SR, P1 2016-11-06

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Söndag 6 november sänder vi ett specialprogram med tre reportage från vår sommarserie Nyheterna vi aldrig glömmer. Sänds även på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

Lars Ramsten hemma hos muminmamman i Helsingfors

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hör Alexandra Sandels unika reportage inifrån mediecirkusen kring påvens besök. Vi berättar om den historiska gudstjänsten i Lund och hur de fina orden nu ska bli till handling.   Historiskt möte mellan lutheraner och katoliker - men vad hände egentligen i Lund och Malmö?   Glädjen och entusiasmen var stor efter måndagens ekumeniska gudstjänst i Lund och mötet i Malmö. Där väcktes också frågan om hur de båda kyrkorna ska möta de människor som lever som flyktingar idag. Tithi Hahn har intervjuat Lutherska världsförbundets Munib Younan och Antoine Audo, biskop i Aleppo i Syrien.   "Together in hope" - men vad händer nu? Together in hope, tillsammans i hoppet, var parollen för mötet mellan katoliker och lutheraner i Lund och Malmö. Men var känslan och de fina orden en slutpunkt för 50 års ekumeniskt arbete, eller en startpunkt för en ny gemenskap mellan kyrkorna? Hör dominikanersyster Madeleine Fredell, biskop William Kenney, en nyckelperson i dialogen mellan lutheraner och katoliker, och Cecilia Nahnfeldt, forskningschef vid Svenska kyrkan.   Joannas väg till mötet med påven Joanna Engstedt är katolik och informationsansvarig för organisationen Opus Dei. Hur ser hennes relation till påve Franciskus ut? Och vad tänker hon om påvens deltagande i minnet av reformationen? Vår reporter Cecilia Mora har träffat Joanna vid flera tillfällen före, under och efter påvens deltagande i gudstjänsterna i Lund och Malmö. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över. Bland litteraturvetare har intresset för deckare varit svalt. De forskar hellre om "den goda litteraturen", "den estetiskt intressanta litteraturen", säger Karl Berglund. Men han tycker att det är nästan befängt att den litteraturen som alla läser är det så få litteraturvetare som vill forska om. Snart disputerar han och två delar av hans avhandling har redan publicerats som böcker. I den  senaste skriver han om hur böckerna marknadsförs - Mordförpackningar. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nu kommer påven Franciskus till Sverige för att delta i 500-årsminnet av reformationen. Med charm och glimt i ögat tillträdde han 2013. Så hur har pontifikatet sett ut så här långt? Under sina dryga tre år som ledare för Katolska kyrkan har Franciskus förvånat världen genom att uttala sig och agera i känsliga frågor som homosexualitet och kvinnans roll i kyrkan. Han har väckt hopp men också utmanat grupper som bevakar de 2000-åriga traditionerna.  Medverkande: Madeleine Fredell, dominikansyster, Erik Helmerson, ledarskribent DN och Ulf Jonsson, Jesuitpater.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Påven som kom ner på jorden av Kristina Kappelin. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

96% av världens befolkning har tillgång till mobiltelefon - en infrastruktur som förbättrar människors livsvillkor, hälsa och medborgerliga rättigheter. Hopp i P1 är ett vetenskapsprogram med Torill Kornfeldt om allt som blivit bättre. Veckans solskenshistoria handlar om mobiltelefonernas genombrott i världen. I Sverige var de första mobiltelefonerna för trettio år sedan en kul grej, och internet betraktades som en fluga. Men i länder som inte hade vår trygga infrastruktur innebar teknologin en revolution. Kommunikationerna har blivit ett sätt för vanliga människor att bli en del av ekonomin och samhället. Idag har 96% av alla människor i världen tillgång till en mobiltelefon - även om de kanske inte äger en själv. Av världens allra fattigaste, de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har 90% procent tillgång till en mobil, . På den afrikanska kontinenten finns det idag . Med hjälp av funktioner som SMS har man byggt upp . Medborgare får hälsoupplysning, barnmorskor kan beställa födelseattest till barn som tidigare skulle ha fallit helt utanför alla samhälleliga system; myndigheter blir lättare att kommunicera med och så vidare. Den kenyanska jordbrukaren Catherine Mimona, om appen som håller henne underrättad om marknadspriserna i Nairobi utan att hon själv behöver resa dit. Kerstin Borglin är föreståndare för , ett samarbete mellan SIDA och KTH som arbetar med informationsteknologi i utvecklingsländer. Hon berättar om teknologioptimismen i östafrikanska länder som Kenya. Den riktigt stora framgångssagan är mobile banking - att kunna ladda in pengar i telefonen och skicka dem vart som helst. Den Kenyanska mobilvalutan M-pesa, som lanserades 2007, är bland de mest kända. Mer än hälften av befolkningen i Kenya använder den regelbundet .  I slutet av programmet tipsar vi om utställningen  som pågår till och med april 2017 på Tekniska Museet i Stockholm.   Mer att läsa och lyssna påI Vetandets värld gjorde Märta Myrstener ett spännande program om  Marcus Hansson besökte ett svensktalande call-center i Senegal i ett program om Internet som . När mobilbetalningar introducerades börajde korrupta kenyanska poliser ta emot mutor i m-pesa istället för i sedlar. Eftersom alla överföringar går att spåra blev ett stort antal poliser sedan fällda för mutbrott i en serie uppmärksammade rättsprocesser. Hör mer om fallen i BBCs radioprogram . (På engelska, liksom alla länkar nedan). SIDA driver bland annat projekt som arbetar för i till exempel Tanzania  Brittiska The Guardian har nyligen skrivit om .  Sajten Mentalfloss har en lättsmält lista på  - med ytterligare länkar att fördjupa sig i. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Just nu leker rödingen i Vättern och vår fältreporter sänder direkt därifrån. Dessutom går vi under barken på tallen och möter ragg- och reliktbockar. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Just nu leker rödingen i Vättern och vår fältreporter sänder direkt därifrån. Dessutom går vi under barken på tallen och möter ragg- och reliktbockar. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Allhelgonahelgens program fylls av sånger om himmelen. Det blir allt från gospel och folklig koral till requiem av Fauré. In i Guds paradis må änglarna föra dig... Sånger om döden finns det gott om. I dagens program sjunger Frank Mangs en trosviss Jag vet en väg och Sofia Karlsson en vemodig Andra sidan. Det hörs flera versioner av 1600-talssången I himmelen och så avrundas programmet med den avslutande satsen i Gabriel Faurés Requeim, In paradisum.

Andliga frågor

Att få dela en sorg. Anette Sallmander är scenkonstnär och kulturproducent. Hon har varit verksam på fria teatrar och institutioner som Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan Stockholm och Riksteatern. Sedan 2003 har hon arbetat med eget material som hon producerat i föreställningarna Kärlek, Pappa, Living room, Mamma, Syskonkärlek och Andra Generationen med den ideella föreningen Non Serviam i samarbete med Kulturhuset Stockholm och Unga Klara. Just nu är hon aktuell med projektet Selfies; ett projekt om prestige, självbilder och identitet. Ett projekt som hon under hösten våren 2016-2017 tar med sig till Namibia. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mannen som var med och ordnade valsegern åt Barack Obama berättar nu hur hans kolleger inom Hillary Clintons stab gör samma sorts analyser. Vi möter mannen som var med och ordnade segern åt Barack Obama under det senaste USA-valet.  Han berättar hur hans kolleger i Hillary Clintons stab med hjälp av stora datamängder gör liknande analyser som inom reklamvärlden. Det handlar om sådant som gör att vi får skräddarsydd reklam på internet, bland annat baserat på kön och ålder, vilka sidor vi besöker på internet och kanske också var vi bor. Inom valkampanjen handlar det om att satsa sina resurser på de som man har störst chans att påverka, säger han. Veckomagasinet tar också upp hur meteorologerna bestämt att väderprognoserna ska bli säkrare med bättre vindmätning i tropikerna och bättre datorer. Vi möter Sveriges främste expert på och hör om klimatavtalet som träder i kraft, och om hur ett område som beskrivits som jordbävningssärkrat i Italien nu ändå drabbats. Programledare är Björn Gunér Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Sent på kvällen, den nionde november 1965, rasar en tunnel på Södermalm i Stockholm. Inspärrade i tunneln finns två män. Ett gigantiskt räddningsarbete sätts igång. Från i onsdags.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hon är både älskad, hatad, geniförklarad och bespottad - bokstavligt talat. Den galghumoristiska, bitska och släpiga Kristina Lugn har väckt känslor sedan 80-talet, men nu vill hon be alla om ursäkt. Det första hon säger när hon kommer till studion är att hon inte förstår vad vi ska prata om. Kristina Lugn har ingenting att säga. Säger hon. Men sedan blir det ändå en intervju om stora ämnen som ensamhet, döden och utanförskap. Och om att tappa tron i en biograf i Drammen och om hur det låter på mötena i Svenska Akademien. Allt med hennes säregna galghumoristiska och sylvassa ton. 1983 fick den då 35-åriga diktande bibliotekarien och ensamstående mamman Kristina Lugn sitt genombrott med lyriksamlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Plötsligt syntes och hördes hon överallt och pratade öppet om pillerknaprande, förmiddagsfyllor och självmordsförsök. I dag är hon en flerfaldigt prisad poet och dramatiker som sitter på stol nummer 14 i Svenska Akademien - och funderar på hur hon ska disponera slutkapitlet i sitt liv. Det är en sorglig Söndagsintervju, men kanske också den roligaste.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Nu ska det avgöras! Vem vinner Barnradions Bokpris 2016? Barnen diskuterar de nominerade böckerna en sista gång innan de röstar om vilken bok som ska tilldelas årets pris. Sveriges Radio och UR. När vinnaren är utsedd ringer juryn upp den utvalda författaren och meddelar den glada nyheten. Barnjuryn samtalar bland annat om man måste tro på spöken för att fantasy ska bli trovärdigt, vad "realistiskt" betyder och vilken bok som hade det viktigaste ämnet. Vi får även svar på frågorna om vad pristagaren ska göra för pengarna och vad som är viktigast, prissumman eller äran. Programledare: Manuel Cubas.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

I första timman av veckans Godmorgon, världen: Snart USA-val, USA:s högsta domstols betydelse, presidentlitteratur, Nina Björks krönika, panelen om vinster i välfärden, KD och bevakningen av USA-valet. I andra timman: Tacons betydelse, Public Service, om kulturskatter på museer, IT-nationen Bulgarien, allt bättre väderprognoser och Lotta Eriksons krönika om slumpen. Programledare: Marianne Hasslow. Producent: Anders Diamant. Tekniker: Jakob Lalér.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från Fjällstugan i Jönköping. Predikant Gunnel Noreliusson, mötesledare Maria Ahlriksson, blåsensemble. Tanken är att denna gudstjänst i Allahlegonahelgen skall öka vårt hopp och hjälpa oss se bortom det nu synliga. Denna söndag är en så "dubbel dag" för den är fylld av sorg och smärta, saknad och förtvivlan när vi tänker på dem som har lämnat det här livet, lämnat oss. Tomheten är så svart och den tär på oss. Kanske känns det så just för att kärleken har varit så stor och viktig. Gunnel Noeliusson i predikan. Gudstjänsten har en inramning av sång och musik som berör Guds storhet och löfte om evighetsperspektiv. Det kommer också ges tid till bön och förbön under gudstjänsten. TextDikten Du kommen är av ljus en gång av Atle Burman Ur Nya Testamentet i Bibeln Johannes evangelium 3:16 Johannes evangelium 6:37-40 Johannes evangelium 10:28 Uppenbarelseboken 21:3b - 5b Uppenbarelseboken 22:5 MedverkandePastor Gunnel Noreliusson predikar Pastor Maria Ahlriksson leder gudstjänsten Lennart Olsson, förbön Margareta Bergman, förbön Martin Lägervik, sång, Anna Engborg sång Amalia Lägermo, sång Emelie Nordquist, sång Anna-Greta Åkesson, orgel Anna Lennartsson, piano Per Anders Broman, trummor Mattias Hultman, bas Daniel Glaad, gitarr Fredrik Lannemyr, trumpet Jakob Olofsson trumpet, MusikVänd ditt ansikte till mig (Erik Tilling) Hosanna (Brooke Fraser, Hillsong United) Jag har hört om en stad ovan molnen (L Lithell) Kom till Jesus (Chris Rise, Erik Tilling) Gloria (Jonas Sandwall) Marionett, (Lars Jansson) You raise me up, (Rolf Lövland, Brendan Graham) Oändlig nåd (J Newton, A Frostensson) Så stor är vår Gud (Chris Tomlin/Ed Cash/Jesse Reeves, Robert Eriksson/Lars Petersson) Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. - Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? - Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. - Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   - Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? - Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. - Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. - Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? - Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att... kände du kärlek från dem någon gång? - Jag har tänkt många gånger på det här... Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll... eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: "Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt." Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. "Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige." Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. - De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: "De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta." Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. "Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan." Johnny Lindén tar fram lunta med papper. - Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. - Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. - Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? - Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? - Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. - Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? - Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. - Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   - Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? - Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. - Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. - Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. - Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   - Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? - Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? - Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. - Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   - Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. - Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. - Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. - Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   - Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. - Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: "Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden." Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. - Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. - Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: "Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt." - Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. - Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. - Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  - Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  - Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   - Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. - Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. - Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. - Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? - Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. - Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att... Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. - Och det är tydligen inte allvarligt... med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen... det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. - Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. - Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. - Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   - Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. - Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   - Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. - Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. - Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Har det en gång så öppna Norden börjat vänja sig vid gränser och passkontroller? I veckans Radiokorrespondenterna från Köpenhamn diskuterar vi det nordiska samarbetet i en tid av både egna gränshinder och ett allt mer spänt säkerhetsläge på Östersjön.  Vad förenar de nordiska länderna, och vad splittrar oss i en orolig tid? Även nyttan med nordiska kulturpriser diskuteras. Thella Johnson och Jens Möller talar med Nordiska rådets direktör Britt Bohlin och Hans Wallmark, svensk riksdagsman och ledamot i Nordiska Rådet. Även Samuel Larsson, SR:s Danmarkskorrespondent. Sänds även på tisdag kl. 19.03.

Aktualiteter

Kobi Weitzner har gjort en barnvisa om regn, som han försöker lära barnen från Hillelskolans fritids. Barnen till Förintelsens överlevande i Sverige talade ofta jiddisch med sina föräldrar under uppväxten. Nu måste de också lära sig att tala jiddisch med sina barn och barnbarn för att språket ska leva vidare, menar Deanne Mannelid, själv andra generationens överlevande.

Kultur

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Inför Alla helgons dag ska vi ta en titt på filmen "Carrie" från 1976, baserad på Stephen Kings roman med samma namn, och ägna oss åt religion, skräck, blod och kläder som kan ge oanade krafter. Filmen Carrie, med Sissy Spacek i huvudrollen, handlar om en blyg och mobbad tonårig flicka vars övernaturliga krafter, som får förödande konsekvenser. Filmen hade premiär i USA för ganska så exakt fyrtio år sedan, den 3 november 1976. Till Sverige kom den först två år senare, 1978. Sedan dess har det gjorts flera re-makes, en nygjord filmversion kom så sent som 2013. Det har till och med gjorts en musikal. Och den har gett inspiration till en oändlig mängd modebilder, och musikvideor. Förra året lånade Rihanna från den till videon "Bitch Better Have My Money". Men inget har hittills överträffat originalfilmen, regisserad av Brian de Palma. Inte ens romanen den är baserad på faktiskt, det håller författaren Stephen King helhjärtat med om. Det var för övrigt Carrie som satte fart på hans karriär. Även om Carrie kan sorteras in under rubriken "skräckfilm", så är den mycket mer så. Vissa av skådespelarna var under inspelningen förvissade om att de var med i svart komedi, och filmen har varit - och är fortfarande - föremål för en mängd olika tolkningar, inte minst från feministiskt håll. Men så står förstås en ung kvinna, vars första menstruation sätter igång händelserna i filmen, i fokus. Efter en gymnastiklektion tvålar den 16-åriga Carrie in sig i skolans dusch, tills hon upptäcker att det rinner blod längs hennes ben. Hon fattar ingenting. Hon är hårt hållen hemma. Hennes strikt religiösa mamma har inte berättat någonting om kroppens utveckling, och mensblodet får Carrie tro att hon håller på att dö. En annan anledning till att filmen Carrie inte samlat särskilt mycket damm på sig under de fyrtio år som gått sedan premiären, är att den lika stilsäkert blandade in övernaturliga skräckelement i en amerikansk vardagsmiljö, och lät ana att det skräckinjagande inte nödvändigtvis kommer utifrån, det kan finnas i oss själva. I veckans program åker vi till Skogskyrkogården i Stockholm och undersöker hur de senaste årens uppluckring av de regler som styr hur svenska gravplatser får se ut påverkar gravarnas utformning idag. Vi tittar också närmare på en skrämmande figur som diskuterats mycket den senaste tiden, nämligen clownen. Och så pratar med med den norska musikern Jenny Hval, en av Skandinaviens just nu mest originella och internationellt mest hyllade artister. Musiken på hennes senaste skiva "Blood Bitch" är inspirerad av ljuden från gamla skräckfilmer och Carrie var ett återkommande samtalsämne under inspelningen av skivan. Veckans gäst är Jonna Bergh, chefredaktör på modemagasinet Styleby. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Bengt Bok går runt på en kyrkogård. Röster träder fram ur jorden, röster från dem han tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Den här veckan tar Lundströms Bokradio höstlov, eller läslov som det så passande numera heter. Istället sänds ett spännande program om den amerikanska författaren Jim Harrison. Den amerikanske författaren Jim Harrison avled i våras, bokstavligen med pennan i handen, i färd med att skriva en dikt. I sitt hemland USA var Jim Harrison närmast kultförklarad, känd både för sin poesi och sina korta romaner. Men i Sverige är det inte många som hört talas om honom. Tillsammans med vår kollega Mikael Timm möter vi den hårt arbetande, drickande, bullrig, finstämd och motsägelsefulle författaren, Jim Harrison. Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Aristoteles och Platon räknas till de stora tänkarna inom den kristna europeiska kultursfären. Men de var varken européer eller kristna. Den grekiska antika filosofin har inte bara förvaltats i Europa och västvärlden, kanske vi aldrig lärt känna den antika filosofin utan den islamiska filosofi som bar och utvecklade dess tankar innan den "återupptäcktes" under renässansen.  Medverkande: Klas Grinell, idéhistoriker, Charlotta Weigelt, filosof och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi.  Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Islams filosofihistoria av Klas Grinell. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Söndag 6 november sänder vi ett specialprogram med tre reportage från vår sommarserie Nyheterna vi aldrig glömmer. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

96% av världens befolkning har tillgång till mobiltelefon - en infrastruktur som förbättrar människors livsvillkor, hälsa och medborgerliga rättigheter. Hopp i P1 är ett vetenskapsprogram med Torill Kornfeldt om allt som blivit bättre. Veckans solskenshistoria handlar om mobiltelefonernas genombrott i världen. I Sverige var de första mobiltelefonerna för trettio år sedan en kul grej, och internet betraktades som en fluga. Men i länder som inte hade vår trygga infrastruktur innebar teknologin en revolution. Kommunikationerna har blivit ett sätt för vanliga människor att bli en del av ekonomin och samhället. Idag har 96% av alla människor i världen tillgång till en mobiltelefon - även om de kanske inte äger en själv. Av världens allra fattigaste, de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har 90% procent tillgång till en mobil, . På den afrikanska kontinenten finns det idag . Med hjälp av funktioner som SMS har man byggt upp . Medborgare får hälsoupplysning, barnmorskor kan beställa födelseattest till barn som tidigare skulle ha fallit helt utanför alla samhälleliga system; myndigheter blir lättare att kommunicera med och så vidare. Den kenyanska jordbrukaren Catherine Mimona, om appen som håller henne underrättad om marknadspriserna i Nairobi utan att hon själv behöver resa dit. Kerstin Borglin är föreståndare för , ett samarbete mellan SIDA och KTH som arbetar med informationsteknologi i utvecklingsländer. Hon berättar om teknologioptimismen i östafrikanska länder som Kenya. Den riktigt stora framgångssagan är mobile banking - att kunna ladda in pengar i telefonen och skicka dem vart som helst. Den Kenyanska mobilvalutan M-pesa, som lanserades 2007, är bland de mest kända. Mer än hälften av befolkningen i Kenya använder den regelbundet .  I slutet av programmet tipsar vi om utställningen  som pågår till och med april 2017 på Tekniska Museet i Stockholm.   Mer att läsa och lyssna påI Vetandets värld gjorde Märta Myrstener ett spännande program om  Marcus Hansson besökte ett svensktalande call-center i Senegal i ett program om Internet som . När mobilbetalningar introducerades börajde korrupta kenyanska poliser ta emot mutor i m-pesa istället för i sedlar. Eftersom alla överföringar går att spåra blev ett stort antal poliser sedan fällda för mutbrott i en serie uppmärksammade rättsprocesser. Hör mer om fallen i BBCs radioprogram . (På engelska, liksom alla länkar nedan). SIDA driver bland annat projekt som arbetar för i till exempel Tanzania  Brittiska The Guardian har nyligen skrivit om .  Sajten Mentalfloss har en lättsmält lista på  - med ytterligare länkar att fördjupa sig i. Från i går. Sänds även natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Världspremiär! Hittills ospelat manus av Ingmar Bergman. Regi: Suzanne Osten. Sextiofyra minuter med Rebecka var Ingmar Bergmans bidrag till ett planerat men aldrig genomfört projekt där Ingmar Bergman, Federico Fellini och Akira Kurosawa skulle göra varsin del i en episodfilm. Bergmans manus från 1969 har fram till nu funnits bland hans anteckningsböcker i Stiftelsen Ingmar Bergmans arkiv. Det har inte tidigare uppförts eller publicerats. En dag upplever Rebecka, lärare på ett institut för hörselskadade barn, att hon är utanför. Men också instängd. Vi följer henne under några intensiva dygn med bilolyckor, sexklubbar, klänningsprovningar och fängelser. Kärleken, arbetet, religionen - hela existensen ifrågasätter hon. Allt speglat i hennes elev, den utagerande Anna. I Sextiofyra minuter med Rebecka är Bergman tydligt påverkad av de politiska strömningarna i slutet av sextiotalet - berättelsen innehåller strejkscener, maktövergrepp och hedonistiska orgier i den nya sexuella frigjordhetens fotspår. Här kan man även finna förstudier till två stora senare Bergmanverk: "Scener ur ett äktenskap" och filmen "Höstsonaten". Sextiofyra minuter med Rebecka av Ingmar Bergman I rollerna: Rebecka - Frida Österberg, David - Johan Holmberg, Anna - Rebecca Drammeh, Gerda Schaub - Maria Sundbom, Pianisten - Thérèse Brunnander, Väninnan - Hulda Johannsdottìr, Bettina Lualdi - Maria Johansson Josephsson, Valentina - David Arnesen, Pim - Simon Norrthon, Prästen - David Arnesen, Sömmerskan - Ann-Sofie Bárány, Den nya lärarinnan - Inga-Lena Aigner. Musiken av: Anders Niska framförs av Karin Hagman. Annas sång, skriven och framförd av Niki&the Dove. Ljud: Lena Samuelsson. Musikinspelning: Jan Waldenmark. Inspicient: Sven Philip. Producent: Henrietta Hultén. Dövtolk: Inga-Lena Aigner Bearbetning för radio: Magnus Lindman (dramaturg) och Suzanne Osten.  Regi: Suzanne Osten. Sänds även natt mot nästa söndag.

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Följ med till Barcelona där saluhallarna blivit moderna. Och de klarar av att konkurrera med storköpen. Vilken framtid har saluhallar i Sverige? Det finns 39 saluhallar i Barcelona. Och det tar aldrig mer än 10 minuter att promenera till en saluhall. Barcelona är en modern storstad med 1,5 miljoner invånare. I slutet på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes där många saluhallar, precis som i andra europeiska städer. På 1980-talet var saluhallarna hotade. De var slitna och hade få handlare. Konkurrensen från supermarketar var stor. Men kommunen bestämde sig för att satsa på saluhallarna. De moderniserades, det byggdes nya kylrum och parkeringar under dem. Och supermarketar byggdes in i saluhallarna, eller placerades alldeles intill. Saluhallar och supermarketar kompletterar varandra. Man ska kunna handla allt på samma ställe. Idag är 25 av 39 saluhallar moderniserade. Och invånarna i Barcelona använder dem verkligen. De mesta inköpen görs i saluhallar. Och det är inga lyxhallar. Det är t o m så att majoriteten av de som handlar i saluhallar är de som har mindre pengar. Saluhallarna i Barcelona är inte 1800-talsromantik utan moderna butiker. Vi besöker ett anatl saluhallar i Barcelona. Och vi frågar vilken strategi som svenska saluhallar har. Johan Carlsson, affärsområdeschef på Higab, det kommunala bolag som sköter Göteborgs saluhallar, visar upp Göteborgs Stora Saluhall. Och berättar hur man tar sig an framtiden. Vi besöker också en nybyggd saluhall på Hisingen, Kville saluhall, grundad av Shamsi Naeimai. Hur vill hon att saluhallen ska fungera? Kolla också in vår lilla film från saluhallar i Barcelona. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsning: Max von Sydow Diktsamling:"Hösthorn" Förlag: Wahlström & Widstrand 1927 Musik: Edvard Grieg : Sista satsen ur Altnorwegische romanze Exekutör: Göteborgs symfoniker, Neeme Järvi, dirigent Från i går.

Kultur, Repris

Att få dela en sorg. Anette Sallmander är scenkonstnär och kulturproducent. Hon har varit verksam på fria teatrar och institutioner som Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan Stockholm och Riksteatern. Sedan 2003 har hon arbetat med eget material som hon producerat i föreställningarna Kärlek, Pappa, Living room, Mamma, Syskonkärlek och Andra Generationen med den ideella föreningen Non Serviam i samarbete med Kulturhuset Stockholm och Unga Klara. Just nu är hon aktuell med projektet Selfies; ett projekt om prestige, självbilder och identitet. Ett projekt som hon under hösten våren 2016-2017 tar med sig till Namibia. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier.

Aktualiteter