SR, P1 2016-11-21

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

I orten har polisen skjutit ihjäl en till synes oskyldig man. På biblioteket samlas en bokcirkel för att läsa Motståndets estetik. Att läsa: Motståndets estetikav America Vera-Zavala. Citaten i föreställningen är tagna ur Peter Weiss' roman Motståndets estetik i översättning av Ulrika Wallenström. I rollerna: Adrienne - Mina Azarian, Alejandro - Michael Jonsson, Ibi - Tito Pencheff, Emma - Frida Beckman, Journalist Hans Hansson - Jörgen Thorsson, Förläggare Erik Flodh - Tomas Tjerneld, Ambulansförare - Petra Fransson, Lisa - Maria Sundbom, Dunya - Lisa Larsson m fl.  Musik: Gustav Bendt och Per Nordmark. Ljud: Frida Englund. Inspicient: Sven Philip. Producent, dramaturg: Dmitri Plax. Regi: Kajsa Isakson. Från förra fredagen.

Teater, Repris

Från förra fredagen.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon "bara körde bilen". Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år. I första delen av serien mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja.  Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer  2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sverige är i stort sett ensamt om att ha skolformen särskola. I många länder inkluderas barn med funktionsnedsättningar i vanliga klasser. Borde vi också göra så? UR. Ett program av Anna Maria Höglund. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om IS-kalifatets huvudstad. Vi känner Raqqa som ondskans högborg, men hur blev den det? Hör en kvinna inifrån Raqqa och några män i södra Sverige om deras Raqqa, den öppna, liberala landsbygdsstaden. Konflikt fokuserar i den här sändningen på Raqqa. På kartan är det en stad i Uppsalas storlek som ligger vid floden Eufrats strand i norra Syrien. Sedan ett par år tillbaka är den också känd mer som en symbol för all den brutalitet som gruppen som kallar sig Islamiska staten kommit att representera. Men Raqqa är mer än så. Det är en riktig stad med riktiga människor. I Konflikt hör ni en kvinna från Raqqa som Konflikt varit i kontakt med. I Katja Magnusson reportage hör ni henne berätta om hur det är att leva under IS styre. Livet i Raqqa är mycket farligt så för att skydda vårt vittne har vi låtit ekots Samar Hadrous läsa in hennes berättelse. Samtidigt är Raqqa också något annat. För att förstå vad som händer i Raqqa idag tar vi oss bakåt i tiden, till livet i stan innan revolutionen 2011 och kriget som följde. Vår reporter Khaled Alesmael åkte till utkanten av en liten stad i södra Sverige för att träffa några asylsökande Raqqa-bor. Över många koppar te får han höra om deras bild av Raqqa förr, en liberal landsortsstad som var känd för sin öppenhet. I Konflikt diksuterar vi om hur det gick till när denna lilla stad blev "huvudstad" i den så kallade Islamiska staten. Vi samtalar om det som för många syrier är en självklarhet, men som är mycket mindre känt utanför Syrien, nämligen att Assad-regimen och IS faktiskt är kopplade till varandra. Vi hör Sarmad Al Jilane, grundare av aktivistorganisationen Raqqa is being slaughtered silently och aktivisten Khalaf Malla, som ursprungligen är från Raqqa, och som faktiskt vara där när IS tog över. I studion för att samtala om detta finns Aron Lund, som är sverige-baserad och internationellt erkänd analytiker av det syriska inbördeskriget. Och Idris Ahmedi, statsvetare vid Försvarshögskolan som har ett fokus på Mellanöstern och framförallt USAs politik där. Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Svensk flyktingpolitik har genomgått stora förändringar det senaste året. Nu vill regeringen öka takten i avvisningarna av dom som fått avslag på sin asylansökan. Sedan i somras har asylsökande som fått avslag på sin asylansökan inte längre rätt till boende och ersättning. Många har lämnat landet frivilligt, många tros också ha gått under jorden. Hur undviker man att en stor grupp papperslösa lever i Sverige? Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att gå från ord till handling och verkligen genomföra det världens länder beslutade vid klimatavtalet i Paris kan bli knepigt. I just Paris pågår just nu en infekterad strid om stadens privatbilism. I Paris kantades Seines stränder länge av tvåfiliga genomfarter. Men för ett par år sedan stängdes ena stranden av för biltrafik för att istället göras om till promenad- och rekreationsstråk. Och nyligen bestämde Paris borgmästare att stänga även den andra stranden för bilar. Beslutet har möts av både jubel och ilska och visar på hur kontroversiellt det kan vara att införa striktare regler för privatbilister. Paris har också, i ett första steg, förbjudit äldre dieselfordon i innerstan och flera städer i världen tycks följa efter.  Vi berättar också vad som händer på klimatmötet i Marrakech i Marocko. Det första mötet efter att klimatavtalet trätt i kraft och där världens länder ska diskutera hur och var utsläppsminskningarna ska ske på detaljnivå. Programledare Björn Gunér Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Genom återanvändning och omdesign av kläder, så kan livslängden för våra klädesplagg öka från 2 år till 10 år. Det är en av visionerna i projektet Retextile, som drivs i Borås. Projektet är nu på väg att få global spridning.

Före detta premiärministern Francois Fillon eller Allan Juppe, borgmästaren från Bordeaux, blir den franska högerns kandidat i presidentvalet. Det visade söndagskvällens primärval. Hör samtal med vår korrespondent Margareta Svensson, från Paris.

I flera europeiska länder har antalet rapporterade hatbrott mot muslimer blivit vanligare. Speciellt efter de terrorattentat som drabbat europeiska samhällen. I Storbritannien blir kvinnor som bär slöja utsatta för glåpord och ibland grovt våld.

Trots hård läkarkritik om att patientsäkerheten inte kan garanteras öppnades Nya Karolinska sjukhuset i går. Är patientsäkerheten hotad, eller är farhågorna överdrivna? Samtal med Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och Anna Starbrink (L) sjukvårdslandstingsråd i Stockholms landsting.

I Syrien håller regeringen och president Bashar al-Assad på att skaffa sig ett avgörande övertag i och med anfallen mot Östra Aleppo. Vad hade ett övertagande av Aleppo betytt för regeringens framtida legitimitet? Samtal med Aron Lund, syrienkännare och frilansjournalist, som nyligen träffat och intervjuat presidenten.

En granskning som SR:s Kaliber gjort visar att bland annat torsk ifrån Nordsjön och Nordsjöräkan hållbarhetsmärkts av MSC trots att de kommer ifrån ohållbara bestånd eller platser där det bedrivs överfiske. Vad gör oklarheterna för hållbarhetsmärkningens trovärdighet? Samtal med Minna Epps, verksamhetschef för MSC i Skandinavien och Frida Bengtsson, som jobbar med havsmiljöfrågor hos Greenpeace.

De ryssar som inte kommer överens med president Putin och regimen i Kreml sitter inte passivt och väntar på att något ska hända, utan odlar istället kontakter med Europa och EU. I veckan som gick träffade både kända exilryssar och oppositionella, som bor kvar i Ryssland, olika politiker i EU-parlamentet. Reportage av Maria Persson Löfgren.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Prästen Erik Andersson läser Bibeln utifrån ett hbtq-perspektiv. Endast döden kan skilja älskande åt, står det i Rut, första kapitlet. Att få älska och att bli älskad är vi nog många som skulle säga borde tillhöra de grundläggande rättigheterna som människa. En tanke som är självklar för de flesta av oss och som för några är helt otänkbar.  Erik Andersson. Text Rut kapitel 1 vers 14-19 Musik Dina händer, Sofia Karlsson Alltid dig nära, Sofia Karlsson Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Vi gråter om vartannat och jag kysser pappa i pannan, som är kylskåpskall. Så är också kinden och handen. Claes Hultling är läkare och grundare av Spinalis-kliniken. Han dök på en sten 1984 och blev förlamad från halsen och ner. Sedan dess har han ägnat sig åt att göra livet bättre och roligare för andra ryggmärgsskadade. Claes trivs bäst i sittbrunnen på familjens folkbåt S/Y Våga. Gärna en tidig morgon med låg horisont och massor av rymd. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kulturnytt om sociala medier priser Big Buzz Awards gala, om Jason Timbuktu Diakités författardebut och om offentlig konst på Nya Karolinska - gjord av Bigert & Bergström.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kulturnytt om Romeo och Julia på Stockholms Stadsteater, om Trump som teaterkritiker och ny Bergmanfilm.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Luleå om bland annat huliganism, skällsord och storregioner. Ring P1 från Luleå med programledare Li Skarin. Producent: Anton Bennebrant Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Makrillen, räkan och torsken är tre populära val i fiskdisken. Trots hållbarhetsmärkning förekommer både överfiske och bottentrålning - håller löftet om hållbar fisk? Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Afrikanske prinsen mKhwelantaba fick hjälp från vitt skilda håll när han kom till Sverige på 1800-talet. En artistfamilj anlitade honom som "vilde" på cirkus och Svenska kyrkan gav honom utbildning. Genom historien går en röd tråd av hjälpsamhet. Det har alltid funnits människor som klivit fram för att hjälpa andra i svåra tider. De närmaste veckorna kommer vi därför att berätta om människor som på olika sätt hjälpt andra eller fått hjälp. Det här programmet handlar om hur en ung prins från ett kungarike i södra Afrika på 1870-talet fick hjälp att fly undan kriget som rasade i hans hemland. På underliga vägar kom han till Sverige och väl här fick han i sin tur hjälpa en kringresande artistfamilj att locka publik genom att visa upp sig innan föreställningarna började. Vi ska börja med att bekanta oss med artistfamiljen som tog sig an den unge afrikanen. Artistfamiljen EisfeldtFamiljen Eisfeldt och var på sin tid en känd familj som försörjde sig genom att resa runt och visa upp sina cirkuskonster, som att gå på lina, visa upp dresserade djur och utföra hisnande akrobatik. Några av ättlingarna till cirkusfamiljen bestämde sig för att dokumentera familjen Eisfeldts historia. En av dom är Richard Magito Brun. - Minnet av det här stora cirkusimperiet i efterhand förträngts och förbleknat, så idag kan man bara få en helhetsbild genom en noggrann genomgång av tidningar, rättegångsprotokoll, kyrkoböcker och liknande, eftersom minnet av familjen till stora delar är utsuddat. Och det förefaller vara en medveten strategi där grunden är en känsla av skam, säger en ättling i familjen, Richard Magito Brun. Familjen Eisfeldt hade kommit till Sverige 1838 och de reste runt i länderna runt Östersjön där de satte upp sina föreställningar oftast på lokala teatrar eller andra samlingslokaler. Ett av barnen i familjen hette Fritz och han ledde med tiden ett en egen grupp artister, och det var han som under en tid anlitade zulu-prinsen. Den här familjen hade precis som den afrikanske ynglingen kommit till ett Sverige, där de flesta var ovana att träffa människor från andra kulturer, och det var just lockelsen i det exotiska som Fritz Eisfeldt förstod att använda sig av i samarbetet dem emellan. Fritz Eisfeldt var framför allt trollkarl, men behärskade många andra konster, berättar Richard Magito Brun. - Han var också buktalare och styrkeatlet, berättar han. Man kunde lägga en lagårdsdörr över honom och sätta en häst och fem personer ovanför honom och han kom ut levande i alla fall. En gren av familjen hade ett menageri med exotiska djur. Det var Alexander Eisfeldt som åkte runt med åtta järnvägsvagnar med djur som krokodiler, elefanter och lejon. Man skulle ju kunna tänka sig att någon i denna stora familj tröttnade på det kringflackande livet och försökte slå sig ner, och det fanns faktiskt en person som försökte berättar Richard Magito Brun. - Det var Frans Eisfeldt, han försökte slå sig ner som torpare, och det lyckades han med ett tag, men när vi kollade lite noggrannare så visade det sig att han nog aldrig släppte taget om artistvärlden. Familjens historia har forskats fram av Richard tillsammans med Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt och Sonny Eisfeldt och har resulterat i en tjock bok fylld av bilder på släktingar på och utanför scenen, och annonser där familjen lockar publik till kommande föreställningar. Kontrollen över medborgarna var stark i det gamla Sverige, det var tillexempel förbjudet att resa inrikes utan pass fram till 1860. Och mitt i detta hårt reglerade samhälle kunde alltså artistfamiljen Eisfeldt röra sig runt ganska obehindrat. - Det berodde på att man hade fått särskilt tillstånd. Det krävdes ett kungligt tillstånd, i praktiken ett regeringsbeslut, för att man skulle få ett sådant, säger Richard Magito Brun. I slutet av 1700-talet blev det lite lättare att få den sortens tillstånd, eftersom Gustav III hade ett mycket mer liberalt förhållningssätt visavi konster som tex lindans. Innan dess fanns det lagar som stadgade att alla sorters utländska artister som påträffades i landet skulle köras ut. Men även om det hundra år senare, när familjen Eisfeldt först kom till Sverige, blivit enklare att vara artist så var det fortfarande inte enkelt. Familjen stack ut och levde i vissa avseenden på samhällets marginal. - De stack ut från mängden, men deras marginalisering döljs av det faktum att de är kända och omskrivna och periodiskt till och med berömda. - De gifte in sig i svenska resandefamiljer som hade stämpeln på sig att vara "tattare", och det skulle ju ha kunnat dra ner deras "image" litegrann, men det verkar inte ha skett under glansdagarna 1870-1920, säger Richard Magito Brun. Familjen Eisfeldt var företagare i olika konstellationer, men samtidigt levde de på en ekonomisk knivsegg. - Det är väldigt lätt att det går dåligt när publiken sviker, och de har också ganska lätt att råka ut för polisingripanden av olika slag. Det förekommer också en del stölder och flera av familjemedlemmarna hamnar i häkte och någon hamnar i fängelse under en lite längre period, ett halvår eller så. Så familjen pendlar mellan att vara ganska välkänd och beundrad artist och samtidigt att vara socialt, ekonomiskt och polisiärt utsatt. Familjen Eisfeldt var också kosmopoliter. - Det gör naturligtvis att man ser på det svenska samhället lite utifrån, fortsätter Magito Brun. Man behärskar flera språk, ryska, tyska, svenska och möjligen även lite finska. På så sätt har man en medvetenhet om att man är en del av ett internationellt nätverk. Kanske var det familjen Eisfeldts öppna attityd till det exotiska och främmande och som gjorde att de kom att anlita den unge afrikanske prinsen Umkwelantaba, som här i Sverige bytte namn till Joseph Zulu. Han hade fått hjälp att fly undan kriget som rasade 1879 mellan kungariket Zululand och England, som ville kolonisera det ädelstensrika området. Han flydde då över en gränsflod till Natal i Sydafrika. Den unge prinsen blev omhändertagen av en svensk missionär som bodde där nere, som förstod att han behövde skydd. Det ordnades en resa till Sverige, där Otto Witt tog med sig flyktingen som inte var mycket mer än en tonåring. - Han började bekanta sig med Sverige, han började lära sig svenska, han åkte runt i småstäderna och han väckte förskräckelse för det var väldigt ovanligt med en svart man, förklarar Richard Magito Brun. Prins Umkwelantaba slog sig ihop med trollkarlen Fritz Eisfeldt som reste runt på marknader, och prinsen fick en roll som exotiskt dragplåster. Han spelade helt enkelt vilde och sprang omkring på torgen före föreställningarna med en ringklocka som han plingade och utstötte samtidigt "våldsamma vildars vrål" som det stod i en tidningsartikel. - Det förekommer i lokalpressen en del artiklar vid den här tiden om den unge prinsen Umkwelantaba och missionären Otto Witt, säger Richard Magito Brun. En av dem är i en slags serieform, och föreställer den unge svarte mannen när han kommer in på ett svenskt småstadshotell, och visar hur alla först blir förskräckta, men hur zulu-prinsen till slut blir vän med dem han möter. - Det är en väldigt orasistisk framställning av det här kulturmötet, vilket är kul att se under slutet av 1800-talet då det finns mycket nedvärderande av alla och allt som inte är europeiskt. Slutar Richard Magito Brun. Boken "Eisfeldt - en surrealistisk familj" har skrivits av Sonny Eisfeldt, Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt och Richard Magito Brun. Zuluprinsen i Svenska kyrkans arkivAtt Josef Zulu uppträdde som vilde innan cirkusföreställningarna vittnar om hur exotisk man tyckte den svarte prinsen var. Men det få visste om var att han här i Sverige studerade teologi, och med tiden faktiskt blev Sveriges förste svarte präst när han prästvigdes 1901 i Uppsala domkyrka. För det var inte bara familjen Eisfeldt som hjälpte den unge prinsen här i Sverige. Den mesta hjälpen fick han faktiskt av Svenska kyrkan som bekostade hans utbildning och uppehälle här. På Svenska Kyrkans arkiv i Uppsala finns ingående och detaljerade handlingar där man kan läsa om prinsens hela liv. Nils Högman som är arkivarie har plockat fram både fotografier, brev och omdömen. Och i ett av de läderklädda banden från Johannelunds missionsinstitut, där prinsen studerade, hittar vi ett brev som nog inte var tänkt att läsas av Josef Zulu själv. - Johannes Neander var föreståndare för Johannelund 12 maj 1882 Då redan tvenne år förflutit sedan Zuluynglingen Josef vill jag här i största korthet till ärade styrelse lämna några meddelanden angående honom. Bekant är att Josef vid sin hitkomst var nästan fullkomligt obekant med vårt språk, till följe härav en alldeles särskild uppmärksamhet måste ägnas häråt för att erhålla ett meddelsemedel vid undervisningen. Den bristande kunskapen i svenska har nu helt naturligt lagt stora hinder i vägen då det gäller att bibringa honom insikter i övriga ämnen. Större hava framstegen onekligen varit i hans rent andliga utveckling. Det obändiga ofta rent vilda sinnelag som i början framträdde hos honom har så småningom givit vika och han har istället förvandlats till en stilla, lydig, flitig, allvarsam och exemplarisk yngling som för oss alla utgör ett ämne till stor glädje. Jag tror därför att om ärade styrelsen skulle vilja låta honom kvarstanna vid missions-institutet ett och annat år ännu för att bygga vidare på den nu lagda grunden, han med guds hjälp i en framtid ska kunna bliva missionärerna i Zululandet till icke ringa hjälp samt till stor välsignelse för sina landsmän Vördsamligen Styrelsens högt ärade tjänare Johannes Neander -Han ses ju som en exotisk vilde som ska tämjas, säger Nils Högman. Det måste ha varit ett stort steg för Zuluprinsen att lämna sitt hemland i fullt krig, och släktingar som inte stöttade hans kristna övertygelse. Efter fem års studier var det dags för Josef Zulu att resa hem. I en senare skrift beskrivs återseendet av sitt hemland som mycket känslosamt för Josef, som bara var 17 år när han flydde. Josef Zulu skulle nu verka som missionär för sina landsmän och just innan avresan 1885 skriver föreståndaren för missionsskolan i Sverige ett intyg om Josef Zulus karaktär, begåvning och kunskaper. Inte heller det här brevet kan ha skrivits i avsikt att ses av Josef själv. 22 februari 1885 Till direktören för svenska kyrkans mission Då ett vitsord av mig blivit begärt angående Josef Zulu avseende hans möjligen blivande återresa till Zululandet näststundande sommar ska jag tillåta mig att nämna följande: Vad hans begåvning för studier beträffar kan det inte nog inte sägas höja sig över medelmåttan, om den ens kan sägas vara medelmåttig. Ganska länge lade visserligen obekantskap med vårt språk hinder i vägen för honom att tillgodogöra sig undervisningen, men även sedan han lärt sig något sånär förstå svenska, har dock alltjämt en viss tröghet i uppfattning och minne gjort sig märkbar. Vad gäller hans karaktär och kristliga utveckling beträffar är det mig en glädje att kunna giva honom de allra bästa vitsord. Sanningsälskande, ordentlig och plikttrogen som han visat sig vara kan han ställas så som ett mönster för en missionselev. Jag tror mig och kunna säga att kristendomens sanningar trängt sig klart till hans förstånd och till hjärta. Då han dessutom synes upplyft av en brinnande kärlek till sitt folk samt en levande åtrå att få bringa dem livets evangelium, tror jag mig äga grundade förhoppningar att hans utveckling fortgår i samma goda riktning som hittills. Med utmärkt högaktning Johannes Neander Hur går det då för Josef Zulu som missionär? - Ja, Otto Witt skickar tillbaka rapporter då och då. Bland annat en från 1888 där det visar sig att Josef Zulus halvsyster som bor under samma tak, faller tillbaka i avgudadyrkan. Otto Witt är förgrymmade över att Josef inte kör iväg henne. Josef Zulu blir kvar i Afrika under fem år och kyrkan här i Sverige fortsätter hela tiden att bedöma hans framsteg och brister, som incidenten med hans syster. Men även Josef Zulu själv väcker irritation hemma i Sverige som när han gifte sig alltför tidigt. - Ja, han gifter sig ganska snart efter att han kom tillbaka till Afrika. Lite för snart tycker missionsstyrelsen och skickar en skarp tillsägelse. Men när brevet kommer fram är Josef Zulu redan gift och skadan är skedd. 1900 kommer Josef Zulu tillbaka till Sverige för att läsa vidare och prästvigs sedan 1901 i Uppsala Domkyrka av ärkebiskopen Johan August Ekman. Efter prästvigningen i Uppsala 1901 återvänder Josef Zulu till sin missionsstation i södra Afrika, i det som idag är Natal. Och han håller hela tiden kontakt med Sverige och kyrkans män här i Sverige. I Svensk missionstidning finns många brev publicerade, fram till hans död 1927 och då skriver tidningen en dödsruna över Josef Zulu. Även hans begravning beskrivs av missionären Ida Granqvist. Vid klämtslagen bars kistan in i kyrkan. Därinne brunno ljus i höga fotstakar på båda sidor om katafalken, och vackra krukväxter inramade det hela. Mycket folk hade kommit samman. Sedan en psalm sjungits och bön hållits talade prosten Norenius till oss om honom som nu låg därframme bäddad på sitt sista läger. Enkelt berättade han om hans liv från den tid då Gud först fick fatt i honom. Så sjöngs en psalm och kistan bars ut i det flödande solskenet och ställdes på den väntande likvagnen. Det var ett långt tåg som följde. Både vita och svarta voro med. Plats var beredd för Josef på vårt område av Gudsåkern där tidigare pastorer före honom bäddats ned. Sist sjöngo vi paradissången. Så var han i hamn vår förste härute. Idag är det få som känner till Josef Zulus öde men som vi hörde var han på sin tid en kändis, både när han i början av hans vistelse här spelade afrikansk vilde på svenska torg för att locka in folk på cirkusen och senare när han blev Sveriges förste svarte präst. Men i arkiven finns än i dag spår efter hans liv. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson, Tommy Engman och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Sänds även natt mot lördag 02.35, söndag kl. 18.35 samt natt mot måndag.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom." Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak   Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Vita kommun" av Jörgen Lind Första rad: Någon ringer och jag svarar Uppläsare: Jörgen Lind Sveriges Radios lyrikpris 2015 gick till diktsamlingen "Vita kommun" av Jörgen Lind fick (Kabusa förlag). Imorgon, tisdag den 22 november, delas årets pris ut på Scala-teatern i Stockholm under den pågående Internationella Poesifestivalen. Under kvällen blir det ett uruppförande av Thomas Jennefelts tonsättning av "Vita kommun" med en ensemble bestående av Jakob Högström (baryton), Mats Bergström (gitarr), Cecilia Zilliacus (violin) och Katia Raitinen (cello). Prisceremonin direktsänds i P1 och P2. "Vita kommun" är sista delen i en serie kallad "Rede": fem diktböcker publicerade ett drygt decennium där den första hette "Här kommer de varma strömmarna" (2004). "en dikt i ständig rörelse som försöker nagla fast det pågående medan det ännu pågår och sätter fokus på språkets otillräcklighet och nödvändighet. Ett storskaligt och djupt existentiellt projekt som skriver fram jaget och samhället i ett lågmält växelspel mellan poesi och prosa.                                                           - ur Juryns motivering.   Jörgen Lind är född 1966 och uppvuxen utanför Umeå, men bor sedan länge med sin familj i Göteborg. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter. I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss. Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin. I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kan modern konst göra föremålen på Historiska museet i Stockholm mer begripliga? Ny utställning hävdar det. Hilary Mantels roman om franska revolutionen nu på svenska. History unfolds heter Historiska Museets nya stora utställningssatsning. Den här gången är det modern konst som ska ge nytt ljus och museets gamla föremål. Hilary Mantels stora roman om den franska revolutionen kom ut redan 1992, efter succén med Wolf hall kommer den nu på svenska, Mikael Timm berättar om den är läsvärd. I lyssnarnas egna berättelser om verk som inte vill lämna dem "Verket som värker" berättar Marian Söderholm om Tracy Chapmans debutalbum som fortfarande snurrar i hennes huvud. Maria Edström kommentera Riksteaterns höst med fokus på Josette Bushell-Mingos "Nina Simone" och Özz Nujens Richard III. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Tidningarna skrev "konstvärldens Pippi Långstrump" och "ärtig avantgardista" - hatarna valde "pissråtta". Själv sa Marie-Louise (Fuchs de Geer Bergenstråhle) Ekman "rötägg". Kärt barn har många namn? Hon är konstnär, dramatiker och professor, blev den första kvinnliga rektorn på Kungliga Konsthögskolan, men är troligen mest känd för att ha varit chef för Dramaten.  På 70-talet kallades Marie-Louise Ekman "konstvärldens Pippi Långstrump" och en "ärtig avantgardista" för att hon gjorde som hon ville; klädde av sig naken och målade könsorgan, bajs och kroppsvätskor.  Hon var störig i skolan och blev ofta utslängd eller sattes i skamvrån framme vid katedern - ett "rötägg", enligt sig själv. I Söndagsintervjun i P1 berättar Marie-Louise Ekman om varför hon alltid har tagit sina makars efternamn, varför hon kallar sig och maken Gösta Ekman för ett bögpar och varför det är så mycket naket.  Det är berättelsen om hur ett barn som inte kan finna sig i hierarkier ändå blir en av Sveriges bästa chefer.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur går det i det franska primärvalet? Är Läggesta den nya metropolen? Och en feministisk klassiker i modern tappning. Hur går det i det franska primärvalet?Det gick oväntat bra för den tidigare premiärministern Francois Fillon i den första omgången av de franska högerpartiernas primärval. Även ex-ministern Alain Juppé gick vidare till den avgörande omgången. Nordegren & Epstein fördjupar sig i hur de båda kandidaterna valt att prata om Frankrike och vad det säger om deras ideologi. Och så undrar Louise Epstein vem av dem som har bäst att chanser att lyckas i vår om motståndaren heter Marine le Pen. Sveriges Radios Pariskorrespondent Margareta Svensson och Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap, medverkar. Ny HerthaNu kommer för första gången Fredrika Bremers roman Hertha från 1856 ut i en vetenskaplig utgåva. Vad i denna feministiska klassiker är fortfarande är aktuellt och vad har blivit hopplöst förlegat? Det ska vi prata om med Petra Söderlund, sekreterare och huvudredaktör Svenska vitterhetssamfundet. Framtidsstaden LäggestaLäggesta den lilla orten i Strängnäs kommun har åter seglat upp som en möjlig plats att anlägga en ny stad. Botten tycker DNs ledarredaktion. Toppen tycker bostadsminister Peter Eriksson. I dag hoppas Louise få reda på vad Strängnäs tycker. Jacob Högfeldt (M), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen i Strängnäs medverkar. Epost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Donald Trump till attack mot Broadwayteater. En oromantisk Romeo och Julia i Stockholm. Inga besked för Musikens makt i Luleå.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Huliganvåldet, attacken mot Jordan Larsson. Hotet mot det fria ordet är ständigt närvarande i många länder i Mellanöstern. Angela Merkel ställer upp för val en fjärde gång. De norska pedofilerna. Terrorhatbrott. Barn som tolkar åt sina föräldrar. Che Guevaras dotter på besök i Sverige.

Hotet mot det fria ordet är ständigt närvarande i Mellanöstern. Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre djärva kvinnliga journalister – från Jordanien, Palestina och Egypten.

Ett 50-tal män misstänks ha kopplingar till ett nätverk där enorma mängder bilder och filmer har delats, med grova sexuella övergrepp på barn, även spädbarn. "Det är detaljer som fått mig att må illa", säger Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller. Hör också Börje Svensson, psykoterapeut med lång erfarenhet av behandling av offer och förövare av sexuella övergepp.

Huliganer stormade fotbollsplanen i Helsingborg i söndags och attackerade en av spelarna. Och därmed är en återkommande debatt tillbaka: Hur ska vi få bort fotbollsstöket? "Sätt upp särskilda kommissioner på polisiär och annan sida. För de här herrarna är fulla av brott. Under ett halvår: ta de 20 jäkligaste individerna och se till att de blir inlåsta", säger Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson, som också ledde regeringens huligan-utredning 2013. Hör också Mats-Ola Schulze, klubbdirektör i Helsingborgs IF och Magnus Erlingmark, generalsekreterare för spelarföreningen.

En auktoritär förtryckare för vissa. För andra en förebild och främsta symbolen för kampen mot orättvisor. Revolutionsikonen Che Guevaras dotter Aleida Guevara berättar om hur det var att växa upp i hans skugga och om hennes syn på demokrati i dagens Kuba.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Huliganvåldet, attacken mot Jordan Larsson. Hotet mot det fria ordet är ständigt närvarande i många länder i Mellanöstern. Angela Merkel ställer upp för val en fjärde gång. De norska pedofilerna. Terrorhatbrott. Barn som tolkar åt sina föräldrar. Che Guevaras dotter på besök i Sverige.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Kan modern konst göra föremålen på Historiska museet i Stockholm mer begripliga? Ny utställning hävdar det. Hilary Mantels roman om franska revolutionen nu på svenska. History unfolds heter Historiska Museets nya stora utställningssatsning. Den här gången är det modern konst som ska ge nytt ljus och museets gamla föremål. Hilary Mantels stora roman om den franska revolutionen kom ut redan 1992, efter succén med Wolf hall kommer den nu på svenska, Mikael Timm berättar om den är läsvärd. I lyssnarnas egna berättelser om verk som inte vill lämna dem "Verket som värker" berättar Marian Söderholm om Tracy Chapmans debutalbum som fortfarande snurrar i hennes huvud. Maria Edström kommentera Riksteaterns höst med fokus på Josette Bushell-Mingos "Nina Simone" och Özz Nujens Richard III. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Förr strök man grisbajs på smörgåsen och idag följer vi olika trenddieter - det magiska tänkandet kring mat och dryck har följt oss genom historien. Även om vi idag inte längre tror på trolldom, häxkonst och magi så spelade den här typen av föreställningar förr en enormt stor roll i människors liv. Det säger folkloristen Ebbe Schön som är aktuell med den nya boken Mat, dryck och magi. Den handlar om hur det magiska tänkandet har påverkat vår syn på mat och dryck genom historien, men också om hur vi än idag knyter stora förhoppningar till olika dieter och livsmedel. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Första gången jag såg min pappa gråta var när jag tolkade åt honom." Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Men vad händer när man blir sin fars röst och öron? Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Ett program av Sukran Kavak   Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Tillgången på blod är nödvändig för en fungerande sjukvård. Men trots det blir det ofta brist på blod. Nu försöker forskare göra konstgjort blod av hud, av bakterier och av genmodifierade växter. I Lund har forskarna Johan Flygare och Sandra Capellera hittat fyra gener, som kan omvandla vanliga hudceller till röda blodkroppar. Nu odlar de blod på labbet och provar på möss. Flera forskare i världen försöker göra konstgjort för att komplettera blodgivare. En teknik som kan spela en stor roll i framtidens sjukvård, menar Martin L Olsson, professor i Transfusionsmedicin. I ett annat projekt i Lund använder biokemisten Nélida Leiva Eriksson och professorn i växtförädling Li-Hua Zhu växternas "blod" för att skapa framtidens blodersättningsmedel. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Vi gråter om vartannat och jag kysser pappa i pannan, som är kylskåpskall. Så är också kinden och handen. Claes Hultling är läkare och grundare av Spinalis-kliniken. Han dök på en sten 1984 och blev förlamad från halsen och ner. Sedan dess har han ägnat sig åt att göra livet bättre och roligare för andra ryggmärgsskadade. Claes trivs bäst i sittbrunnen på familjens folkbåt S/Y Våga. Gärna en tidig morgon med låg horisont och massor av rymd. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Första rad: Någon ringer och jag svarar Uppläsare: Jörgen Lind Sveriges Radios lyrikpris 2015 gick till diktsamlingen "Vita kommun" av Jörgen Lind fick (Kabusa förlag). Imorgon, tisdag den 22 november, delas årets pris ut på Scala-teatern i Stockholm under den pågående Internationella Poesifestivalen. Under kvällen blir det ett uruppförande av Thomas Jennefelts tonsättning av "Vita kommun" med en ensemble bestående av Jakob Högström (baryton), Mats Bergström (gitarr), Cecilia Zilliacus (violin) och Katia Raitinen (cello). Prisceremonin direktsänds i P1 och P2. "Vita kommun" är sista delen i en serie kallad "Rede": fem diktböcker publicerade ett drygt decennium där den första hette "Här kommer de varma strömmarna" (2004). "en dikt i ständig rörelse som försöker nagla fast det pågående medan det ännu pågår och sätter fokus på språkets otillräcklighet och nödvändighet. Ett storskaligt och djupt existentiellt projekt som skriver fram jaget och samhället i ett lågmält växelspel mellan poesi och prosa.                                                           - ur Juryns motivering.   Jörgen Lind är född 1966 och uppvuxen utanför Umeå, men bor sedan länge med sin familj i Göteborg. Från kl. 12.00.

Kultur, Repris