SR, P1 2016-10-31

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Tyvärr kan jag inte berätta var i Sverige vi är. Inte för någon. Inte ens för Karin, en tjej jag hängde lite med i Norrköping innan vi stack. Det finns alltid en risk att fel person hör... Att man taggas på ett foto på Insta, någon skriver en rad på Facebook, sen är det kört. Vi har regler, morsan och jag, och den viktigaste av dom är att inte avslöja ett skit! Otto och hans mamma är ständigt på flykt och hamnar i Ryda - en skitig håla mitt ute i ingenstans. Här finns bara skog och risiga original som bränner hemma. Och kyrkan förstås, som typ 99 % av samhällets invånare tillhör. Kanske är Ryda the place to hide om man har en mörk hemlighet? Synd bara att Otto inte är den enda som har något att dölja. Jävligt synd.   Svensk synd av Martin JernI rollerna: Otto - Ludvig Särnklint, Sara - Lykke Hilleskog, Monkan - Malin Hofvander, Ottos mamma (Marja) - Saga Gärde, Klon - Simon Åhlander, Frank - Bror Tommy Bergström, Klons pappa - Martin Lavröd, Josef - Johan Chandorkar, Conny - Mikael Jepson, Pastorn (Jacob Tyler) - Anders Blentare, Johannes - Ibrahim Faal, Märta - Karin Bertling. Ljud: Johan Chandorkar och Jan Waldenmark. Producenter: Manal Masri och Niclas Turesson. Regi: Martin Jern. En produktion från Sveriges Radio Drama i Malmö. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. "Jag är ganska lik siffran noll", säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Vi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne. - Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne. Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen. Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater. - Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad. Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Skillnaderna mellan skolor ökar. Både Skolkommissionen och alliansen föreslår obligatoriskt skolval som en lösning. Forskare ifrågasätter det. UR. Ett program av Moa Larsson. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas - en ordning där Kina får som man vill? Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter. Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina. Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred? Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När partiet 2014 gjorde ett av sina sämsta val någonsin konstaterades att partiet måste förnyas, bli bredare och mer relevant för fler. Vilka tecken syns på partiets förnyelse idag?  Partiledaren Jan Björklund (L) har presenterat en rad politiska förslag som partiet tidigare stridigt för men fått ge upp - vad är det som säger att Liberalerna skulle lyckas få igenom samma sak idag? Efter intervjun ger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach sin analys av Björklunds nygamla förslag och möjligheter. Inom kort ska regeringen bestämma sig för fortsatta gräns- och ID-kontroller. Kritiken har kommit framförallt från Skåne där pendlarna mellan Sverige och Danmark fått en sämre vardag. Det politiska stödet för att fortsätta med kontrollerna finns, men inte alla håller med. Hör Centerpartiets Johan Hedin och även Liberalernas Fredrik Malm. Och vad är EU:s roll i frågan - Ekots EU-reporter Susanne Palme hjälper oss att lyfta blicken ut över Europa. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Skogen ska räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop. Just nu diskuteras saken intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?  Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Helgens val i Island blev inte den framgång för Piratpartiet som många väntade sig. Partiet fick nöja sig med 14,5 procent av rösterna. Samtidigt blev Självständighetspartiet största parti med 29 procent och kommer sannolikt försöka bilda en ny regering. Men utmaningar återstår inför en regeringsbildning. Hör Jon Gudni Kristjansson, journalist på isländska radion.

Med bara drygt en vecka kvar till det amerikanska presidentvalet har nya uppgifter skapat stor turbulens. I fredags meddelade FBI att de åter ska granska e-post kopplad till Hillary Clinton. Mejlen har hittats på en dator som använts av en annan demokratisk politiker som nu utreds av FBI. Men någon mer information om mejlen eller vad de kan innehålla har FBI inte velat ge och frågan är om det ens kommer att bli känt innan valet den 8 november. Hur påverkar det här Hillary Clinton och hennes kampanj? Och kan det ge Donald Trump, som ligger efter i opinionsmätningarna, en skjuts? Hör samtal med Sveriges Radios korrespondent Agneta Furvik och Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Många kommuner köper bostadsrätter för att kunna erbjuda bostäder åt flyktingar. Men risken finns att kommunernas köp kan påverka marknaden. Hör reportaget och det efterföljande samtalet med Jan Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på SKL.

På måndagen landar Franciskus i Sverige och håller både gudstjänst i Lund och deltar i ett stort evenemang på Malmö arena. För första gången någonsin ska katoliker och lutheraner tillsammans minnas reformationen, den splittring av kyrkan som ledde till hundratals år av blodiga krig, och konflikter mellan katoliker och lutheraner. P1-Morgons Anna Hernek är på plats i Lund med gäster. Vi sänder direkt från Lund.

Centrala Italien drabbades av ännu ett kraftigt jordskalv med magnituden 6,6 på söndagsmorgonen. Det finns inga uppgifter om dödsfall, men ett tiotal personer har skadats och flera historiskt viktiga byggnader har rasat. Hur är det att leva med vetskapen att en ny jordbävning kan komma när som helst? Och hur går återuppbyggnaden efter de tidigare skalven? Vi pratar med Åke Malm, frilansjournalist i Italien.

I USA är det nu bara drygt en vecka kvar till presidentvalet och enligt opinionsmätningarna har republikanen Donald Trump knappat in på demokraternas Hillary Clinton de senaste dagarna. Hon ser fortfarande ut att ha störst chanser att vinna, trots de senaste dagarnas politiska dramatik över en ny eposthistoria. I fredags landade båda kandidaterna i Cedar Rapids i Iowa för valmöten och vår korrespondent Inger Arenander följde med.

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Anders Axelsson, sjukhuspastor vid Sjukhuskyrkan Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Söndagen den 8 oktober år 2000 dog jag. Nästan. Jag fick en hjärtinfarkt. Ett av mina kranskärl hade täppts igen helt. Anders Axelsson Anders Axelsson möter ofta döende patienter i sitt arbete som sjukhuspastor. Efter den egna upplevelsen i sjukhusbädden har han mött Skaparen på ett nytt sätt. Jag tror och hoppas att jag kan förmedla ett lugn till den döende, att man ska våga släppa taget om sitt liv och överlämna det. Att Gud tar emot oss. Anders Axelsson Text Lukasevangeliet 15:20 Musik Gabriels oboe med Ennio Morricone, Yo-Yo Ma och Rom Sinfonietta Mot den nya världen med Sissel Kyrkjebö, Per Kolstad och Trondheimsolistene Producent Gunilla Nordlund   Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Ditt underbara leende. Johannes Geworkian Hellman är en frilansande musiker och artist som spelar vevlira. Han skriver musik och turnerar regelbundet internationellt med sina band och som solo-artist. Han är en passionerad scenpersonlighet som brinner för att dela sin musik med publiken. Genom musiken och orden vill Johannes sätta fokus på det mänskliga, det som vi alla delar och känner under olika delar av våra liv. Detta med en förhoppning om att öppna samtal om dessa känslor och erfarenheter ger oss möjligheter att mötas, förstå och acceptera varandra.   Johannes är utbildad via Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt Sibelius Akademien i Helsingfors. Genom åren har han även rest runt i Europa för att studera med olika musikaliska förebilder och mentorer. Johannes har tilldelats ett antal olika priser och stipendier för sin musik och sitt skapande, senast i år mottog han med duon Symbio priset som Årets Nykomling på Folk & Världsmusikgalan 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

FBI skakar om valslutspurten i USA. Historiskt påvebesök. Nytt skalv skakade centrala Italien. Sista valmötena i USA. Överraskande valresultat i Island. Bostadsköp åt flyktingar kan rubba bomarknaden.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat Påven, drönare och digitalisering. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby. Producent Victor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. - Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? - Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. - Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   - Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? - Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. - Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. - Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? - Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att... kände du kärlek från dem någon gång? - Jag har tänkt många gånger på det här... Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll... eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: "Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt." Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. "Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige." Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. - De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: "De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta." Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. "Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan." Johnny Lindén tar fram lunta med papper. - Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. - Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. - Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? - Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? - Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. - Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? - Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. - Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   - Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? - Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. - Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. - Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. - Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   - Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? - Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? - Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. - Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   - Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. - Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. - Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. - Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   - Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. - Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: "Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden." Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. - Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. - Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: "Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt." - Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. - Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. - Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  - Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  - Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   - Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. - Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. - Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. - Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? - Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. - Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att... Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. - Och det är tydligen inte allvarligt... med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen... det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. - Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. - Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. - Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   - Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. - Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   - Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. - Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. - Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Sänds även natt mot lördag 02.35, söndag kl. 18.35 och natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. "Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen. Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det. Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.   Men hur gör man för att gå framåt tillsammans? Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

#Malmöligan30 ur "Inlandsisen" av Martti Soutkari Första rad: Du håller mig, en skallra Uppläsare: Martti Soutkari Diktsamling: "Inlandsisen" Förlag: Ellerströms 1992 "Äpplet" är den sista av de dikter som sänts under Malmöligans 30-årsjubileum. Sex unga poeter bildade 1986 Malmöligan: Clemens Altgård, Håkan Sandell, Per Linde, Martti Soutkari, Lukas Moodysson och Kristian Lundberg. Man inspirerades av punkmusiken och den danska åttiotalspoesin med författare som Sören Ulrik Thomsen och Michael Strunge.   Musik Toru Takemitsu: Sista satsen, Cape Cod, ur Toward the sea Exekutör Emmanuel Pahud, flöjt, Mariko Anraku, harpa Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Alaska drabbas regelbundet av höga tsunamivågor. Och de kan bli vanligare i framtiden, som en konsekvens av att glaciärerna vid havet drar sig tillbaka Världshistoriens hittills största kända våg drabbade fjorden Lituya Bay i den amerikanska delstaten Alaska under 1958. En jordbävning hade utlöst ett jordskred vars väldiga massor hamnade i vattnet och skapade en våg som slog upp flera hundra höjdmeter på de branta stränderna. Förra hösten skapade ett jordskred en ny jättevåg i Alaska, denna gång i Icy Bay. Förmodligen var det en retirerande glaciär som utlöste skredet. Möt den svenskfödde seismologen Göran Ekström vid Columbiauniversitetet som sittande vid datorn i sitt kontor i New York upptäckte att en betydande seismisk händelse inträffat i södra Alaska. Mats Carlsson Lénart vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Muminfrossa i P1 Kultur. Tove Jansson är aktuell med en utställning på Millesgården i Stockholm och så har vi läst om den lite hemliga "Solstaden" från 1974. Dessutom Barnradions bokpris del 1. Vi har också läst samtidshistorikern Timothy Garton Ash nya bok "Free Speech - Ten Principles for a Connected World", Kulturredaktionens chef Mattias Hermansson kommer till studion. Och så har Annina Rabe återkallat barndomens klädmärkestrauman i dagens OBS-essä om textilindustrin och modets mörka baksida. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fritid och hobby

Från konflikt till gemenskap. Tillsammans i hoppet. Reformationens 500-årsminne uppmärksammas i en ekumenisk gudstjänst. Påven Franciskus talar. Kommenteras av Karin Malmsten och Christopher Meakin. Påvens besök i Lund sänds i kl. 14.28 - 15.00 i P1. Hela gudstjänsten sänds på Sveriges Radios web och som extrasändning i Sveriges radios app kl. 14.28 - kl 16.00.  Förbered dig genom att ladda hem Sveriges Radio Play. Det historiska besöket av påve Franciskus i Lunds domkyrka görs med anledning av att katoliker och lutheraner tillsammans uppmärksammar 500-årsminnet av reformationen. Vatikanen och Lutherska världsförbundet uppmärksammar tillsammans början av reformationens 500-årsminne i Lunds domkyrka. Den 31 oktober 2016, på 499-årsdagen, inleds firandet av Reformationsåret. Det är det första påvebesöket i Sverige sedan Johannes Paulus II var här 1989. Mötet i Lund springer ur en flera decennier lång dialogprocess. En milstolpe i den processen är dokumentet Från konflikt till gemenskap från 2013. Där uttrycker lutheraner och katoliker sorg och ånger över den smärta som man har tillfogat varandra, men också tacksamhet över de teologiska insikter som båda parter bidragit med. Samtidigt betonas det gemensamma ansvaret att berätta om kristen tro, inte minst genom arbete för rättvisa och fred. Det är i den andan som ledare från Katolska kyrkan och Lutherska världsförbundet, LVF, möts i Lund för att för första gången någonsin tillsammans uppmärksamma reformationen. Gudstjänsten har en liturgi särskilt framtagen för detta tillfälle. ... ett framsteg i kyrkornas arbete. Ärkebiskop Antje Jackelén. - Jag är mycket glad över att påven kommer till Lund och att Romersk-katolska kyrkan tillsammans med Lutherska världsförbundet inbjuder till detta exceptionella möte. Det är ett framsteg i kyrkornas arbete. I en tid av stora globala utmaningar har vi ett gemensamt uppdrag att förkunna evangelium i ord och handling, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. Hoppas att detta möte får oss att se framåt. Biskop Anders Arborelius. - Som före detta lundabo är jag glad att detta viktiga ekumeniska möte äger rum just där. En gång var Lund ett katolskt centrum i Nordeuropa och just nu är den ekumeniska situationen i vår del av världen unik och intressant. Hoppas att detta möte får oss att se framåt, så att vi gemensamt kan vittna om Jesus Kristus och hans evangelium i vår sekulariserade miljö, säger Anders Arborelius, biskop i Katolska kyrkan i Sverige. Till mötet kommer, förutom påven Franciskus, bland andra kardinal Kurt Koch, Vatikanens ansvarige för ekumeniska relationer, Martin Junge, generalsekreterare för Lutherska världsförbundet och biskop Munib Younan, ordförande i Lutherska världsförbundet . Att just Lund valts som plats för mötet har flera orsaker. Det var där som Lutherska världsförbundet bildades 1947 och förbundet firar alltså 70-årsjubileum 2017. Lund ligger också i "det lutherska Skandinavien", som på många sätt präglats av reformationen.  På plats finns bland andra påven, kungen och drottningen, en patriark, två kardinaler, en statsminister, två rabbiner, åtta ärkebiskopar, två imamer, en utrikesminister, ett statsråd och fyrtioen biskopar i Lunds domkyrka vid den historiska gudstjänsten i domkyrkan på måndag. De internationella gästerna kommer från ett femtiotal olika länder och i gudstjänsten talas på många olika språk. Deltagarna i gudstjänsten representerar en lång rad kristna samfund. Utöver lutheraner och katoliker finns representanter för islam, judendomen och buddhismen. Det har tagit en grupp två och ett halvt år att förbereda gudstjänstens innehåll. Texter1 Kor. 12:26 Joh. 15:1-5 MedverkandeTalare Påve Franciskus I Biskop Dr Munib A. Younan, ordf. för Lutherska Världsförbundet (LVF) Rev. Dr Martin Junge, generalsekreterare för Lutherska Världsförbundet (LVF) Kardinal Kurt Koch, ordf. för det påvliga rådet för främjande av kristen enhet. Ärkebiskop Antje Jackelén Biskop Anders Arborelius, Stockholms katolska stift Dr Susan Wood, USA, Vatikanens dialogkommitté, professor i teologi Fedou SJ, Frankrike, Vatikanens dialogkommitté, jesuit och teologiprofessor, Dominikansyster Madeleine Fredell, Stockholm Dr. Eva-Maria Faber, Schweiz, Vatikanens dialogkommitté, professor i teologi. Angelo Maffeis, Italien, Vatikanens dialogkommitté, professor i teologi Biskop Eun-hae Kwon, Korea, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Asien Biskop Frank July, Tyskland, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Central- och Västeuropa Biskop Dr Gloria Rojas Vargas, Chile, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Sydamerika och Karibien Biskop Tamás Fabiny, Ungern, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Östeuropa Biskop Alex Malasusa, Tanzania, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Afrika Susan Johnson, motsvarande ärkebiskop i Kanada, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Nordamerika Helga Haugland Byfuglien, Norge, vice ordf. i Lutherska världsförbundet med ansvar för Norden. Körer Korinterna St. Thomas kör Katedralkören, Lund Ekumenisk kör, Lund och Malmö Ekumenisk barnkör, Lund och Malmö  Körledare Maria Green Kerstin Larsson Eva Kunda Neidek Stina Wennberg Stefan Ekblad  Försångare Syriskt kyrie, Daniel Åberg Ulf Samuelsson och Alexander Lundberg, orgel Musiker Hedda Heiskanen Severin Labe Francois Nanou Juanjo Passo Per Tidestrand Gudstjänsten kommenteras Gudstjänster i radio brukar inte kommenteras, utan sändas direkt från kyrkorummet utan kommentarer. Denna gången har Sveriges Radio valt att kommentera för att kunna beskriva vad som händer i domkyrkan och därför att den inte är på svenska utan innehållet sammanfattas och översätts. Besöket i Lunds domkyrka kommenteras av Karin Malmsten P1 Livsåskådning, som i över 20 år direktsänt gudstjänster i radio, samt  prästen Christopher Meakin, som är kyrkoherde i Ljungby. Dessförinnan, 2008-2016, var han ekumenikchef på kyrkokansliet i Uppsala med ansvar där för Svenska kyrkans relationer till andra kyrkor både i Sverige och internationellt samt engagemanget i olika ekumeniska organisationer. Dessförinnan arbetade han som domkyrkokaplan i Växjö. Han disputerade 1995 på en avhandling om en pionjär inom katolsk ekumenik, fransmannen Yves Congar. Han är född i Liverpool, England, men har bott i Sverige i 34 år. Mer information kommer här på websidan närmare inpå sändningen. Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur kan restauranger förbättra ljudmiljön? Vad betyder Martin Junge och det Lutherska Världsförbundet för påvens Sverigebesök? Och kommer Stefan Löfven att få fler föräldrar att läsa för sina barn? Idag befinner sig påve Franciskus i Lund för att delta i en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan. Tillsammans med det Lutherska världsförbundet ska påven uppmärksamma reformationen som inträffade för 500 år sedan. Påven i all ära, men Louise vill veta mer om Martin Junge, Lutherska Världsförbundets generalsekreterare. Vem är han och hur ser han på sitt uppdrag? Junge kommer från Chile och påve Franciskus från Argentina - vilken roll har det spelat för närmandet mellan katoliker och protestanter? Sveriges Radios Ivan Garcia och Brita Häll, skribent på Kyrkans Tidning, kommer till studion för att kommentera Franciskus Sverigebesök och Martin Junges betydelse. När Louise går ut och äter slås hon allt oftare av hur en ljudmiljöer är helt hopplösa. Hon har tröttnat på att inte höra vad som sägs och på att själv ta i så att hon tappar rösten för att andra ska höra. Vad kan en restaurang göra för att ha så god ljudmiljö som möjligt? För att reda ut detta har Louise bjudit in Hans Ericson, generalsekreterare på Hörselskadades Riksförbund, till programmet. Vilka lokaler ska man undvika och hur ska Louise välja restaurang för att höra allt som sägs? Lagom till höstlovet har Stefan Löfven har läst in början på en barnbok. Genom detta vill Statsministern inspirera till att göra höstlovet till ett "läslov". Kommer Löfvens högläsning att få någon effekt?  Epost:   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Fängslade turkiska journalister på oppositionell tidning, Pokémon go -tekniken i undervisningen på SFI, kritiserade Spridningskollen lägger ned, "Min katt Jugoslavien" gör vår kritiker begeistrad

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påven Franciskus besöker Malmö. NSU-rättegång München. Hillarys trubbel med FBI och e-post. Arresteringar på tidningen Cumhuriyet i Turkiet. IT-kapningar, stor ökning under 2016.

I veckan är det fem år sedan den tyska nynazistiska terrorgruppen NSU, nationalsocialistisk undergrund, avslöjades. När det rasistiska sambandet stod klart mellan flera ouppklarade mord, rån och sprängattentat som skett under loppet av 13 år skakade det om Tyskland där man inte ville tro att nynazister kunde härja fritt. Reportage av Daniela Marquardt.

Påven Franciskus besöker Lund och Malmö, där katoliker och protestanter för första gången uppmärksammade 500 års-minnet av reformationen tillsammans. Han predikade i Lunds domkyrka med sina lutherska kollegor och han fick stormande applåder av de tusentals katoliker som följde honom på storbild från Malmö arena.

Bedrägerier med stulna kontouppgifter och kapade identiteter ökar mycket snabbt i Sverige. Hittills i år - fram till och med augusti - har 66 000 bedrägerier polisanmälts.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Påven Franciskus besöker Malmö. NSU-rättegång München. Hillarys trubbel med FBI och e-post. Arresteringar på tidningen Cumhuriyet i Turkiet. IT-kapningar, stor ökning under 2016.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Muminfrossa i P1 Kultur. Tove Jansson är aktuell med en utställning på Millesgården i Stockholm och så har vi läst om den lite hemliga "Solstaden" från 1974. Dessutom Barnradions bokpris del 1. Vi har också läst samtidshistorikern Timothy Garton Ash nya bok "Free Speech - Ten Principles for a Connected World", Kulturredaktionens chef Mattias Hermansson kommer till studion. Och så har Annina Rabe återkallat barndomens klädmärkestrauman i dagens OBS-essä om textilindustrin och modets mörka baksida. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Långt innan telegrafer och telefoner uppfanns kunde människor kommunicera på flera kilometers avstånd genom att kula. Förr tog kvinnorna kor och getter till fäbodarna under sommaren, och där stannade de sedan fram till hösten för att sköta djuren, mjölka och göra smör och ost. För att kalla på djuren och för att kunna hålla kontakt med varandra så kulade kvinnorna, en slags kommunikationsform och sångstil som hördes många kilometer. Det berättar Kajsa Dahlström som är folksångerska och deltar i ett nytt forskningsprojekt om kulning. Forskarna Anita McAllister på Karolinska institutet och Robert Eklund på Linköpings universitet berättar om vad det är som gör att kulningen låter så starkt och hörs så långt. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. "Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen. Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det. Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.   Men hur gör man för att gå framåt tillsammans? Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Alaska drabbas regelbundet av höga tsunamivågor. Och de kan bli vanligare i framtiden, som en konsekvens av att glaciärerna vid havet drar sig tillbaka Världshistoriens hittills största kända våg drabbade fjorden Lituya Bay i den amerikanska delstaten Alaska under 1958. En jordbävning hade utlöst ett jordskred vars väldiga massor hamnade i vattnet och skapade en våg som slog upp flera hundra höjdmeter på de branta stränderna. Förra hösten skapade ett jordskred en ny jättevåg i Alaska, denna gång i Icy Bay. Förmodligen var det en retirerande glaciär som utlöste skredet. Möt den svenskfödde seismologen Göran Ekström vid Columbiauniversitetet som sittande vid datorn i sitt kontor i New York upptäckte att en betydande seismisk händelse inträffat i södra Alaska. Mats Carlsson Lénart vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Ditt underbara leende. Johannes Geworkian Hellman är en frilansande musiker och artist som spelar vevlira. Han skriver musik och turnerar regelbundet internationellt med sina band och som solo-artist. Han är en passionerad scenpersonlighet som brinner för att dela sin musik med publiken. Genom musiken och orden vill Johannes sätta fokus på det mänskliga, det som vi alla delar och känner under olika delar av våra liv. Detta med en förhoppning om att öppna samtal om dessa känslor och erfarenheter ger oss möjligheter att mötas, förstå och acceptera varandra.   Johannes är utbildad via Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt Sibelius Akademien i Helsingfors. Genom åren har han även rest runt i Europa för att studera med olika musikaliska förebilder och mentorer. Johannes har tilldelats ett antal olika priser och stipendier för sin musik och sitt skapande, senast i år mottog han med duon Symbio priset som Årets Nykomling på Folk & Världsmusikgalan 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Första rad: Du håller mig, en skallra Uppläsare: Martti Soutkari Diktsamling: "Inlandsisen" Förlag: Ellerströms 1992 "Äpplet" är den sista av de dikter som sänts under Malmöligans 30-årsjubileum. Sex unga poeter bildade 1986 Malmöligan: Clemens Altgård, Håkan Sandell, Per Linde, Martti Soutkari, Lukas Moodysson och Kristian Lundberg. Man inspirerades av punkmusiken och den danska åttiotalspoesin med författare som Sören Ulrik Thomsen och Michael Strunge.   Musik Toru Takemitsu: Sista satsen, Cape Cod, ur Toward the sea Exekutör Emmanuel Pahud, flöjt, Mariko Anraku, harpa Från kl. 12.00.

Kultur, Repris