SR, P1 2016-10-23

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Clownhysterin kom även till svenska medier. Falsk nyhet om att EU förbjuder glögg fick många att rasa. I veckan kom nya siffor om tidningsdöden, men solen skiner än över Karlstadtidningar. Hur ska medier rapportera om clownhysterin? Det har varit cirkus i Sverige under ett par dagar. Överallt har de hoppat fram, dykt upp, eller till och med gått till attack. Det handlar såklart om clownerna och historierna om clownerna som från ingenstans invaderat våra tidningsspalter. Vi har kunnat läsa om hysteri, om hot, om knivar, basebollträn, glasflaskor och rädsla. Om planerade clownattacker, om medborgargarden. Vår reporter Erik Petersson har försökt reda ut vad det här handlar om. Du hör också en intervju med vår krönikör Jack Werner om hur journalister bör rapportera om sådana här fenomen. Felaktig EU-myt om glögg EU förbjuder viss sorts glögg. Ja, så lät det i svenska medier förra veckan. Precis som det tidigare har rapporterats om EU-förbud mot lakritspipor, kräftfiske, ostkaka och grytlappar. Det här stämmer såklart inte, men upprördheten gick inte att ta miste på. I frontlinjen gick matskribenten Edward Blom som till och med förespråkade svenskt EU-utträde. Jonna Westin har gått till botten med glöggfelet och sökt ursprunget till alla dessa förbudshistorier. Under jakten dyker en före detta journalist upp. En man som idag är utrikesminister i Storbritannien och som precis sätt till att brittiska öarna är på väg ut ur - just det EU. Solen skiner över Värmlands tidningar I veckan kom det nya siffror för dagspressen i Sverige. Förra året var ett av de tre sämsta åren under de 40 år dagspressens ekonomi har mätts i detalj, och det trots högkonjunktur. Men läget är inte jämnsvart. De flesta bolag lyckas ändå hålla näsan över vattenytan genom stenhårda nedskärningar och rejäla prishöjningar för pappersprenumerationerna och vissa fortsätter tjäna rejält med pengar på sina papperstidningsläsare. Nya Wermlands-Tidningen och koncernen som ägs av familjen Ander har under hela 2000-talet haft en vinstmarginal på runt 25 procent. Vår reporter Fredrik Helgesson åkte till Karlstad, till den del av Sverige där det går bäst för tidningsbolagen. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag fokuserar på det brittiska pundets ras efter folkomröstningen i Storbritannien, hur påverkas ekonomin när valutan tappar så mycket i värde? Gäster är Andreas Hatzigeorgiou, forskare på Ratio och chefsekonom på Stockholms Handelskammare och Staffan Sonning, Sveriges Radios egen korrespondent i Storbritannien Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Kan vi förstå Donald Trump bättre genom att känna till hans kyrkliga bakgrund? Hör om den legendariska framgångsteologen pastor Peale, vars predikningar nu ekar i Donald Trumps politiska retorik.   Ett år efter de rasistiska skolmorden i Trollhättan Den 22 oktober 2015 gick 21-årige Anton Lundin Pettersson in på grundskolan Kronan i Trollhättan, beväpnad med svärd och kniv. Tre personer mördades, en 15-årig elev, en elevassistent och en matematiklärare. Hur lever dådet kvar hos människor i Trollhättan? Är det viktigt att minnas eller bättre att glömma och gå vidare? Vi intervjuar Salima Daidan, politiker och en aktiv kraft i integrationsarbetet i Trollhättan.   I den humanitära katastrofens spår i Mosul En flyktingvåg väntas i de militära stridernas spår i Mosul, och bland dem finns många kvinnor som hållits som sexslavar av IS. Hur utbrett har det sexuella våldet varit? Kommer IS att kunna ställas till svars för krigsbrott. Möt Karouk Said,  läkare och verksam i den svenska biståndsorganisationen Quandil.   - I varje våldtagen kvinna ser jag min egen fru. Det säger gynekologen och pastorn Denis Mukwege, känd för sitt arbete för våldtagna kvinnor i republiken Kongo. För sjutton år sedan grundade han Panzi-sjukhuset där kvinnor som utsatts för brutala sexövergrepp får vård. I dagarna är det Sverigepremiär för en dokumentärfilm om hans arbete, "The man who mends women". Vår reporter Matilda Ljungkvist har träffat Dr Mukwege.   Podden som vill lyfta muslimska perspektiv Konst, korsfästelse, halal-slakt och importerade imamer... några av ämnena som lyfts i en ny podd som startade för några månader sedan. "För dig som vill utmana dina föreställningar och få nya perspektiv" är devisen. Salih Tufekcioglu och Salahuddin Barakat, upphovsmännen bakom podden "Muslimska Perspektiv" , gästar oss. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet. Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra.  Agnes Faxén Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet "Tid, minne och representation" på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sista djupdykning i ämnet "minne". Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och Lotten Gustafsson, etnolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Författaren Theodor Kallifattides har inget eget djur men däremot har han ett eget och speciellt band till både en hund och en koltrast. Vi hör honom berätta om djuren som spillt över i texten. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Stannfåglarna har olika sätt att klara sig. Nötväckan gömmer undan frön medan den påhittiga talgoxen kan bli en rovfågel. Vi besöker också norska Grönligrottan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Stannfåglarna har olika sätt att klara sig. Nötväckan gömmer undan frön medan den påhittiga talgoxen kan bli en rovfågel. Vi besöker också norska Grönligrottan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. I dagens program uppmärksammas både den nye Nobelpristagaren Bob Dylan och psalmskaparen Göte Strandsjö som i år skulle ha fyllt hundra år. Och jag kände: Här är jag hemma. Jag vill vara ett barn i Guds hem. Det är nu i oktober hundra år sedan Göte Strandsjö föddes, han som skrev så oerhört många sånger, bland annat den älskade psalmen Som när ett barn kommer hem om kvällen.  Dessutom spelar vi Every Grain of Sand av och med Bob Dylan. Och så får Gösta i Blaholma höra sin önskesång, Kom til den hvitmalte kirke, och den sjungs av stilig manskör!

Andliga frågor

Om behovet av ett eget gränslöst rum i tiden. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Veckomagasinet om motionens inverkan på kroppen. Vi pratar också om svensk kärnkraft utomlands, svensk genkartläggning och bävrarnas antal i Sverige. Motion är bra för huvudet. Lite ökad puls både ger skydd mot demens och kan behandla demens, depression och stressrelaterade sjukdomar, ofta lika bra som medicin. Svensk kärnkraft får mångmiljonfinansiering från Indien. Forskare presenterar karta över svensk genvariation. Haitis koleradrama fortsätter. Hedrande pallplacering för handprotes från Göteborg. Och har vi verkligen ingen aning om hur många bävrar som finns i Sverige? Programledare är Lena Nordlund. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

"Den 22 oktober 2016 firas femtioårminnet av radioutsändningen av denna utopi." Med dessa ord avslutade 1966 Tage Danielsson sin framtidsvision. Från i onsdags.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon tog 16 SM-guld i simning och hamnade sedan i fängelse. Brottet kostade henne vänskapen med Therese Alshammar och idrottssveriges respekt. I dag har Mikaela Laurén fem VM-titlar i proffsboxning. För en dryg månad sedan gick proffsboxaren Mikaela Laurén upp i ringen mot hatobjektet Klara Svensson - efter otaliga offentliga hån och psykningar - i sitt livs viktigaste match. En strid hon förlorade. Mikaela Destiny Laurén har fightats både i bassängen, boxningsringen och privatlivet, men frågan är var den största striden har utkämpats? Hon började simma som 3-åring och försökte i 25 år ta sig till OS, men snubblade på mållinjen varje gång. Som 28-åring klev Mikaela Laurén upp ur simbassängen för gott och hamnade i personlig och ekonomisk kris. Det ödesdigra beslutet att delta i distribuering av dopingmedel kostade henne 14 månaders frihet, idrottssveriges respekt och vänskapen med bästisen Therese Alshammar. Nu är proffsboxaren Mikaela Lauréns mål att bli "The Champ".  I Söndagsintervjun berättar hon om sorgen över att bli lämnad av sin själsfrände, att prestera bara för att duga, att nästan bli utbränd i fängelset, och om att växa upp på pappans gym där han sköt sprutor i låren med anabola steroider.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt. Det handlar om ett ytaktivt ämne som gör att lungblåsorna i de inte färdigutvecklade lungorna kan hålla sig uppe och ta in luft. Tore Curstedttog tillsammans med kollegan Bengt Robertsson fram medlet och det räddade för första gången livet på en pojke år 1983. Pojken hade dött om han inte fått medlet. Men hur tänker Tore själv om att ett inte färdigt medel användes på barn utan att vara godkänt? Vilka är de avgörande skillnaderna från dagens Macchiarini-fall? I båda fallen talades det om "vital indikation", sista utvägen för en som håller på att dö. Lena Nordlund Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Radiostationen som sänder röster inifrån Mosul. Hör om det gamla Mosul, en kosmopolitisk idyll. Papperslösa blir vardag i Sverige. Otacksamhet är ordet för dagen, reportage om Bob Dylan. Krönikör Göran Rosenberg. Panelen. Argentinarna odlar ekologiskt vin men dricker det inte själva. Satir med Public Service. Omvärldens syn på presidentkampanjen i USA, hör våra korrespondenter. Het finsk Nato-debatt. Ny bok om Boris Jeltisn, han är undervärderad menar författaren Stig Fredrikson. Kåseri Emil Jensen. Godmorgon, världen! Söndagen 23 oktober, programledare Olle Hägg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett möte mellan latinamerikansk bergssång, arabisk bön, afrikansk växelsång och svensk kulning. Mångfaldsmässan av musikern Yamandú Pontvik med prästen Christofer Rogestedt. Världsmusiken möts i en mässa där många av gudstjänstens texter sjungs till toner. Den är inspelad på Nordiska Kyrkomusiksymposiet tidigare i höst där musikens roll i kyrkolivet visas upp för att inspirera. Denna mässa är skriven för att ge församlingen en central roll genom att vara delaktig med sång, samt att lära känna nya toner och rytmer. Ett stycke musikalisk integration där målet är att alla ska känna sig hemma i kyrkan. Mångfaldsmässan är skriven för solist, kör och församling samt flöjt, nyckelharpa, gitarr, arabisk luta, kontrabas och slagverk. Ur predikan av församlingsherde Christofer Rogestedt. Musiken visar så oss på mångfaldens möjlighet, på ett språk, som kan förstås oavsett om du kommer från Latinamerika, Afrika eller någon småstad i Mellansverige. Jag tror att vi med mångfaldens hjälp, om vi vågar, kan finna nya sidor både hos varandra och som kyrka, vägar bort från misstänksamhet och inskränkthet. Text Apostlagärningarna 2.5-11 MusikHerre förbarma dig (Yamandú Pontvik) Ära åt Gud (trad. Orientalisk/Yamandú Pontvik, Yamandú Pontvik) Jag tror (trad. Hambo/Yamandú Pontvik, Titti Pettersson/Yamandú Pontvik) Helig (trad. Candombe/Yamandú Pontvik, Yamandú Pontvik) Fader vår (trad Zamba/Yamandú Pontvik) Ge oss din frid (Ett utrop på fem språk: svenska, spanska, hebreiska, arabiska och swahili) (Yamandú Pontvik) Åtanke (Yamandú Pontvik) Halleluja (trad. Carnavalito och Kokou/Yamandú Pontvik, Yamandú Pontvik) MedverkandeFörsamlingsherde Christofer Rogestedt Yamandú Pontvik, kompositör och ensembleledare Ensemble Yamandú Nina Åkerblom, sopran, kulning Yamandú Pontvik, baryton Pablo Pérez, gitarr, flöjter, slagverk Julian Vigil, ud, gitarr, charango, slagverk Juan Mendoza, kontrabas Emilia Amper, nyckelharpa Francisco Riquelme, charango, panflöjter Karin Rosander, körledare Fässbergs vokalensemble  Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg Tekniker Bengt Pettersson, Thor Andersson Sveriges Radio

Andliga frågor

Larmnumret 112 är en trygghet för många, en livlina. Därför är det viktigt att någon svarar snabbt och att snabb hjälp skickas ut. Kaliber granskar idag SOS Alarm och hur de sköter sitt uppdrag. - Här var då min sons rum, och man ser ju att det är väldigt mycket svart och där är ett väggfäste för en teve och teven var helt i hopsmält. Jag är i Ljungby i Småland, i vad som är kvar det hus där Katrin Marnell bodde till en kväll i mars förra året. Nu finns bara två ytterväggar, och några sotiga innerväggar. Hon berättar att hon och hennes pojkvän just skulle till att somna när hon stördes av ett ljud: - Jag hörde ett konstigt ljud och gick ut upp och tittade genom fönstret, såg inget gick och lade mig igen. Sen gick min pojkvän upp i vardagsrummet så såg att det kom lågor. De sprang och hämtade barnen, 4-åriga Frida och 8-årige Tim som redan hade somnat. - Jag tog inga kläder, ingenting. Jag var i bra trosorna, Frida hade pyjamas på sig, vi fick inte ens på oss skor. Vi tog dem som de var, vi tog inte ens skor på oss. I grannhuset bor Katrins svärmor: - Vi sprang bara in här och ropade det brinner, det brinner. De ringde 112 och berättade vad som hade hänt och fick snart beskedet att en brandbil var på väg. Och eftersom räddningstjänsten ligger bara tre kilometer från huset trodde de att hjälpen skulle komma snabbt. - Alltså de svarade ju fort, men de kom aldrig kändes det som. Och vi ringde ju från flera telefoner och de sa att de var på väg fast de hade blivit skickade fel. Katrin fick veta att räddningstjänst var på väg - vad hon inte visste var att den räddningstjänst som larmats ut låg nära 20 mil därifrån. Katrin är inte ensam om att ha råkat illa ut - det finns flera fall. Kaliber handlar idag om SOS Alarm - det företag som har i uppdrag att stå för mycket av vår trygghet och säkerhet, och som snabbt ska larma ut ambulans och räddningstjänst vid olyckor eller sjukdomar.   Men på senare år har SOS alarm fått kritik. Det har framför allt handlar om man inte svarar tillräckligt snabbt på nödnumret 112, men också om felbedömningar och hjälp som skickats åt fel håll. SOS Alarm har försökt få ner svarstiden genom att ändra sitt arbetssätt. Men Kaliber kan idag visa att hjälpen inte kommer fram snabbare. Det tar istället längre tid att larma ut rätt räddningstjänst. Hur blev det så? Jag har åkt till räddningstjänsten i Mora. Det är stort larm och räddningsmanskapet har 90 sekunder på sig innan bilen ska rulla ut genom dörrarna. Det är flera länkar i räddningskedjan innan en räddningsbil eller ambulans kan åka ut på en olycka eller sjukdomsfall. Kaliber ska tittat på två av dem: Först ska någon svara på nödnumret 112 och ta reda på vad som har hänt. Regeringen har gett det uppdraget till SOS Alarm. Sedan ska ambulans eller räddningstjänsts larmas ut, och på de flesta håll i landet är det SOS Alarm som sköter även det. Och det är viktigt att både svarstiden och tiden för att larma ut är kort. Det säger Johan Szymanski som är räddningschef i Mora och Orsa kommuner: - Det viktigaste för oss är att den nödställde får hjälp så snabbt som möjligt och då gäller det ju att SOS svara så snabbt som möjligt när man väl ringer och att man larmar ut så snabbt som möjligt. Avgörande sekunderSOS Alarm är ett bolag som ägs av staten och Sveriges kommuner och landsting gemensamt. Kommuner och landsting skriver avtal med och betalar SOS Alarm för att bolaget ska larma ut ambulanser och räddningsbilar. Men i Mora har SOS Alarm under senare år inte uppfyllt avtalet och larmat ut inom den tiden som man har lovat: - Det vi har uppmärksammat då är över flera års tid nu så har SOS inte hållit de tider som vi har avtalat om, säger Johan Szymanski. Från att någon ringer 112 och säger att det hänt en olycka eller att det brinner ska det normalt inte ta mer än 120 sekunder, alltså två minuter innan hjälp skickas ut. Det handlar om mediantiden, den får man om man sorterar alla tider i storleksordning och pekar ut den tid som ligger alldeles i mitten. Ibland går det alltså fortare ibland tar det längre tid, men normalt ska det alltså inte ta mer än 120 sekunder. Men på senare år har det alltså tagit SOS Alarm längre tid att larma ut en räddningstjänst. Man har leget på både 130 och 140 sekunder säger Johan Szymanski. Men vad spelar de här sekunderna egentligen för roll? - Och skulle man exempelvis ha, låt säga ett barn som håller på att drunkna då kan tio, tjugo eller trettio sekunder vara avgörande. Föräldrarna kanske ser att det här barnet håller huvudet ovanför vattenytan men hinner försvinna under vattnet innan vi kommer fram och då är tio sekunder eller tjugo sekunder oerhört viktigt, säger Johan Szymanski. Han säger att tidigare var SOS Alarm bra på att hålla tiderna, men att det förändrats på senare år - och han tror att det beror på att SOS Alarm arbetar på ett nytt sätt. Tidigare togs 112-samtalen emot av den närmaste SOS-centralen, numera svarar SOS-operatörer på 112-samtal från hela landet. Men för SOS-operatörerna blir det svårt att hitta var hjälpen behövs - och det är det som gör att tiderna för att larma ut en räddningsbil har ökat menar Johan Szymanski: - Så den lokala förankringen, lokalkännedomen har försvunnit. Man hittar helt enkelt inte. Det tror jag är problemets kärna. Man kanske svara i Göteborg eller Malmö och så kommer larmet från Mora eller Venjan eller någon annan liten ort i Dalarna. Och då är det naturligtvis svårt att avgöra var den hjälpsökande behöver resurserna. Så varför har SOS Alarm börjat jobba på det här nya sättet? Det visar sig handla om att man inte uppfyller regeringens krav i den första delen av räddningskedjan, utan tar alldeles för lång tid på sig att svara på 112-samtal. I genomsnitt ska det inte ta längre än 8 sekunder innan någon svarar. Och ingen ska behöva vänta längre än 30 sekunder. Det är krav som regeringen ställer men som SOS Alarm inte har uppfyllt de senaste åren. - Hej, Lena heter jag. - Hej Claes, välkommen! Jag är på SOS Alarms huvudkontor i Stockholm och träffar Claes Eliasson som är chef för alarmering och beredskap. - Vad vi har gjort är att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Och vi har alltså gått över till något som vi kallar nationell mottagning. Där alla operatörer i hela Sverige kan ta emot besvara ett nödsamtal var man än ringer in ifrån. Och det gör vi för att då kapa de här längsta svarstiderna så att ingen ska behöva sitta och vänta på svar i ett nödläge när det finns en ledig operatör någonstans i Sverige. Förra året fick den som ringde 112 vänta drygt 13 sekunder på att någon skulle svara, och då hade ändå tiden gått ner sen året dessförinnan. Och mer än var tionde som ringde fick vänta mer än 30 sekunder. Hur har det då gått under 2016? - Under våren har vi sett svarstider på 10-12 sekunder under våren och under sommaren uppåt 16 sekunder. Och tyvärr har de inte riktigt gå ner riktigt under september. Claes Eliasson säger att det beror främst på att antalet samtal där någon verkligen behöver hjälp har ökat: - Antalet med ett faktiskt hjälpbehov ute i samhället ökar, vårdärendena ökar, det blir ett ökat tryck på sjukhus etcetera och även räddningstjänstärenden ökat något. Men också att vi jobbar med ett kvalitetsarbete där vi blir bättre på att dokumentera de hjälpinsatser vi gör och det gör att samtalstiderna ökar något. SOS Alarm når alltså fortfarande inte upp till kravet från regeringen om den som ringer 112 inte ska behöva vänta längre än 8 sekunder i genomsnitt, och att ingen ska behöva vänta längre än 30 sekunder. Men Claes Eliasson menar ändå att arbetet har gett ett visst resultat. De allra längsta tiderna har minskat: - De allra längsta kunde ligga på ett par, tre minuter, där är vi nere i en halvering av det. Men då ska vi också säga att det handlar om något enstaka jämfört med en nio-tio tusen per dygn samtal. Men det är ju ändå väldigt viktigt att vi fokuserar just där för det kan ju vara där en allvarlig situation har inträffat. Men kan han se några nackdelar med det förändrade arbetssättet? - Nej, i princip inte. Varje operatör kan ju hävda det här med geografin och lokalkännedom, men det är ju så att det finns ingen operatör i världen som kan hela Stockholms geografi utantill, det byggs om och det är stort och det är oerhört mycket gator, så man måste jobba med de kartsystem vi har och det är oerhört moderna kartsystem. Och jobbar man med det kan man positionera precis överallt, om man jobbar rätt, säger Claes Eliasson. Det flera räddningstjänster pekar på, att försöket minska tiden för att svara på 112, har gjort att tiderna i nästa del av kedjan, att larma ut räddningstjänst, blir längre eftersom SOS-operatörerna har svårt att hitta när det svarar på samtal från ett större område - så är det inget som Claes Eliasson känner igen. Kånnavägen, LjungbyMen när Katrin i Småland ringde 112 var det en annan SOS-central än den lokala som svarade och operatören hade stora svårigheter att hitta rätt: - Och vi ringde ju från flera telefoner och sa verkligen Kånnavägen och Ljungby och de sa att de är på väg liksom... Enligt den utredning som SOS Alarm gör senare så har operatören uppfattat Kånnavägen men stavar fel och skriver o i stället för å. När det inte blir någon träff tar operatören bort Ljungby i sökfältet och får upp en väg som heter Skonarevägen. Den ligger nästan 20 mil därifrån på en helt annan ort, men trots det larmas räddningstjänsten i delen av landet ut. Under tiden ser Katrin hur branden sprider sig: - Det vällde ut svart rök och vi hörde fönster som exploderade och gick vi runt kunde vi se lågor slå ut. Vad tänkte du när du såg det? - Panik, alltså vad ska man göra, var ska man ta vägen... Två andra SOS-centraler ta emot ytterligare samtal och två räddningsärenden skapas, vilket enligt utredningen gör att SOS-operatörerna har svårt att få överblick över händelsen. Först sju minuter senare har SOS Alarm lyckats lokalisera platsen på kartan och efter det kan man larma ut rätt räddningstjänst. Katrin tror att om rätt räddningstjänst larmats ut snabbare hade man kunnat begränsa branden: - Jag tro att de hade kunnat ha branden bara i själva vardagsrummet och resten av huset hade klarat sig. Det är min gissning för att det skulle gå mycket, mycket bättre. Katrins hus ligger på en gata med villor och små industrier, på andra sidan centrum ligger räddningstjänsten i Ljungby. Carl Håkansson är räddningschef här. - Vi upplevde ju inte att det skulle varit något anmärkningsvärt förrän vi kommer dit och vi fick rätt mycket synpunkter av folk på plats, och kanske med all rätt. Men vi visste ju inget om att ett antal minuter tidigare hade larmet gått till en helt annan räddningstjänst i en helt annan del av landet. Liksom räddningschefen i Mora menar Carl Håkansson att SOS Alarms arbete med att korta den allra första delen av räddningskedjan nämligen att svara när någon ringer 112, har lett till att tiden i nästa del i kedjan har ökat. Det tar längre tid att larma ut en räddningstjänst. Förändringen har införts stegvis, en del av landet åt gången, och i slutet på 2015 svarar nu SOS-centralerna på samtal från hela landet. - Det tar längre tid innan de vet mer om positionen och olyckan och det tar längre tid där av att vi får larm och det SOS kanske har förbättrar är att de svara snabbare men, ja, det är ju en del i kedjan men det får ju inte ske till bekostnad av att man larmar oss senare, säger Carl Håkansson. Men hur lång tid tar det då från att SOS Alarm har svarat på 112 till att en räddningstjänst skickas ut? Kravet är ju att det i mediantid inte ska ta längre än 120 sekunder, alltså två minuter vid allvarliga händelser. "Vi ville klargöra att vi har fått nog"Men siffrorna för Sverige visar att sedan 2012 har man inte klarat det kravet och sedan 2014 har mediantiden varit nästan 20 sekunder för lång, alltså omkring 140 sekunder. Vi återvände till räddningschefen i Mora Johan Szymanski: - Är det en drunkning eller någon som ligger i ett brinnande hus såär ju de här sekunderna oerhört viktiga och då har vi råd att vänta så länge. När jag får hjälp att hitta fler siffror kan jag konstatera att tiden har ökat allt sedan 2010 och sedan januari 2014 och fram till juni i år har SOS Alarm inte lyckats uppfylla kravet på skicka ut en räddningstjänst vid allvarliga händelser inom 120 sekunder, en enda enskild månad. Det här fått cheferna för samtliga räddningstjänster i Dalarna att i ett brev till SOS Alarm och kräva förbättringar. Och ser man inte en förbättring före nyår kommer räddningstjänsterna i Dalarna att överväga att lämna SOS Alarm enligt Johan Szymanski. - Vi ville klargöra att vi har fått nog, vi tyckte inte att vi hade varit tillräckligt tydliga tidigare. Men vi ville tala om att det här håller inte, ni måste bli bättre. Men att de långa tider för att larma ut en räddningstjänst skulle bero på att SOS-centralerna stegvis har gått över till att svara på 112-samtal från hela landet, det är inget som Claes Eliasson, chef för alarmering och beredskap på SOS Alarm håller med om. Han ser snarare att det beror på förändringar i samhället: - Det är mycket som har förändrats i samhället. Vi bygger om våra larmplaner regelbundet, förväntningarna på oss förändras, vi har språkutmaningar, det är så mycket i samhället som förändrats så det blir lite förenklat att ta ut en faktor och säga att det är det som det handlar om. Han pekar också på att tiderna ha gått ner något de senaste månaderna: - De här sista 3-4 månaderna så har vi brutit den här trenden och de har gått ner. Så de är på väg ner just nu. De har ökat sedan 2010 sa du och att man har fåt ner dem de senaste månaderna kan det verkligen vara ett trendbrott, eller bara en tillfällig dipp? - Det kan vi ju inte svara på, det kan vara precis som du säger, men de arbeten vi gör så är det i varje fall enligt plan. Fram till 2012 klarade SOS Alarm att larma ut räddningstjänst inom 120 sekunder vid allvarliga fall. Sedan dess har tiderna ökat och ligger nu på omkring 140 sekunder. År 2012 var också då SOS Alarm stegvis började gå över till svara på 112-samtal i större områden. Men går det verkligen inte att få veta om det här hänger samman? Borde inte SOS Alarm eller räddningstjänsterna ha statistik där man se om det gör någon skillnad på tiderna för att larma ut beroende på var samtalet tas emot, om samtalet tas emot av närmaste SOS-centralen eller av någon annan central? Men Claes Eliasson säger att SOS Alarm inte mäter så idag: - Vi följer upp totalen på hela Sverige. Men ni mäter inte för enskilda centraler och skillnaden mellan om man tar emot på närmaste central? - Nej, nej inte idag. Men Kaliber har fått ta del av siffror som inte redovisats officiellt. De visar skillnaden på den tid det tar att larma ut en räddningstjänst om den närmaste SOS-centralen har svarat eller om man svarar på en annan central. Och det visar sig att det - med ett enda undantag - tar längre tid om man svara på en annan central än den som är den närmaste SOS-centralen. Skillnaden är i vissa fall så stor som 30 sekunder. Men när jag presenterar den uppgiften för Claes Eliasson säger han att det är siffror han inte känner igen: - Det känner jag inte igen men däremot kan jag inte dementera det för så kan det naturligtvis vara, det är inte omöjligt, men det är inga siffror jag känner igen. Men kan det verkligen stämma? Vi har ju fått del av siffor som visar det här. Vi återkommer till det här senare i programmet. Och ibland tar det inte bara längre tid, ibland skickas en ambulans eller räddningstjänst ut åt helt fel håll, det som hände Katrin när hennes hus brann ned, och man larmade ut en räddningstjänst i en helt annan del av landet. Under 2015 registrerade SOS Alarm i snitt 32 positioneringsavvikelser i månaden, det vill säga en om dagen. Under 2016 fram till och med juli har det ökat till 36 i månaden. - Ja, någonstans drygt noll komma en promille av alla samtal och det är väl runt en om dagen. Men då ska vi också säga att det är alla felpositioneringsavvikelser som vi har, vilket kan vara då i de flesta fall väldigt obetydliga fel husnummer eller något liknade till lite allvarligare naturligtvis, säger Claes Eliasson. Finns exempel på där det har gått riktigt illa? - Ja, det finns det absolut, som tur är det väldigt, väldigt få varje år. SOS larmar alltså inte bara ut inte räddningstjänst utan också ambulans i stora delar av landet. Och handlar det om ett livshotande tillstånd ska det gå på 100 sekunder - en minut och 40 sekunder - alltså 20 sekunder snabbare än en brandbil. Det läser jag i SOS Alarms årsredovisning där man konstaterar att man fram till 2015 har klarat målet. Men under 2016 har tiderna för att larma ut ambulans ökat. - Det tittar vi på och har för närvarande inget riktigt bra svar men vi analyserar det, säger Claes Eliasson. Men när jag bestämmer mig för att mer noggrant titta på ambulanssifforna upptäcker jag något underligt. Är det så att SOS Alarm inte redovisar hela sanningen om hur lång tid det tar att larma ut ambulans? Jag har åkt till Akademiska sjukhuset i Uppsala, här i ambulansgaraget träffar jag Per Andersson som är verksamhetschef: - En ambulans idag är som ett litet sjukhus, vi kan ge väldigt kvalificerad vård. I juni 2015 startade Uppsala läns landsting tillsammans med Västmanland en egen larmcentral. Ett skäl är att ambulanssjukvården har blivit mer avancerad. Ett annat skäl var att man var missnöjd med hur SOS uppfyllt kontraktet med landstingen. Och nu efter nästan ett och ett halvt år säger Per Andersson är de är nöjda med hur det har gått. - Erfarenheterna som vi bedömer det, men då är vi ju part i målet, de är enbart goda. Alla punkter vi kan mäta, olika tider så är det förbättringar och vi känner också att vi har fått ett större inslag av medicinskt innehåll i tjänsten, den är mer utvecklingsbar, vi har fått mer kontroll över våra resurser, säger Per Andersson. Det är fortfarande SOS Alarm som svarar på 112-samtalen och behövs det en ambulans så ringer de upp landstingens larmcentral och lämnar över ärendet. Totalt tar uppringningen och överlämningen i genomsnitt 40 sekunder. Men trots den extra tiden har den totala tiden för att skicka ut en ambulans inte ökat. Den är lika lång eller till och med något kortare. Men hur är det egentligen möjligt? - Vi tror ju att det är en kombination av kompetens, rätt stöd och i viss mån geografisk kompetens, de som jobbar kan de här områdena, och som känner dem väl. Vi har många personer som roterar mellan ambulans och larmcentral och som rör sig på vägarna och som kan sätta adresser snabbare. Men det är nu jag upptäcker att det finns något som inte stämmer. De siffror Per Andersson visar mig från SOS Alarm och från landstingens larmcentral talar om att det tar ungefär tre minuter att larma ut en ambulans. Men vid livshotande tillstånd ska det ju gå nästan dubbelt så fort, alltså under 1 minut och 40 sekunder, vilket är det mål som SOS alarm säger sig ha uppfyllt fram till och med i år. Hur hänger det här ihop egentligen? Det är en fråga som också landstinget i Uppsala ställde sig - och de upptäckte då att SOS Alarm i sin redovisning bara räknar med en del av den tid det faktiskt tar att larma ut ambulans. - Ja, om vi tittar på SOS Alarms tider så upptäckte vi under senaste perioden i samband med en avvikelse att vi hade uppgifter från anhöriga hur länge en person varit uppkopplad mot 112 och vi hade uppgifter från ärendet som var kortare och då visade sig att det vi då fick redovisat så ingick inte hela tiden på SOS Alarm från det att samtalet besvarades tills att ambulans larmades ut, säger Per Andersson. Så när SOS Alarm säger att de klarar att larma ut en ambulans inom 100 sekunder, det vill säga 1 minut och 40 sekunder, talar de alltså inte om hela samtalet från att de svarat på 112 tills att de larmat ut en ambulans. Till skillnad från tiderna för att larma ut räddningstjänst där hela tiden är medräknad börjar de för ambulans att mäta tiden en bit in i samtalet - efter att de har konstaterat att det handlar om ett vårdärende. Något som man blev mycket förvånad över på Uppsala läns landsting. - Det väckte stor förvåning hos oss och var en nyhet. Måhända var vi naiva, men det väckte stor förvåning. Ja, frågan är ju om vi ställt för få frågor och bara utgått från det som vi själva har känt har varit så självklart, om det nu var naivt eller inte, men det har inte förespeglat oss att man bröt upp det på det sättet, sen kanske det finns skäl för det som vi inte har förstått men i de redogörelser vi har haft har det aldrig diskuterats, säger Per Andersson. Att inte ha någotVarför redovisas bara en del av tiden när man larmar ut ambulans? När jag träffar Claes Eliasson på SOS Alarms huvudkontor i Stockholm kan han inte svara på frågan och ber att få återkomma. Senare får jag ett svar från SOS Alarms presschef Helena Söderblom som säger att eftersom det skiljer mycket mellan hur avtalen ser ut med olika landsting, har man valt att redovisa på det här sättet. Men, säger hon, självklart borde det framgå tydligt på vilket sätt SOS Alarm väljer att redovisa. Men jag har en fråga kvar att ställa till Claes Eliasson. Det handlar om SOS Alarms nya sätt att arbeta, där SOS-centraler stegvis gått över till att svara på 112-samtal inom ett större område, och där man tog steget fullt ut i slutet på förra året och började svara på samtal från hela landet. De siffror som Kaliber tagit del av visade ju att den tiden för att larma ut räddningstjänst var längre om samtalet till 112 hade tagits emot på någon annan SOS-central än den som är närmast - men det var inget som Claes Eliasson då sa sig känna igen. När jag par dagar söker honom per telefon säger han att jo, det stämmer, så är det. - Vi kan se att det tar något längre tid att larma ut räddningstjänst från en annan plats i landet. I januari, omedelbart efter att gemensam nationell mottagning infördes så var skillnaden 20 sekunder. Det har vi successivt arbetat ner och i september är nu den här skillnaden 13 sekunder och den fortsätter kontinuerligt att minska, säger Claes Eliasson. SOS alarm, det företag som ska stå för en stor del av vår trygghet och säkerhet, har alltså under senare år fått allt svårare att uppfylla de krav som regering, landsting och kommuner ställer. Tiderna för att svara på 112 har varit för långa och i många år har det tagit för lång tid att larma ut räddningstjänst. För att korta svarstiden på 112 har SOS Alarm låtit SOS-centraler svara på samtal från hela landet. Men Kaliber har kunnat visa att det inte har gjort att hjälpen kommit fram snabbare, utan tvärt om eftersom det har fått till följd att tiden för att larma ut räddningstjänst blir längre. Kaliber är snart slut men först återvänder till Katrin i Ljungby i Småland, som fick vänta länge på att SOS Alarm skulle hitta rätt adress och kunna larma ut rätt räddningstjänst. - På morgonen var det bra lite rök, men branden var släckt i varje fall. Och du vaknade och såg det, hur kändes det? - Det kändes konstigt, att inte ha något, att allt var borta. Vad tänker hon då om det som hände? - Jag tycker det är väldigt dåligt, för det ska ju gå fort och dom som sitter där borde förstå bättre och kunna skicka ut snabbt. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se       Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Vid infarten till Malung står en stor skylt som hälsar välkommen till "världens skinncentrum". I veckans Stil reser vi till orten i Dalarna som har blivit känd för sin skinnindustri. Malung har varit centrum för Sveriges skinnindustri i flera hundra år. När Carl von Linné kom till Malung, på sin Dalaresa år 1734, blev han djupt imponerad av ortsbornas flitiga och flinka sätt att tillreda "allmogens ludna kläder". Många år senare, under skinnföretagen i Malungs storhetstid, på 1950- och 60-talet, fanns här runt 150 olika företag på samma gång - allt från stora fabriker med många anställda till hemmaskräddare som satt i sina små hus och sydde jackor och handskar. Vid den här tiden blev design ett allt viktigare element. Från att ha tillverkat mer traditionella arbetsplagg, som skinntröjor, handskar och bryggarfrackar, började man nu följa modets utveckling i Paris och många företag anställde utbildade designers för att kunna hänga med i modets trendsvängningar. Skinnindustrin i Malung hade blivit till modeindustri. Idag ser situationen dock lite annorlunda ut. Det finns numera endast runt femton skinnföretag kvar i Malung, men arvet och traditionen hålls fortfarande vid liv, något som inte minst märks på bygdens många skinnbutiker - ett populärt stopp för turister på väg mot fjällens skidmarker. I veckans program blickar vi både framåt och bakåt, mot historien. Vi besöker PG Elfström, ett gammalt familjeföretag som idag är det enda skinnföretaget i Malung som fortfarande har kvar sin produktion i stan - en bit utanför centrum ligger deras lilla fabrik. Vi besöker också företaget Jofama som grundades i Malung 1926 av Niss Oskar Jonsson. Idag satsar företaget stort på designsamarbeten med svenska kändisar.  Vi träffar Victor Mir Ahmadi som har studerat på Skinnskolan i Malung, men betyder det nödvändigtvis att man får jobb inom stadens skinnindustri? Vi tittar även närmare på konflikten mellan raggare och punkare i 1980-talets Malung - två subkulturer där just skinn spelat en stor roll när det handlar om stil. Och så pratar vi med Carina Klar som driver en skinnbutik som hon vill ska representera det Nya Malung och samtidigt vara en plats dit alla är välkomna. Programledare den här veckan är Erik Sjölin. -- Vill ni veta mer om Malungs skinnindustri kan ni besöka . Bakom sidan står Hans Öjes, född och uppvuxen i Malung där hans familj drev skinnföretag. Syftet med sidan är att dokumentera Malungs skinnindustri och dess historia. Han har grävt djupt i arkiven, genom att åka runt till till folk på bygden och samla ihop sparad information i form av dokument, tidningsartiklar, klädetiketter, reklamannonser och fotografier. I sina efterforskningar har Hans Öjes hittat namnet på 235 skinnföretag som vid olika tidpunkter har varit aktiva i Malung. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

20 december 1956. Det brinner på flyktingförläggningen i Vrigstad. En våldsam eldsvåda har brutit ut och spritt sig. Tegelpannor på taket sprängs i hettan. I en stuga bredvid sitter en ung kvinna. Hon heter Róza, hon är 25 år gammal och hon har nyligen anlänt. Till Vrigstad just den kvällen kommer journalisten Barbro Alving, Bang Hon är  tillbaka från en reportageresa till Budapest. Där har hon sett följder av den krossade Ungernrevolten, folkupproret mot den hårda kommunismen i landet. Bang skriver att hon ser sovjetiska tanks på stadens gator, att svarta sorgfanor fladdrar i den vintriga vinden och att i parkerna står vita enkla träkors där studenter begravts. Människor har stupat och deporterats. Många har flytt. Precis som Róza. Den här berättelsen börjar i mötet mellan en reporter och en ung kvinna som kom till Sverige efter revolten. Efter deras möte där i stugan bedvid flyktingförläggningen träffades de aldrig igen. Bang återvände till Stockholm, men Ròza, vart tog hon vägen? I programmet medverkar Rózas familj Sussi, Katti, Magdalena, Stefan och Veralena Deak. Barbro Alving, Bang - med reportage och texter. Helen Ardelius är dokumentärmakare och radioproducent med otaliga uppmärksammade program bakom sig, bland andra  ,  och Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Tystnad och tal i romanens värld, intim kärlek som går sönder och så träffar vi poeten Mattias Alkberg som är här med ny diktsamling. Linda Boström Knausgård är här med en ny roman, "Välkommen till Amerika." I en tyst lägenhet bor familj - en pojke, mamma och flicka. En gång fanns det en pappa också, men han är borta nu. Flickan har slutat att prata, men mamman pratar desto mer. Vi frågar oss vad makten i talet ligger, och var gränsen mellan kärlek och längtan egentligen går? Och så kommer författaren Geir Gulliksen till studion. I hans nya roman "Berättelser om ett äktenskap" får vi följa ett kärlekspar från att de möts för första gången, på en läkarmottagning i en norsk småstad, till att de till slut skiljs åt. Hur är det att skriva så intimt om kärlek, undrar vi. Och inte nog med det! Musikern och poeten Mattias Alkberg är också här och läser en dikt ut sin nya diktsamling "Ön." Musiken som spelas i programmet hittar du i vår egna Spotifyspellista! Prenumerera (gratis, såklart) så missar du aldrig när vi lägger till nya låtar från programmet, eller lyssna bara utan att prenumerera! Här är länk till spellistan: Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det amerikanska presidentvalet står för dörren. Så vilken roll spelar religionen i politik och samhälle? "Av alla seder och bruk som leder till politiskt välstånd är religionen och moralen de mest oundgängliga" Med dessa ord band USA:s förste president George Washington samman politik, religion och moral till en enhet. Och är det något vi vet om amerikansk politik, så är det att religionen har haft en framträdande roll och att en ateistisk presidentkandidat är chanslös. Nu står valet för dörren i USA och Teologiska Rummet ska försöka utröna relationen religion, politik och samhälle. Medverkande är Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot och tidigare korrespondent i Washington, Lars Adaktusson, EU-parlamentariker (KD) och tidigare SVT-korrespondent i USA och Roland Poirier Martinsson, författare och filosof.  Programledare och producent Peter Sandberg Några uppsatser om ämnet: Thank you, and God bless America! av Hugo Hedin och Gustav Sjöblom. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2276730&fileOId=2276733 Religion som politisk maktfaktor i USA, av Roger Wisberg. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206493/FULLTEXT01.pdf Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Clownhysterin kom även till svenska medier. Falsk nyhet om att EU förbjuder glögg fick många att rasa. I veckan kom nya siffor om tidningsdöden, men solen skiner än över Karlstadtidningar. Hur ska medier rapportera om clownhysterin? Det har varit cirkus i Sverige under ett par dagar. Överallt har de hoppat fram, dykt upp, eller till och med gått till attack. Det handlar såklart om clownerna och historierna om clownerna som från ingenstans invaderat våra tidningsspalter. Vi har kunnat läsa om hysteri, om hot, om knivar, basebollträn, glasflaskor och rädsla. Om planerade clownattacker, om medborgargarden. Vår reporter Erik Petersson har försökt reda ut vad det här handlar om. Du hör också en intervju med vår krönikör Jack Werner om hur journalister bör rapportera om sådana här fenomen. Felaktig EU-myt om glögg EU förbjuder viss sorts glögg. Ja, så lät det i svenska medier förra veckan. Precis som det tidigare har rapporterats om EU-förbud mot lakritspipor, kräftfiske, ostkaka och grytlappar. Det här stämmer såklart inte, men upprördheten gick inte att ta miste på. I frontlinjen gick matskribenten Edward Blom som till och med förespråkade svenskt EU-utträde. Jonna Westin har gått till botten med glöggfelet och sökt ursprunget till alla dessa förbudshistorier. Under jakten dyker en före detta journalist upp. En man som idag är utrikesminister i Storbritannien och som precis sätt till att brittiska öarna är på väg ut ur - just det EU. Solen skiner över Värmlands tidningar I veckan kom det nya siffror för dagspressen i Sverige. Förra året var ett av de tre sämsta åren under de 40 år dagspressens ekonomi har mätts i detalj, och det trots högkonjunktur. Men läget är inte jämnsvart. De flesta bolag lyckas ändå hålla näsan över vattenytan genom stenhårda nedskärningar och rejäla prishöjningar för pappersprenumerationerna och vissa fortsätter tjäna rejält med pengar på sina papperstidningsläsare. Nya Wermlands-Tidningen och koncernen som ägs av familjen Ander har under hela 2000-talet haft en vinstmarginal på runt 25 procent. Vår reporter Fredrik Helgesson åkte till Karlstad, till den del av Sverige där det går bäst för tidningsbolagen. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Alla i Sverige ska ha rätt till naturen, enligt Allemansrätten som sedan 1994 står skriven i vår grundlag. Men, når naturen verkligen alla? Ute med P1 träffar Babek Toloe, som använder sitt naturintresse varje dag i jobbet. Han får unga i socioekonomiskt utsatta områden och ensamkommande flyktingbarn att lära sig att leva, överleva, växa och njuta i naturen.  Babek Toloe är uppvuxen i både Rinkeby och Bromma. Efter lumpen visste han inte riktigt vad han skulle göra, men folk i hans omgivning tyckte han skulle använda sig av de kunskaper han hade fått när det gällde överlevnad och kunskap om naturen. Och så blev det. Han började arbeta i Tensta i ett projekt där eleverna frivilligt fick delta i aktiviteter efter skolan och där tog han med ungdomarna ut på hajk både i närområdet och på fjällvandringar. Idag är Babek familjehemskonsulent för ungdomar som är placerade hos jourhem och familjehem. De flesta ungdomarna är ensamkommande och han har fortsatt att åka ut i naturen med de som han har kontakt med i jobbet. 2015 vann han pris som årets friluftspersonlighet och i vintras var han en av två svenskar bland 29 nationaliteter som gjorde Fjällräven Polar, en 30 mil lång expedition med hundspann från Nordnorge till svenska Lappland.  Och så frågar vi oss hur bra är vi på att veta vad vi egentligen ser, och hör ute i naturen? Ja, inte särskilt bra enligt Tomas Öberg, som en del av er nog känner igen från . Han är biolog, fotograf och skribent och han tycker att just språket är viktigt för att vi ska kunna ta till oss av information om naturen, sådant som du kan hitta i broschyrer eller informationstavlor längs leder. Programledare: Linnea Luttu.  Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Imorgon är det exakt 40 år sedan punksingeln "New Rose" med The Damned släpptes. Vi lyssnar och minns. I Spanien drabbas även kulturen av den politiska krisen. Och så pratar vi amerikansk politik. P1 Kultur firar punkens födelsedag genom att lyssna och prata om singeln "New Rose" med The Damned som släpptes den 22 oktober 1976. Mia Gerdin och Fredrik Wadström minns sina möten med låten. Anna Tullberg har träffat Maria Andersson Lundell från Sahara Hotnights för att prata punk då och nu. Lars Mogensen tar oss med till en resa till kulturens Spanien där kulturarbetare berättar om hur de själva och kulturen påverkas av den politiska krisen i landet. Och så ger vi oss in i den amerikanska politiken via en ny dokumentär om den skandalomsusade politikern Anthony Weiner. Ekots utrikeschef Ginna Lindberg har sett den. I Obs essä belyser P1 Kulturs Mikael Timm de politiska skiljelinjerna mellan de båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump och ger en historisk bakgrund till den amerikanska politiken. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Naila Saleem Från i fredags.

Kultur, Repris

Författaren Theodor Kallifattides har inget eget djur men däremot har han ett eget och speciellt band till både en hund och en koltrast. Vi hör honom berätta om djuren som spillt över i texten. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även natt mot nästa söndag kl. 00.02.

Teater

Är fröken Julie galen? Ensam hemma på herrgården denna sörmländska midsommarnatt, uppvaktar hon sin fars betjänt Jean. Kön mot kön, klass mot klass... Fröken Julie av August Strindberg I rollerna: Fröken Julie - Gunilla Röhr, Jean - Peter Andersson, Kristin - Pia Bergendahl. Ljud: Lena Samuelsson. Inspicient: Bisse Svalberg. Producent: Eva Huldt. Bearbetning och regi: Anders Carlberg. En inspelning från 1996. Manus med Strindbergs klassiska förord: Radioteatern/Sveriges Radio Drama har gjort sex inspelningar av dramat. Läs mer om dem och ta del av massor har kringmaterial här: Sugen på ännu mer Strindberg? Många Strindbergs-dramer finns att lyssna på i länken August Strindberg i våra arkiv här nedan. Ett riktigt gotteskafferi... Sänds även natt mot nästa söndag kl. 00.05.

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vill du laga mer vegetariskt? Hämta inspiration från Indien och Etiopien. Indien är det största vegetariska landet. Förmodligen finns 70 procent av världens vegetarianer där. - Vi äter väldigt lite kött, kanske bara på nån fest eller så, säger kocken Dheeraj Singh. Annars äter vi bara vegetariskt. Dheeraj kom till Sverige för elva år sen för att starta klädföretaget Indiskas matsatsning. Tillsammans med Jonas Parmar driver han numera Indian Street Food & Co i Stockholm, med food trucks och en restaurang. Och den mat de serverar är mestadels vegetarisk. - Tisdagar, torsdagar och lördagar äter vi inget kött, säger Dheeraj. - Min mamma har aldrig ätit kött, pappa äter lite kött - kyckling eller lamm, säger Jonas Parmar, som själv är född i Sverige och vars föräldrar kom hit på 70-talet från Sydafrika, dit deras föräldrar i sin tur flyttat från Indien. Vad man äter beror på var man bor i Indien och vilken religion eller kultur man tillhör. Några är veganer, andra vegetarianer som äter mjölkprodukter och ytterligare andra äter också lite kött. Men grönsakerna dominerar stort. Dheeraj och Jonas serverar en vegetarisk indisk roadside curry. Ett annat stort vegetariskt kök är det etiopiska. I Etiopien är den kristna ortodoxa kyrkan stark och det innebär bl a att man fastar två gånger i veckan och flera längre perioder under året. Och under fastan äts inget kött. Också i övrigt är kosten dominerad av grönsaker. - Vi jobbar mycket med billiga råvaror som grönkål och kikärter, säger Yonas Bergman Gemetchu som driver den etiopiska restauranger Simba i Göteborg. Och man har förfinat matlagningskonsten under lång tid och får ut mycket smak ur de enkla råvarorna. I programmet berättar vi också om den vegetarianska historien. Om tidiga vegetarianer som Buddha och Phytagoras, och om vegetarianska och veganska sällskap i England. Vi förklarar också skillnaderna mellan olika sorters vegetarianer. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Håkan Sandell Diktsamling: "Gyllene dagar" Förlag: Wahlström & Widstrand 2009 Musik John Lurie: Bella by barlight Exekutör Kronoskvartetten Malmöligan bildades 1986 av poeterna Clemens Altgård, Håkan Sandell, Per Linde, Martti Soutkari, Lukas Moodysson och Kristian Lundberg. Medlemmarna inspirerades av punken och den danska åttiotalspoesin med namn som Sören Ulrik Thomsen, Pia Tafdrup och Michael Strunge. Ligan upplöstes formellt 1993 men flera av medlemmarna ger fortfarande ut dikt. Håkan Sandell har sedan debuten 1981 gett ut ett femtontal böcker, senast diktsamlingen "Ode till demiurgen" 2013. Ett urval av hans dikter är översatta till tyska och engelska. UR ARKIVET: Lyrikmagasinet om Malmö-Ligan. Fredrik Wadström intervjuar bland andra Clemens Altgård och Martti Soutkari. Från i går.

Kultur, Repris

Om behovet av ett eget gränslöst rum i tiden. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris