SR, P1 2016-10-25

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stefan Löfven besökte Saudiarabien under helgen och jag undrar vilka slutsatser vi kan dra. Hur viktigt är det för Sverige att ha en god relation till Saudi just nu? Bitte Hammargren, redaktör för Utrikesmagasinet och Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet, är med och diskuterar det.  Mobiltäckningen varierar över landet och i dag pratar vi med Gunnel Hedman som driver turistanläggning i Arjeplog om hur mobiltäckningen påverkar verksamheten. Kommunalrådet Tomas Mörtsell (C), Storuman, vill införa en minimumgaranti. Är det ett realistiskt krav? Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) svarar.  Och så försöker vi utvärdera den historiska damlandskampen mellan Sverige och Iran. Vad spelar den för roll i det långa loppet? Hur ser utsikterna ut för iranska kvinnor som vill ägna sig åt fotboll? Vi frågar Pezhman Pars som skriver om iransk fotboll på Svenska fans. Dessutom frågar sig Louise om du som lyssnar möjligen har siktat någon av de fåglar från Ryssland och Asien som av misstag hamnat i Sverige? Sibiriska järnsparven, ökensångaren, brunsångaren, videsångaren, azurmesen eller isabellaskvättaren? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Minna Grönfors Hör av dig till oss!   Från i går.

Underhållning, Repris

Författaren Theodor Kallifattides har inget eget djur men däremot har han ett eget och speciellt band till både en hund och en koltrast. Vi hör honom berätta om djuren som spillt över i texten. Från i lördags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Tystnad och tal i romanens värld, intim kärlek som går sönder och så träffar vi poeten Mattias Alkberg som är här med ny diktsamling. Linda Boström Knausgård är här med en ny roman, "Välkommen till Amerika." I en tyst lägenhet bor familj - en pojke, mamma och flicka. En gång fanns det en pappa också, men han är borta nu. Flickan har slutat att prata, men mamman pratar desto mer. Vi frågar oss vad makten i talet ligger, och var gränsen mellan kärlek och längtan egentligen går? Och så kommer författaren Geir Gulliksen till studion. I hans nya roman "Berättelser om ett äktenskap" får vi följa ett kärlekspar från att de möts för första gången, på en läkarmottagning i en norsk småstad, till att de till slut skiljs åt. Hur är det att skriva så intimt om kärlek, undrar vi. Och inte nog med det! Musikern och poeten Mattias Alkberg är också här och läser en dikt ut sin nya diktsamling "Ön." Musiken som spelas i programmet hittar du i vår egna Spotifyspellista! Prenumerera (gratis, såklart) så missar du aldrig när vi lägger till nya låtar från programmet, eller lyssna bara utan att prenumerera! Här är länk till spellistan: Från i lördags.

Kultur, Repris

Från Arkivet.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det satsas på kollektivtrafik i Sverige. Men samtidigt som turtätheten i städerna förbättras läggs linjer ner på landsbygden. Veckans Kluvet land handlar om de allt mer sällsynta landsbygdsbussarna. Vad gör du när din enda möjlighet att ta dig till skolan eller jobbet försvinner? I år har 28 busslinjer lagts ner på landsbygden i Östergötland medan politikerna satsar resurser på kollektivtrafiken i städerna. Friskolan i Tryserum söder om Valdemarsvik har startat och finansierat sin egen busslinje så att eleverna kan gå kvar i skolan. Men alla har inte samma möjligheter. "Vi kanske måste flytta", säger Mia Nilsson som bor med sin dotter i Stjärnorp utanför Linköping. De kämpar för att transporterna till jobb och skola ska gå ihop. "Bäst för flest", säger utredaren Tom Petersen på statliga myndigheten Trafikanalys. Och konstaterar att halvtomma landsbygdsbussar inte går ihop med tanken om att resurserna ska läggas där behovet är störst, inne i de svenska städerna. Lisen Elowson Tosting, reporter Jack Lantz, reporter Sebastian Claesson, producent Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Det var för att skydda de mest utsatta barnen som Lex Bobby kom till 2008. Men har lagen minskat risken för att barn ska fara illa?  - Det är Isolde. Vi var på Österlen. Här dansar hon runt, hon kom på hur en lampa fungerar också och satt och tände och släckte den hela kvällen.  Det är en ovanligt varm höstdag och Mattias har tagit ledigt från jobbet för att träffa mig. Hans dotter Isolde är ett av de barn lex Bobby kom till för att skydda. Vi tar kaffet med oss och går en trappa ner för att titta i en kartong han inte har orkat öppna på flera år.  Isolde var ett efterlängtat barn när hon kom för 7 år sen, men strax efter hon fötts tog relationen mellan Mattias och Isoldes mamma slut, Isolde bodde hos sin mamma och en utdragen vårdnadstvist började.  - Enligt henne skulle jag komma dit någon timme på helgerna och sen skulle jag inte vara mer med än så. Så där började det... Det här är sådant som jag letade upp när du ringde. Jag har inte orkat plocka med Isoldes små tavlor som hon har målat. Jag fick alla bilder från förskolan så det här är sådant som hon har gjort.  Vill du ta en paus eller vill du fortsätta?  - Nej, vi fortsätter, det är så här. Det här har inte jag tittat på ordentligt. Man orkar till en viss gräns, man hanterar sorgen för den är varje dag. Den blir inte lättare med åren, det finns inget som säger enligt mig att sorg går över eller liknande, och varje gång jag lyfter fram något sådant här, läser någonting eller tittar på det så sörjer jag. Därför har jag inte orkat. För den här sorgen är nog att hantera till vardags. Mattias dotter blev tre och ett halvt år. Hon dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att Mattias hade anmält oro för henne till Socialtjänsten.   Det är ovanligt att barn dör på grund av brott i Sverige. I genomsnitt har 5 barn per år dödats de senaste 5 åren. Men när det händer och det hade funnits varningssignaler om att barnet var i behov av skydd ska det göras en grundlig utredning av vad som gick fel. På så sätt ska man kunna hitta bristerna i samhällets skyddsnät, rätta till dem och förhindra att det händer igen. Det är det lex Bobby gå ut på. Kaliber idag kommer att visa att viktig kunskap om barnen som dödats missas och att fallen som utreds är så få att frågan är om det ens går att hitta generella brister. Kaliber kommer också visa att det inte skulle behöva vara så. Men först ska vi gå vi gå tillbaka 10 år i tiden för lex Bobby kom till efter en händelse som skakade om Sverige.   Ur Ekot: "I göteborgstrakten har polisen satt in stora resurser för att leta efter en 10-årig pojke som försvann igår." I januari 2006 anmäldes 10-årige Bobby försvunnen av sin mamma och styvpappa och många engagerade sig i sökandet efter honom. Nästan tre veckor senare kom det fram att det var de som hade misshandlat honom till döds. Ur Ekot: "Enligt åklagaren så blev pojken svårt plågad innan han dog. Han fick bland annat ström genom kroppen och hade blivit lämnad naken i snön." Det som hände Bobby skulle inte få hända igen. Lex Bobby trädde i kraft två år efter hans död och det fanns en stor politisk enighet om att den behövdes. Flera andra länder hade börjat göra den här typen av haveriutredningar långt tidigare. Staffan Janson är barnläkare och gästprofessor i pediatrik vid Uppsala universitet och han är en av dem som länge hade jobbat för att den här typen av haveriutredningar skulle införas i Sverige också: - Vartenda dödsfall på ett bygge till exempel utreds ju i detalj. Är det den mänskliga faktorn, är det någon teknisk faktor eller är det någonting annat som har ställt till detta? Och på det viset lär man sig och det viset minskar man antalet dödsfall inom andra sektorer, inom byggnadssektorn, inom trafiksektorn, inom flyget. Staffan Janson har jobbat med utsatta barn i 40 år och han övertygad om att det man kan få ut av sådana här utredningar kan rädda liv: - Det är jag alldeles säker på. Man kan till och med bygga upp det som kan kallas för lathundar. Man kan skriva på en enda sida, kanske med tio punkter: det här och det här och det här. Är det så att du misstänker 4 av de här tio sakerna? Reagera! Lex Bobby trädde i kraft i januari 2008 och det är på Socialstyrelsen som utredningarna görs - men redan innan de kan komma igång har det uppstått problem. Polisen är skyldig att meddela Socialstyrelsen när de lägger ner en utredning mot någon som misstänkts ha dödat ett barn. Det händer väldigt sällan så då går ansvaret över till åklagaren som ska rapportera när i en dom i ett sådant här mål har vunnit laga kraft.  Men Socialstyrelsen får inte in de här underrättelserna som de ska, berättar Marie Nyman som tog över som projektledare för lex Bobby-utredningarna i april år: - Nej, det är här det har fallerat. Vi får inte det, utan vi får ofta påkalla, ringa runt och fråga om det finns någon dom. Så det här är ju ett förbättringsområde som behöver ske, att det sker per automatik. För risken är ju att vi kanske missar någon. Åklagare och polis säger till Kaliber att de inte har lyckats få in rapporteringen av de här fallen i sina rutiner. Det har informerats om att det ska göras, men i praktiken glöms det ofta bort. Så Marie Nyman och hennes kollegor tvingas leta efter fallen de ska utreda. Det gör de bland annat genom att ringa runt till åklagarna och genom att hålla utkik efter dem i media: - Alltså, dagstidningar, kvällstidningar, SVT och Sveriges radio som rapporterar om sådana här saker som vi brukar hålla ögonen på. Men hur går det till då, gör ni en anteckning om dem då? - Ja, vi antecknar och har lite koll på dem. Och så begär ni in det här sedan då från åklagaren? - Ja, jag tror att de flesta har uppmärksammats. Jag tror inte att media har missat någon. Men skulle det vara så att vi inte får in någon underrättelse, ja då sker det ju ingen sådan här dödsfallsutredning på Socialstyrelsen. Det har missats fall och det är inte det enda som inte har fungerat med lex Bobby. Det här är inte heller första gången lagen granskas.   När utredningen kan börja begär Socialstyrelsen in skriftlig dokumentation om barnen från de myndigheter som hade varit i kontakt med dem. Det kan till exempel vara från socialtjänsten, sjukvården, skolan och polisen för att sedan börja leta efter vad som kan ha gått fel. - Och då gäller det att systematisera det här läsandet. Det är ofta en otrolig mängd att läsa.  Och där håller vi nu på med... jag vet att vi har fått kritik för att vi kanske inte har gjort det här på ett riktigt systematiskt sätt tidigare. Men jag vet att man sen den här kritiken kom till oss har vi ändå försökt bättra det och det har blivit mycket bättre och nu försöker vi skruva lite extra på det och ha en metodik i våra utredningar. Ja, Socialstyrelsen är kritisk till att åklagare och polis inte rapporterar dödsfallen som de ska men de har också själva fått kraftig kritik för hur de sköter utredningarna. För fyra år sen gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera Socialstyrelsens arbete med utredningarna och 2014 kom de med en nästan 100 sidor tjock rapport. I den får Socialstyrelsen underkänt på flera punkter. Så här lät det i P4 Jönköping i september 2014: "En färsk rapport ifrån Statskontoret visar att den här lagen i princip är helt tandlös. Johan Sörensson du är chefsjurist på Statskontoret, varför har det blivit såhär? Vi har ju övervägt att man ska korrigera den här lagen men vi bedömer att det inte är tillräckligt utan vi tror både att det behövs fler fall och att man också behöver gå djupare i varje fall för att hitta likheter, för att hitta förbättringsåtgärder." Statskontoret föreslog både att regeringen skulle överväga att göra om lagen och att de skulle flytta utredningarna från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kritiken mot Socialstyrelsen handlar bland annat om att Statskontoret inte anser att det räcker att läsa den skriftliga dokumentationen för att få reda på vad som har gått fel och kunna rätta till felen. Man behöver också prata med dem som varit inblandade. Men Socialstyrelsen tar inte personlig kontakt. De har tyckt att det vore oetiskt att göra det. Att en utredning inte får starta förrän rättsprocessen är över innebär att det ofta har hunnit gå lång tid sen barnet dödades och då har man inte velat riva upp känslor hos personalen. Marie Nyman jobbade inte som projektledare på Socialstyrelsen när kritiken från Statskontoret kom, men nu är hon ansvarig för utredningarna. Så hur ser det ut idag?  - Det vi funderar på nu det är att kunna göra det i fall där vi ser att det skulle vara viktigt att få kompletteringar. Men ni ska fortfarande bara göra det i vissa fall? - Mmm Är det inte en förutsättning för att få veta mer att man pratar med dem som har jobbat med det? - Det beror ju på vad som kommer fram i de handlingar vi får in så att säga. Vi tar även in rutiner och handlingsplaner och sådana saker. Det gäller ju att skapa sig en bild av hur det här kunde hända. Men i arbetet med Kalibers granskning har jag pratat med flera barnläkare, psykologer och psykiatriker och de säger alla att det inte går att skapa sig en bild av vad som hänt utan att prata med de inblandade. - Det är naturligtvis inte så att någon måste prata men många vill. Många ser brister, missförhållanden som de är oerhört olyckliga över och som de inte vill ska drabba andra barn. Åsa Landberg är barnpsykolog och har bland annat jobbat inom barn och- ungdomspsykiatrin och på Rädda Barnen. I sitt jobb har hon också träffat personal som har varit inblandad i fall där barn har dött. - Man behöver ge dem som är nära barnen en möjlighet att berätta sin historia, ge sin syn på saken. Åsa Landberg säger att mycket av det som händer i myndigheters kontakter med utsatta barn aldrig hamnar i journaler och skriftliga dokument. Saker som att man kanske inte har haft tid, inte har fått stöd av ledningen eller inte har rätt utbildning:   - Det finns en risk för att de här dödsfallsutredningarna drabbas av samma tillkortakommanden som utredningarna kring barnen. Det handlar om för mycket fokus på skriftlig dokumentation, bristande helhetssyn, bristande barnperspektiv. Ska man göra strukturförändringar, ska man ha förslag så måste man också prata med de människor det rör. Marie Nyman på Socialstyrelsen säger att ett hinder för att prata med de som varit inblandade också är att det är stor personalomsättning inom till exempel Socialtjänsten och vården. - Men om de är kvar så är det klart att visst de har säkert viktig information. Men vi tänker att den personen, kanske inte är så viktig, utan mer vad man har för rutiner och struktur i organisationen för att upptäcka sådant här. Vad finns det för skäl att inte kontakta dem? - Vi vill se varje ärende, varje ärende är unik. Alltså en del i det här är ju att det blir otroligt mycket mer arbetskrävande. Det tar ju mer resurser. Jag tror att ska man göra det så behöver man åka ut till verksamheterna, åka ut till kommunen och landstinget. Och det är ju kanske inte bara en verksamhet, utan kanske fem verksamheter i ett ärende. Så det blir ju otroligt mycket mer tid man kommer att få lägga på varje ärende. Så det gäller ju att avväga där, syftet med att göra de här utredningarna och vad det ska leda till. Men vad är syftet med dem? - Man ska ha en kunskapsuppbyggnad kring att inte det här ska hända igen. Att vi ska lämna förslag på åtgärder till regeringen.   Att kontakta anhöriga till barnen som har dödats har aldrig diskuterats på Socialstyrelsen. Men i en del andra länder som gör dödsfallsutredningar spelar offrets familj en viktig roll för att få reda på vad som har hänt. - Här är hennes små händer och hennes små fötter och här är hennes annons. Så hon är begravd den 6 september. Mattias vill berätta sin historia. Hans dotter Isolde dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att hennes mamma hade hotat Mattias med att ta sitt eget och hennes liv. När man till exempel hamnar i konflikt som Mattias och Isoldes mamma gjorde har man inte så mycket annat val än att lita på att samhället kliver in och skyddar barnet. - Man är fruktansvärt maktlös. Helt maktlös. Det som är absolut tyngst och jobbigast i mitt liv, som jag känner det är att, hur mycket människor i min omgivning än säger att det fanns ingenting du kunde göra så tycker ju inte jag det. Jag har ju inte kunnat skydda mitt barn. Men jag vet inte vad jag skulle ha gjort mer. Jag föreslog för min jurist att jag skulle åka dit och sparka in dörren och hämta henne och fick svaret, gör inte det. Då kommer du aldrig att få träffa henne igen. Jag gjorde inte det och nu är hon död. Nu är hon borta. Ring sociala och gör en orosanmälan, sa juristen och det gjorde jag. Jag ringde upp och gjorde en orosanmälan och får frågan, tror du att hon kommer att göra något sådant? Ja, vad fan ska man svara? Jag tror ju inte det. Jag tror ju inte det om någon. Så frågan är ju bara egentligen... Jag ska inte få den frågan, utan det borde ha agerats på det.    Mattias ansökte också i tingsrätten om att det skulle göras en vårdnadsutredning av Isoldes hemförhållanden men fick avslag. Efter Isoldes död riktade Inspektionen för vård och omsorg, IVO kritik mot socialtjänsten för att det inte hade gjorts en ordentlig skyddsutredning. Isoldes mamma dömdes för mord till rättspsykiatrisk vård.   Vi vet inte om Isoldes död finns med bland de lex Bobby-utredningar som har gjorts av Socialstyrelsen för de är sekretessbelagda, men med stor sannolikhet gör den det. Det står inte i lagen att Socialstyrelsen måste kontakta varken personal eller anhöriga, men Mattias hade velat få ge sin bild av det som hände. - Jag önskar att man hade valt att fråga mig vad jag ville. Det enda jag hade kvar var ju att på något sätt göra det korta liv, tre och ett halvt år som Isolde levde, meningsfullt. Det är klart att det river upp känslor. Det är klart att det är jobbigt, jag sitter här och gråter. Men det är väl ändå mitt val i så fall att säga nej tack? För för mig hade det varit av största vikt att få vara med och påverka. För mig hade det varit ett sätt att se att det finns någon form av vilja att förändra sättet vi hanterar sådana här situationer på.   Socialstyrelsen har ansvar för genomförandet av dödsfallsutredningarna men även om alla fall som ingår i lex Bobby skulle utredas lika grundligt som en flygolycka så skulle utredningarna bli få och det är här kritiken mot lagens utformning kommer in. Som lex Bobby är skriven är det enbart fall där barn dör på grund av brott som ska utredas.    Staffan Janson som är barnläkare och har jobbat med utsatta barn i 40 år kan inte förstå varför inte fler dödsfall utreds. - Alltså hela idén med den typen av lag som lex Bobby är, borde ha blivit, är att man ska utreda alla oklara dödsfall hos barn så i grunden så att man ser mönstren av detta.   Sedan lex Bobby trädde i kraft 2008 har 35 barns död utretts. Socialstyrelsens uppgift är att hitta gemensamma nämnare och ringa in bristerna i skyddsnätet men fallen är enligt Staffan Janson så olika och så få att det inte går att hitta gemensamma mönster och komma med konkreta förslag till förbättringar.  - Vi har i alla fall hitintills inte kunnat se att de här rapporterna har lärt oss någonting som vi kan ha användning av. I alla fall ingenting nytt, utöver det vi redan vet, Och det är ju det vi önskar. Vi vill ju ha en ny användbar kunskap och det är klart att det finns mycket att lära sig här. Staffan Janson och många andra som jobbar med utsatta barn har under lång tid påpekat att det skulle gå att få fram den kunskap som behövs för att förhindra att barn far illa om man vidgade lagen och gjorde som man gör i en del andra länder. I England och flera delstater i USA till exempel, utreds också oklara dödsfall bland barn. Bland dem finns det också barn som också kan ha varit i behov av samhällets skydd.     För att få reda på hur många fler barn som skulle kunna utredas i Sverige om vi gjorde liknande har Kaliber begärt ut statistik över de barn i Sverige som har dött av odefinierad, oklar eller yttre orsak de senaste 5 åren. Skulle de fallen också utredas rör det sig inte längre om 5 barn per år utan om 120 barn.  Jag ber Staffan Janson titta på ett av de fall vi vet inte har granskats enligt lex Bobby. Det handlar om en 5-årig flicka med grava funktionsnedsättningar som dog samma år som Isolde. Det hann göras 7 orosanmälningar om henne till Socialtjänsten innan hon dog om misstanke om våld och bristande omsorg. - Det här är ju då ett fall där det uppenbarligen är grav vanvård och här kan man ju nästan direkt se att här finns det ett antal saker som man skulle kunna lära sig av, eftersom man inte har reagerat riktigt från myndigheternas sida.   En del av de dödsfall som finns i statistiken vi har tagit fram, kan man enligt Staffan Janson snabbt hitta en naturlig förklaring till och lägga åt sidan, men bland de här 120 barnen finns det också barn som har varit i behov av skydd. Barn som har tagit livet av sig och barn som har dött av vanvård: - Kan man göra detta med många fall så är det klart att kunskapsmängden kommer att bli väldigt stor. Vi kommer att kunna lära ut saker som vi inte kände till tidigare till personal som har hand om framför allt små barn så att de kan reagera i tid och se till att detta inte händer. Det handlar ofta om att sätta in stöd i familjer där man kan få en klar misstanke om att här står det inte rätt till. Känner du till någon åtgärd som har införts på grund av de här utredningarna? - Nej, det gör jag inte. Tycker du att det är meningsfullt att fortsätta med dem som det ser ut idag? - Nej, det är inte meningsfullt, utan det meningsfulla är att man tänker om här. Att man lär sig av de genomtänkta utredningar som görs i USA eller England, kanske framför allt i England eftersom de är mera lika oss och tar hem den kunskapen och skriver om den här lagen.   Snart har det gått nio år sedan lex Bobby trädde i kraft, fyra år sedan Statskontoret rekommenderade regeringen att se över lagen och två år sedan de föreslog att ansvaret för utredningarna skulle flyttas över från Socialstyrelsen till IVO. Ingenting har ändrats i lagen och Socialstyrelsen tar ännu inte kontakt med de inblandade, vilket alla vi har pratat med säger är nödvändigt för att kunna stärka skyddet för utsatta barn.   Marie Nyman som är projektledare för utredningarna tycker ändå att Socialstyrelsen har tagit till sig av kritiken:   - Vi har en intern rutin för att det här ska gå till så att det blir tydligt. Vi håller på att utveckla utredningsarbetet för att det ska bli bättre och det är utifrån Statskontorets kritik som vi gör den här satsningen nu så att det tycker jag att vi har gjort. Hur många utredningar har gjorts sen Statskontoret kom med kritiken? 2014 och 2015? - Då måste jag titta efter... ja, det var bara, 2014 var det ett ärende och 2015 var det ett ärende, eller 2015 var det nog två ärenden men ett har vi inte fått in någon underrättelse på förrän här i våras så det har dröjts på det. Och sen har vi gjort en i år och vi har tre på gång som vi ska göra. Men alltså det är ju så här det är, det är ju få ärenden. Men vad är meningen med att utreda ett fall per år? - Vi är ju skyldiga att utreda så då måste vi göra det.   Sedan kritiken mot lex Bobby kom har antalet utredningar minskat från i snitt ungefär 5 per år till 1 2014 och 1 2015. Marie Nyman säger att de har utrett alla dödsfall de har fått rapporterade till sig och kan inte svara på varför utredningarna har blivit färre, trots att antalet barn som dödas inte har blivit det. En av orsakerna kan vara att de inte hittar alla fall som inte rapporteras som de ska. Polis och åklagare säger till Kaliber att de ser över sina rutiner. Resultatet av lagen som skulle förhindra att det som hände 10-åriga Bobby skulle hända igen redovisas för regeringen i en rapport vartannat år. I den senaste som kom i år skriver Socialstyrelsen själva att de hittills inte har kommit fram till några nya slutsatser och att förslagen till åtgärder inte heller är nya.  På Socialdepartementet pågår en översyn av lagen men man har precis bytt utredare så vi kan inte få veta vad man har kommit fram till hittills.     Vi har också försökt få en intervju med barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner som är ytterst ansvarig för lagen och också erbjudit henne att lyssna på det här programmet i förväg, men har fått svar att hon inte har möjlighet att medverka den här gången.     Mattias, som förlorade sin dotter Isolde hoppas att anhöriga ska få en chans att vara med i utredningarna i framtiden för han tror att han hade haft viktig kunskap att bidra med: - Ja, absolut. Jag tror fortfarande att jag har det. Om det kan rädda ett enda barn så är det värt att riva upp de här såren. Reporter: Micha Arlt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon tog 16 SM-guld i simning och hamnade sedan i fängelse. Brottet kostade henne vänskapen med Therese Alshammar och idrottssveriges respekt. I dag har Mikaela Laurén fem VM-titlar i proffsboxning. För en dryg månad sedan gick proffsboxaren Mikaela Laurén upp i ringen mot hatobjektet Klara Svensson - efter otaliga offentliga hån och psykningar - i sitt livs viktigaste match. En strid hon förlorade. Mikaela Destiny Laurén har fightats både i bassängen, boxningsringen och privatlivet, men frågan är var den största striden har utkämpats? Hon började simma som 3-åring och försökte i 25 år ta sig till OS, men snubblade på mållinjen varje gång. Som 28-åring klev Mikaela Laurén upp ur simbassängen för gott och hamnade i personlig och ekonomisk kris. Det ödesdigra beslutet att delta i distribuering av dopingmedel kostade henne 14 månaders frihet, idrottssveriges respekt och vänskapen med bästisen Therese Alshammar. Nu är proffsboxaren Mikaela Lauréns mål att bli "The Champ".  I Söndagsintervjun berättar hon om sorgen över att bli lämnad av sin själsfrände, att prestera bara för att duga, att nästan bli utbränd i fängelset, och om att växa upp på pappans gym där han sköt sprutor i låren med anabola steroider.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Permafrosten tinar snabbare än vad forskarna räknat med. I Alaska får det, förutom risken för att metangas frigörs ur marken, stora konsekvenser i landskapet. Vid University of Alaska Fairbanks studerar den svenska hydrologen Anna Liljedahl hur stora kilar av is i marken smälter och skapar håligheter i det arktiska landskapet. På sikt riskerar permafrostens tinande i kombination med stigande havsnivåer sätta stora delar av norra Alaska under vatten. På samma universitet arbetar glaciologen Regine Hock som berättar om de märkliga tidvattenglaciärerna i södra Alaska som har sitt alldeles egna liv. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Pojkar har länge presterat sämre än flickor i svenska grundskolor. Enligt Skolverket har nu killarna i snitt lägre betyg i alla teoretiska ämnen både vad gäller betygen och i så kallade PISA-tester. I den nya serien "Skolpojkarna" följer Utbildningsradion fyra killar i årskurs nio under ett läsår på Skrantaskolan i Karlskoga. Hör Malin Nygren, projektledare på UR, berätta om serien och Tom Larsson, tidigare elev på Skrantaskolan. Hör även Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, om vad det beror på att killar ofta har sämre skolresultat än tjejer.

I Norrbotten söker Tornedalingarnas riksförbund nu upprättelse för hur den nationella minoriteten Tornedalingar behandlats genom åren. Förbundet vill få till en slags sanningskommission. Till exempel efterlyser de en kartläggning över hur utbrett det var att även Tornedalingar, precis som många samer, blev föremål för rasbiologiska skallmätningar. Sture Karlsson i byn Mertajärvi säger att han var sju år gammal när några okända personer kom till skolan i byn en dag 1952. Hör reportage av Nils Eklund och samtal med historikern Curt Persson. kl. 6.15.

Statsminister Stefan Löfvens besök i Saudiarabien i helgen har fått mycket kritik. Förra året bröt de diplomatiska förbindelserna mellan länderna samman när utrikesminister Margot Wallström kallade Saudiarabien för en diktatur och betecknade landets rättsskipning som "närmast medeltida". Under helgens resa ville Löfven inte kalla Saudiarabien för en diktatur utan använde begreppet "absolut monarki". Liberalernas riksdagsledamot Birgitta Ohlsson har nu anmält statsministern till konstitutionsutskottet. Hör henne berätta varför. Vi hör även Bitte Hammargren, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet.

Att växa upp med två världsberömda och mycket upptagna föräldrar har präglat den norska författaren Linn Ullmans tidiga år. I sin nya bok "De oroliga" beskriver hon sin relation till regissören Ingmar Bergman och skådespelerskan Liv Ullman.

Uthyrningssajten Airbnb har på några år blivit större än världens största hotellkedja Marriott. Men en av uthyrningstjänsten största marknader i USA är hotad. I förra veckan skrev New Yorks guvernör Andrew Cuomo under en lag som gör att man kan bötesfälla en person på 70 000 kronor som hyr ut en hel lägenhet via Airbnbs plattform. Bakgrunden till regeländringen är bland annat att kritiker menar att Airbnb-turismen också leder till exploatering av områden där fattiga får flytta när priserna går upp. Ekots reportrar Maria Ridderstedt och Karin Wettre besökte Brooklyn i New York för att tala med folk om hur Airbnb-uthyrningen har påverkat området.

Igår kväll blev det känt att den norska regeringen nästa år tillåter USA att placera 330 marinkårssoldater på Vaernes militärbas öster om Trondheim. Visserligen är Norge med i försvaralliansen Nato men det är första gången på 70 år som utländsk militär tillåts vara stationerad på norsk mark. Hör vår korrespondent Jens Möller.

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Annebelle Gyllenspetz. Veckans tema är vrede. Moses har fört de hebreiska slavarna ut ur Egypten. Gud ger honom alla lagar som det judiska folket ska leva efter, och skriver stentavlorna med de tio budorden. Men folket har skapat en gudom av kalv som de offrar till. Då blir Gud arg och vill förgöra folket, men Moses lyckas få honom på andra tankar.  Dock låter han sin vrede gå ut över de ogudaktiga och krossar stentavlorna. På något sätt känner jag igen mig i Moses förtvivlan och ilska. Den sortens vanmakt och ilska som kommer när man gjort allt för någon som sedan bara förstör för sig själv, helt i onödan, har jag sett på nära håll. Ändå säger den judiska lagen att du inte får låta din vrede gå ut över någon. - Den rabbinska litteraturen säger att man ska akta sig för vreden för att den är som ett främmande väsen i kroppen. Text2 Mos. 32:9-10, 11-12 Ords. 17:27 Den förståndige spar sina ord, den kloke håller huvudet kallt. Ur Gamla Testamentet. Ordspråksboken kapitel 17, vers 27. MusikWalela/ Wash your spirit clean Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Om en lång kvinna i rörelse genom ett rum Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tornedalingar vill ha sanningskommission, Skolpojkarna, USA stationerar soldater i Norge, Löfven KU-anmäls för Saudiresa, Airbnb i New York, attack i Pakistan och Intervju med Linn Ullman.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat bostadsbyggande, diktaturer och skoluniform. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby. Producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det blir allt mer populärt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Att gå till en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar din relation på allvar. Likaväl som bilen behöver sin årliga besiktning kan relationen behöva en årlig rundsmörjning. Det tycker i alla fall danske psykologen Mattias Stølen Due som tagit fram en modell för par som vill göra en årlig sk par-check. Det hela fungerar som en hjälp att kontrollera att relationen mår bra och att vi inte slentrianmässigt accepterar dåliga vanor.  -Förr skickade man ner kanariefåglar i gruvor för att kontrollera om det fanns gifter där inne. Precis så funkar parchek! Vi kontrollerar om det smugit sig in något som håller på att förgifta relationen. Men också påminna om det som är positivt.  Att använda en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar dig själv och din relation på allvar.  Det finns till och med nygifta par som får parterapi i bröllopspresent av sina föräldrar.  -Jag vill inte tänka tillbaka på vårt äktenskap och känna att vi accepterade att vi hade det lite halvdåligt under ett par år. Jag vill inte att bara ska va okej utan se vår fulla potential, säger Ola Lustig som tillsammans med sin fru Linda valt att gå i parterapi i förebyggande syfte.  Men lever vi i ett samhälle där specialister tagit över och kärlek blivit ett projekt som kräver hårt arbete och dyra terapitimmar? Alla håller inte med om att parterapi i förebyggande syfte är rakt igenom bra. Kritikerna säger att det finns en ängslighet med att ta hjälp av experter så fort friktion uppstår. Istället borde vi lita mer på vår egen förmåga.  Gäster i studion är Eva Berlander, parterapeut på Svenska Imagoinstitutet, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset och Emma Engdahl,  fil.doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till boken Depressiv kärlek.   Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I våras gick Lukas ut grundskolan utan att någonsin ha gått i skolan. Han har alltid undervisats i hemmet av sina föräldrar. Nu är det dags för gymnasiet. Blir det skola eller på distans? Lukas och hans familj kommer från Sverige men på grund av att de vill bedriva hemundervisning så har de fått flytta utomlands till ett land där det fortfarande är tillåtet, i Sverige förbjöds hemundervisning 2011. Familjen valde då att flytta till Åland där barnen har läroplikt och inte skolplikt. - Jag känner mig väldigt fri och har nog ett närmre förhållande till min familj än vad andra i min ålder har. Men visst har det kunnat kännas som att jag saknar nåt ibland, säger Lukas om sättet han undervisas på. Malin Marcko följer 16-åriga Lukas några dagar i hans liv. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Översättning: Ann Jäderlund Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Ut i det o-lösa" Förlag: Modernista 2016 Musik Joseph Lauber: Tredje satsen, Pavane, ur Fyra medeltida danser Exekutör Robert Aitken, flöjt, Erica Goodman, harpa Sänds även kl. 22.54.

Kultur

Efter en framgångsrik cancerbehandling tror många att den som överlevt ska vara glad, tacksam och blicka framåt. Men många drabbas av fysisk och mental utmattning under flera år efter behandlingen. För att leva vidare efter cancer behövs både inre styrka, stöttning från sociala nätverk och en vårdpersonal som bryr sig och ställer rätt frågor. Möt Annelie Grip, vars cancer ledde även till psykisk ohälsa, Agneta Brunius som tar vara på varje dag efter en tuff cancerbehandling, Margereth Björklund, doktor i folkhälsovetenskap och Carina Berterö, professor i omvårdnad. Har DU som lyssnar överlevt cancer men tycker tillvaron känns tung? Eller vill dela med dig av hur du lyckades komma tillbaka till en fungerande vardag?   Berätta för oss på sociala medier under hashtaggen #eftermincancer Eller mejla oss på vet@sverigesradio.se Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Idag om husockupationer i Neapel i kulturens namn; den uppmärksammade tv-serien Black mirror är tillbaka och veckans Klassikern handlar om en färgglad folkhemsfavorit. I helgen släpptes den tredje säsongen av serien Black Mirror på Netflix. Sex fristående avsnitt som på olika sätt utforskar hur tekniken skulle kunna förändra våra liv. Fenomen som näthat, sociala medier och datorspel tas upp, men alltid med en hårt skruvad twist, som gör att den här serien blir lite grand som teknikskräckisar för vår samtid. Vad gör serien så speciell? Samtal med filmkritiker Roger Wilson. En våg av husockupationer sköljer över Neapel sedan fem år tillbaka. Det är inget ovanligt, de flesta storstäder är med om sådant ibland: att unga bostadslösa flyttar in i tomma byggnader tills polisen kör bort dem. Det ovanliga med Neapel idag är att stadens myndigheter uppmuntrar ockupanterna. Lars Hermansson åkte ned till Neapel för att förstå hur det ligger till. Veckans Klassikern handlar om textilformgivaren som satte färg på Folkhemmet - finlandssvenska Viola Gråsten. Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tack för igår, det var "jätteroligt"! Ta flyget, res "bekvämt". "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han? Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare? Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt? Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula. Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i natt kl. 01.35 samt på måndag på kl. 19.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Thomas Nordegren har läst den nya boken om Christer Sjögren och dessutom varit bortrest från Europa och missat hela Ceta-avtalsrapporteringen så EU-korrespondenten Jan Andersson håller Ceta-lektion. Thomas Nordegrens huvudgäst i dag är den som sålt flest skivor i Sverige, spelat kapten von Trapp i Sound of Music och varit en av svensk skvallerpress lönsammaste löpsedelsobjekt. Christer Sjögren kommer i dag ut med sina memoarer och trots att han är mångmiljonär, anser han att han fortfarande är en enkel arbetargrabb från Hagfors.  Men inledningsvis hörs en annan musiker och författare, Ulf Lundell, som försvarar nobelpristagaren Bob Dylan i dag i . Thomas Nordegren ska också försöka förstå det här med Valloniens makt över EU:s handelsavtal. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jan Andersson har lovat hjälpa honom. Hur ska EU någonsin kunna fungera om ett litet udda delstatsparlament har vetorätt? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Minna Grönfors Skriv till oss: Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Förhandlingar inledda mellan Teaterförbundet och Dramaten om nedskärningar, skruvad vardaglighet i Don DeLillos nya roman, Roger Wilson gillar nya Black Mirror, premiär på två dansverk i Göteborg

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stefan Löfven är ute på resa, intervju med honom. Ska Sverige handla med Saudiarabien och med vad i så fall? Dåligt med resurser till cancerrehabilitering. Gryningspyromanen - en berättelse om hämnd. EU- kommissionen besked om gränskontroller i Europa. EU- kommissionen besked om gränskontroller i Europa. Flyktingfrågan är USA valets hetaste. Hur ser partierna på invandring, och på dem som flyr från krig och förtryck? Den förre gambiske inrikesministern Ousman Sonko har sökt  asyl i Sverige.

Flyktingar och invandrare är en av de absolut största frågorna i den pågående valrörelsen i USA. Skillnaderna är mycket stora mellan partierna och i veckan berättade vår USA-korrespondent Agneta Furvik om de två kandidaternas planer för de minst elva miljoner odokumenterade invandrare som lever i USA och som utgör en alldeles egen - i princip unik - amerikansk invandringspolitisk fråga.

Många mår psykiskt dåligt efter genomgången cancerbehandling. Fem procent av de som cancerbehandlats får senare diagnosen depression, mellan 70 och 100 procent drabbas av fatigue, en orkeslöshet och håglöshet som på många sätt påminner om depression. Trots det får få hjälp. Reportage av Ylva Carlqvist Warnborg.

Vår statsminister är med en näringslivsdelegation i Saudiarabien. Vår korrespondent Cecilia Uddén träffade honom idag i Erbil.

Ousman Sonko var inrikesminister i Gambia, men har nyligen lämnat landet efter att president Jammeh har sparkat honom från sin post. Regimkritiker i Gambia beskriver honom som brutal och hänsynslös. Nu har Sonko sökt asyl i Sverige och frågan är hur Sverige ska hantera det. Hör reportage med Jim Wormington, researcher på Human Rights Watch i Väst-Afrika, och samtal med Mama Sarr, exil-Gambier som bor i Göteborg och Ove Bring, folkrättsexpert.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stefan Löfven är ute på resa, intervju med honom. Ska Sverige handla med Saudiarabien och med vad i så fall? Dåligt med resurser till cancerrehabilitering. Gryningspyromanen - en berättelse om hämnd. EU- kommissionen besked om gränskontroller i Europa. EU- kommissionen besked om gränskontroller i Europa. Flyktingfrågan är USA valets hetaste. Hur ser partierna på invandring, och på dem som flyr från krig och förtryck? Den förre gambiske inrikesministern Ousman Sonko har sökt  asyl i Sverige. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag om husockupationer i Neapel i kulturens namn; den uppmärksammade tv-serien Black mirror är tillbaka och veckans Klassikern handlar om en färgglad folkhemsfavorit. I helgen släpptes den tredje säsongen av serien Black Mirror på Netflix. Sex fristående avsnitt som på olika sätt utforskar hur tekniken skulle kunna förändra våra liv. Fenomen som näthat, sociala medier och datorspel tas upp, men alltid med en hårt skruvad twist, som gör att den här serien blir lite grand som teknikskräckisar för vår samtid. Vad gör serien så speciell? Samtal med filmkritiker Roger Wilson. En våg av husockupationer sköljer över Neapel sedan fem år tillbaka. Det är inget ovanligt, de flesta storstäder är med om sådant ibland: att unga bostadslösa flyttar in i tomma byggnader tills polisen kör bort dem. Det ovanliga med Neapel idag är att stadens myndigheter uppmuntrar ockupanterna. Lars Hermansson åkte ned till Neapel för att förstå hur det ligger till. Veckans Klassikern handlar om textilformgivaren som satte färg på Folkhemmet - finlandssvenska Viola Gråsten. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från i söndags.

Underhållning, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I våras gick Lukas ut grundskolan utan att någonsin ha gått i skolan. Han har alltid undervisats i hemmet av sina föräldrar. Nu är det dags för gymnasiet. Blir det skola eller på distans? Lukas och hans familj kommer från Sverige men på grund av att de vill bedriva hemundervisning så har de fått flytta utomlands till ett land där det fortfarande är tillåtet, i Sverige förbjöds hemundervisning 2011. Familjen valde då att flytta till Åland där barnen har läroplikt och inte skolplikt. - Jag känner mig väldigt fri och har nog ett närmre förhållande till min familj än vad andra i min ålder har. Men visst har det kunnat kännas som att jag saknar nåt ibland, säger Lukas om sättet han undervisas på. Malin Marcko följer 16-åriga Lukas några dagar i hans liv. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Efter en framgångsrik cancerbehandling tror många att den som överlevt ska vara glad, tacksam och blicka framåt. Men många drabbas av fysisk och mental utmattning under flera år efter behandlingen. För att leva vidare efter cancer behövs både inre styrka, stöttning från sociala nätverk och en vårdpersonal som bryr sig och ställer rätt frågor. Möt Annelie Grip, vars cancer ledde även till psykisk ohälsa, Agneta Brunius som tar vara på varje dag efter en tuff cancerbehandling, Margereth Björklund, doktor i folkhälsovetenskap och Carina Berterö, professor i omvårdnad. Har DU som lyssnar överlevt cancer men tycker tillvaron känns tung? Eller vill dela med dig av hur du lyckades komma tillbaka till en fungerande vardag?   Berätta för oss på sociala medier under hashtaggen #eftermincancer Eller mejla oss på vet@sverigesradio.se Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Visste du att man tuggade tuggummi på stenåldern? Historikerna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige. De utgår från historiska föremål och berättar om en tid i historien. UR.

Utbildning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om en lång kvinna i rörelse genom ett rum Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Partido Popular får bilda regering i Spanien, miljardsmäll för Volkswagen efter fusket, gränskontroller, USA-valet och flyktingfrågan, Löfven och Saudiarabien, cancerrehabilitering, gryningspyromanen

Aktualiteter

Från kl. 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Partido Popular får bilda regering i Spanien, miljardsmäll för Volkswagen efter fusket, gränskontroller, USA-valet och flyktingfrågan, Löfven och Saudiarabien, cancerrehabilitering, gryningspyromanen

Aktualiteter

Översättning: Ann Jäderlund Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Ut i det o-lösa" Förlag: Modernista 2016 Musik Joseph Lauber: Tredje satsen, Pavane, ur Fyra medeltida danser Exekutör Robert Aitken, flöjt, Erica Goodman, harpa Från kl. 12:00.

Kultur, Repris