SR, P1 2016-11-01

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur kan restauranger förbättra ljudmiljön? Vad betyder Martin Junge och det Lutherska Världsförbundet för påvens Sverigebesök? Och kommer Stefan Löfven att få fler föräldrar att läsa för sina barn? Idag befinner sig påve Franciskus i Lund för att delta i en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan. Tillsammans med det Lutherska världsförbundet ska påven uppmärksamma reformationen som inträffade för 500 år sedan. Påven i all ära, men Louise vill veta mer om Martin Junge, Lutherska Världsförbundets generalsekreterare. Vem är han och hur ser han på sitt uppdrag? Junge kommer från Chile och påve Franciskus från Argentina - vilken roll har det spelat för närmandet mellan katoliker och protestanter? Sveriges Radios Ivan Garcia och Brita Häll, skribent på Kyrkans Tidning, kommer till studion för att kommentera Franciskus Sverigebesök och Martin Junges betydelse. När Louise går ut och äter slås hon allt oftare av hur en ljudmiljöer är helt hopplösa. Hon har tröttnat på att inte höra vad som sägs och på att själv ta i så att hon tappar rösten för att andra ska höra. Vad kan en restaurang göra för att ha så god ljudmiljö som möjligt? För att reda ut detta har Louise bjudit in Hans Ericson, generalsekreterare på Hörselskadades Riksförbund, till programmet. Vilka lokaler ska man undvika och hur ska Louise välja restaurang för att höra allt som sägs? Lagom till höstlovet har Stefan Löfven har läst in början på en barnbok. Genom detta vill Statsministern inspirera till att göra höstlovet till ett "läslov". Kommer Löfvens högläsning att få någon effekt?  Epost:   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Författaren och litteraturforskaren Ebba Witt-Brattström guidar oss igenom poeten Edith Södergrans relation till katten. Spoiler alert: den skalden älskade katter. Från i lördags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Ensamhetens styrka och svaghet i Linn Ullmans nya roman, amerikanskt uppror när vi möter Jamaica Kincaid och så träffar vi den japanska poeten Hiromi It?. "Att se, att minnas, att begripa." Så lyder första meningen i Linn Ullmans nya roman "De oroliga." Berättelsen är en genreöverskridande roman som pendlar mellan fiktion och självbiografi. Om en flickas barndom, stark kärlek, ensamhet, och hur det var att växa upp med Ingmar Bergman som pappa och Liv Ullman som mamma.  Det blir ett samtal om bland annat ensamhetens stryka, komplicerad moderskärlek och de ljudinspelningar som hon gjorde med sin pappa Ingmar Bergman innan han dog. I helgen drar även Stockholm Literature festival igång. Vi träffar den amerikanska författaren Jamaica Kincaid. Och så är den japanska poeten Hiromi It? här och berättar om sin diktsamling "Gratulerar till din förgörelse". Musiken som spelas i programmet hittar du på vår egna Spotify-spellista, dit når du enklast genom att följa nedan externa länk! Om du vill kan du också prenumerera på listan (gratis, såklart), så får du alltid veta när vi lägger till mer ny musik från programmet. Från i lördags.

Kultur, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det mullrar i Sverige om de nya storregionerna. Halva landets yta ska bli en enda region. Och det är bråttom. Men vad händer med demokratin? Och varför vill medborgarna ha folkomröstningar i frågan? - Vi hade ett halvår på oss att få ihop 10 000 röster till ett folkinitiativ för en folkomröstning. För oss tog det tre veckor och vi fick ihop dubbelt så många, drygt 20 000. Det säger ju att det finns ett jättestort engagemang för den här frågan i Jämtland-Härjedalen, säger Mattias Warg i Östersund. Han har varit med och samlat in namn till ett folkintiativ i Jämtland för att rösta ja eller nej till ett Stornorrland. Han tycker att politikerna inte har gett medborgarna någon chans att ta ställning till alternativen. - I dag har man drivit processen på ett sånt sätt att man inte ger några riktiga alternativ. Utan man försöker med en lyft partipiska under låtsat oundviklighet kuppa genom det här mellan två valrörelser, säger han. Men varför mullrar det så runt om i Sverige? Annelie Roswall Ljunggren, statssekreterare hos civilminister Ardalan Shekarabi svarar på frågan.  - Vi har haft en dialog med lokala beslutsfattare. Vi har inte haft en ordning där man samlar möten på torget, säger hon och fortsätter: - Det här är ju en fråga om administrativa gränser och indelningar. Kanske inte frågor som ligger människor så nära. Förväntningen på offentlig sektor är ju leverans av välfärdstjänster och kanske inte så mycket funderingar över hur koordineras de på bästa sätt, säger Annelie Roswall Ljunggren. Runt om i landet startas fler namninsamlingar för ett folkinitiativ. I oktober lämnade Norrbottens Sjukvårdsparti över en låda med 23 000 namnunderskrifter till Landstinget med krav på att få folkomrösta i frågan om Stornorrland. I slutet av oktober inledde civilminister Ardalan Shekarabi samtal med allianspartierna om storregionerna. Till Ekot sa han att det är oklart om det finns en majoritet i Riksdagen för att genomföra reformen. Agneta Johansson, reporter Sebastian Claesson, producent Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. - Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? - Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. - Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   - Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? - Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. - Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. - Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? - Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att... kände du kärlek från dem någon gång? - Jag har tänkt många gånger på det här... Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll... eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: "Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt." Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. "Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige." Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. - De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: "De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta." Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. "Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan." Johnny Lindén tar fram lunta med papper. - Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. - Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. - Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? - Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? - Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. - Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? - Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. - Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   - Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? - Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. - Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. - Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. - Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   - Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? - Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? - Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. - Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   - Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. - Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. - Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. - Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   - Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. - Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: "Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden." Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. - Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. - Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: "Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt." - Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. - Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. - Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  - Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  - Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   - Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. - Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. - Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. - Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? - Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. - Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att... Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. - Och det är tydligen inte allvarligt... med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen... det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. - Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. - Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. - Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   - Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. - Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   - Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. - Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. - Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är beundrad och respekterad, men också ifrågasatt. Glorian från fredsuppdragen på Balkan hamnade på sned efter brottsanklagelserna mot Lundin Oil - och han kallas dryg. Men vad driver Carl Bildt? Sedan slutet av 60-talet har Carl Bildt funnits i svensk politik och brukar kallas landets mest kända politiker utomlands. Han började i elevrådet, blev handsekreterare åt Gösta Bohman i Moderaterna, så småningom partiledare och avslutningsvis utrikesminister.   I Sverige är han respekterad för sina internationella uppdrag och kontakter, men också kritiserad för styrelseuppdrag i energibranschen och sina ifrågasättande svar på journalisters frågor. Men vad har format Carl Bildt? Den lillgamla gymnasisten som "näbbgäddar sig" och kallas för en grå eminens inom Moderaterna innan han hinner fylla 25? I Söndagsintervjun pratar han bland annat om uppväxten, kontroversen kring Lundin Petroleum som anklagats för folkrättsbrott, och om vänsteråret 1968.  Den borgerlige ynglingen tog sin blå täckjacka, cyklade till det ockuperade Kårhuset i Stockholm och gick upp i talarstolen - inför upproriska universitetsstudenter.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Från i tisdags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Alaska drabbas regelbundet av höga tsunamivågor. Och de kan bli vanligare i framtiden, som en konsekvens av att glaciärerna vid havet drar sig tillbaka Världshistoriens hittills största kända våg drabbade fjorden Lituya Bay i den amerikanska delstaten Alaska under 1958. En jordbävning hade utlöst ett jordskred vars väldiga massor hamnade i vattnet och skapade en våg som slog upp flera hundra höjdmeter på de branta stränderna. Förra hösten skapade ett jordskred en ny jättevåg i Alaska, denna gång i Icy Bay. Förmodligen var det en retirerande glaciär som utlöste skredet. Möt den svenskfödde seismologen Göran Ekström vid Columbiauniversitetet som sittande vid datorn i sitt kontor i New York upptäckte att en betydande seismisk händelse inträffat i södra Alaska. Mats Carlsson Lénart vet@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

I flera afrikanska länder råder det brist på tillräckligt datakunniga på arbetsmarknaden. Detta är något som arrangörerna av utbildningsveckan Africa Code Week vill ändra på.

EU vill ha gemensamma och likvärdiga asylregler för alla länder inom unionen. Detta efter att de senaste årens stora flyktingvåg visat att flyktingar har behandlats olika beroende på enskilda medlemsländers vilja, eller ovilja, att ta emot flyktingar. Förslagen ligger nu ute på remiss, men har redan fått svidande kritik. Ekots EU-reporter Susanne Palme reder ut vad de nya reglerna skulle innnebära.

Försoning och hopp har gått som en röd tråd genom besöket de här dagarna. Hör Anna Hernek intervjua bland annat Sveriges ärkebiskop Antje Jackélen om vad besöket kan leda till.

Vatikanen har bjudit in flera katolska personligheter till gudstjänsten som hölls under måndagen av påven Fransiskus. En av de inbjudna gästerna är den syriske kaldeisk-katolske biskopen Antoine Audo. Biskop Antoine Audo kommer från den sönderbombade staden Aleppo.

Kristdemokraterna får sitt lägsta väljarstöd någonsin i Svensk väljaropinion, den sammanvägning av opinionsmätningar som Ekot har gjort sedan 2010. Hör Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach och Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör för kristna tidningen Dagen.

Den här veckan är det höstlov för landets skolelever. Idealet är att lovet ska erbjuda ledighet, resor och spännande aktiviteter. Detta är något som sätter press på både föräldrar och barn som inte har möjlighet till semester, menar Lena Holm, generalsekreterare för Majblommans Riksförbund, som får ansökningar om ekonomiskt stöd från familjer.

I dagarna har det gått 60 år sedan Ungernrevolten - då det ungerska folket gick ut och krävde frihet och demokrati och ett slut på den kommunistiska diktaturen. Men i början av november 1956 slogs upproret ner av sovjetiska Röda armén. Tiden som följde flydde omkring 200 000 ungrare landet - då den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget i Europa. Hör vår korrespondent Johanna Meléns reportage.

I går kväll sköts två män till döds utanför ett bostadshus i Västra Frölunda i Göteborg. Polisen rubricerar skottlossningen som en "särskild händelse" vilket innebär att polisen kan använda i stort sett alla resurser som kan behövas och en förundersökning om mord i två fall har inletts. Hör P4 Göteborgs reporter Peo Wenander från bostadsområdet i Tynnered, där skottlossningen inträffade.

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Anders Axelsson, sjukhuspastor vid Sjukhuskyrkan Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. För 16 år sedan genomgick Anders Axelsson en kranskärlsoperation. Två dagar efter operationen fick han hjälp att ta sig ur sängen. Jag stapplade på darriga ben till toaletten och såg mig för första gången i spegeln. Jag hade ett långt brett plåster från halsen över hela bröstet och ner över magen. På varsin sida satt två elektroder från hjärtat. Det såg ut som ett kors. Anders Axelsson En beskrivning från Jesaja bok i Bibeln gjorde sig påmind. En smärtornas man väl förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, när vi såg på honom, kunde ej hans utseende behaga oss. Jesaja kap 53 Att identifiera sig med Jesus gav Anders tröst. Det kändes som att han delade min smärta. Jag har sedan ofta identifierat mig med Jesus, framförallt när mitt liv varit svårt. Anders Axelsson Text Jesajas bok 53:3 Musik Pie Jesu med Lloyd Webber Stå stilla i smärtan med Sara Lindvall Producent Gunilla Nordlund    Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Om att gå fel och förundras Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Kgl. Musikaliska Akademien startar tankesmedja idag. Estetiska ämnen kan bli obligatoriska igen. Vacker höstsonat på Göteborgs stadsteater. Kulturkritik mot regionutredningen.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Tankesmedja startar för att sätta agendan för framtidens musikliv. Recension av Pär Hanssons nya diktsamling "kajak" - nominerad till Sveriges radios lyrikpris.

Kultur

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Datautbildning för unga i Afrika, biskopen från Aleppo, utrikeskrönika, höstlovet, KD:s opinionssiffror, EU:s asylregler, dubbelmord i Göteborg, inför påvens mässa i Malmö

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat vinster i välfärden, påven och storregioner. Ring P1 från Göteborg med programledare Tomas Tengby. Producent Viktor Friberg. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. "Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre." Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan. Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte. Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början. Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl? Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Byn Tolg utanför småländska Växjö  är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det? Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

"Diktare läser (andras) dikt": ur "Indianhår" av Friederike Mayröcker "Vinterorgel" sänds på Alla Helgons Dag den 5 nov Uppläsare: Marie Lundquist Översättning: Ulla Ekblad- Forsgren Diktsamling: "Indianhår" Första rad: Den den den denna förtjusning jag klänger vid denna jord Förlag: Ellerströms Musik Frantisek Tuma: Första satsen, Adagio, ur Sinfonia B-dur Exekutör Musica Florea, Marek Stryncl, dirigent Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Bakterier vi får från födseln tycks påverka hur hjärnan utvecklas. Det här kan hjälpa till när olika psykiatriska diagnoser ska förklaras. En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppen håller på att få fäste inom forskningen. Det handlar om att bakterierna påverkar hur hjärnan utvecklas redan från fosterstadiet. Flera forskargrupper runt om i världen försöker nu ta reda på hur det här går till. De är en rad mekanismer på spåren. I programmet medverkar Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, Solna. Programmet är en repris från maj 2016. Reporter: Per Gustafsson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Idag om presidenter på film - vad säger de om oss och det samhälle vi lever i? Och vi hör andra jurysamtalet inför Barnradions bokpris. Det finns ett otal amerikanska filmer som på olika sätt porträtterar presidenter. Men vad säger filmerna om presidenterna, om oss som ser dem och det samhälle vi lever i? För att förstå mer av årets valrörelse har Mikael Timm dykt ned i havet av filmer om amerikanska presidenter. Vi har kommit till det andra jurysamtalet inför Barnradions bokpris. Dagens boksamtal utgår från boken Det är jag som är Mickan av Malin Nilsson och Vanessa López, om en transexuell ung tjej. Diskussionen handlar om alltifrån skolans ansvar för mobbing, till vuxna som inte gillar transexuella och som tycker att vissa färger enbart är för tjejer. Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh Larsson Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån? Vad är korrekt fritids eller fritis? Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas? Varifrån kommer uttrycket Det var på håret?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. Landets köpcenter och gallerior är inte bara platser för shopping och restaurangbesök, i takt med att de blir allt fler har också brottsligheten ökat. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från en av Stockholms största gallerior. Här kan man inte bara shoppa och gå på restaurang utan också träna, gå på bio, besöka biblioteket och ta in på hotell. På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken, och samtidigt har brottsligheten ökat med rån, misshandel och butiksstölder. Vania Ceccato är forskare på KTH och hon har tillsammans med sina kollegor samlat in brottsdata från väktarna i en av landets största gallerior och sedan visualiserat detta i en 3D-modell av gallerian. På så sätt kan de se inte bara var utan också när olika slags brott sker, och de har bland annat sett att olika platser i gallerian står för olika typer av brott. Vi hör också Sanda Tcacencu som är masterstudent på KTH, och hon har genom intervjuer med besökare och personal på gallerian undersökt var och när de känner sig otrygga. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i natt kl. 01.35 samt på måndag på kl. 19.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur påverkas USA-valet av sex-snack? Är gåband och pilatesbollen lösningen i ett stillasittande kontorslandskap? Och så blir det kortfilmer om "sköna snubbar". Vilken roll spelar sex spelar i USA-valet?Med mindre än en vecka kvar till valet söker Thomas svaret tillsammans med Sveriges Radios Ginna Lindberg som är med oss direkt från USA. Varför är amerikanska medier så besatta av att rapportera om sex i samband med det valet? Och tror Ginna att allt sexsnack kan att påverka resultatet? Dessutom kommer Malena Ivarsson, sexolog, till studion och ger sin analys. Borde vi prata mer om sex inom svensk politik? Kan gåband och pilatesbollar bli dina nya arbetskamrater?Umeå universitet har tagit fram en aktiv arbetsplats som testas i på ett kontor i Örnsköldsvik. Tanken är att pröva gränser för ett stillasittande som inte är hälsosamt. På kontoret finns gåband för de som vill gå och läsa samtidigt och pilatesbollar istället för stolar. Viktoria Wahlström, sjukgymnast och doktorand vid Umeå universitet, medverkar i dagens Nordegren & Epstein och berättar mer om initiativet. Premiär för "Sköna snubbar" ikväll"Sköna snubbar" är en kortfilmserie i åtta delar om män som mansplainat eller på något sätt kränkt kvinnor. Scenarierna bygger på händelser som kvinnor har delat med sig av och som nu alltså filmatiserats. Beata Rappe, initiativtagare och producent, berättar mer om projektet och varför Sköna snubbar behövs.  Epost: Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Estrid Bengtsdotter Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

I Kulturnytt: Svenska Pen om den turkiska yttrandefriheten, färre söker det estetiska programmet på gymnasiet och Pär Hanssons nya diktsamling Kajak.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nattens skottlossning i Göteborg. Liberia efter Ebola. Asyldöd. Preventivmedel män. EU och asyllagar. Hexagons vd misstänkt insiderbrott. Höghastighetståg. USA val om 1 vecka.

I våras förklarades Liberia i Västafrika som helt fritt från ebola. Landet förklarades ebola fritt redan i januari i år, men nya fall i april grusade förhoppningar om att landet var fritt från det dödliga viruset. Reportage av Richard Myrenberg.

Varje år söker sig många människor till Sverige, undan krig och förtryck och fattigdom. Men för några av dem hinner livet i det nya landet inte ens börja. Några dör medan de väntar på ett beslut om asyl. Reportage av Shaho Mwany och Staffan Axelsson.

Är det bra att alla flyktingar får samma rättigheter i alla EU-länder eller blir det en inskränkning av asylrätten? Hör debatt mellan Christina Höj Larsen (V) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

De senaste dygnen har tre människor skjutits till döds varav det senaste dådet skedde igår kväll, där två bröder sköts ihjäl vid en lekplats i Göteborg. Men ökar verkligen det dödliga våldet? Hör Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polismyndigheten i Stockholm om den parallella utvecklingen och Ekots reporter i Göteborg, Carina Holmberg.

I många år har det talats om att p-piller för män är på gång men än så länge har vi inte sett något ute på marknaden. Nu har det åter igen gjorts framsteg på flera håll. Bland annat har brittiska forskare hittat ett sätt att hindra spermierna från att simma.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nattens skottlossning i Göteborg. Liberia efter Ebola. Asyldöd. Preventivmedel män. EU och asyllagar. Hexagons vd misstänkt insiderbrott. Höghastighetståg. USA val om 1 vecka. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag om presidenter på film - vad säger de om oss och det samhälle vi lever i? Och vi hör andra jurysamtalet inför Barnradions bokpris. Det finns ett otal amerikanska filmer som på olika sätt porträtterar presidenter. Men vad säger filmerna om presidenterna, om oss som ser dem och det samhälle vi lever i? För att förstå mer av årets valrörelse har Mikael Timm dykt ned i havet av filmer om amerikanska presidenter. Vi har kommit till det andra jurysamtalet inför Barnradions bokpris. Dagens boksamtal utgår från boken Det är jag som är Mickan av Malin Nilsson och Vanessa López, om en transexuell ung tjej. Diskussionen handlar om alltifrån skolans ansvar för mobbing, till vuxna som inte gillar transexuella och som tycker att vissa färger enbart är för tjejer. Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Krogh Larsson Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från i söndags.

Underhållning, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är visionsmöte i föreningslokalen i byn Tolg. Förra mötet med sockenrådet födde den mobila samåkningen, anslagstavlorna och musikpuben. Vad krävs nu för att fortsätta driva utvecklingen framåt? Byn Tolg utanför småländska Växjö  är en av de där byarna folk väljer aktivt. En by med rykte om sig att vara drivande. I många svenska landsbygder är urbaniseringen sedan länge över, om man med urbanisering menar flytten från glesbygd till storstad. Nu handlar det istället om att möta andra framtidsutmaningar. Vi möter bland annat odlaren Maja Söderberg som ser det odlande lokalsamhället som ett sätt att möta klimatutmaningarna. Och så blir det visionsmöte i föreningslokalen där en av bilderna av byn är en man med lite för stor mage. Varför det? Producent för serien "Den moderna byn" är Ola Hemström. Har du tankar eller vill höra av dig till de medverkande, maila gärna till Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Bakterier vi får från födseln tycks påverka hur hjärnan utvecklas. Det här kan hjälpa till när olika psykiatriska diagnoser ska förklaras. En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppen håller på att få fäste inom forskningen. Det handlar om att bakterierna påverkar hur hjärnan utvecklas redan från fosterstadiet. Flera forskargrupper runt om i världen försöker nu ta reda på hur det här går till. De är en rad mekanismer på spåren. I programmet medverkar Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, Solna. Programmet är en repris från maj 2016. Reporter: Per Gustafsson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Idag berättar historikerna Dick och Katarina Harrison om historiska föremål som vi dyrkat genom tiderna, som en Buddha från Järnåldern, en silverfågel från 1500-talet och en nalle från nutid! UR

Utbildning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om att gå fel och förundras Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18:09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

"Vinterorgel" sänds på Alla Helgons Dag den 5 nov Uppläsare: Marie Lundquist Översättning: Ulla Ekblad- Forsgren Diktsamling: "Indianhår" Första rad: Den den den denna förtjusning jag klänger vid denna jord Förlag: Ellerströms Musik Frantisek Tuma: Första satsen, Adagio, ur Sinfonia B-dur Exekutör Musica Florea, Marek Stryncl, dirigent Från kl. 12:00.

Kultur, Repris