster från denna sektor under de senaste tre åren. En liten andel, men ökningen var ändå dramatisk säger Fiona Greig. -Vi pratar om en liten sektor, men den växer väldigt fort. (- We have talking about a small sector! It is growing very, very fast.) Fiona Greig ser fördelar med att delningsekonomin ger fler jobb, med låg tröskel som hjälper folk att komma in på arbetsmarknaden. Det är bättre att få en egen inkomst istället för att låna av familj och vänner eller att ta ytterligare lån via kreditkortet. Men nackdelarna ser hon också: att de här jobben inte direkt ger fördelar som hälsoförsäkring eller pension. Fiona Greig tror att den här sektorn på vissa sätt kan göra arbetsmarknaden mer effektiv. - För den som blivit av med jobbet kan man till exempel köra Uber i väntan på att hitta ett riktigt bra jobb, istället för att ta första bästa, säger Fiona Greig. (- Rather, than, when I lose my job I take any job, I can actually be more patient because I have source of income from driving selling, and I can wait for the better match. It can actually make that market more efficient. ) I New York jobbar Uber-föraren Salman vidare i sin bil. Han har en examen i marknadsekonomi från hemlandet Pakistan och jobbade som säljare i hemlandet Pakistan, men han har svårt att hinna söka andra jobb. För att kunna försörja familjen jobbar han 12-13 timmar om dagen, sex till sju dagar i veckan, från ett på dagen till 01-02 in på natten. Dörren till det amerikanska näringslivet förblir stängd. -Jag har ingen annan möjlighet. Jag har försökt att få ett jobb men ingen är beredd att ge mig det. Jag har en examen. Jag har försökt i Virginia, jag har försökt i New York, men ingen är beredd att ge mig ett jobb. Det är därför jag kör. (- But I have no other option, I tried to get some job, but nobody is ready to give med a job over here. I have a MBA. I tried, I tried in West Virginia, I tried in New York - nobody is ready to give me work. Therefore I am driving.) I somras blev Salman påkörd av en lastbil. Som tur var skadade han sig inte, men det gjorde bilen. Bilen var försäkrad, men under de två månader som bilen var på verkstaden och försäkringsbolaget redde ut vem som skulle betala kunde han inte jobba. Han och hans fru och de två barnen fick leva på kreditkorten. Hur överlevde du under dessa månader? -Med kreditkortet. Hur lång tid kommer det ta att återbetala det? - Kanske lång tid, två-tre år? (So how did you survive during those month? - With the credit card I said to you So how long will it take you to repay it? - Maybe long time, I was not expecting this much, it will take more than 2-3 years?) Så Salman räknar alltså med att det kommer ta två-tre år att betala skulden. En arbetsmarknad i förändringDet här är ett exempel på den riskförskjutning som många pratar om när arbetsmarknaden förändras på det här sättet. I den ekonomiska modell som Uber jobbar efter, där är förarna utbytbara om de inte får höga ratingpoäng. Idag finns en oro att Ubers arbetsmodell ska sprida sig till andra sektorer på arbetsmarknaden som tillverkningsindustrin eller restaurangbranschen. Eftersom förarna inte är anställda kan Uber med en enkel knapptryckning sänka priset eller stänga av en förare från plattformen. Då kan det röra en förare som kan ha tagit ett lån för att köpa en bil, bara för att kunna jobba för Uber. Det är något man har märkt på organisationen Coworker, som försöker organisera arbetare som jobbar "on demand" alltså: vid behov. Michelle Miller är en av grundarna till Coworker och här ingår bland annat 5000 Uberförare från hela landet. För ett år sen fick hon leda ett seminarium om de här frågorna tillsammans med president Barack Obama om de här frågorna. Michelle Miller säger att det är allt vanligare att arbetarna inte är anställda utan sitter så här på lösa kontrakt. -Det är verkligen en trend I ekonomin där alltfler företag försöker få folk att jobba för dem, få sina företag att växa utan att ge dem en anställning. -Så som situationen är tänker jag allt oftare på att det som sker i Uber sker för allt fler arbetare i det här landet. (- And it is really a broader trend of the economy where more and more companies are trying to get people to work for them, to perform their work that they need, to grow their companies, without directly employing them. - What the situation actually is, I often think about Uber, in particular, as more of a structural story as what is going to happen to a lot more workers in this country.) Hon säger att Uber-förarna tydligt har märkt av prissänkningarna som gjordes i januari. De har förlorat mellan 100 och 200 dollar varje vecka. - De är redan lågavlönade från början, de lever ur hand i mun, så få mindre betalt kan verkligen få dig att hamna i en skuldfälla. (- These workers are low wage workers to begin with, these are workers who probably live pay check to pay check if that. And so, missing that amount of money, really puts you on a cycle towards debth.) Uber lockar förare med formuleringen: bli din egen chef. Men i själva verket styrs förarna av Ubers effektiva datasystem, en algoritm som kan ge bonus till den förare som kör mycket men som tillfälligt stänger av den förare som tackar nej till en körning. Men de träffar aldrig någon chef och det här gör något med den här yrkesgruppen menar Michelle Miller. - Det här är de verkliga konsekvenserna av vad som händer när vår arbetsmarknad och säkerheten för arbetare bestäms av en uppsättning av algoritmer och beslut om vinst. Och det finns inga skyddsnät för de här arbetarna. De kommer fortsätta att arbeta för de är desperata. De har inte mycket val. Skillnaden mellan att arbeta och inte arbeta, är att äta och inte äta. (- This are the real life impacts of what happens when our labor market and labor security is determined by a set of algorithms and profit decisions. And there is no safety nets underneath for these workers to see that there are safe. They will continue to work because they are desperate, and they don't have a lot of choice. The difference between working and not working is eating or not eating. ) - Förut hade arbetsgivaren ett ansvar gentemot sina arbetare: om det hände en olycka på en byggarbetsplats så var det arbetsgivaren som stod för omkostnaderna. Så är det inte idag i exemplet Uber, menar Michelle Miller: nu har risken har förflyttats från företagen till de individer som utför jobbet. (- The risk used to sit with your employer and your government, the financial risk used to sit with them, for taking care of you if something went wrong, and now all of this risk has shifted on to these individuals. ) Andra sektorer påverkasMichelle tror att Ubers sätt att fungera kan komma att påverka arbetsmarknaden i stort och där ser hon en stor utmaning hur man ska hantera det. - Jag tror att den viktigaste lärdomen är att Ubers ekonomiska struktur kommer att påverka många andra sektorer. (- I think what is important here all of this: Uber is an economic structure which is going to infiltrate multible other sectors.) Tillbaka till Uber-föraren Salman som engagerade sig i protester mot företaget. Han har bjudit in oss till sitt hem i Queens. Barnen leker i vardagsrummet, dottern är 4 och sonen 1 år gamla. Salman säger att det är för barnens skull som han kämpar som Uberförare. - Jag kämpar för dem och för mig, men ja, jag gör det för barnens skull. (- I think that I am struggling for them for me and for them as well... so I am doing for them. So if I am not taking care in their activities but I am doing my part.) Hans fru Naila förklarar att hon ibland känner sig som en ensamstående mamma, eftersom Salman så sällan är hemma. - Det är tufft att vara gift med en Uber-förare. Jag måste vara väldigt förstående. Men ska jag vara riktigt ärlig vill jag inte att han ska jobba för Uber mer. Jag vill inte att han ska köra taxi. Jag vill att han ska göra något bättre. (- For a woman I must say its tough to got married with a Uber driver! Cause they don't have much time and you have to be patient and you have to be very you know... You have to be really understanding. Should I tell you the truth? I don't want him to work with Uber no more. I don't want him to drive the cab no more. I want him to do something better. ) Uber drog in som en tsunamiVi lämnar familjen I Queens. Vi får åka med Uberföraren Dean Barry, som jobbat länge som taxiförare. - Uber drog in på marknaden som en tsunami. (- Uber came in to the market like a tsunami.) Han beskriver Ubers etablering i USA som en tsunami. - Ingen visste riktigt vad det var och de tog över. (- Nobody know what kind of business it was and it's taking over.) Han själv tycker att flexibiliteten är det bästa med att köra Uber, att han själv kan välja när han ska köra och när han ska vara ledig. - Jag gillar flexibiliteten i jobbet, du kan jobba när du själv vill, du kan till exempel parkera bilen i garaget och gå hem när du själv vill. Jag känner till många som slutar köra för de gula taxibilarna, eftersom intäkterna blir mindre. (- Because the flexibility of the job, you work any time you like and you stop any time you like. If you don't make enough you have to drive work many hours. But you have the flexibility to go and leave the car in the garage. And come home, those kind of things, are a lot of people are leaving the yellow cab because is a shift to shift to shift situation. Because the revenue of the yellow cab is going down.) Men Uber är inte det enda företag han kör för. Som förare måste man vara tillgänglig på alla taxiföretags appar överallt för att få ihop tillräckligt med körningar. På instrumentbräden har han fullt med telefoner och skärmar för att hänga med. Att köra taxi i New York är som att köra ett flygplan säger han. Dean Barry tycker att Uber måste betala förarna mer. Vissa dagar måste han köra 25 till 30 mil för att få ihop förtjänsten och det är för mycket. -Det är mycket körning. (-It's lot of driving in Uber.) Under vår resa i USA intervjuar vi 25 Uberförare. De flesta är nöjda med flexibiliteten i arbetet, men tycker att ersättningen är för låg och de anser att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation. "Förarna är mycket viktiga för oss"På plats i New York får vi besöka Ubers huvudkontor, men någon intervju får vi inte göra. Väl hemma i Sverige får vi reda på att vi är välkomna till Ubers Europakontor i Amsterdam. Europakontoret ligger i ljusa lokaler i centrala Amsterdam. Vi passerar ett pingisbord och en hörna med soffor och TV-spel. De runt 300 anställda, de flesta i 25-30-årsåldern. 31-årige Pierre-Dimitri Gore-Coty som är högsta chefen på stället och en riktig senior i Uber-sammanhang har inget eget rum utan även han sitter och jobbar i ett öppet kontorslandskap. Vi frågar hur Uber ser på förarnas betydelse? - Förarna är mycket viktiga för oss eftersom de är våra kunder. Vi säljer den tekniska plattformen till dem. Vi ser dem som våra nyckelkunder. (-The drivers are extremely important for us because they are our customers. So essentially we are selling to drivers to use the technology platform, we are selling to them. Obviosly we see drivers as our key customers.) Pierre-Dimitri Gore-Coty ser alltså förarna som kör för Uber, framför allt som kunder, och inte som representanter för företaget. Om de inte är nöjda kommer de sluta använda appen. Vi frågor om Ubers affärsmetoder, de upplevs av många som aggressiva, hur ser han på det? - Jag vet att många upplever Uber på det sättet. Den snabba expansionen kan uppfattas som aggressiv. (- I know many people perceive uber like that. I think for me the aggressive comes on the back on two things, the company has expanded enormously quickly.) Han menar att Ubers snabba expansion kan uppfattas som aggressiv samtidigt som man har gett sig in i en bransch som på många håll i Europa är kraftigt reglerad med till exempel taximonopol. Viktigare att titta framåt än bakåtHan tar upp de protester som varit mot Uber från taxiindustrin i europeiska städer där det funnits ett taximonopol och en reglerad marknad. - Vår historia är bredare än så, det handlar om teknik. (- We feel our story is broader than this, it is technology.) Under intervjun pratar Pierre-Dimitri Gore Coty mycket om att framtiden snart är här, och om att många ägnar för mycket tid åt att titta bakåt än framåt. - Till viss del är det för mycket fokus på att titta bakåt istället för framåt, dit framtiden är på väg. (-Too much focus to some extent on looking backward instead of looking forward where the future is headed. ) Ledsen för de åtalade förarnas skullI Sverige har Kalibers granskning visat att runt 60 män har åtalats och dömts för att ha kört för Uber pop. Förarna fick ta smällen, åklagare och polis går så långt att de säger att det är ett utnyttjande. Men vad säger Ubers Europachef? - Jag kan inte säga mycket mer än att jag är ledsen för vad de har fått gå igenom. (-I can't say much but I am sorry for the drivers who had to go through that.) Uber har i vissa fall betalat advokat och böter åt förarna. Och Gore-Coty beklagar att enskilda förare har drabbats och vi frågar om de hade räknat med den här risken när de introducerade Uber pop i Sverige? - Vi trodde aldrig att det skulle gå så långt för de enskilda förarna. (-At no point we thought that it would go that far for the individual drivers.) Väntade på slutliga beslutetMen varför fortsatte de trots att transportstyrelsen först sa att det var olagligt och sedan förarna börjat fällas i tingsrätten? - Ja, men samtidigt är de komplexa beslut, eftersom vi inte hade det slutliga juridiska beslutet. (- Yes but on the same time those are complex decisions when we don't have final legal decision.) Uber ville få saken prövad i högsta instans och samtidigt var tjänsten populär och både fler kunder och förare anslöt sig. - Vi ville vänta på det slutliga beslutet från domstolen. (- I think that we had to wait for the final decision from the court. As far that I can say, when you have appeal the final decision, no final verdicts actually have been made.) I Frankrike har över 200 förare åtalats och dömts för olaglig taxitrafik efter att ha kört Uber pop. Men här åtalades och dämdes även själva företaget och ansvariga chefer. Pierre-Dimitri Core-Coty och hans chefskollega i Frankrike, dömdes i nu i somras till böter för att ha drivit en olaglig transportservice. I dag har polisen i Sverige också inlett en förundersökning gentemot företaget Uber som, vad Kaliber erfar, rör just beställaransvaret: att Uber drev tjänsten Uber pop trots att det går emot lagen. Ingen person är misstänkt för brott i nuläget. Pierre-Dimitri Gore-Coty säger att man tar den svenska förundersökningen på stort allvar. - Vi tar det här på stort allvar och följer processen och utredningen. Vi samarbetar med åklagaren och myndigheterna. Tror du det kommer bli på samma sätt som i Frankrike? - Jag vet inte. Det får framtiden utvisa. (- We take this extremely seriously, we are following the process and the investigation we collaborate with the public prosecutor, the public authorities to get to the end of the process, hopefully. Do you think that we will see the same situation that you were facing in France this very year? - I don't now, future will tell.) "Det känns smärtsamt"Tillbaka i Sverige och föraren Daniel igen. Idag faller hans dom och vi träffas för att höra hur det har gått. Vi ringer till Stockholms tingsrätt. "Domen kom för en halvtimme sen. Då döms han för olaga taxitrafik och brott mot taxitrafiklagen. " - Det känns svårt när du äntligen har fått ett jobb och du jobbar där och sen så blir du åtalad - jobbet du har haft är olagligt och du blir dömd för det. Så, det känns verkligen smärtsamt just nu. Men, men, sån't är livet. Du måste ändå gå vidare. Känslan av att bli dömd i domstol, jag känner mig som en fånge. Det känns smärtsamt. För mig blir det att lära sig en läxa: att inte lita på någon. - Jag har läst så mycket om Sverige som land, att Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i Europa. Jag trodde aldrig att företag som Uber kunde finnas här. Det här blir en lärdom om att aldrig lita på någon. Vi har pratat med flera dömda förare och domen är inte det enda som påverkar dem. Det handlar till exempel om att de blir av med körkortet under en begränsad tid, de förlorar jobbet, de får nej när de ansöker om att bli taxiförare och på grund av att de är straffade får de vänta upp till två år extra på ett svenskt medborgarskap. I Solna jobbar polisinspektör Anders Thonfors vidare med sina utredningar om förare som kört för Uber. När vi tittar tillbaka på den här perioden om några år, vad tror du att vi kommer komma ihåg av det? - Ja, ett exempel på hur man inte ska ha det. Man kan ta med sig teknikförändringarna till framtiden och modernisera. Men Uber är väl ett bra exempel på hur man inte ska ha det. Betänk om man hade så på andra områden i samhället, då hade vi ju inget samhälle kvar av det samhälle vi känner nu. Det blir det nå annat samhälle. Vad blir det för samhälle då? - Ja, vad ska vi kalla det för? Vilda västern? Som man hade på 1800-talet. Fast i nutid. Reportrar: Karin Wettre och Maria Ridderstedt Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans program ska vi snurra hundra år tillbaka i tiden och ta en titt på en kvinna som skulle kunna kallas för USA:s första supermodell - Audrey Munson. Audrey Munsons proportioner ansågs vara perfekta. Hon jämfördes ofta med den kända grekiska marmorstatyn Venus de Milo, som numera finns på Louvren i Paris. Och för exakt hundra år sedan, 1916, gjorde denna likhet med en grekisk gudinna henne till en storfavorit bland dåtidens kända skulptörer, som blev alldeles till sig i trasorna över denna kvinna som de nästan slogs om att vilja avbilda. Än idag finns resultaten att se över hela USA - i Washington D.C, Jacksonville Florida, Atlanta, Georgia. Men framför allt i New York. Det är till exempel bara Frihetsgudinnan som slår Audrey Munson ifråga om höjd. En nästan åtta meter hög skulptur, baserad på Audrey Munson, och tillverkad av förgylld brons, tronar nämligen på det fyrtio våningar höga, och mycket pampiga, "Manhattan Municipal Building", New Yorks kommunhus, på nedre Manhattan. På natten glimmar hon i skenet av starka strålkastare. Statyn, som är gjord av Adolph Alexander Weinman har titeln "Civic Fame" (det vill säga en hyllad stadsmedborgare, ungefär) och har beskrivits som "elegant och ovanligt charmerande". Men det är långt ifrån det enda stället där man kan se Audrey Munson avbildad. Statyer av henne finns på New York Public Library, ovanför fontänen på Plaza Hotel, vid brofästet till Manhattan Bridge och vid entrén av Brooklyn Museum. Bland annat. Audrey Munson finns kort sagt både lite här och där i staden, om man tittar efter. Hon hyllades och och kallades för "konstnärsateljéernas drottning" "den mest perfekta kvinnan i världen" och "Miss Manhattan". Hon fick skriva tidningskrönikor, där hon gav goda råd om skönhet och mode. Även om hon inte deltog i tiden suffragettrörelse, så fördömde hon korsetten, och manade kvinnor med ambitioner att bli modell, att tänka på yrket som en business. Men efter att ha hyllats och kallats för "konstnärsateljéernas drottning" "den mest perfekta kvinnan i världen" och "Miss Manhattan", så föll Audrey Munsons namn, och gärning, i glömska. Redan på sin fyrtioårsdag blev hon intagen hon på ett mentalsjukhus. Där förblev hon ända fram till 1996, då hon avled, 104 år gammal. Men under senare år har alltfler börjat fråga sig vem som egentligen döljer sig bakom alla dessa statyer i New York. I veckans program pratar vi med författaren och journalisten James Bone, som i våras gav ut boken "The Curse of Beauty". När han för tre år sedan förstod att det var Audrey Munson som man kunde se i många av New Yorks statyer blev han intresserad och började titta närmare på Audrey Munsons spännande liv. Vi träffar också konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning "Everything", som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Och så pratar vi med filmregissören Sara Broos, aktuell med filmen "Speglingar" som handlar om relationen mellan henne och hennes mamma, konstnären Karin Broos. I hela sitt liv har Sara Broos figurerat i sin mammas bildkonst, men med sin film vänder Sara Broos på blicken och riktar sin filmkamera mot sin mamma istället, för att förstå både henne och sig själv bättre. Veckans gäst är Karin Smeds, stylist och modechef på Cover Magazine. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Anneli Lindmark, blev av med jobbet när storföretaget Ericsson började sin rekordbantning 2001. Karin Wickström följde hennes resa genom regler, ett otal åtgärder och jobb fram till 2008. Vid första mötet är Anneli 52 år och hon är chockad och ledsen över att ha fått sparken från sitt trygga arbete som produktadministratör vid Ericsson i Stockholm. Att ett av Sveriges flaggskepp plötsligt skulle hamna i utförsbacke med massuppsägningar som följd var inget Anneli trodde kunde hända. Hur ska hon få fäste i arbetslivet på nytt? - Jag tänkte att det kunde varit jag, blev nyfiken på hur det skulle gå för henne och bestämde mig för att följa Anneli, berättarKarin Wickström. Det blev en dokumentär om en sju år lång resa fylld av resignation, kämparglöd, utsatthet och anpassbarhet. Och om den sköra gränsen mellan vi och dom: Vi som har ett jobb och dom som inget har. Från 2008. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. I veckans program kliver vi in i Bob Dylans värld. Tillsammans med skådespelarna Sofia Pekkari, Hannes Meidal och pianisten Erland von Heijne. Vi smakar, känner, pratar och lyssnar på Dylans texter. Dessutom är Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius här och berättar om hur akademien har tänkt när de belönat en poet som är kändast för sina låtar. Vad är skillnaden mellan poesi och låttexter? Finns den, och i sådana fall hur? Även artisterna Tomas Andersson Wij, Sara Riedel och Viktor Skokic är gäster och tolkar, helt nytt och unikt, Bob Dylans sånger. Och programledare är såklart Marie Lundström! Från i torsdags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet "Tid, minne och representation" på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sista djupdykning i ämnet "minne". Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och Lotten Gustafsson, etnolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Varför ställde Hallandsposten inga kritiska frågor i nazistintervju? I torsdags publicerade Hallandsposten ett porträtt av en ung nazist från Nordiska motståndsrörelsen. Artikeln fick rubriken "De tillhör inte vår ras" och innehåller allt det mys som i vanliga fall brukar känneteckna lokaltidningars porträtt av traktens frikyrkliga scoutkår. Linus, som nazisten heter, berättar öppenhjärtligt att alla som inte tillhör "vår ras" ska skickas ut. Att det är fel när folk på gatorna protesterar mot hans organisation. Att man inte behöver vara rymdforskare för att förstå att kriminaliteten ökat ofantligt mycket sedan den så kallade massinvandringen började. Utöver att dela ut flygblad är Linus även väldigt förtjust i naziströrelsens studiecirklar där han får mer förståelse för politiken. Reportaget innehåller allt. Förutom en enda kritisk fråga. Reporter: Johan Cedersjö. SVT stoppar ännu en tv-serie efter tvist om kontraktsbrott Produktionsbolag som gör tv på uppdrag av Sveriges Television ska följa de regler som styr public service-bolagen i Sverige. Ingen reklam, inga produktplaceringar och självklart ska inga kommersiella intressen gynnas. Men i somras kunde vi på Medierna avslöja hur produktionsbolaget Road Runner tagit betalt av både fastighetsbolaget och handlarna som exponerades i matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman. Vi kan nu avslöja att SVT ställt in ytterligare en tv-serie från produktionsbolaget och att de ligger i tvist med produktionsbolaget Road Runner om kontraktsbrott. Hur kunde det här hända? Vilken kontroll av leverantörerna görs egentligen och hur säkerställer SVT att det här aldrig sker igen? Reporter: Erik Petersson. Miljöpartistiskt förslag vill säkra svensk public service från kuppförsök Polen, Ungern, Tjeckien, Kroatien. Ja, de blir fler och kommer allt närmare oss. Länderna där utrymmet för den fria och oberoende journalistiken krympt i samband med att ett nytt politiskt ledarskap övertagit makten. Att slå ner på, eller försöka kontrollera journalistik, det har genom historien varit det första steget i en lyckad statskupp. Hur TV-huset i Istanbul i Turkiet i somras attackerades är ett färskt exempel. Men i flera europeiska länder har vi nyligen kunnat se hur även demokratiskt valda regeringar snabbt tagit sikte på mediernas oberoende. Hur stark är egentligen rustningen mot politiskt nycker hos de svenska public service-bolagen. Ja, den frågan kom i nytt ljus i samband med en motion i Sveriges Riksdag. Reporter: Jonna Westin. Sanningen bakom passionerad natt i Bonde söker fru TV4-serien Bonde söker fru skapade i veckan nya rubriker med ord som "sexanklagelser". I onsdags fick vi ser hur två av bönderna, Erik och Sigrid, som ju var för sig ska hitta en partner i klippningen blev som tagna på bar gärning. Dom hade enligt TV4 "upplevt kemi och tillbringat en passionerad natt ihop." Men hur var det egentligen? Var klippningen, romansen, och den så kallade passionerade natten verkligen sanningen? Vi kan inte låta bli att kolla en lite för bra story. Reporter: Johan Cedersjö. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Trine och André har bott hela sina liv i en by i Hälsingland. För ett år sedan bestämde sig André plötsligt för att flytta till Stockholm. Veckans Kluvet land handlar om att flytta eller stanna. - Du ska behålla tradition. Man ska vara det och det. Men så var jag inte. Jag passade tamejfan aldrig in, säger 26-årige André Granfeldt, ursprungligen från byn Föne i Hälsingland som har ett hundratal invånare.  För ett år sedan sa finsnickaren André upp sig från jobbet och flyttade till Stockholm.  - Jag har svårt att sitta still. Får jag smak för något nytt vill jag liksom hoppa vidare, säger han och fortsätter: - Här kan man gå fri. Göra som man vill. Man får leva ut sig själv.  Ett par mil söderut från Föne ligger orten Järvsö, som är ett av Hälsinglands mest populära turistmål. Där bor Andrés barndomskamrat Trine Svensson.  - Jag vill ju bo här jag. Man är ju uppväxt här och jag gillar allting. Musiken, dräkterna, husen och Hälsingland överhuvudtaget, säger Trine Svensson och fortsätter:  - När jag pluggade så bodde jag i Gävle ett tag. Men jag märkte då att bo i en stad var ingenting för mig. Det var liksom för högt tempo. På något vis blir det opersonligt. Man blev anonym i skaran. Trine och André ses med jämna mellanrum eftersom André trots allt åker hem till bygden kring Ljusdal ofta. Sedan 13-årsåldern har han renoverat och snickrat på en Hälsingegård. En av de unika bondgårdarna som finns i landskapet och sedan några år är en del av Världsarvet. André slits mellan kärleken till hembygden och friheten som han upplever i Stockholm. - Det drog i mig mer och mer att jag inte skulle vara där på ett tag. Fast jag ju älskar det där stället. Och har alltid gjort det, säger han.  Jack Lantz, reporter Sebastian Claesson, producent   Från i torsdags

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad betyder Bob Dylan för Nobelpriset och för litteraturen - utvidgning eller urvattning? Samtal om nya tv-serien "Insecure" som beskrivits som "ett svart Girls". Essä om terroristen i litteraturen. Att Bob Dylan får årets Nobelpris i litteratur har väckt många reaktioner. "Oerhört deprimerande" sa Sydsvenskans Per Svenson. "Bara tråkmånsar som kan muttra i missnöje" sa Dagens nyheter Björn Wiman. Hör dem båda om litteraturens gränser och vad det här betyder för Nobelpriset. I veckan hade en av höstens stora tv-serier premiär på HBO Nordic; den heter Insecure och är skriven av Issa Rae, som tidigare haft framgång med en populär Youtube-serie. Här för att prata om den nya serien är kulturredaktionens Saman Bakhtiari och Fanna Ndow Norrby, Edit Svt. Hur ska vi bo? Det är en fråga som återkommer i P1 Kulturs reportageserie, där vi undersöker bostadsbristen ur olika kulturperspektiv. I dag reser Karsten Thurfjell till Norrköping, Strängnäs och Sundbyberg - som alla strävar efter att leva på järnvägen. Efter 11 septemberattackerna 2001 brottades flera amerikanska författare med att försöka fånga terrorismens väsen. I dagens essä från OBS har Maria Kuchen har läst om två romaner sprungna ur World Trade Centers ruiner. Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh Larsson Från i fredags.

Kultur, Repris

Kulturdjur träffar Carlos Romero Cruz, hälsar på hans katt och pratar om en zebrafink. Fågeln har inspirerat till mängder av metaforer och berättelser i konsten och litteraturen. Men hur nära relation kan man få till en fågel som husdjur? Skådespelaren Carlos Romero Cruz skrev en pjäs om sin zebrafink Pontus. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot nästa söndag kl. 00.02.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Så kan det kännas när ett barn meddelar ändrad kost. Hur löser man det praktiskt? Hur påverkar det resten av familjen? - Det var inte så att jag jublade, erkänner Menys programledare Tomas Tengby. - Vi har alltid ätit mycket grönsaker och väldigt lite kött. Men med en vegetarian i familjen krävdes det större förändringar. - Jag har tre sätt att lösa det hela, säger Tomas. Tomas samtalar med dottern Fredrika, som blev vegetarian för ett och ett halvt år sedan, och hennes kusin Elsa Holm-Barwe, som varit vegan i två månader. Om förändringar i det egna livet och i familjen. Om återfall i köttätande och om framtiden. Familjen Kildén brukade äta en hel del kött - framförallt köttfärs och kyckling. Men så blev dotter Annie, idag 16 år, först vegetarian och sedan vegan - ett beslut som utmanade hela familjen, även mormor. - Vi var lite chockade först, säger mamma My. När vi insåg vilken stor förändring det faktiskt var. Lösningen blev att Annie får laga sin egen mat. Ett bra beslut tycker Annie. - Det är ändå dags för mig att laga mat själv. Och mormor Inger som mest lagat husmanskost har långsamt lärt sig att laga vegansk mat. - I början var det tråkigt, säger hon, men nu går det bra. Jag fick lära om helt enkelt. Också för Elsa Holm-Barwe har de nya matvanorna inneburit att hon lagar sin mat själv. - Det är spännande, säger hon. Missa inte mormor Ingers veganska recept nedan! Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Martti Soutkari Första rad: Allt falskt är ditt skönhet förvalta det väl Diktsamling: "Hc 03" Förlag: Ellerströms, 1988 Malmöligan bildades 1986 av poeterna Clemens Altgård, Håkan Sandell, Per Linde, Martti Soutkari, Lukas Moodysson och Kristian Lundberg. Man intog en antiakademisk hållning, inspirerades av punken och den danska åttiotalspoesin med Michael Strunge i spetsen. Ligan upplöstes 1993 men flera av medlemmarna ger fortfarande ut dikt. Bland dom Martti Soutkari, född 1958, vars senaste och sjätte diktsamling sedan debuten 1979, "Denna sida upp" från 2015, bröt nästan tre decenniers tystnad. Musik Kevin Volans: Tredje satsen ur Stråkkvartett nr 2, "Hunting gathering" Exekutör Kronoskvartetten UR ARKIVET: Lyssna på Martti & Co när det begav sig: Från i går.

Kultur, Repris

Att inte resignera när tillvaron känns hopplös. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris