SR, P1 2016-11-27

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Berättelsen om O är en sadomasochistisk klassiker om kvinnlig sexuell underkastelse. Men den har också kommit att bli en feministisk klassiker som gestaltar det perverterade i ett förhållande som existerar blott på den ena partens villkor. Eftersom det rör sig om en sadomasochistisk klassiker är det naturligt att föreställningen har en sexuell karaktär. Vi varnar känsliga lyssnare då det förekommer starka scener. Berättelsen om O av Pauline RéageÖversättning: Ann-Marie Seeberg. Dramatisering: Peter Asmussen. I rollerna: Tanja Svedjeström, Anneli Martini, Charlotta Larsson, Simon Norrthon, Claes Ljungmark. Musik: Jonas Forssell.  Ljud och produktion: Jan Cruseman. Regi: Åsa Melldahl. Av upphovsrättsliga skäl kan vi bara erbjuda streamad lyssning till och med den 4 december. Från i söndags.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varför spelar journalister med i hysterin om Årets julklapp? Lösenordläcka i fokus efter SVT:s granskning. Och filterbubblor och falska nyheter - fenomenen som seglat upp som roten till allt ont. Årets reklamjulklapp från medier till handel Precis som varje år spådde i veckan Handelns intresseorganisation vad som kommer att bli det dom kallar Årets julklapp. Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet om julhandeln och ett sätt att locka tveksamma kunder att slå till. Med andra ord; det är ett smart PR-jippo för att gynna butikernas kassor. Å det är inget fel med det, men frågan vi ställer oss... det är varför redaktion efter redaktion, år efter år, väljer att ge den här kampanjen så stor uppmärksamhet.  I veckan var det till och med flashar i mobilen och live-sändningar. Reporter här är Jonna Westin. Nyanserna dolda i alarmistisk lösenordsnyhet I veckan kollade kanske du, precis som jag och över en miljon andra svenskar om vår mejladress var kopplad till någon av alla de läckor som skett under de senaste åren. Genomslaget för den här tjänsten från SVT, det blev enormt. Det pratas om tio miljoner svenska lösenord på vift, enligt SVT:s program Dold, öppet tillgängliga på nätet. Och många fick nog intrycket av att nu är det kört, de där hackarna har vunnit och nu är de ute efter mig. Men riktigt så enkelt är det inte. Och frågan är hur väl SVT lyckades beskriva vad det egentligen var de avslöjade? Aftonbladet, till exempel, verkade ha svårt att förstå. De skrev att lösenordet till statsminister Stefan Löfvens mejladress var läckt. En uppgift som inte stämmer alls. Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan följt alla turer i den här historien. Falska filterbubblor och äkta nyheter - eller tvärtom Nu ska vi avslutningsvis vända blicken mot USA, men i längden förmodligen även mot Sverige. Det som händer på andra sidan Atlanten brukar ju förr eller senare även ta sig hit till oss. Efter presidentvalet har två fenomen fått stor uppmärksamhet när det gäller att förklara varför det gick som det gick. Det är fenomenen filterbubblor och falska nyheter. Två fenomen som är viktiga att hålla isär, men som ändå till viss del hänger ihop. Vi ska snart diskutera det här med Fredrik Strömberg från Kit och Karin Olsson från Expressen, men innan dess ska vi höra vad forskningen säger. För en som har reagerat mot att filterbubblor används som förklaring till, ja faktiskt lite av det mesta just nu, det är medieforskaren Peter Dahlgren vid Göteborgs Universitet. Hans avhandlingsarbete handlar om just filterbubblor, ett fenomen som han menar att vi överskattar. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Veckans ekonomiekot lördag handlar om dollarns uppgång, och att investerares pengar dras tillbaka till USA, och vad det kan betyda för tillväxtmarknader. Gäster Karin Fries, ansvarig för Carnegies afrikafond, och Peter Stein, nationalekonom med fokus på tillväxtmarknader. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Hur viktigt är det att dela religion med den man älskar? Möt Sara som hittade kärleken på muslimträff.se, och nu förbereder för bröllop. Hör Alexandra Sandels reportage om religiösa dejtingsajter.   "Jag är Gud" - ståuppkomikern Marika Carlsson om sin show och sin inre pingstvän. Ståuppkomikern Marika Carlsson är aktuell med sin uppmärksammade show "Jag är Gud". En uppgörelse med hennes frikyrkliga uppväxt, Bibeln, böner, dubbelmoral och livsförnekelse. Hör Marika Carlsson om hennes väg från religiös fanatiker till en fri kvinna.   Vilket militärt stöd ska Sverige ge till de utsatta minoriteterna i Irak? Just nu behandlas en proposition i riksdagen om att Sverige ska utöka sitt engagemang i Irak. Men vilka grupper ska stödjas? Vilken roll ska Sverige spela? Socialdemokraternas Kent Härstedt och Liberalernas Robert Hannah möts i studio 12.   Ett återförenat Cypern - bara en dröm? Hoppet om fred var stort inför veckans förhandlingar i den över 40 år långa konflikten mellan turk- och grekcyprioter, men i måndags kväll bröts förhandlingarna utan resultat. Däremot finns nu en öppen dialog mellan de religiösa ledarna i landet. Vilken roll kan det spela för Cyperns framtid? Hör Peter Weiderud, chef för Svenska Institutet i Alexandria, som arbetat med frågan i många år. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål. Rachel Pettersson berättar att hon fick goda möjligheter att utforska sitt intresse för teknik och naturvetenskap tack vare att hon gick på en flickskola i England. Där fanns ingen uppdelning mellan vad pojkar och flickor förväntades vara intresserade av. På universitetet upptäckte hon sedan att materialvetenskap var det hon ville satsa på snarare än teoretisk fysik.  Idag är hon forskningschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Hon hoppas att vi ska fortsätta att ta fram nya stålsorter som kan göra att vi får ett mer hållbart samhälle. Och så går hon ofta omkring med både magnet och lupp i handväskan. Sara Sällström Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad är ondska? Och hur förstår vi en ondska och ett kaos som övergår våra begrepp? Varje dag möter vi i media bilder på människor i Aleppo och andra konflikthärdar som drabbats av en ondska som är omöjlig att förstå och leva sig in. Det kaos det innebär när allt meningsfullt i tillvaron bryter samman är svår att fånga i de kategorier vi annars använder i språk och tankemönster. Så hur hanterar en människa som drabbats en erfarenhet som är obeskrivlig och kaotisk?  Medverkande: Ingrid Malm Lindberg, präst och doktorand i religionsfilosofi, Jonna Bornemark, filosof och Ulf Jonsson, jesuitpater och religionsfilosof.  Programledare och producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix - och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva - dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt. I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner. Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller. - Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser! Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen. Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning. De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el.  Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling. - Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig. En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus. Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.   Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning. Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Thomas Öberg tar oss med till naturen på världens största ö - Grönland. Och vi möter myskoxar, isbjörnar, polarrävar och gigantiska isberg. Programledare är Joacim Lindwall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Thomas Öberg tar oss med till naturen på världens största ö - Grönland. Och vi möter myskoxar, isbjörnar, polarrävar och gigantiska isberg. Programledare är Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Vi möter advents- och jultiden med vackra och välkända sånger. Hör, kyrkans klockor ringa. De ringa in Advent! Förutom välkända adventssånger som Dotter Sion, Bereden väg och Otto Olssons Advent hör vi idag också den vackra latinska adventssången Veni veni Emmanuel och så sjunger Sonja Aldén Viskar en bön.

Andliga frågor

- Har människans samhälle kunna överleva och utvecklas på grund av hennes ljusa, och mörka, sidor? Bengt Gustafsson är astronomiprofessor från Uppsala universitet och har en liten småplanet uppkallad efter sig. Han har engagerat sig i mycket annat - i utvecklingsfrågor, miljöfrågor och världsbildsfrågor, men har, barnslig som han är, inte förmått överge sina stjärnor. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Thereses dotter fick cancer innebar det inte bara oro och sorg utan också en försämrad ekonomi. När Thereses sexåriga dotter fick leukemi ställdes hela livet på ända för familjen. Vid sidan av chocken och oron visade det sig snart att familjens ekonomi drabbades när föräldrarna fick vara hemma med sitt barn. Ny forskning visar att det ofta är just så för familjer vars barn får cancer, och det är mammornas ekonomi som drabbas hårdast, ofta i flera år efter diagnosen. I Veckomagasinet hör vi också om varför det är så varmt i Arktis och vad det kan betyda, om vad som krävs för att jordbrukare i Nigeria ska kunna rädda sig undan svälten, och om en satsning på toaletter som ska göra det möjligt att använda mänsklig gödsel på svenska åkrar. Programledare är Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

När Nils Ferlin 1949 fick besök av Radiotjänst så var det några år sen han bytt ut sitt bohemliv i Klarakvarteren i Stockholm mot ett betydligt lugnare liv på landet i Roslagen. Från i onsdags.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är en av våra största skådespelare - både på scenen och bioduken - ständigt omskriven och omtalad. I säsongens sista Söndagsintervjun möter du mannen bakom machomasken - en drag-drömmande blygis. Efter alla löpsedlar om fyllor, droger och skandaler har Mikael Persbrandt fått epitetet macho stämplat i pannan, men alla som känner honom säger att han egentligen är mjuk, känslig och blyg. I Söndagsintervjun i P1 berättar Mikael Persbrandt öppet om sina personlighetsdrag och känslor, om sin pappa och den generationens män och om myten att man måste vara destruktiv för att skapa, som fanns på Dramaten. Men han pratar också om när verkligheten möter dikten; när han och Maria Bonnevie separerade både på scen i Fröken Julie och privat som kärlekspar. Och så avslöjar han ett par saker. Säsongsavslutningen av Söndagsintervjun spelades in på Maximteatern där Mikael Persbrandt just nu gör Shakespears Macbeth.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom. Lena Nordlund Sänds även på fredag kl. 04.50, lördag kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Om Kuba som sörjer att Fidel Castro är död, Omvärldens reaktioner och om hur Kubas relationen till USA kan påverkas, Vit makt-rörelsen i USA mobiliserar, Den så kallade "kålsuparteorin" verkar populär, Krönika av Ulrika Knutson om att mörka sanningen, Panelen Timme 2: Vad är prislappen på ett liv i kronor räknat? Public Service, Trianguleringen inom politiken avtar, Om norsk litteratur som går bra i Sverige, Om flygkraschen i Smolensk som ska utredas på nytt och gravar grävas upp, sist Helena von Zweigberks kåseri om svenska traditioner. Programledare: Sara Stenholm, producent: Anders Diamant, tekniker: Elvira Björnfot

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Första advent från Strängnäs Domkyrka, med Christofer Lundgren, Julia Bjerléus och församlingens körer. I Strängnäs domkyrka firar vi mässa på första advent. Vi får lyssna till  församlingens båda vuxenkörer och alla barnkörer och vi får också tillsammans  sjunga med i psalmer och i liturgins sånger. I fantasin får vi föreställa oss att vi är där, i Jerusalem och välkomnar kungen, den goda makten i våra liv. Alla tillsammans, stora och små, firar vi in ett nytt kyrkoår! Texter Sakarja 9:9-10 Matteus 21:1-9 MedverkandeChristofer Lundgren, celebrant Julia Bjerleus och Sabina Mathiasson, predikanter Minna Johansson, förebedjare Församlingens övriga präster och diakoner Niclas Fournér, Ulf Klingowström, textläsning Charlotta Cieslak & Ronja Josefsson, körassistenter Medlemmar ur församlingens körer Domkyrkans brassensemble, Niclas Ericson trumpet, Mattias Abrahamsson trumpet, Andreas Wiik trombon, Mattias Arveheim trombon Jonas Lind, Jörgen Martinson, körledare Torvald Johansson, organist Musik SvPs 103 Bereden väg för Herran (F M Franzén) Sv Ps 21 Måne och sol (B G Hallqvist/E Hovland) Åsnefålen (J Leijon) Hosianna, Davids son (A Vogler) Himmelriket på jorden (J Leijon) Dotter Sion (G F Händel) Sv Ps 104 Gläd dig du Kristi brud (J O Wallin /J Regnart) Adventstid (C B Agnestig) På nytt advent för dörren står (Archer) Advent (O Olsson) Sv Ps 108 Gå Sion din Konung att möta (E Nyström/J McGranahan) Producent Katarina Josephsson Tekniker Inge Amundsen, May-Britt Rylander Sveriges Radio Örebro

Andliga frågor

Makrillen, räkan och torsken är tre populära val i fiskdisken. Trots hållbarhetsmärkning förekommer både överfiske och bottentrålning - håller löftet om hållbar fisk? Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Stängda medier, massavskedningar av statsanställda, fängslade politiker och journalister. Vad är det egentligen som händer i Turkiet? Efter det dramatiska kuppförsöket i Turkiet i somras inleddes en hårdför jakt på terrorister och innefattat både journalister, oppositionella och statsanställda. Rubrikerna har ofta handlat om hårda tag mot yttrandefrihet och opposition. Hur påverkas invånarna i landet av allt detta? Tillsammans med Turkiet-baserade frilansjournalisten Tomas Thorén tecknar SR:s korrespondent Johan-Mathias Sommarström en aktuell bild av situationen i Turkiet. Sänds även på tisdag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans Stil ska vi ägna oss åt en banbrytande bästsäljare som i år, 2016, firar femtio år - romanen "Valley of the Dolls", av den amerikanska författaren Jacqueline Susann. "Dockornas Dal", som den svenska titeln lyder, publicerades 1966 och blev en pangsuccé. Den "exploderade som en landmina i ett lugnt landskap", som någon beskrev det som. Men så innehöll den vad många ansåg som sprängstoff om kändisskapets mörka delar - narcissism, otrohet, pengar, plastikoperationer, hemlighållna aborter och, inte minst - drogberoende.  I romanen får man följa tre kvinnor under tjugo års tid - den vackra och väluppfostrade modellen Anne, den gatsmarta aktrisen Neely och den sexiga filmstjärnan Jennifer - som på olika vis gör karriär i den tuffa underhållningsbranschen i New York och Hollywood. För att hålla sig vakna, för att sova, för att dämpa nojor över utseende och ålder - och för att kunna prestera på topp, tar de alla, förr eller senare, till hjälp i form av receptbelagda piller. Dessa kallar de för "dolls", dockor. "Dockornas dal" susade inte bara upp på New York Times bästsäljarlista där den låg i över ett år. Den blev även en kultfilm som i sin tur blev föremål för kitschiga teateruppsättningar, där publiken engagerat deltar genom att hojta repliker som: "Sparkle, Neely, Sparkle", då en av huvudpersonerna, vid namn Neely, skakar fram piller ur en burk, som hon sköljer ned med en slurk whisky. Idag har romanen "Dockornas Dal" sålt i 31 miljoner exemplar. Det är ungefär lika mycket som "Borta med vinden" och "Män som hatar kvinnor". Till årets 50-årsjubileum publicerades ännu en utgåva. Förordet till den har skrivits av Simon Doonan, en modekrönikör som även jobbar med varuhuset Barneys skyltfönster i New York. Han konstaterar att romanen är påfallande samtida och aktuell i tid som är besatt av kändisskap, trots att den är ett halvt sekel gammal. "Smällande champagnekorkar, fotoblixtar, bystiga kvinnor som tjänar massor med pengar trots uppenbar brist på talang. Kroppsmedvetna A-listekändisar som gör vad som helst för att bli av med sitt "babyfett". Snabba ligg, sköra egon och hemliga lesbiska kärleksmöten. Låter som 2016, eller hur?", som han skriver. I veckans program tittar vi närmare på boken "Dockornas Dal" och dess författare Jacqueline Susann. Vi tar också en titt på begreppet "smart drugs", som skapat rubriker och diskussioner sedan en tid tillbaka. De så kallade "smart drug"-användarna är högpresterande akademiker, entreprenörer och börsmäklare som med hjälp av droger vill nå högre upp i näringskedjan. Vi berättar även historien om musikern Dory Previn, som under 1960-talet arbetade i Hollywoods filmindustri och var den person som skrev låttexterna till filmversionen av "Dockornas Dal". Efter ett psykiskt sammanbrott började hon skriva egna låtar, med texter fulla av personliga berättelser och mörk humor. Under 1970-talet släppte hon sju skivor som hyllas än idag, inte minst tack vare låtarnas texter. Och så pratar vi med författaren Tone Schunnesson som debuterade i höstas med romanen "Tripprapporter", en bok som presenterades som en "kompromisslös och poetisk resa in i en ung kvinnas mentala tillstånd" - och som tog en nästan enig kritikerkår med storm. Veckans gäst är Annina Rabe, litteraturkritiker och kulturjournalist. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här gestaltas samtiden genom enskilda levnadsöden, platser och miljöer. Vårt uppdrag är att både skildra det som rör sig i tiden och under ytan.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Bokcirkeln läser Henrik Tikkanens bok, och så träffar vi författaren Sema Kaygusuz i Istanbul och går på poesiklubb i New York. Tillsammans den forne finansministern Kjell-Olof Feldt och aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg läser vi Henrik Tikkanens bok Mariegatan 26 Kronohagen. Hur ser Henriks bild ut av Märtas och hans äktenskap? Vad är det för kärlek som träder fram? Vi läser hela boken, från första till sista sidan. Läs gärna med oss! Och så åker vi till Istanbul, och träffar författaren Sema Kaygusuz. Och till New York, till en av stadens äldsta poesiklubbar. Klicka för att komma till Lundströms egen Spotify-lista. Idag med två nya låtar! Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh diskuterar demokratins framtid och förutsättningar utifrån det amerikanska presidentvalet. Utgången av det amerikanska presidentvalet har väckt såväl bestörtning och förtjusning som förundran: Hur kunde en person med ett så... fritt förhållande till sanningen, en karaktär som beskrivits som alltifrån pajas och loser till livsfarlig psykopat, vinna presidentvalet i världens mäktigaste land? Kanske beror det på maktens och mediernas von oben-attityd. Kanske har folkets röst äntligen fått genomslag. Men vad säger i så fall den rösten? Är den värd att lyssnas på eller bör den motarbetas till varje pris - och i så fall hur? Och vad är egentligen folket? Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh är inte överens om allt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Varför spelar journalister med i hysterin om Årets julklapp? Lösenordläcka i fokus efter SVT:s granskning. Och filterbubblor och falska nyheter - fenomenen som seglat upp som roten till allt ont. Årets reklamjulklapp från medier till handel Precis som varje år spådde i veckan Handelns intresseorganisation vad som kommer att bli det dom kallar Årets julklapp. Det är ett sätt att skapa uppmärksamhet om julhandeln och ett sätt att locka tveksamma kunder att slå till. Med andra ord; det är ett smart PR-jippo för att gynna butikernas kassor. Å det är inget fel med det, men frågan vi ställer oss... det är varför redaktion efter redaktion, år efter år, väljer att ge den här kampanjen så stor uppmärksamhet.  I veckan var det till och med flashar i mobilen och live-sändningar. Reporter här är Jonna Westin. Nyanserna dolda i alarmistisk lösenordsnyhet I veckan kollade kanske du, precis som jag och över en miljon andra svenskar om vår mejladress var kopplad till någon av alla de läckor som skett under de senaste åren. Genomslaget för den här tjänsten från SVT, det blev enormt. Det pratas om tio miljoner svenska lösenord på vift, enligt SVT:s program Dold, öppet tillgängliga på nätet. Och många fick nog intrycket av att nu är det kört, de där hackarna har vunnit och nu är de ute efter mig. Men riktigt så enkelt är det inte. Och frågan är hur väl SVT lyckades beskriva vad det egentligen var de avslöjade? Aftonbladet, till exempel, verkade ha svårt att förstå. De skrev att lösenordet till statsminister Stefan Löfvens mejladress var läckt. En uppgift som inte stämmer alls. Vår reporter Fredrik Helgesson har i veckan följt alla turer i den här historien. Falska filterbubblor och äkta nyheter - eller tvärtom Nu ska vi avslutningsvis vända blicken mot USA, men i längden förmodligen även mot Sverige. Det som händer på andra sidan Atlanten brukar ju förr eller senare även ta sig hit till oss. Efter presidentvalet har två fenomen fått stor uppmärksamhet när det gäller att förklara varför det gick som det gick. Det är fenomenen filterbubblor och falska nyheter. Två fenomen som är viktiga att hålla isär, men som ändå till viss del hänger ihop. Vi ska snart diskutera det här med Fredrik Strömberg från Kit och Karin Olsson från Expressen, men innan dess ska vi höra vad forskningen säger. För en som har reagerat mot att filterbubblor används som förklaring till, ja faktiskt lite av det mesta just nu, det är medieforskaren Peter Dahlgren vid Göteborgs Universitet. Hans avhandlingsarbete handlar om just filterbubblor, ett fenomen som han menar att vi överskattar. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Afrikanske prinsen mKhwelantaba fick hjälp från vitt skilda håll när han kom till Sverige på 1800-talet. En artistfamilj anlitade honom som "vilde" på cirkus och Svenska kyrkan gav honom utbildning. Genom historien går en röd tråd av hjälpsamhet. Det har alltid funnits människor som klivit fram för att hjälpa andra i svåra tider. De närmaste veckorna kommer vi därför att berätta om människor som på olika sätt hjälpt andra eller fått hjälp. Det här programmet handlar om hur en ung prins från ett kungarike i södra Afrika på 1870-talet fick hjälp att fly undan kriget som rasade i hans hemland. På underliga vägar kom han till Sverige och väl här fick han i sin tur hjälpa en kringresande artistfamilj att locka publik genom att visa upp sig innan föreställningarna började. Vi ska börja med att bekanta oss med artistfamiljen som tog sig an den unge afrikanen. Artistfamiljen EisfeldtFamiljen Eisfeldt och var på sin tid en känd familj som försörjde sig genom att resa runt och visa upp sina cirkuskonster, som att gå på lina, visa upp dresserade djur och utföra hisnande akrobatik. Några av ättlingarna till cirkusfamiljen bestämde sig för att dokumentera familjen Eisfeldts historia. En av dom är Richard Magito Brun. - Minnet av det här stora cirkusimperiet i efterhand förträngts och förbleknat, så idag kan man bara få en helhetsbild genom en noggrann genomgång av tidningar, rättegångsprotokoll, kyrkoböcker och liknande, eftersom minnet av familjen till stora delar är utsuddat. Och det förefaller vara en medveten strategi där grunden är en känsla av skam, säger en ättling i familjen, Richard Magito Brun. Familjen Eisfeldt hade kommit till Sverige 1838 och de reste runt i länderna runt Östersjön där de satte upp sina föreställningar oftast på lokala teatrar eller andra samlingslokaler. Ett av barnen i familjen hette Fritz och han ledde med tiden ett en egen grupp artister, och det var han som under en tid anlitade zulu-prinsen. Den här familjen hade precis som den afrikanske ynglingen kommit till ett Sverige, där de flesta var ovana att träffa människor från andra kulturer, och det var just lockelsen i det exotiska som Fritz Eisfeldt förstod att använda sig av i samarbetet dem emellan. Fritz Eisfeldt var framför allt trollkarl, men behärskade många andra konster, berättar Richard Magito Brun. - Han var också buktalare och styrkeatlet, berättar han. Man kunde lägga en lagårdsdörr över honom och sätta en häst och fem personer ovanför honom och han kom ut levande i alla fall. En gren av familjen hade ett menageri med exotiska djur. Det var Alexander Eisfeldt som åkte runt med åtta järnvägsvagnar med djur som krokodiler, elefanter och lejon. Man skulle ju kunna tänka sig att någon i denna stora familj tröttnade på det kringflackande livet och försökte slå sig ner, och det fanns faktiskt en person som försökte berättar Richard Magito Brun. - Det var Frans Eisfeldt, han försökte slå sig ner som torpare, och det lyckades han med ett tag, men när vi kollade lite noggrannare så visade det sig att han nog aldrig släppte taget om artistvärlden. Familjens historia har forskats fram av Richard tillsammans med Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt och Sonny Eisfeldt och har resulterat i en tjock bok fylld av bilder på släktingar på och utanför scenen, och annonser där familjen lockar publik till kommande föreställningar. Kontrollen över medborgarna var stark i det gamla Sverige, det var tillexempel förbjudet att resa inrikes utan pass fram till 1860. Och mitt i detta hårt reglerade samhälle kunde alltså artistfamiljen Eisfeldt röra sig runt ganska obehindrat. - Det berodde på att man hade fått särskilt tillstånd. Det krävdes ett kungligt tillstånd, i praktiken ett regeringsbeslut, för att man skulle få ett sådant, säger Richard Magito Brun. I slutet av 1700-talet blev det lite lättare att få den sortens tillstånd, eftersom Gustav III hade ett mycket mer liberalt förhållningssätt visavi konster som tex lindans. Innan dess fanns det lagar som stadgade att alla sorters utländska artister som påträffades i landet skulle köras ut. Men även om det hundra år senare, när familjen Eisfeldt först kom till Sverige, blivit enklare att vara artist så var det fortfarande inte enkelt. Familjen stack ut och levde i vissa avseenden på samhällets marginal. - De stack ut från mängden, men deras marginalisering döljs av det faktum att de är kända och omskrivna och periodiskt till och med berömda. - De gifte in sig i svenska resandefamiljer som hade stämpeln på sig att vara "tattare", och det skulle ju ha kunnat dra ner deras "image" litegrann, men det verkar inte ha skett under glansdagarna 1870-1920, säger Richard Magito Brun. Familjen Eisfeldt var företagare i olika konstellationer, men samtidigt levde de på en ekonomisk knivsegg. - Det är väldigt lätt att det går dåligt när publiken sviker, och de har också ganska lätt att råka ut för polisingripanden av olika slag. Det förekommer också en del stölder och flera av familjemedlemmarna hamnar i häkte och någon hamnar i fängelse under en lite längre period, ett halvår eller så. Så familjen pendlar mellan att vara ganska välkänd och beundrad artist och samtidigt att vara socialt, ekonomiskt och polisiärt utsatt. Familjen Eisfeldt var också kosmopoliter. - Det gör naturligtvis att man ser på det svenska samhället lite utifrån, fortsätter Magito Brun. Man behärskar flera språk, ryska, tyska, svenska och möjligen även lite finska. På så sätt har man en medvetenhet om att man är en del av ett internationellt nätverk. Kanske var det familjen Eisfeldts öppna attityd till det exotiska och främmande och som gjorde att de kom att anlita den unge afrikanske prinsen Umkwelantaba, som här i Sverige bytte namn till Joseph Zulu. Han hade fått hjälp att fly undan kriget som rasade 1879 mellan kungariket Zululand och England, som ville kolonisera det ädelstensrika området. Han flydde då över en gränsflod till Natal i Sydafrika. Den unge prinsen blev omhändertagen av en svensk missionär som bodde där nere, som förstod att han behövde skydd. Det ordnades en resa till Sverige, där Otto Witt tog med sig flyktingen som inte var mycket mer än en tonåring. - Han började bekanta sig med Sverige, han började lära sig svenska, han åkte runt i småstäderna och han väckte förskräckelse för det var väldigt ovanligt med en svart man, förklarar Richard Magito Brun. Prins Umkwelantaba slog sig ihop med trollkarlen Fritz Eisfeldt som reste runt på marknader, och prinsen fick en roll som exotiskt dragplåster. Han spelade helt enkelt vilde och sprang omkring på torgen före föreställningarna med en ringklocka som han plingade och utstötte samtidigt "våldsamma vildars vrål" som det stod i en tidningsartikel. - Det förekommer i lokalpressen en del artiklar vid den här tiden om den unge prinsen Umkwelantaba och missionären Otto Witt, säger Richard Magito Brun. En av dem är i en slags serieform, och föreställer den unge svarte mannen när han kommer in på ett svenskt småstadshotell, och visar hur alla först blir förskräckta, men hur zulu-prinsen till slut blir vän med dem han möter. - Det är en väldigt orasistisk framställning av det här kulturmötet, vilket är kul att se under slutet av 1800-talet då det finns mycket nedvärderande av alla och allt som inte är europeiskt. Slutar Richard Magito Brun. Boken "Eisfeldt - en surrealistisk familj" har skrivits av Sonny Eisfeldt, Ann-Charlotte Nilsson Eisfeldt och Richard Magito Brun. Zuluprinsen i Svenska kyrkans arkivAtt Josef Zulu uppträdde som vilde innan cirkusföreställningarna vittnar om hur exotisk man tyckte den svarte prinsen var. Men det få visste om var att han här i Sverige studerade teologi, och med tiden faktiskt blev Sveriges förste svarte präst när han prästvigdes 1901 i Uppsala domkyrka. För det var inte bara familjen Eisfeldt som hjälpte den unge prinsen här i Sverige. Den mesta hjälpen fick han faktiskt av Svenska kyrkan som bekostade hans utbildning och uppehälle här. På Svenska Kyrkans arkiv i Uppsala finns ingående och detaljerade handlingar där man kan läsa om prinsens hela liv. Nils Högman som är arkivarie har plockat fram både fotografier, brev och omdömen. Och i ett av de läderklädda banden från Johannelunds missionsinstitut, där prinsen studerade, hittar vi ett brev som nog inte var tänkt att läsas av Josef Zulu själv. - Johannes Neander var föreståndare för Johannelund 12 maj 1882 Då redan tvenne år förflutit sedan Zuluynglingen Josef vill jag här i största korthet till ärade styrelse lämna några meddelanden angående honom. Bekant är att Josef vid sin hitkomst var nästan fullkomligt obekant med vårt språk, till följe härav en alldeles särskild uppmärksamhet måste ägnas häråt för att erhålla ett meddelsemedel vid undervisningen. Den bristande kunskapen i svenska har nu helt naturligt lagt stora hinder i vägen då det gäller att bibringa honom insikter i övriga ämnen. Större hava framstegen onekligen varit i hans rent andliga utveckling. Det obändiga ofta rent vilda sinnelag som i början framträdde hos honom har så småningom givit vika och han har istället förvandlats till en stilla, lydig, flitig, allvarsam och exemplarisk yngling som för oss alla utgör ett ämne till stor glädje. Jag tror därför att om ärade styrelsen skulle vilja låta honom kvarstanna vid missions-institutet ett och annat år ännu för att bygga vidare på den nu lagda grunden, han med guds hjälp i en framtid ska kunna bliva missionärerna i Zululandet till icke ringa hjälp samt till stor välsignelse för sina landsmän Vördsamligen Styrelsens högt ärade tjänare Johannes Neander -Han ses ju som en exotisk vilde som ska tämjas, säger Nils Högman. Det måste ha varit ett stort steg för Zuluprinsen att lämna sitt hemland i fullt krig, och släktingar som inte stöttade hans kristna övertygelse. Efter fem års studier var det dags för Josef Zulu att resa hem. I en senare skrift beskrivs återseendet av sitt hemland som mycket känslosamt för Josef, som bara var 17 år när han flydde. Josef Zulu skulle nu verka som missionär för sina landsmän och just innan avresan 1885 skriver föreståndaren för missionsskolan i Sverige ett intyg om Josef Zulus karaktär, begåvning och kunskaper. Inte heller det här brevet kan ha skrivits i avsikt att ses av Josef själv. 22 februari 1885 Till direktören för svenska kyrkans mission Då ett vitsord av mig blivit begärt angående Josef Zulu avseende hans möjligen blivande återresa till Zululandet näststundande sommar ska jag tillåta mig att nämna följande: Vad hans begåvning för studier beträffar kan det inte nog inte sägas höja sig över medelmåttan, om den ens kan sägas vara medelmåttig. Ganska länge lade visserligen obekantskap med vårt språk hinder i vägen för honom att tillgodogöra sig undervisningen, men även sedan han lärt sig något sånär förstå svenska, har dock alltjämt en viss tröghet i uppfattning och minne gjort sig märkbar. Vad gäller hans karaktär och kristliga utveckling beträffar är det mig en glädje att kunna giva honom de allra bästa vitsord. Sanningsälskande, ordentlig och plikttrogen som han visat sig vara kan han ställas så som ett mönster för en missionselev. Jag tror mig och kunna säga att kristendomens sanningar trängt sig klart till hans förstånd och till hjärta. Då han dessutom synes upplyft av en brinnande kärlek till sitt folk samt en levande åtrå att få bringa dem livets evangelium, tror jag mig äga grundade förhoppningar att hans utveckling fortgår i samma goda riktning som hittills. Med utmärkt högaktning Johannes Neander Hur går det då för Josef Zulu som missionär? - Ja, Otto Witt skickar tillbaka rapporter då och då. Bland annat en från 1888 där det visar sig att Josef Zulus halvsyster som bor under samma tak, faller tillbaka i avgudadyrkan. Otto Witt är förgrymmade över att Josef inte kör iväg henne. Josef Zulu blir kvar i Afrika under fem år och kyrkan här i Sverige fortsätter hela tiden att bedöma hans framsteg och brister, som incidenten med hans syster. Men även Josef Zulu själv väcker irritation hemma i Sverige som när han gifte sig alltför tidigt. - Ja, han gifter sig ganska snart efter att han kom tillbaka till Afrika. Lite för snart tycker missionsstyrelsen och skickar en skarp tillsägelse. Men när brevet kommer fram är Josef Zulu redan gift och skadan är skedd. 1900 kommer Josef Zulu tillbaka till Sverige för att läsa vidare och prästvigs sedan 1901 i Uppsala Domkyrka av ärkebiskopen Johan August Ekman. Efter prästvigningen i Uppsala 1901 återvänder Josef Zulu till sin missionsstation i södra Afrika, i det som idag är Natal. Och han håller hela tiden kontakt med Sverige och kyrkans män här i Sverige. I Svensk missionstidning finns många brev publicerade, fram till hans död 1927 och då skriver tidningen en dödsruna över Josef Zulu. Även hans begravning beskrivs av missionären Ida Granqvist. Vid klämtslagen bars kistan in i kyrkan. Därinne brunno ljus i höga fotstakar på båda sidor om katafalken, och vackra krukväxter inramade det hela. Mycket folk hade kommit samman. Sedan en psalm sjungits och bön hållits talade prosten Norenius till oss om honom som nu låg därframme bäddad på sitt sista läger. Enkelt berättade han om hans liv från den tid då Gud först fick fatt i honom. Så sjöngs en psalm och kistan bars ut i det flödande solskenet och ställdes på den väntande likvagnen. Det var ett långt tåg som följde. Både vita och svarta voro med. Plats var beredd för Josef på vårt område av Gudsåkern där tidigare pastorer före honom bäddats ned. Sist sjöngo vi paradissången. Så var han i hamn vår förste härute. Idag är det få som känner till Josef Zulus öde men som vi hörde var han på sin tid en kändis, både när han i början av hans vistelse här spelade afrikansk vilde på svenska torg för att locka in folk på cirkusen och senare när han blev Sveriges förste svarte präst. Men i arkiven finns än i dag spår efter hans liv. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson, Tommy Engman och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

TV-serien Gilmore Girls gjorde ett uppehåll på nio år men nu kommer fyra nya avsnitt. Hör om den japanske stumfilmstolkaren som framför musik och tal till Victor Sjöströms Terje Vigen i Stockholm. Göran Everdahl och Ida Kjellin, två devota Gilmore Girlsfans samtalar om de nya filmerna som har premiär idag på Netflix. Måste man ha sett de 154 tidigare för att kunna njuta av de nya?  Benshii heter en japansk kulturform där man ger ljud och musik live till stumfilmsföreställningar. I OBS ställer sig kritikern Boel Gerell frågan om interaktiv teater verkligen är en bra idé? Margreth Olin har gjort en film om den norske helbrägdagöraren Joralf Gjerstad, känd i Noreg som Snåsamannen. Programledare: Roger Wilson Producent: Gunnar Bolin Från i fredags.

Kultur, Repris

Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix - och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva - dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt. I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner. Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller. - Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser! Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen. Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning. De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el.  Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling. - Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig. En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus. Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra.   Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning. Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Löken är anonym. Den glöms ofta bort av butikspersonalen. Och ändå använder vi lök i nästan all mat. Frågan är om det inte är världens mest använda grönsak. Lök är matens basister. De är inte stjärnor, de är inte omtalade, de spelar sällan solo. Men utan en bra basist så blir det inget sväng. Man måste ha ett tryggt komp i botten. Oavsett om det handlar om ett band eller en gryta. Hälften av all lök som vi använder i landet är odlad i Sverige. Det mesta odlas i Skåne och på Öland. - Förr odlade man lök från sättlök, men idag är det mesta från fröer, berättar Per Johansson, som odlar lök i Åhus i nordöstra Skåne. Han guidar oss från odling till färdighackad lök. För han producerar också skalad, skivad och hackad lök till restauranger. - Lök är väldigt känslig för temperaturskillnader, säger Per, och hemma håller den sig bäst i fruktskålen. Lök ska inte förvaras i kylskåp. Vi berättar om lökens historia, dess politiska roll i Indien - där regeringar fallit på grund av lökpriset. Om dess alla nyttiga egenskaper - bl a motverkar den cancer. Varför den får oss att gråta. Och funderar på varför så många barn har problem med lök. - Jag hatade lök som barn, säger Maria Hansson Trens. Men nu älskar jag lök! Maria förklarar sin kärlek och delar med sig av en mycket användbar lökkräm. Som funkar till allt! Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

1:a rad: Jag älskar allt det som var Översättning: Arne Lundgren Uppläsare: Torsten Wahlund Diktsamling: "Stilla, mitt hjärta" Förlag: Fabian  1988 Musik Peter Tjajkovskij: Valse sentimentale f-moll opus 51:6 Exekutör Leonidas Kavakos, violin, Enrico Pace, piano   Från i går.

Kultur, Repris

- Har människans samhälle kunna överleva och utvecklas på grund av hennes ljusa, och mörka, sidor? Bengt Gustafsson är astronomiprofessor från Uppsala universitet och har en liten småplanet uppkallad efter sig. Han har engagerat sig i mycket annat - i utvecklingsfrågor, miljöfrågor och världsbildsfrågor, men har, barnslig som han är, inte förmått överge sina stjärnor. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris