SR, P1 2016-12-03

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jessika Gedin: Det våras för den blandade känslan. Jonas Hallberg: Mamma har förändrat karaktär. Maja Aase: Nix åsikt.  I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. - Mitt liv har alltid varit en tävling, säger Therese. Jag gör allt för att upprätthålla den lyckade ytan: framgångsrik, duktig, vacker. Men inuti känner jag mig som ett litet barn. Therese har utåt sett allt man kan önska sig. Ett bra jobb, en fin lägenhet, en kärleksfull sambo och en frisk kropp. Men under ytan finns en annan Therese, en liten flicka vars högsta önskan är att bli bekräftad och sedd av sina föräldrar. Therese kom till Sverige som liten bebis, adopterad från en annan del av världen, och så länge hon kan minnas har hon burit med sig en känsla av att inte passa in.  - Istället för att vara lång, blond och smal som mamma så var jag kort, mörk och kurvig. Ingen sade till mig att jag var fin som den jag var, säger Therese. Hur lär man sig att tycka om sig själv, när ingen har visat hur man gör? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. - De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv. Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol - Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb. Programledare är Tobias Svanelid. Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad ska vi ersätta köttet med? Vilka är framtidens klimatsmarta proteiner? Följ med till tävlingen om vår nya mat. Häromveckan i Grythyttan var det final i Vinnovas (verket för innovationssystem) tävling för att finna framtidens klimatsmarta protein. 14 prototyper på livsmedel - tillräckligt färdiga för att kunna ätas - presenterades. Framtagna av små företag och stora jättar som Lantmännen och SP. Det handlar om: Skyr, en yoghurtliknande produkt, gjord på restprodukter från rapsoljeframställning. Protein på jäst fisk och alger. Svampprotein framställt på vegetabiliska restprodukter - och egentligen används svampen för framställning av etanol, men den går bra att äta också. Korvliknande produkt från vegetariska restprodukter från livsmedelsproduktion. Ärttempe, dvs gula ärtor fermenterade i asiatisk stil (i vanliga fall brukar det ju vara sojabönor). Praliner på mjölmask. Snabbmat gjord på mjölmask. Färs på gråärtor, färs på olika gryn, färs på  syrsor och mjölmask, färs på havreprotein - som det i framtiden också ska kunna odlas muskelceller på. En energibar på blåmusslor och en korv gjord på blåmusslor. Ädelost på åkerbönor. Och protein från lupiner. Många produkter med vegetabiliskt protein. Och många produkter med insektsprotein, framför allt gjort på mjölmask. (Ja, det är såna som vi inte vill ha i mjölet därhemma!) Vad smakar det? Hur framställs det? Insekter får inte användas som människoföda i Sverige med hänvisning till ett EU-beslut. Men samtidigt är det tillåtet i t ex Nederländerna och Danmark. Hur argumenterar Livsmedelsverket? Vi besöker också Hans och Elisabeth Visser som odlat insekter i 40 år, som föda till djur. De odlar dem i källaren i sitt hus. Hans tycker att det är bra att Livsmedelsverket är tveksamma. - Jag skulle definitivt inte ta i en enda insekt om jag inte vet att de odlats med samma koll som vi har här, säger Hans Visser. Juryn i tävlingen bestod av: Lina Gebäck, grundare av Linas matkasse, Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova, Tareq Taylor, kock och kokboksförfattare, och Mia Spendrup, vd i hotell- och restaurangbranschen. Vinnare blev proteiner från lupiner. - En produkt som smakar bra och har en enorm potential, säger Tareq Taylor. På andra plats kom klimatsmart svampprotein, på tredje plats en färs gjord på mjölmask och på delad fjärdeplats kom en proteinbar på musselprotein och en proteinpralin gjord på mjölmask. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika. Ett tillfälle i livet när man verkligen behöver hjälp är när sjukdomen drabbar. Det är då man griper efter halmstrån och kan resa hur långt som helst för att söka bot eller hjälp. Så var det för den unge Algot Johansson som kom från byn Norje i närheten av Sölvesborg i Blekinge. 17 år gammal åkte han, ung och förhoppningsfull till Amerika för där starta sitt vuxna liv. Hemma lämnade han sex syskon, sin far Johan Trulson och mor Emelie Johansson. Och det var till föräldrarna han skickade sitt allra första vykort. New York den 24 juni 1913 Älskade föräldrar Jag ska nu i en hast skriva några rader till eder och låta eder veta att vi har kommit i land men har haft ett svårt väder under den långa resan. Snart får jag väl möta Einar. Jag får nu sluta för denna gång. Många kära hälsningar till eder alla av eder son Algot Det här vykortet skickade Algot strax efter att han kom till Amerika och New York 1913. Han var 17 år gammal och följde i sin bror Einars fotspår som rest över Atlanten några år tidigare. De båda bröderna kom att arbeta som jordbrukare i Illinois och skickade som så många andra emigranter hem små hälsningar till familjen hemma i Sverige.  Illinois den 11 november 1918 Dear syster I en hast skall jag sända dig ett kort (vykort) till svar på ditt som jag bekom för ett par dagar sedan. Jag mår bra. Hoppas att ni gör detsamma. Varmt är det varje dag så man kan stekas nästan. Hälsningar till eder alla. I hast Algot Kortet som Algot skickade till sin syster visar två broar med gröna åkrar och ängar i bakgrunden från den lilla staden Monmouth i Illinois där han bodde. Han var 23 år gammal och skrev att hälsan var bra. Men så skulle det inte förbli länge till, för bara två år senare reser han hem till Sverige för att söka hjälp. Algots sentida släkting Karin Henriksson har genom samlade dokument och forskning kartlagt Algots liv för att se varför han kom tillbaka till Sverige. - Anledningen var att han inte kände sig riktigt kry. Så han kom hem och då hade man hört talas om Enköpingsdoktorn som även kallades Mirakeldoktorn och det var ju Dr Ernst Westerlund, berättar Karin Henriksson. Algot reste till Enköping, men där blev ingen bot. Han fick piller för svaghet och blodbrist, ett allmänt piller tror Karin. Och eftersom man inte visste vilken sjukdom han hade fanns nog inte mycket att göra. Algot återvände sedan hem till Norje som ligger i Ysanes församling. Karin har en liten anteckningsbok som Algot ägde. Bland annat har Algot skrivit biljetter från Stockholm till Enköping 6 kr. I den lilla tummade anteckningsboken som Algot ägde skrev han förutom biljettpriset till Enköping också den ordination som Dr Ernst Westerlund eller Mirakeldoktorn gav honom. Tidigt till bädd Sent stiga upp En timmes vila mitt på dan Äta utan salt och sprit Hålla på för två år om anfall fortfar Men det kanske inte var så enkelt för Dr Westerlund att bota Algot, även om han i folkmun kallades för Mirakeldoktorn. Strax efter besöket i Enköping så faller Algot handlöst ned på gården i sitt barndomshem. Och sentida släktingen Karin Henriksson har tagit fram ett fotografi som visar platsen. - Det var på den här gårdsplanen han föll och så forslades han mad hästdroska till Karlshamns lasarett. Algot gick bort ganska snabbt när han kom till sjukhuset. Där konstaterade att han hade en hjärntumör. Mirakeldoktorn Ernst WesterlundAlgot var inte ensam om att söka hjälp hos den kände Dr Westerlund i Enköping. Vid den här tiden gick ryktet om hans mirakelkurer långa vägar. Och än i dag vårdar man hans minne i Enköping. Inte minst i den Westerlundska gården där han bodde och arbetade. Utanför dörrarna passerar man två stora rosengeranium, krukväxten som fått namnet Dr Westerlunds blomma för att han brukade förorda att man skulle ha just den här väldoftande blomman i sitt hem. På nedre våningen hade Dr Westerlund sin mottagning och där träffar vi hans barnbarnsbarn Kristian Lundeberg. - Här satt doktorn i den ena stolen, och patienten mitt emot. Dörren in till rummet vad madrasserad så att ingen skulle behöva riskera att bli lyssnad på. Och i den stora salen utanför satt folk i trevliga salongsmöbler och väntade på sin tur. - Doktorn tilltalade patienterna med "vi" för att skapa samhörighet med patienten, berättar Kristian Lundeberg. Men några mirakler tror han inte att doktorn åstadkom. -Jag tror inte det, skrattar han. Jag kan inte förklara varför de överdrev sådär. - Men doktorn var duktig på att få folk att använda sina egna inneboende krafter, tror Lundeberg. Doktor Ernst Westerlund kom som relativt nyutbildad läkare till Enköping när han fick tjänsten som stadsläkare där. Men ganska snart började ryktet om honom spridas och människor kom i hopp om att bli friska, det sägs att han periodvis kunde ha uppemot 350 patienter. Det kom patienter av alla slag, rika och fattiga, unga och gamla, men det var en grupp som han tog sig an på ett sätt som få andra läkare vid den här tiden gjorde, det berättar Kerstin Maurd som är ordförande i det livaktiga Westerlundssällskap som finns idag. - Kvinnor som hade lite psykiska besvär, vid den här tiden avfärdades man ofta och kallade deras problem för "underlivslidande". Men doktor Westerlund tog dessa patienter på samma allvar som dem med fysiska krämpor, och hittade metoder för att kunna hjälpa också de patienterna. - Han var en människovän som tog sig tid att se till hela människan. Läkare och sköterskor idag brukar tycka att han var väldigt modern.  Doktor Westerlund delade väldigt sällan ut recept på mediciner, däremot gav han folk vad han kallade "regimer" - en samling regler om hur de skulle leva in i minsta detalj under en viss tid. Hur många steg de skulle promenera, vilken väg de skulle ta, vad de skulle äta och hur mycket och när de skulle sova. Och det gällde att följa de order man fått. Det berättas om en ung kvinna som han påträffade lite längre bort än regimen sagt, hon ville visa sig duktig och gå lite längre, men hon fick sig en skrapa, av doktorn. En viktig del i behandlingen blev också att sätta patienterna i arbete, i ordentligt, fysiskt arbete. - Han var ju känd för att han skickade patienter till olika hantverkare i stan för att utföra arbete åt dem, berättar Kristian Lundeberg, och tar exemplet med en patient som skickades till bagaren för att skrapa plåtar men som fick veta att det inte behövdes. "Då ska jag prata med dem", sa doktor Westerlund, och nästa dag när patienten kom dit så behövdes plåtarna skrapas. -Antagligen ville doktorn att folk skulle sluta fundera på sig själva och tänka bort självupptagenheten, tror han. Det verkar som att stora delar av Enköping var engagerade i behandlingen av de sjuka som sökte upp doktor Westerlund. Det fanns två hotell i den lilla staden, som härbärgerade nya patienter, och droskor som körde dem fram och åter. Stadens hantverkare och näringsidkare fick alltså vänja sig vid att det plötsligt dök upp patienter hos dem som hade fått doktorns order på att utföra vissa arbeten, inte sällan enkla jobb. Det berättas om en fin dam som hade en husjungfru med sig som fick skicka iväg henne och själv göra de sysslor som skulle utföras. Men den största prägeln på den lilla staden satte nog ändå de många sjukhemmen. Ernst Westerlund var bestämd på att hans patienter mådde bäst av att behandlas i hemlik miljö, och därför såg han till att inrätta sjukhem i massor av privathem. Westerlundska sällskapet har försökt att lista ut i vilka hus de fanns och på en av väggarna i hans gamla mottagning sitter en karta full med röda prickar som allihop markerar var det fanns sjukhem. Och det är många prickar, det fanns mellan 45 och 50 privata sjukhem runt om i staden. - Och det fanns sjukhem på landet också, berättar Kristian Lundeberg. Alkoholister och andra besvärliga patienter hyrde han ofta in hos sina släktingar utanför stan. På väggen i ett av rummen hänger ett tidningsurklipp från Svea Illustrerad veckotidning nr 1 1887: Få läkare torde som doktor Westerlund förstå konsten att från första ögonblicket ingiva förtroende. Men den noggrannhet, med vilken han gör sina undersökningar samt den klarhet och bestämdhet som känneteckna hans ordinationer - egenskaper som ju flere av vår utmärkta läkarkår besitta - förenar han dock ett visst något i blicken, som gör, att patienten känner sig fullkomligt genomskådad och omedvetet inom sig tänker; han ser tydligt hur det står till och skall något kunna hjälpa mig så är det om jag följer hans ordinationer. Och denna tillit gör att patienten gärna underkastar sig hans föreskrifter, huru stränga de ock stundom synas vara. Svea illustrerad veckotidning nr 1 1887 Kristian Lundeberg träffade aldrig sin mammas far, han dog innan Kristian föddes. Men trots att doktorn var en sådan superkändis i sin tid, så talades det sällan om hans betydelse när Kristian växte upp. - Det var inte förrän jag som vuxen flyttade till Enköping kom att förstå hans storhet - och det är klart, lite stolt är man ju ändå, skrattar han. Apotek och mediciner förrDr Westerlund lämnade förvånansvärt lite dokument efter sig. Det sägs att han hade ett fenomenalt minne och kanske höll han sitt arkiv i huvudet. På så sett är ren tur att vi vet vad Algot Johansson fick för ordination av Dr Westerlund. På apotekarsocieteten i Stockholm finns ett museum där man bevarat föremål från gamla apotek. Och bland pillerburkar och bruna flaskor träffar vi apotekaren Bo Ohlson som säger att Algot Johansson levde i en brytningstid när det gäller mediciner. - Algot föds ju sista åren på 1800-talet, och precis då, 1886, har man släppt det första helt konstgjorda läkemedlet vilket var ett medel mot feber som fortfarande förekommer. Bo Ohlson berättar att det framförall är i Tyskland och England som börjar få läkemedelsfabriker vid den här tiden. 1898 gör man det som kommer att kallas Aspirin, det som vi idag känner som Magnecyl, Treo mm. I den svenska farmakopén, som var en officiell samling av föreskrifter om framställning av läkemedel kommer i sin åttonde upplaga 1901, när Algot är sex år gammal, och där beskrivs det första konstgjorda ämnet som används vid läkemedelstillverkning. Så Algot föds mitt i en brytningstid, berättar Bo Ohlson. Tidigare användes framförallt växter, ca 70%, som läkemedel. Förutom det används också animaliska produkter, men inte lika mycket som tidigare. - De värsta grejerna med kraniemossa, rävlunga och gäddtänder har försvunnit. Kvar finns däremot spanskfluga som är en insekt, en skalbagge. Även salter och ädelstenar maldes och användes. Men det fanns också konkurrens mellan apotek. Bo Ohlson förklarar att det vid den här tiden framförallt fanns apotek i de större städerna som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrköping, Linköping och några till. - Varje apotek var sin egen affärsenhet och konkurrerade. Även smutskastning förekom där anonyma insändare skrev i lokalpressen h kriterade närliggande apotek. Men hur är det då med bevarade dokument. Kan man spåra vem som fick en viss medicin? Bo Ohlson svarar att det i stort sett inte finns någon möjlighet till det, om inte det finns någon enstaka bunt sparad och inlämnad till något arkiv. Eller i det fall där en forskare i Vadstena funnit vilka mediciner som delades ut till drabanterna till Karl den XII. 1663 slår sig några läkare i Stockholm samman och skapar ett sällskap, ett kollegium. De blir uppmärksammade av Kungliga administrationen och får en sorts myndighetsstatus, utan att egentligen vara det, berättar Bo Ohlson. Och det blir starten av det som senare blir Sundhetskollegium, Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Ett uppdrag som de får är att inspektera apoteken och det är fantastiskt att beställa fram handlingar från Collegii medici på Riksarkivet i Stockholm berättar Bo Ohlson. - Vissa år är uppåt en sjättedel av handlingarna protokoll från apoteksvisitationer. Där går man igenom i detalj vad som fanns i apotekens lager, hur bra det var skött, om råttorna varit där och insekter angripit. Det hände att apotek var så vanskötta att innehavarna var blir förbjudna att  apotek.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Veckomagasinet om Kallas kollaps, himlafenomen, morfinplåster och datorspelare som hjälper forskare i kvantfysikexperiment. Förväntningarna var stora på Charlotte Kalla inför förra helgens internationella skidpremiär, men loppet blev en flopp där hon slutade på 75:e plats. På teve såg vi hur hon inte skuttade uppför backarna som tidigare, utan snarare såg ut att ha mycket tunga ben. Först några dagar senare kom förklaringen. Hon hade drabbats av förmaksflimmer i hjärtat. Vi reder ut med en hjärtläkare vad det innebär, om det är farligt och om vem det kan drabba och när. I Veckomagasinet får vi också veta vad det var som lyste upp himlen i onsdags men inte var någon nödraket som många trodde. Vi hör om de allt mer använda morfinplåstren som en läkare beskrivit som på gränsen till dödshjälp för dementa, och så om hur 100 000 dataspelare världen över fick hjälpa forskare i ett kvantfysikexperiment. Programledare är Lena Nordlund Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det handlar om två nya filmer kring hur en ung kvinna tar sig ut - eller inte - i livet. OBS Essän utgår från antologin "Inspärrad". Och så undrar vi vad Nobelpristagaren Nelly Sachs säger oss i dag. I dag är det premiär för filmen "Adult Life Skills", en titel man skulle kunna översätta med "vuxenfärdigheter" ungefär. För det här är en film om konsten att bli vuxen. Eller kanske snarare om konsten att misslyckas med just det. Filmen handlar om Anna som snart fyller trettio men som bor kvar hemma hos sin mamma, i ett prylbelamrat skjul i hennes trädgård. "Adult Life Skills" är den brittiska regissörens Rachel Tunnards långfilmsdebut och hon fick stor uppmärksamhet för filmen på prestigefestivalen Tribeca film festival i New York tidigare i år där den belönades med "The Nora Ephron prize for female writers". Rachel Tunnard är född 1979 och uppvuxen i Sheffield i England. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade henne när hon var på Sverigebesök nyligen och det visade sig att Anna i filmen och hon själv har en hel del likheter. Bland annat älskar båda att klä sig i toppluvor. Samtidigt går filmen American Honey upp på svenska biografer. En road trip-film om ett gäng ungdomar som drar in pengar på att sälja dyra tidningsprenumerationer på långa säljturnéer genom USA. Regissör är den hyllade brittiska regissören Andrea Arnold, som efter filmer som Fish Tank och Wuthering heights drog till USA för att göra film i en ensemble där amatörer blandas med större namn som Shia LaBeuf och Elvis barnbarn Riley Keough. Andrea Arnold var faktiskt på besök i Los Angeles när P1 Kulturs Roger Wilson fick en telefontid med henne häromveckan för att prata om processen bakom filmen - vars startpunkt var en tidningsartikel 2007. Vi diskuterar också bägge dessa filmer i studion med hjälp av Kulturredaktionens Lisa Bergström. I dag är det också 50 år det sen Nelly Sachs fick nobelpriset i litteratur. Hon hade kommit som judisk flykting från Tyskland under andra världskriget och debuterade som poet först när hon var 55 år gammal, i slutet av fyrtiotalet. I början skrev hon sina dikter för hand på natten i mörkret i den lilla ettan på Bergsundstrand i Stockholm för att inte störa sin sjuka mamma. Katarina Wikars ställer frågan till några hängivna Sachs-läsare om varför man ska läsa henne i dag. Dessutom har Gunnar Bolin varit i Österrike och inför presidentvalet träffat författaren Marlene Streeruwitz, som skrivit en sorts bloggroman om själva valkampen. OBS Essä utgår från den nya antologin "Inspärrad". Där samlas berättelser från människor som varit inspärrade på institutioner i Sverige mellan 1850-1992. Men har inlåsningarna verkligen upphört bara för att så många av institutionerna stängt ner? Poeten Aase Berg drar i essän paralleller mellan sjukdomsberättelserna hon hittar i boken - och den samtid vi alla lever i, där livspussel och paranoia, självbespeglingar och populistiska politiker har ersatt de faktiska murarna. Duktighetsnormen råder fortfarande. Är kanske den enda skillnaden att vi idag blivit våra egna fångvaktare? Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg. Från kl. 13.00. Sänds även på söndag kl. 19.03.

Kultur, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i tisdags. Sänds även på tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I Förenade arabemiraten byggs nu universitet som lockar studenter och forskare från hela världen. De lokala kungafamiljerna skänker stora pengar, så länge forskarna inte ifrågasätter maktordningen. När Sverige firar sin yttrandefrihetslagstiftnings 250-årsdag tittar Vetandets värld på hur det fungerar med forskning och utbildning i ett land som inte har yttrandefrihet. Vi har besökt Förenade arabemiraten och mött studenter från flera olika länder - och dessutom en svensk rektor, på ett universitet grundat av en sheik. I programmet medverkar bland andra Björn Kjerfve, rektor för American University of Sharjah. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Från i går.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om att guida pappa och möta en örn Katarina Pirak Sikku är bildkonstnär uppvuxen i Jokkmokk. Hon nominerades till Dagens Nyheters kulturpris 2015 för utställningen Nammaláhpán (Namnlös) på Bildmuseet i Umeå 2014. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vem har varit här? Lär dig tyda djurens spår! Spårskolan leds av reporter Lena Näslund och spåraren Johan Månsson. Vi tittar också på miljarder år gamla, geologiska spår. Programledare: Mats Ottosson.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vem har varit här? Lär dig tyda djurens spår! Spårskolan leds av reporter Lena Näslund och spåraren Johan Månsson. Vi tittar också på miljarder år gamla, geologiska spår. Programledare: Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vem är en person som skriver? Det pratar vi om tillsammans med Karolina Ramqvist, och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok om relationer mellan mor och dotter. "Det är inte som författare jag skriver det här - medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt. Under skrivandet är jag en som skriver, var och en som skriver är det - var för sig."  Med det citatet ur Bodil Malmstens bok "Så gör jag" börjar Karolina Ramqvists essäbok "Det är natten." Boken är kort, 85 sidor, och handlar om hur det är att vara en skrivande människa. Svårigheter, problem, krav. Men också om vad som är enkelt, var njutningen finns, vad som berör. På lördag kommer Karolina Ramqvist hit, och det blir ett samtal om författarrollen och konsten och svårigheten i att prata om det skrivna ordet. Och så är Helena von Zweigbergk här med en ny bok. "De behövande" heter den, lite längre än en novell, lite kortare än en roman. En vuxen dotter och en mor försöker närma sig varandra, bli så nära som de var när dottern var barn. Och så återvänder vi till förra veckan, och en fråga vi då lyfte om tryck i textrader när döden är nära. Det är något speciellt med texter som skrivs när den som skriver vet att döden inte är långt borta. Om du tänker på någon sådan textrad, musik, lyrik, skönlitteratur - så berätta gärna! Klicka för att komma till Lundströms spotify-lista. Med låtar som alla varit med i programmet. Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Blue and Lonesome, Rolling Stones nya album är den ultimata rockiga bluesskivan enligt vår kritiker Mikael Timm. Dessutom ser vi Limits, Cirkus Cirkörs föreställning om migration. Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas. Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger. I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten. I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här. I Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas. I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till. Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här: Vill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här: Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jessika Gedin: Det våras för den blandade känslan. Jonas Hallberg: Mamma har förändrat karaktär. Maja Aase: Nix åsikt.  I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Bättre hjärthälsa, diabetesvård, och en stigande utbildningsnivå har sänkt demensrisken trots att antalet fall ökar. Dessutom utvecklas diagnostiken snabbt och ny medicin hägrar inom ett årtionde. Demenssjukdomar har länge lyfts fram som ett av de stora hoten mot välfärden i västvärlden. I takt med att fler personer lever längre drabbas också fler av demens. Men nu kommer forskning som tyder på att den individuella risken att drabbas faktiskt verkar minska i många länder, inklusvie Sverige. Dessutom har möjligheten att göra diagnoser blivit bättre, och nya typer av mediciner verkar finnas på forskningshorisonten. Demens är alltid en tragedi för individen och de närstående, och kollektivt blir de sjuka betungande för vården. Hur ska vi kunna hantera alla de som drabbas av de här sjukdomarna? I totalt antal patienter blir demens och alzheimers nämligen allt vanligare. Det beror på att befolkningen växer och allt fler människor lever längre liv. Men det gäller att hålla ordning på siffrorna, för i statistiken gömmer sig också en god nyhet. - Antalet människor som drabbas av demens och som har demens ökar, men den individuella risken ser ut att minska, säger , professor i epidemiologi vid Karolinska institutet med inriktning mot demenssjukdomar. Hon är bland annat inblandad i en studie som har följt boende på Kungsholmen i Stockholm från åttiotalet tills idag. Det är i den studien som hon har sett tecken på att risken för demens minskar här i Sverige, och hon är inte ensam. Liknande resultat kommer från hela västvärlden, inklusiver Spanien,  England och Nederländerna. De senaste stora studierna från USA visar också på en tydlig minskning. Det är fortfarande inte helt klart vad den här minskningen beror på. Sådana slutsater kan vara svåra att dra från stora befolkningsstudier. Men forskarna har en hypotes om att det beror på två faktorer. Dels att fler personer har en längre utbildning och ett mer stimulerande yrkesliv. Detta bygger upp en mental reserv som kan fungera som en buffert om hjärnan skadas. Den andra stora faktorn är att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke har minskat kraftigt sedan sjuttiotalet. Även behandling av diabetes och högt blodtryck skyddar hjärnan - det som är bra för hjärtat är generellt bra för hjärnan. I Kina har det precis kommit en studie som visar på motsatsen, en ökning istället. Det är ändå inte förvånande; den generation kineser som idag är gamla har levt med många av de negativa faktorerna. Men även här förväntar sig Laura Fratiglioni att om några decennier se motsvarande positiv utveckling, förutsatt att man satsar på att främja en hälsosam livvstil och förebygga ohälsa. Det samma gäller förstås alla länder. I populationer till exempel i USA med mycket obesitet finns det skäl att oroa sig för en högre demensrisk om inga åtgärder sätts in. Trots den hoppfulla nyheten att den individuella sjukdomsrisken verkar minska hos oss kommer ändå väldigt många att drabbas av demens eller alzheimers. Då är det också hoppfullt att veta att diagnostiken och behandlingarna också utvecklas snabbt idag. är professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska, Huddinge. Hon lyfter fram att vetenskapen idag är mycket bättre på tidiga diagnoser, vilket gör att man kan sätta in behandling innan effekterna på minnet blivit för stora. Det blir också  lättare att skilja mellan olika demenssjukdomar, vilket är avgörande för att patienter ska få rätt medicin. Nu står mycket av hoppet till utvecklingen av nya mediciner. Specifikt för Alzheimers ligger ett stort fokus på att hitta något som kan fungera som ett sorts vaccin som skulle hindra det farliga placket att bildas i hjärnan. Inget sådant läkemedel är godkänt ännu, men de första studierna har gett en del lovande resultat. Det satsas också väldigt mycket pengar på demensjukdomar just nu. G8-länderna har satt upp ett mål att det ska finnas ett läkemedel mot alzheimers år 2025 och Agneta Nordberg är positiv till att det ska lyckas. Laura Fratiglioni lyfter fram att det faktiskt också finns mycket som man som privatperson kan göra för att minska risken att drabbas. Man kan ha en generellt hälsosam livsstil, se till att behandla hjärtkärlsjukdomar och diabetes, och bygga upp en mental reserv, genom till exempel utbildning. Det finns också studier som visar att den som inte har en utbildning från ungdomen kan kompensera för det genom att bygga upp en mental reserv under yrkeslivet, till exempel i ett stimulerande arbete. För dem som börjar bli äldre är det bra att ägna sig åt saker som både ger fysisk, mental och social stimulans. Som att påta i trädgården med familjen, gå på museer med vänner eller att lära sig en ny dans - en perfekt kombination av alla faktorerna. Det viktigaste är att hitta något som man verkligen tycker om, säger Laura Fratiglioni. Däremot är det bra att veta att det inte finns några vetenskapliga bevis för att de olika dataprogram och spel som säljs specifikt med löfte om att stimulera hjärnan och förbättra minnet skulle fungera. Det finns inget som tyder på att man blir bättre på något annat än att spela själva spelet. Det bästa sättet att skjuta upp demensdebuten är fortfarande att prioritera nya intressanta upplevelser tillsammans med andra människor och att unvika en stillasittande livsstil. Sänds även i natt kl. 04.02, i morgon kl. 19.50 och natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Stor medieskandal med statsministern och public service-företaget Yle avslöjad i Finland. Om rågången mellan åsikter och fakta. Sveriges största Facebookgrupp för tjejer, en grupp utan hat och hot. Finska YLE i blåsväder efter statsministerns påtryckningar Tänk dig att jag, som programledare för Sveriges Radios medieprogram, skulle hotas med sparken från mitt jobb för att jag rapporterat om hur vår statsminister försökt påverka innehållet hos Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot. Ja, ganska långsökt och naturligtvis skrämmande om det vore sant. Men en sådan här historia utspelar sig faktiskt inte särskilt långt bort. För i Finland pågår just nu en kamp mellan den politiska makten och journalistiken som blivit mycket infekterad. Många har blivit rädda. I arbetet med det reportage du nu kommer att få höra har flera av journalisterna vi pratat med uttryckt rädsla för att få sparken efter sin medverkan. Det handlar om statsministern Juha Sipilä och hans relation till oberoende journalistik. Och om de eftergifter som public-service bolaget YLE sägs ha gjort efter statsministerns påtryckningar. Reporter Erik Petersson. Genretransparens och genremix    I samband med att stora journalistpriset delades ut förra veckan spreds ett inlägg på twitter. Där stod det: Vem tycker du borde få stora journalistpriset? I en omröstning gavs sedan fyra alternativ. Men ingen bland dom fyra var nyhetsjournalist. Nej, istället var det tre ledarskribenter och en debattör. Åsiktsjournalistiken har tagit allt större plats sedan digitaliseringen. Den är billig att producera och skapar mycket engagemang. Men åsikter är något annat än fakta. Och åsiktsjournalistik är något annat än oberoende nyhetsjournalistik. Självklart för vissa, men uppenbarligen inte för alla. Frågan är hur bra läsare, lyssnare och tittare är på att förstå den här skillnad idag? Men också hur bra vi journalister är på att i en digital värld tydligt klargöra vad som är vad? Reporter Johan Cedersjö. Fortfarande skev könsbalans i svensk media I veckan släppte organisationen Rättviseförmedlingen sin årliga rapport om vilka som egentligen syns och hörs i svensk media. Hur bra sköter vi journalister egentligen uppdraget att spegla hela Sverige. Att låta både kvinnor och män medverka i våra nyhetsinslag. Dåligt enligt rapporten. För av tio medverkande är endast tre kvinnor. En obalans som varit med länge. Men vår reporter Fredrik Helgesson har träffat en forskare som ändå ser ljus i tunneln. Facebookgruppen utan hat och hot Du som lyssnar är säkert själv med i en. Kanske skriver du egna inlägg och kommenterar det andra skriver, eller så följer du bara på avstånd det som diskuteras. Det handlar om Facebookgrupper, uppmärksammade dessa dagar inte minst för bråk och hat. Med det i minnet - tror ni det är möjligt att samla tusentals personer och prata om hederskultur, porr och feminism utan hot eller hatkommentarer, det som många tidningsredaktioner tampas med i sina kommentarsfält? Vår reporter Jonna Westin har träffat grundaren till en grupp som bara på ett år vuxit till över 70 000 medlemmar och där tonen är konstruktiv och peppande. Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om forskning och utveckling, och vilken roll det spelar att ha storföretag som ligger långt fram i utvecklingen. Gäster är Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH. Inriktning bland annat innovation och tillväxt. Bronwyn Hall, professor emerita vid Berkley, USA. Hon har bland annat forskat om forskning och utveckling, och innovation.  Pierre Mohnen är professor vid Universitetet i Maastricht, och har bland annat forskat om produktivitetsutveckling och forskning och utveckling. Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

"Strasbourg. Observatörens anteckning nr 38" av Jerker Sagfors Uppläsare: Emil Almén Första rad: Det måste handla om mjukhet, Diktsamling: De döda kommer från Karelen Förlag: Wahlström & Widstrand 2015  Musik William Byrd: Agnus dei ur Mässa för 5-stämmig kör Exekutör Calefax blåsarkvintett Sänds även i morgon kl. 21.40.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika. Ett tillfälle i livet när man verkligen behöver hjälp är när sjukdomen drabbar. Det är då man griper efter halmstrån och kan resa hur långt som helst för att söka bot eller hjälp. Så var det för den unge Algot Johansson som kom från byn Norje i närheten av Sölvesborg i Blekinge. 17 år gammal åkte han, ung och förhoppningsfull till Amerika för där starta sitt vuxna liv. Hemma lämnade han sex syskon, sin far Johan Trulson och mor Emelie Johansson. Och det var till föräldrarna han skickade sitt allra första vykort. New York den 24 juni 1913 Älskade föräldrar Jag ska nu i en hast skriva några rader till eder och låta eder veta att vi har kommit i land men har haft ett svårt väder under den långa resan. Snart får jag väl möta Einar. Jag får nu sluta för denna gång. Många kära hälsningar till eder alla av eder son Algot Det här vykortet skickade Algot strax efter att han kom till Amerika och New York 1913. Han var 17 år gammal och följde i sin bror Einars fotspår som rest över Atlanten några år tidigare. De båda bröderna kom att arbeta som jordbrukare i Illinois och skickade som så många andra emigranter hem små hälsningar till familjen hemma i Sverige.  Illinois den 11 november 1918 Dear syster I en hast skall jag sända dig ett kort (vykort) till svar på ditt som jag bekom för ett par dagar sedan. Jag mår bra. Hoppas att ni gör detsamma. Varmt är det varje dag så man kan stekas nästan. Hälsningar till eder alla. I hast Algot Kortet som Algot skickade till sin syster visar två broar med gröna åkrar och ängar i bakgrunden från den lilla staden Monmouth i Illinois där han bodde. Han var 23 år gammal och skrev att hälsan var bra. Men så skulle det inte förbli länge till, för bara två år senare reser han hem till Sverige för att söka hjälp. Algots sentida släkting Karin Henriksson har genom samlade dokument och forskning kartlagt Algots liv för att se varför han kom tillbaka till Sverige. - Anledningen var att han inte kände sig riktigt kry. Så han kom hem och då hade man hört talas om Enköpingsdoktorn som även kallades Mirakeldoktorn och det var ju Dr Ernst Westerlund, berättar Karin Henriksson. Algot reste till Enköping, men där blev ingen bot. Han fick piller för svaghet och blodbrist, ett allmänt piller tror Karin. Och eftersom man inte visste vilken sjukdom han hade fanns nog inte mycket att göra. Algot återvände sedan hem till Norje som ligger i Ysanes församling. Karin har en liten anteckningsbok som Algot ägde. Bland annat har Algot skrivit biljetter från Stockholm till Enköping 6 kr. I den lilla tummade anteckningsboken som Algot ägde skrev han förutom biljettpriset till Enköping också den ordination som Dr Ernst Westerlund eller Mirakeldoktorn gav honom. Tidigt till bädd Sent stiga upp En timmes vila mitt på dan Äta utan salt och sprit Hålla på för två år om anfall fortfar Men det kanske inte var så enkelt för Dr Westerlund att bota Algot, även om han i folkmun kallades för Mirakeldoktorn. Strax efter besöket i Enköping så faller Algot handlöst ned på gården i sitt barndomshem. Och sentida släktingen Karin Henriksson har tagit fram ett fotografi som visar platsen. - Det var på den här gårdsplanen han föll och så forslades han mad hästdroska till Karlshamns lasarett. Algot gick bort ganska snabbt när han kom till sjukhuset. Där konstaterade att han hade en hjärntumör. Mirakeldoktorn Ernst WesterlundAlgot var inte ensam om att söka hjälp hos den kände Dr Westerlund i Enköping. Vid den här tiden gick ryktet om hans mirakelkurer långa vägar. Och än i dag vårdar man hans minne i Enköping. Inte minst i den Westerlundska gården där han bodde och arbetade. Utanför dörrarna passerar man två stora rosengeranium, krukväxten som fått namnet Dr Westerlunds blomma för att han brukade förorda att man skulle ha just den här väldoftande blomman i sitt hem. På nedre våningen hade Dr Westerlund sin mottagning och där träffar vi hans barnbarnsbarn Kristian Lundeberg. - Här satt doktorn i den ena stolen, och patienten mitt emot. Dörren in till rummet vad madrasserad så att ingen skulle behöva riskera att bli lyssnad på. Och i den stora salen utanför satt folk i trevliga salongsmöbler och väntade på sin tur. - Doktorn tilltalade patienterna med "vi" för att skapa samhörighet med patienten, berättar Kristian Lundeberg. Men några mirakler tror han inte att doktorn åstadkom. -Jag tror inte det, skrattar han. Jag kan inte förklara varför de överdrev sådär. - Men doktorn var duktig på att få folk att använda sina egna inneboende krafter, tror Lundeberg. Doktor Ernst Westerlund kom som relativt nyutbildad läkare till Enköping när han fick tjänsten som stadsläkare där. Men ganska snart började ryktet om honom spridas och människor kom i hopp om att bli friska, det sägs att han periodvis kunde ha uppemot 350 patienter. Det kom patienter av alla slag, rika och fattiga, unga och gamla, men det var en grupp som han tog sig an på ett sätt som få andra läkare vid den här tiden gjorde, det berättar Kerstin Maurd som är ordförande i det livaktiga Westerlundssällskap som finns idag. - Kvinnor som hade lite psykiska besvär, vid den här tiden avfärdades man ofta och kallade deras problem för "underlivslidande". Men doktor Westerlund tog dessa patienter på samma allvar som dem med fysiska krämpor, och hittade metoder för att kunna hjälpa också de patienterna. - Han var en människovän som tog sig tid att se till hela människan. Läkare och sköterskor idag brukar tycka att han var väldigt modern.  Doktor Westerlund delade väldigt sällan ut recept på mediciner, däremot gav han folk vad han kallade "regimer" - en samling regler om hur de skulle leva in i minsta detalj under en viss tid. Hur många steg de skulle promenera, vilken väg de skulle ta, vad de skulle äta och hur mycket och när de skulle sova. Och det gällde att följa de order man fått. Det berättas om en ung kvinna som han påträffade lite längre bort än regimen sagt, hon ville visa sig duktig och gå lite längre, men hon fick sig en skrapa, av doktorn. En viktig del i behandlingen blev också att sätta patienterna i arbete, i ordentligt, fysiskt arbete. - Han var ju känd för att han skickade patienter till olika hantverkare i stan för att utföra arbete åt dem, berättar Kristian Lundeberg, och tar exemplet med en patient som skickades till bagaren för att skrapa plåtar men som fick veta att det inte behövdes. "Då ska jag prata med dem", sa doktor Westerlund, och nästa dag när patienten kom dit så behövdes plåtarna skrapas. -Antagligen ville doktorn att folk skulle sluta fundera på sig själva och tänka bort självupptagenheten, tror han. Det verkar som att stora delar av Enköping var engagerade i behandlingen av de sjuka som sökte upp doktor Westerlund. Det fanns två hotell i den lilla staden, som härbärgerade nya patienter, och droskor som körde dem fram och åter. Stadens hantverkare och näringsidkare fick alltså vänja sig vid att det plötsligt dök upp patienter hos dem som hade fått doktorns order på att utföra vissa arbeten, inte sällan enkla jobb. Det berättas om en fin dam som hade en husjungfru med sig som fick skicka iväg henne och själv göra de sysslor som skulle utföras. Men den största prägeln på den lilla staden satte nog ändå de många sjukhemmen. Ernst Westerlund var bestämd på att hans patienter mådde bäst av att behandlas i hemlik miljö, och därför såg han till att inrätta sjukhem i massor av privathem. Westerlundska sällskapet har försökt att lista ut i vilka hus de fanns och på en av väggarna i hans gamla mottagning sitter en karta full med röda prickar som allihop markerar var det fanns sjukhem. Och det är många prickar, det fanns mellan 45 och 50 privata sjukhem runt om i staden. - Och det fanns sjukhem på landet också, berättar Kristian Lundeberg. Alkoholister och andra besvärliga patienter hyrde han ofta in hos sina släktingar utanför stan. På väggen i ett av rummen hänger ett tidningsurklipp från Svea Illustrerad veckotidning nr 1 1887: Få läkare torde som doktor Westerlund förstå konsten att från första ögonblicket ingiva förtroende. Men den noggrannhet, med vilken han gör sina undersökningar samt den klarhet och bestämdhet som känneteckna hans ordinationer - egenskaper som ju flere av vår utmärkta läkarkår besitta - förenar han dock ett visst något i blicken, som gör, att patienten känner sig fullkomligt genomskådad och omedvetet inom sig tänker; han ser tydligt hur det står till och skall något kunna hjälpa mig så är det om jag följer hans ordinationer. Och denna tillit gör att patienten gärna underkastar sig hans föreskrifter, huru stränga de ock stundom synas vara. Svea illustrerad veckotidning nr 1 1887 Kristian Lundeberg träffade aldrig sin mammas far, han dog innan Kristian föddes. Men trots att doktorn var en sådan superkändis i sin tid, så talades det sällan om hans betydelse när Kristian växte upp. - Det var inte förrän jag som vuxen flyttade till Enköping kom att förstå hans storhet - och det är klart, lite stolt är man ju ändå, skrattar han. Apotek och mediciner förrDr Westerlund lämnade förvånansvärt lite dokument efter sig. Det sägs att han hade ett fenomenalt minne och kanske höll han sitt arkiv i huvudet. På så sett är ren tur att vi vet vad Algot Johansson fick för ordination av Dr Westerlund. På apotekarsocieteten i Stockholm finns ett museum där man bevarat föremål från gamla apotek. Och bland pillerburkar och bruna flaskor träffar vi apotekaren Bo Ohlson som säger att Algot Johansson levde i en brytningstid när det gäller mediciner. - Algot föds ju sista åren på 1800-talet, och precis då, 1886, har man släppt det första helt konstgjorda läkemedlet vilket var ett medel mot feber som fortfarande förekommer. Bo Ohlson berättar att det framförall är i Tyskland och England som börjar få läkemedelsfabriker vid den här tiden. 1898 gör man det som kommer att kallas Aspirin, det som vi idag känner som Magnecyl, Treo mm. I den svenska farmakopén, som var en officiell samling av föreskrifter om framställning av läkemedel kommer i sin åttonde upplaga 1901, när Algot är sex år gammal, och där beskrivs det första konstgjorda ämnet som används vid läkemedelstillverkning. Så Algot föds mitt i en brytningstid, berättar Bo Ohlson. Tidigare användes framförallt växter, ca 70%, som läkemedel. Förutom det används också animaliska produkter, men inte lika mycket som tidigare. - De värsta grejerna med kraniemossa, rävlunga och gäddtänder har försvunnit. Kvar finns däremot spanskfluga som är en insekt, en skalbagge. Även salter och ädelstenar maldes och användes. Men det fanns också konkurrens mellan apotek. Bo Ohlson förklarar att det vid den här tiden framförallt fanns apotek i de större städerna som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrköping, Linköping och några till. - Varje apotek var sin egen affärsenhet och konkurrerade. Även smutskastning förekom där anonyma insändare skrev i lokalpressen h kriterade närliggande apotek. Men hur är det då med bevarade dokument. Kan man spåra vem som fick en viss medicin? Bo Ohlson svarar att det i stort sett inte finns någon möjlighet till det, om inte det finns någon enstaka bunt sparad och inlämnad till något arkiv. Eller i det fall där en forskare i Vadstena funnit vilka mediciner som delades ut till drabanterna till Karl den XII. 1663 slår sig några läkare i Stockholm samman och skapar ett sällskap, ett kollegium. De blir uppmärksammade av Kungliga administrationen och får en sorts myndighetsstatus, utan att egentligen vara det, berättar Bo Ohlson. Och det blir starten av det som senare blir Sundhetskollegium, Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Ett uppdrag som de får är att inspektera apoteken och det är fantastiskt att beställa fram handlingar från Collegii medici på Riksarkivet i Stockholm berättar Bo Ohlson. - Vissa år är uppåt en sjättedel av handlingarna protokoll från apoteksvisitationer. Där går man igenom i detalj vad som fanns i apotekens lager, hur bra det var skött, om råttorna varit där och insekter angripit. Det hände att apotek var så vanskötta att innehavarna var blir förbjudna att  apotek.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson Från i måndags. Sänds även natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Sjukvården är en av de politiska frågor som rankas som allra viktigast. Men väntetiderna blir längre och allt fler är missnöjda med vården. Vad gör regeringen? Vården dras med stora problem: många får vänta länge på vård och dessutom skiljer det sig kraftigt över landet. Bristen på personal skapar växande problem - som på barnintensivavdelningarna där svårt sjuka barn vid upprepade tillfällen har skickats utomlands för vård eftersom alla platser i Sverige varit fullbelagda. Hur ska regeringen korta vårdköerna som drabbar allvarligt sjuka hårt? - Det här är ett problem som vi måste sätta in stora insatser för att komma åt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström i Ekots lördagsintervju. När utvecklingen med längre vårdköer kunde vara bruten kunde Gabriel Wikström inte säga, kanske först efter valet 2018. En del av intervjun handlar om regeringens narkotikapolitik. Folkhälsoministern berättar om lagändringar som gör det lättare för landsting att arbeta med sprututbyte. Han säger också i intervjun att han själv aldrig testat narkotika. - Men jag har varit i närheten av narkotika. Jag bodde en tid i Barcelona och pluggade spanska som ung. Där låg ofta haschröken tät på dansställena.  Du har aldrig varit nyfiken på att pröva? - Jag har aldrig varit nyfiken, jag vet inte varför, jag har nog tyckt att det varit dumt helt enkelt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström Lördagsintervjuns fördjupning handlar om opinionsundersökningar. Tidigare i veckan kom den stora partisympatiundersökningen från SCB. Vi tar reda på hur opinionsundersökningar påverkar hur väljarna röstar, i Sverige och i andra länder. Samtal med vår inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach och statsvetaren Annika Fredén, Göteborgs universitet. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Allt fler har insett vilken kraft det finns i att släppa loss kroppen och följa musiken. Men vad har dansen för betydelse för hälsan och vad kan dans ge som inte någon annan fysisk aktivitet kan? Dansterapin har fått ett uppsving och dansen används på många håll som ett sätt att främja hälsa. "Jag glömmer bort min sjukdom när jag dansar. Det är skillnad mot till exempel ett gymnastikprogram där jag måste tänka på rörelserna. När jag dansar bara njuter jag." Det berättar Susanne, en av deltagarna i dansgruppen för Parkinson-patienter på kulturhuset i Jönköping. I en studie vid Örebros universitet undersöktes om dans kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Deltagarna i studien hade stressrelaterade besvär och besökte ofta skolhälsovården. Under 8 månader fick de dans på schemat två gånger i veckan. Resultatet visade att de upplevde sig må bättre och att besöken hos skolhälsovården minskade. Gäster i programmet är Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin vid KI, Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap vid Örebro universitet och Åsa Unander-Scharin, professor som forskar i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från 27/11.

Underhållning, Repris

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom. Lena Nordlund Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Det säger pastorn i Filadelfiaförsamlingen i Knutby, Peter Gembäck, som nu talar om självkritik och att göra upp med historien efter att Åsa Waldau och tidigare pastorn Urban Fält lämnat församlingen.   Undergången är nära! Tanken om att apokalypsen närmar sig och att världen snart ska förintas och återfödas förenar en mängd olika sekter och rörelser, allt från Guds barn till islamistiska självmordsbombare. Religionsvetaren Britta Gullin har tittat närmare på vad som förenar dessa grupper i boken "Slutet är nära", och gästar oss på Människor och tro.   Djihad - teatersuccén om jihadismens rötter. Den belgiske författaren och teatermannen Ismaël Saidi ligger bakom teaterföreställningen Djihad, om tre män som åker för att kriga med IS i Syrien. Föreställningen har blivit en formidabel publiksuccé och används nu i belgiska och franska skolor för att få igång en diskussion om jihadismen bland ungdomar. Vår reporter Anna Trenning Himmelsbach har sett föreställningen och träffat Ismael Saidi.   Pågår en etnisk rensning i Burma? Det kommer rapporter om fruktansvärda övergrepp i Burma mot den muslimska minoriteten rohingya, och Burmas ledare och tillika mottagare av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi, får nu svidande kritik för att hon inte stoppar mördandet och förföljelserna. Hör vår korrespondent Margita Boström och Abul Kalam, ordförande i The Sedish Rohingya Association. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Lars Christiansen Du är skapad med förnuft och känslor, förmåga till kritiskt tänkande och god vilja. Och förmågan att dela det med andra. Lars Christiansen är präst, psykoterapeut och själavårdslärare Text  Markusevangeliet 1:14-15 Klocka Södra Åsums kyrka, i Skåne Musik Betlehems stjärna, med Jan Lundgren och Jojje Wadenius  Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Tobias Svanelid granskar bioaktuella Allied och diskuterar kvinnliga spioner och spionstäderna Casablanca och Stockholm. - De stod lägst i rang i underrättelsearbetet, tog ofta de största riskerna, offrade sina kroppar och sin framtid och ibland även sina liv. Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella spionthrillern Allied och diskuterar de kvinnliga spionernas bortglömda historia under andra världskriget tillsammans med författaren Jan Bergman och militärhistorikern Thomas Roth. Dessutom om spionnästet Casablanca, som står i fokus i filmen, men också dess mer kända spionmetropol - Stockholm och hur stadens militära underrättelseavdelning C-byråns kvinnliga agenter levde och överlevde sina jobb. Programledare är Tobias Svanelid. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om forskning och utveckling, och vilken roll det spelar att ha storföretag som ligger långt fram i utvecklingen. Gäster är Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH. Inriktning bland annat innovation och tillväxt. Bronwyn Hall, professor emerita vid Berkley, USA. Hon har bland annat forskat om forskning och utveckling, och innovation.  Pierre Mohnen är professor vid Universitetet i Maastricht, och har bland annat forskat om produktivitetsutveckling och forskning och utveckling. Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sjukvården är en av de politiska frågor som rankas som allra viktigast. Men väntetiderna blir längre och allt fler är missnöjda med vården. Vad gör regeringen? Vården dras med stora problem: många får vänta länge på vård och dessutom skiljer det sig kraftigt över landet. Bristen på personal skapar växande problem - som på barnintensivavdelningarna där svårt sjuka barn vid upprepade tillfällen har skickats utomlands för vård eftersom alla platser i Sverige varit fullbelagda. Hur ska regeringen korta vårdköerna som drabbar allvarligt sjuka hårt? - Det här är ett problem som vi måste sätta in stora insatser för att komma åt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström i Ekots lördagsintervju. När utvecklingen med längre vårdköer kunde vara bruten kunde Gabriel Wikström inte säga, kanske först efter valet 2018. En del av intervjun handlar om regeringens narkotikapolitik. Folkhälsoministern berättar om lagändringar som gör det lättare för landsting att arbeta med sprututbyte. Han säger också i intervjun att han själv aldrig testat narkotika. - Men jag har varit i närheten av narkotika. Jag bodde en tid i Barcelona och pluggade spanska som ung. Där låg ofta haschröken tät på dansställena.  Du har aldrig varit nyfiken på att pröva? - Jag har aldrig varit nyfiken, jag vet inte varför, jag har nog tyckt att det varit dumt helt enkelt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström Lördagsintervjuns fördjupning handlar om opinionsundersökningar. Tidigare i veckan kom den stora partisympatiundersökningen från SCB. Vi tar reda på hur opinionsundersökningar påverkar hur väljarna röstar, i Sverige och i andra länder. Samtal med vår inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach och statsvetaren Annika Fredén, Göteborgs universitet. Från kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vilken nyhetsvecka vi har haft med brunnen bock, mattelyft och klimatkris. Johan Hilton, DN Kultur, och Kristin Lundell, Aftonbladet, tävlar mot SVTs Kristian Luuk och kulturjournalisten Andres Lokko. Annika Lantz sammanfattar veckan med inhoppande domaren Johar Bendjelloul nu när Sara Lövestam är hemma med förkylning. Producent: Anna-Karin Ivarsson Praktikant: Johan Ågren Tekniker: Fredrik von der Pahlen Programassistent: Anne Ibelius. Skriv till oss! Från i går.

Underhållning, Repris

Blue and Lonesome, Rolling Stones nya album är den ultimata rockiga bluesskivan enligt vår kritiker Mikael Timm. Dessutom ser vi Limits, Cirkus Cirkörs föreställning om migration. Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Om att guida pappa och möta en örn Katarina Pirak Sikku är bildkonstnär uppvuxen i Jokkmokk. Hon nominerades till Dagens Nyheters kulturpris 2015 för utställningen Nammaláhpán (Namnlös) på Bildmuseet i Umeå 2014. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas. Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger. I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten. I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här. I Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas. I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till. Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här: Vill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här: Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris