SR, P1 2016-12-05

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika. Ett tillfälle i livet när man verkligen behöver hjälp är när sjukdomen drabbar. Det är då man griper efter halmstrån och kan resa hur långt som helst för att söka bot eller hjälp. Så var det för den unge Algot Johansson som kom från byn Norje i närheten av Sölvesborg i Blekinge. 17 år gammal åkte han, ung och förhoppningsfull till Amerika för där starta sitt vuxna liv. Hemma lämnade han sex syskon, sin far Johan Trulson och mor Emelie Johansson. Och det var till föräldrarna han skickade sitt allra första vykort. New York den 24 juni 1913 Älskade föräldrar Jag ska nu i en hast skriva några rader till eder och låta eder veta att vi har kommit i land men har haft ett svårt väder under den långa resan. Snart får jag väl möta Einar. Jag får nu sluta för denna gång. Många kära hälsningar till eder alla av eder son Algot Det här vykortet skickade Algot strax efter att han kom till Amerika och New York 1913. Han var 17 år gammal och följde i sin bror Einars fotspår som rest över Atlanten några år tidigare. De båda bröderna kom att arbeta som jordbrukare i Illinois och skickade som så många andra emigranter hem små hälsningar till familjen hemma i Sverige.  Illinois den 11 november 1918 Dear syster I en hast skall jag sända dig ett kort (vykort) till svar på ditt som jag bekom för ett par dagar sedan. Jag mår bra. Hoppas att ni gör detsamma. Varmt är det varje dag så man kan stekas nästan. Hälsningar till eder alla. I hast Algot Kortet som Algot skickade till sin syster visar två broar med gröna åkrar och ängar i bakgrunden från den lilla staden Monmouth i Illinois där han bodde. Han var 23 år gammal och skrev att hälsan var bra. Men så skulle det inte förbli länge till, för bara två år senare reser han hem till Sverige för att söka hjälp. Algots sentida släkting Karin Henriksson har genom samlade dokument och forskning kartlagt Algots liv för att se varför han kom tillbaka till Sverige. - Anledningen var att han inte kände sig riktigt kry. Så han kom hem och då hade man hört talas om Enköpingsdoktorn som även kallades Mirakeldoktorn och det var ju Dr Ernst Westerlund, berättar Karin Henriksson. Algot reste till Enköping, men där blev ingen bot. Han fick piller för svaghet och blodbrist, ett allmänt piller tror Karin. Och eftersom man inte visste vilken sjukdom han hade fanns nog inte mycket att göra. Algot återvände sedan hem till Norje som ligger i Ysanes församling. Karin har en liten anteckningsbok som Algot ägde. Bland annat har Algot skrivit biljetter från Stockholm till Enköping 6 kr. I den lilla tummade anteckningsboken som Algot ägde skrev han förutom biljettpriset till Enköping också den ordination som Dr Ernst Westerlund eller Mirakeldoktorn gav honom. Tidigt till bädd Sent stiga upp En timmes vila mitt på dan Äta utan salt och sprit Hålla på för två år om anfall fortfar Men det kanske inte var så enkelt för Dr Westerlund att bota Algot, även om han i folkmun kallades för Mirakeldoktorn. Strax efter besöket i Enköping så faller Algot handlöst ned på gården i sitt barndomshem. Och sentida släktingen Karin Henriksson har tagit fram ett fotografi som visar platsen. - Det var på den här gårdsplanen han föll och så forslades han mad hästdroska till Karlshamns lasarett. Algot gick bort ganska snabbt när han kom till sjukhuset. Där konstaterade att han hade en hjärntumör. Mirakeldoktorn Ernst WesterlundAlgot var inte ensam om att söka hjälp hos den kände Dr Westerlund i Enköping. Vid den här tiden gick ryktet om hans mirakelkurer långa vägar. Och än i dag vårdar man hans minne i Enköping. Inte minst i den Westerlundska gården där han bodde och arbetade. Utanför dörrarna passerar man två stora rosengeranium, krukväxten som fått namnet Dr Westerlunds blomma för att han brukade förorda att man skulle ha just den här väldoftande blomman i sitt hem. På nedre våningen hade Dr Westerlund sin mottagning och där träffar vi hans barnbarnsbarn Kristian Lundeberg. - Här satt doktorn i den ena stolen, och patienten mitt emot. Dörren in till rummet vad madrasserad så att ingen skulle behöva riskera att bli lyssnad på. Och i den stora salen utanför satt folk i trevliga salongsmöbler och väntade på sin tur. - Doktorn tilltalade patienterna med "vi" för att skapa samhörighet med patienten, berättar Kristian Lundeberg. Men några mirakler tror han inte att doktorn åstadkom. -Jag tror inte det, skrattar han. Jag kan inte förklara varför de överdrev sådär. - Men doktorn var duktig på att få folk att använda sina egna inneboende krafter, tror Lundeberg. Doktor Ernst Westerlund kom som relativt nyutbildad läkare till Enköping när han fick tjänsten som stadsläkare där. Men ganska snart började ryktet om honom spridas och människor kom i hopp om att bli friska, det sägs att han periodvis kunde ha uppemot 350 patienter. Det kom patienter av alla slag, rika och fattiga, unga och gamla, men det var en grupp som han tog sig an på ett sätt som få andra läkare vid den här tiden gjorde, det berättar Kerstin Maurd som är ordförande i det livaktiga Westerlundssällskap som finns idag. - Kvinnor som hade lite psykiska besvär, vid den här tiden avfärdades man ofta och kallade deras problem för "underlivslidande". Men doktor Westerlund tog dessa patienter på samma allvar som dem med fysiska krämpor, och hittade metoder för att kunna hjälpa också de patienterna. - Han var en människovän som tog sig tid att se till hela människan. Läkare och sköterskor idag brukar tycka att han var väldigt modern.  Doktor Westerlund delade väldigt sällan ut recept på mediciner, däremot gav han folk vad han kallade "regimer" - en samling regler om hur de skulle leva in i minsta detalj under en viss tid. Hur många steg de skulle promenera, vilken väg de skulle ta, vad de skulle äta och hur mycket och när de skulle sova. Och det gällde att följa de order man fått. Det berättas om en ung kvinna som han påträffade lite längre bort än regimen sagt, hon ville visa sig duktig och gå lite längre, men hon fick sig en skrapa, av doktorn. En viktig del i behandlingen blev också att sätta patienterna i arbete, i ordentligt, fysiskt arbete. - Han var ju känd för att han skickade patienter till olika hantverkare i stan för att utföra arbete åt dem, berättar Kristian Lundeberg, och tar exemplet med en patient som skickades till bagaren för att skrapa plåtar men som fick veta att det inte behövdes. "Då ska jag prata med dem", sa doktor Westerlund, och nästa dag när patienten kom dit så behövdes plåtarna skrapas. -Antagligen ville doktorn att folk skulle sluta fundera på sig själva och tänka bort självupptagenheten, tror han. Det verkar som att stora delar av Enköping var engagerade i behandlingen av de sjuka som sökte upp doktor Westerlund. Det fanns två hotell i den lilla staden, som härbärgerade nya patienter, och droskor som körde dem fram och åter. Stadens hantverkare och näringsidkare fick alltså vänja sig vid att det plötsligt dök upp patienter hos dem som hade fått doktorns order på att utföra vissa arbeten, inte sällan enkla jobb. Det berättas om en fin dam som hade en husjungfru med sig som fick skicka iväg henne och själv göra de sysslor som skulle utföras. Men den största prägeln på den lilla staden satte nog ändå de många sjukhemmen. Ernst Westerlund var bestämd på att hans patienter mådde bäst av att behandlas i hemlik miljö, och därför såg han till att inrätta sjukhem i massor av privathem. Westerlundska sällskapet har försökt att lista ut i vilka hus de fanns och på en av väggarna i hans gamla mottagning sitter en karta full med röda prickar som allihop markerar var det fanns sjukhem. Och det är många prickar, det fanns mellan 45 och 50 privata sjukhem runt om i staden. - Och det fanns sjukhem på landet också, berättar Kristian Lundeberg. Alkoholister och andra besvärliga patienter hyrde han ofta in hos sina släktingar utanför stan. På väggen i ett av rummen hänger ett tidningsurklipp från Svea Illustrerad veckotidning nr 1 1887: Få läkare torde som doktor Westerlund förstå konsten att från första ögonblicket ingiva förtroende. Men den noggrannhet, med vilken han gör sina undersökningar samt den klarhet och bestämdhet som känneteckna hans ordinationer - egenskaper som ju flere av vår utmärkta läkarkår besitta - förenar han dock ett visst något i blicken, som gör, att patienten känner sig fullkomligt genomskådad och omedvetet inom sig tänker; han ser tydligt hur det står till och skall något kunna hjälpa mig så är det om jag följer hans ordinationer. Och denna tillit gör att patienten gärna underkastar sig hans föreskrifter, huru stränga de ock stundom synas vara. Svea illustrerad veckotidning nr 1 1887 Kristian Lundeberg träffade aldrig sin mammas far, han dog innan Kristian föddes. Men trots att doktorn var en sådan superkändis i sin tid, så talades det sällan om hans betydelse när Kristian växte upp. - Det var inte förrän jag som vuxen flyttade till Enköping kom att förstå hans storhet - och det är klart, lite stolt är man ju ändå, skrattar han. Apotek och mediciner förrDr Westerlund lämnade förvånansvärt lite dokument efter sig. Det sägs att han hade ett fenomenalt minne och kanske höll han sitt arkiv i huvudet. På så sett är ren tur att vi vet vad Algot Johansson fick för ordination av Dr Westerlund. På apotekarsocieteten i Stockholm finns ett museum där man bevarat föremål från gamla apotek. Och bland pillerburkar och bruna flaskor träffar vi apotekaren Bo Ohlson som säger att Algot Johansson levde i en brytningstid när det gäller mediciner. - Algot föds ju sista åren på 1800-talet, och precis då, 1886, har man släppt det första helt konstgjorda läkemedlet vilket var ett medel mot feber som fortfarande förekommer. Bo Ohlson berättar att det framförall är i Tyskland och England som börjar få läkemedelsfabriker vid den här tiden. 1898 gör man det som kommer att kallas Aspirin, det som vi idag känner som Magnecyl, Treo mm. I den svenska farmakopén, som var en officiell samling av föreskrifter om framställning av läkemedel kommer i sin åttonde upplaga 1901, när Algot är sex år gammal, och där beskrivs det första konstgjorda ämnet som används vid läkemedelstillverkning. Så Algot föds mitt i en brytningstid, berättar Bo Ohlson. Tidigare användes framförallt växter, ca 70%, som läkemedel. Förutom det används också animaliska produkter, men inte lika mycket som tidigare. - De värsta grejerna med kraniemossa, rävlunga och gäddtänder har försvunnit. Kvar finns däremot spanskfluga som är en insekt, en skalbagge. Även salter och ädelstenar maldes och användes. Men det fanns också konkurrens mellan apotek. Bo Ohlson förklarar att det vid den här tiden framförallt fanns apotek i de större städerna som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrköping, Linköping och några till. - Varje apotek var sin egen affärsenhet och konkurrerade. Även smutskastning förekom där anonyma insändare skrev i lokalpressen h kriterade närliggande apotek. Men hur är det då med bevarade dokument. Kan man spåra vem som fick en viss medicin? Bo Ohlson svarar att det i stort sett inte finns någon möjlighet till det, om inte det finns någon enstaka bunt sparad och inlämnad till något arkiv. Eller i det fall där en forskare i Vadstena funnit vilka mediciner som delades ut till drabanterna till Karl den XII. 1663 slår sig några läkare i Stockholm samman och skapar ett sällskap, ett kollegium. De blir uppmärksammade av Kungliga administrationen och får en sorts myndighetsstatus, utan att egentligen vara det, berättar Bo Ohlson. Och det blir starten av det som senare blir Sundhetskollegium, Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Ett uppdrag som de får är att inspektera apoteken och det är fantastiskt att beställa fram handlingar från Collegii medici på Riksarkivet i Stockholm berättar Bo Ohlson. - Vissa år är uppåt en sjättedel av handlingarna protokoll från apoteksvisitationer. Där går man igenom i detalj vad som fanns i apotekens lager, hur bra det var skött, om råttorna varit där och insekter angripit. Det hände att apotek var så vanskötta att innehavarna var blir förbjudna att  apotek.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Repris

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940. Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman. Från igår

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I mitten av nittiotalet filmade förskolepedagoger sig själva i arbetet med barnen. De kunde tydligt se hur olika de bemötte flickor och pojkar. Vi möter Kajsa Wahlström, drivande bakom projektet. UR. Ett program av Daniel Persson Mora. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om utvisningsmaskinen, som fått uppdrag att växla upp. Hör röster från förvaret som bygger ut, från en ensam man i en skog och från en minibuss med en livlös kropp om utvisningarnas många dilemman. Den svenska regeringen vill att fler som inte har rätt att stanna i Sverige ska utvisas. Det kallas i myndighetssverige för återvändandeprocessen. I media och i debatter kan ibland begreppet avvisning användas. Men det mest korrekta juridiska begreppet för den process och dom fall Konflikt handlar om idag är utvisning. Dom allra flesta asylsökande som fått avslag ska utvisas. Tillsammans med vår reporter Amanda Lindholm tittar vi på en vecka i utvisningssverige. Vi besöker förvaret i Märsta som har byggt ut med fler platser. I en större svensk stad hälsar vi på hos Yavid som hotas av utvisning. Han bor på det myndigheterna döpt till ett utreseboende, men Yavid kallar det för ett utvisningsläger. I Konflikt hör ni samtalet om hur det går med utvisningarna från Sverige. I det deltar Sverker Spaak från Migrationsverket; chefen för Gränspolisen Patrik Engström; och advokaten Ignacio Vita, verksam inom asylrätten. I Konflikt tittar vi också närmare på en speciell utvisning på Arlanda i mars 2015, där Abdel som flytt från Irak, dog när han skulle flygas härifrån med personal från kriminalvården och polisen. Just denna utvisning har nyligen granskats av Sofia Boo på Sveriges Radios undersökande redaktion Kaliber. Där kan ni få veta mer om hur han dog och på vilket sätt ett grepp som personalen använde spelade roll. Det går att lyssna på Kalibers program här. I Konflikt hör ni, i Jesper Lindaus reportage, de tjänstemän som skulle utvisa Abdel. De är några av dom som varje dag genomför utvisningar i Sverige. De har i polisförhör berättat om vad som hände under Abdels sista timme i livet. Det är förhör som kommer från den förundersökning om vållande till annans död som åklagaren drev, men som senare lades ner eftersom brott inte kunde styrkas. I utkanten av en liten stad i södra Sverige träffar Konflikts reporter Babak Parham en ung afghan som vi kallar Amir. Han visar var han bott sedan han fick sitt utvisningsbeslut. På en träbänk i en skog och på en offentlig toalett. Allt för att undvika att skickas till Afghanistan, ett land han inte känner till. Babak Parhams reportage om Amir är en del i en serie av reportage om vardagen för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. De görs av Eko-redaktionens Radio Sweden och de reportagen hittar ni här: Vill ni höra Abdel själv berätta så kan ni höra Konflikts förra program om vad som hände honom när han dog under utvisningen och om varför han flydde från Irak. I den finns en intervju med Abdel som gjordes av Jesper Lindau bara veckor innan han dog när han jobbade med en dokumentär på förvaret i Märsta. Det finns här: Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sjukvården är en av de politiska frågor som rankas som allra viktigast. Men väntetiderna blir längre och allt fler är missnöjda med vården. Vad gör regeringen? Vården dras med stora problem: många får vänta länge på vård och dessutom skiljer det sig kraftigt över landet. Bristen på personal skapar växande problem - som på barnintensivavdelningarna där svårt sjuka barn vid upprepade tillfällen har skickats utomlands för vård eftersom alla platser i Sverige varit fullbelagda. Hur ska regeringen korta vårdköerna som drabbar allvarligt sjuka hårt? - Det här är ett problem som vi måste sätta in stora insatser för att komma åt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström i Ekots lördagsintervju. När utvecklingen med längre vårdköer kunde vara bruten kunde Gabriel Wikström inte säga, kanske först efter valet 2018. En del av intervjun handlar om regeringens narkotikapolitik. Folkhälsoministern berättar om lagändringar som gör det lättare för landsting att arbeta med sprututbyte. Han säger också i intervjun att han själv aldrig testat narkotika. - Men jag har varit i närheten av narkotika. Jag bodde en tid i Barcelona och pluggade spanska som ung. Där låg ofta haschröken tät på dansställena.  Du har aldrig varit nyfiken på att pröva? - Jag har aldrig varit nyfiken, jag vet inte varför, jag har nog tyckt att det varit dumt helt enkelt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström Lördagsintervjuns fördjupning handlar om opinionsundersökningar. Tidigare i veckan kom den stora partisympatiundersökningen från SCB. Vi tar reda på hur opinionsundersökningar påverkar hur väljarna röstar, i Sverige och i andra länder. Samtal med vår inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach och statsvetaren Annika Fredén, Göteborgs universitet. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn verkar lättare sagt än gjort. Sveriges målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ser allt svårare ut att nå. De anläggningar som kan tillverka biodrivmedel från skogsrester i Sverige lovordades när de startade för några år sedan. Sedan dess har det visat sig svårt att bygga ut dem för storskalig drift, bland annat på grund av EU-regler som förbjuder statligt stöd för fabriker i industriell skala. Saken blir inte lättare av att EU kommissionen kommer vilja fasa ut biodrivmedel från jordbruksgrödor.  Klotet undrar hur Sverige ska klara en omställning av transportflottan med hitintills oklara spelregler för biodrivmedel? Vi berättar också om EU kommissionens färdplan för förnybar energi som kommer presenteras under dagen, vad säger den egenligen om biobränslen? Gäster i programmet är: Jacob Lagercrantz, Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030 och Mikael Karlsson, European Environmental Bureau. Programledare Marie-Louise Kristola Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Analys av valen i Italien och Österrike, Seger för Sioux när oljeledning stoppas, Hedersrelaterat våld bland asylsökande, Breitbart News, Intervjupodd med Frida Wallberg, och om valet i Somalia.

Vallokalerna stängde kl 23 igårkväll i Italien där det röstats om förändringar i grundlagen. Ja-sidan med premiärminister Matteo Renzi i spetsen vill halvera senaten som anses vara en bromskloss för beslutsfattande. Sveriges Radios sydeuropakorrespondent Margareta Svensson har följt valet på plats. Vi fortsätter analysera valresultatet med Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns Högskola som har forskat om Italien och Kristian Åström, reporter på Ekonomiekot.

Hedersförtryck som olika former av hot, tvång och våld i syfte att begränsa kvinnors frihet blir allt vanligare mot asylsökande kvinnor och flickor i Sverige. Detta är ett stort problem enligt experterna på det så kallade Nationella Kompetensteamet, som har regeringens uppdrag att bekämpa hedersförtryck. Hör Cecilia Borin kvalitetschef på Migrationsverket och Bernadita Nuñez, verksamhetsledare på kvinnojouren Terrafem – som har hjälpt många kvinnor som nyligen kommit till Sverige.

Hör ett utdrag från P1-morgons intervjupodd där Johar Bendjelloul intervjuar Frida Wallberg. Boxaren vars liv förändrades för alltid när hon skulle försvara sin världsmästartitel i Stockholm 2013 och fick ett så hårt slag av motståndaren att hon drabbades av en hjärnblödning och hamnade i koma. Tre och ett halvt år senare har hon nu utkommit med en bok om sitt liv, "Alltid lite till" som skrivits tillsammans med journalisten Malin Jonsson.

Sajten Breitbart spelade en viktig roll i den rörelse som stödde Donald Trump i det amerikanska presidentvalet. Och i januari tar tidigare Breitbartchefen Steven Bannon plats i Vita Huset som Donald Trumps chefstrateg. Vad står den här hårdvinklade medieplattformen för - och hur kommer Breitbarts genomslag att påverka medielandskapet? Hör sajtens politiske redaktör Matt Boyle intervjuad av Ekots chef Olle Zachrison som finns med oss i studion och prata om vad det får för följder om sajter som säger sig sprida nyheter, sprider åsikter och falska nyheter.

I det krigshärjade Somalia pågår just nu ett val. Eller snarare en valprocess eftersom ytterst få deltar i valet av parlamentsledamöter som i sin tur ska välja landets nye president. Förhoppningen är att allt ska vara klart under december, men flera gånger har valet skjutits upp. Trots den komplicerade och begränsade valprocessen, och trots anklagelser om mutor och maktmissbruk kring mandaten, är många somalier, särskilt de unga, positiva till det som sker. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg har varit i huvudstaden Mogadishu.

I den nordliga delstaten North Dakota i USA har en uppmärksammad tvist om en oljeledning avgjorts – åtminstone tillfälligt. Ursrpungsbefolkningen i området - Standing Rocks Sioux-stam - och miljöaktivister har protesterat i månader. Mot att en oljeledning dras under ett vattendrag – vilket bland annat ansetts hota dricksvattnet i området. Nu har federala myndigheter sagt nej till oljeledningens sträckning. Hör reportage av Martin Brusewitz och Mattias Lundblad, frilansjournalister som varit på plats vid protesterna.

Vi ska tala om presidentvalet i Österrike – en utdragen kamp – efter ett ogiltigförklarat presidentval i våras – och ytterligare ett försök som fick ställas in på grund av dåligt klister i valkuverten. Igår avgjordes det. Den tidigare miljöpartistiske politikern Alexander van der Bellen besegrade Norbert Hofer från högerpopulistiska partiet FPÖ. En av de som röstade på Van der Bellen är Gudrun Mosler Törnström, politiker för socialdemokratiska SPÖ. Hör även Reinhart Waneck, tidigare universitetsprofessor, som sympatiserar med det besegrade partiet FPÖ.

Analys av valen i Italien och Österrike, Seger för Sioux när oljeledning stoppas, Hedersrelaterat våld bland asylsökande, Breitbart News, Intervjupodd med Frida Wallberg, och om valet i Somalia.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Susanne Dahl, studentpräst vid Umeå universitet. Veckans morgonandakter har "flykt" som tema. I sin andakt om flykt pratar Susanne Dahl om impulsen att blunda när livet utmanar och att våga leva närvarande i en osäker värld. Människor på flykt utmanar mig att inte fly. Utmanar mig att bli lite mera människa. Susanne Dahl i andakten. TextJesaja 41:10 MusikSix etudes for piano - q=108, Bruce Brubaker Med hjärtats tillit, Tomas Boström, Claes Nilsson Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Mitt hopp är att naturen någon gång återhämtar sig och återkommer med förnyad prakt. Kalle Grill är universitetslektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Norska serien Skam utspelar sig både på tv och i sociala medier. Nya biomomsen drabbar föreningslivet. Anja Su?a leker med teaterlådan i Uppsala.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vår vanligaste matfisk miljömärks i svenska butiker, men Kaliber hittar flera problem som det inte skyltas med i fiskdisken. Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Hjälpgumman Littan-La skulle på ålderns höst tvingas bort från sitt hem som skulle rivas, men hjälp kom från oväntat håll. Vid den tiden stred socknar om vem som skulle ta hand om den fattige. Långt nere i södra Småland, i Långasjö strax söder om Emmaboda, bodde i mitten av 1800-talet en liten gumma som levde på att hjälpa bättre bemedlade med tvätt, storstädning, matlagning och vad det nu kunde behövas. Hon hette Johanna Karolina Gustavsdotter men kallades för Littan-La av den familj hon hjälpte i alla år. Men på ålderns höst blev det precis tvärt om - familjen kom att hjälpa henne istället. Annika Hjalmarsson sitter i sin soffa i Långasjö i södra Småland, med bilder och texter utspridda framför sig på bordet. Dokumenten berättar om Littan-La, vars liv kretsade runt socknens fattigstuga. Hennes far, som var bondson från början hade fått allt svårare att försörja familjen. De hade fått flytta till sämre och sämre bostäder, från gård, till torp till backstuga, och till sist var de utfattiga och hamnade på fattighuset. Littan La var vuxen men fick flytta med sina föräldrar och syskon. -Och inte nog med det, hon hade också med sig inte nog med det, hon har med sig en liten, så kallad "oäkta" dotter, med sig till fattigstugan. Men efter bara något år så dör den lilla flickan, berättar Annika Hjalmarsson. Strax därefter fick Hanna (hon vad döpt till Johanna, men det verkar ingen ha kallat henne) en chans att komma från fattigstugan, nämligen om hon gifte sig. Men mannen hon gifte sig med hade suttit i fängelse i sex år för svindlerier. När de varit gifta några år händer samma sak igen. Mannen åker i fängelse och nu står Hanna ensam med den lille son hon fått i äktenskapet, Johan-Petter, som föddes 1863. Att vara "svindlarens hustru" måste varit besvärligt för Hanna och familjens boende berättar att de stod långt ner på samhällets skala. De bor länge i en backstuga, och därtill som inhyrda i en fastighet där alla boende är så kallat "löst folk". När Hanna blivit änka kan hon inte bo kvar där utan blir anvisad att bo inhyst hos en gammal gubbe som behöver hjälp. Uträkningen från socknens sida är enkel: vi har en gammal gubbe som behöver hjälp, och en ung kvinna som behöver någonstans att bo med sitt barn, de får helt enkelt hjälpa varandra, och så har man löst två problem med ens. Hanna blir kvar hos gubben i 10 år, och under tiden får hon tre utomäktenskapliga barn. En man i byn erkänner ett av dem som sitt och det verkar inte som att det är mannen hon bor hos, som är fadern. Men så dör han, och Hanna står utan bostad igen.  -Då flyttas hon till fattigstugan där hennes föräldrar bor kvar, säger Annika Hjalmarsson. Det bor fler i den lilla stugan, som består av ett stort rum och två små kamrar. En familj med åtta barn och ett barn-barn bor där liksom en psykiskt sjuk kvinna som vägrar att ha kläder på sig och därför måste hållas inlåst i en av kamrarna. Kantorsfamiljen Bergstrand som bodde mitt emot kyrkan i Långasjö, började vid den här tiden få hjälp av Hanna när det behövdes några extra händer i hushållet. Det var den här familjen som började kalla Hanna för Littan La. -Hon blev hjälpgumma hos dem under resten av sitt liv, förklarar Annika Hjalmarsson. Hon kom när det var tvätt, storstädning, när det var dags för skörd och för syltning och saftning. Hon hade mycket att göra med barnen, men det var inte barnvakt hon var. Dottern Elisabeth Bergstrand blev mycket fäst vid Littan-La. Det väldigt speciella namnet kan ha handlat om Littan-Las ständigt goda humör. Det sägs att hon ständigt trallade och sjöng. Med tiden försvann de andra som bodde i fattigstugan. Hennes pappa dog redan efter något år, mamman följde efter och till sist var Littan-La ensam i stugan som hon tidigare hade måst dela med så många människor. Man kan tänka sig att hon hade en lycklig tid. -Ja, det hade hon nog också haft, om det inte hade varit för att socknen nu bestämde sig för att riva huset, berättar Annika Hjalmarsson. Kantorsfrun skriver ett brev om saken till sin dotter Elisabeth som nu bor i Stockholm och studerar konst. Fattigstugan är såld till nerrivning. Socknen vill inte behålla den längre bara för Littan-La´s skull. Hon skall flytta bort och sköta en gammal sjuk gubbe i en av byarna långt borta i socknen och hon sörjer för första gången i sitt liv, så, att hon inte är att trösta. Både därför, att hon skall bort från sitt hem, fattigstugan och därför, att hon kommer så långt bort från oss att hon så gott som aldrig kan komma till oss mer.  -Elisabeth blir väldigt upprörd, och hon tar sitt lilla sparkapital och säger till modern att köpa stugan. Den kom att kosta 290 kronor och det var den summan som Elisabeth hade sparat ihop för att kunna åka till Paris och fortsätta sina konststudier, säger Annika Hjalmarsson. Det räddade den lilla stugan, både för Littan-La, och för eftervärlden för den står kvar än idag. Men det var inte bara Littan-La som hade tur. Strax därpå fick Elisabeth ett stipendium som gjorde att hon kunde komma iväg på sin utbildning i alla fall, och inte nog med det, det blev pengar över att göra stugan fin. Littan-La bodde kvar i stugan resten av sitt liv, vilket faktiskt bara blev ett par år. Under den tiden fortsatte hon att traska den 500 meter långa stigen till huset där kantorsfamiljen bodde för att hjälpa dem. Littan-La som levde i princip hela sitt liv på fattigstugan i Långasjö och dog 1914 77 år gammal. HemortsrättAtt Littan-Las historia finns bevarad idag beror helt och hållet på att hennes hjälpare dottern i kantorsfamiljen skrev ner berättelser om henne och andra i bygden. Vid den tid då Littan-La levde var det socknen som hade ansvaret för fattigvården på landsbygden. De fattiga var en stor utgift och det var inte ovanligt att det blev tvister om vilken socken som skulle ha försörjningsansvaret. Det som var avgörande för om den fattige skulle få hjälp på en viss ort, var om han eller hon hörde hemma där och hade det som kallades för hemortsrätt, det berättar stadsarkivarien Niklas Ljungholm som plockat fram flera protokollsböcker från fattigvårdsstyrelsen på Umeå Stadsarkiv. - Det här är en bok från 1865, Sävars kommun, där vi ser ett exempel på tillämpning av hemortsrätten. Hemortsrätten var en princip som styrde vilken socken som var skyldig att lämna hjälp, berättar Niklas Ljungholm. - Att man skulle få hjälp det fanns i förordning från åtminstone 1847,men vilken socken som skulle lämna hjälpen kunde man tvista om. Grundregeln var att barnens hemort följde föräldrarna, dvs om man var född inom äktenskapet var det faderns hemort som skulle lämna hjälp, men var barnet utomäktenskapligt var det moderns hemort som gällde. Från det att man blev 15 år kunde man reglera det här själv genom att flytta till en annan socken. Och lyckades man där försörja sig själv under tre år i rad övertogs hemorten av där han eller hon bodde och verkade. Den hemort man hade vid 55 år följde med resten av livet. Annars finns risk att ju äldre man blev ju mer hjälpbehov fick man och då skulle det kunna bli så att man inte kunde flytta eftersom ingen socken ville ta emot en, berättar Niklas Ljungholm. - En annan sida av hemortsrätten var ju att socknen kunde innan 1847 inlägga sitt veto, dvs de kunde hindra någon att flytta in om socknen misstänkte att den här personen inte skulle kunna försörja sig själv. Ett hårt system som också var orsaken till att man började utreda detta och som så småningom ledde till 1847 års fattigvårdsförordning. Niklas Ljungholm tar fram ett exempel från 1863 och Umeå Landsförsamling där en piga begär fattigunderstöd från Umeå landskommun när hennes barn blev sjukt. En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven. Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.     - Beslutet blir att hon ska skaffa prästbeviset och att de hänskjuter frågan till Länsstyrelsen för att avgöra vilken socken som är skyldiga att lämna hjälpen. Det finns exempel på hjälpbehövande skickas mellan socknar vilket kunde vara allvarligt om de var i akut behov av hjälp.    En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven. Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör. Beslutet att hon ska skaffa prästbeviset och hänskjuter beslutet till Länsstyrelsen. Och det finns också exempel på att den hjälpbehövande hänvisas från en socken till en annan vilket kunde ta månader och vara allvarligt om personen var i akut behov av hjälp, berättar Niklas Ljungholm. Kommunen ställde också krav på att den enskilde skulle försörja sig själv. en, vilket också Niklas Ljungholm tar fram exempel på. Längre ned på sidan finns en ljudfil där Niklas Ljungholm berättar om de fem vanligaste hjälpformerna för fattigvård och hur regelverket kom att förändras många gånger under 1800-talet. Karl Magnusson hjälpte bostadslösaSocknarna och landsbygdskommunerna var ändå förhållandevis små enheter där man kunde ha koll på varje person, fattig eller inte. Annorlunda var det i de större städerna dit många människor flyttade i slutet av 1800-talet. Här kom en hel del ideella krafter att hjälpa till, inte minst var det människor från den nya kyrkliga väckelsen som startade olika välgörenhetsprojekt. En av dom var Karl Magnusson som kom till Stockholm i slutet av 1800-talet. Han hade nyss blivit färdig ingenjör, fått jobb och bostad, men såg att många behövde hjälp, inte minst tak över huvudet. Det berättar Karls sonson Dag Magnusson. - I Stockholm vid sekelskiftet 18-1900 samlades mycket inflyttade karlar som sökte jobb. De fick ofta jobb i hamnen och kallades hamnsjåare. De hade inte alltid så bra ställen att bo på och då var farfars svärfar inblandad och ordnade på egen bekostnad fattigbjudningar i Gamla stan på Köpmangatan 10. Det var både andlig och lekamlig spis, säger Dag Magnusson. De andligt uppbyggliga kaffebjudningarna på Köpmangatan 10 bekostades helt av Karl Magnusson och hans svärfar som arbetade som skräddarmästare i en lokal på andra sidan gatan. Men hur kom det sig då sig att Karl Magnusson som en helt vanlig unga man som flyttat in till storstaden vid 30 års ålder kom att engagera sig för de bostadslösa? Sonsonen Dag tror att det beror på den väckelserörelse som drog fram i huvudstaden vid den här tiden. För Karl kom att röra sig i de finare salongerna. Han hade fått jobb på Grahams hissar där företagets chef Patrick Graham kommit i kontakt med en mycket speciell engelsk väckelsepredikant. Han hette Lord Radstock och hade blivit omvänd efter Krimkriget i mitten av 1800-talet. Sin tid ägnade han åt att resa runt bland de europeiska och ryska hoven för att predika och föra ut sitt budskap om socialt engagemang. Hösten 1878 kommer han till Stockholm. Han tar in på Grand hotell där han bor i en våning med 8 rum och träffar bland annat Karl Magnusson som fått följa med sin chef på ett av mötena. När sen Karl ser de många fattiga beslutar han sig för att på sin lediga tid ägna sig åt hjälparbete, däribland kafét i Gamla stan. - Och läser man i protokoll att de under tidigt 1900-tal begär pengar för att bedriva verksamheten och då kommer Stockholms Stadsmission in i bilden. De hade grundats många år tidigare, men kom nu in i verksamheten som Karl Magnusson var verksam i. - Men det var inte tillräckligt. Det bildades en byggnadskommitté som skulle ordna ett hem för de bostadslösa. 1910 fick min farfar som var ordförande nys om en fastighet på Mosebacke torg på sex rum och kök. Det märkliga är ändå att när Karl dog i unga år är det minus i bouppteckningen. - Han som hela sitt liv hjälpt andra. Familjen hade inte ens råd att resa en gravsten och därför startades en insamling som initierades av prins Oscar Bernadotte. Och först två år efter Karls död restes en gravsten av hans vänner.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius, Erika Libeck Lindahl, Peter Öberg och Viktor Åsberg  Sänds även natt mot lördag 02.35, lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar. Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage. En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Frihetens klockspel" av Bob Dylan Bob Dylan är Månadens diktare i P1 under december. Här hörs "Frihetens klockspel"översatt av Bruno K Öijer. Richard Turpin läser. Bob Dylan får årets Nobelpris i litteratur för att han "skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen", så lyder Svenska Akademiens motivering. "Han är en stor poet i den stora engelskspråkiga traditionen från Milton och Blake och framåt", sade Akademiens Sara Danius när priset tillkännagavs i oktober. Bob Dylan har varit en frontfigur på den internationella musikscenen i över femtio år och gett ut totalt 59 musikalbum. Dessutom har han skrivit en roman och första delen av en självbiografisk trilogi. Han har fått ett stort antal utmärkelser och priser, bland dom det svenska Polar-priset 2000. Varje dag denna vecka läser skådespelaren Richard Turpin en av Dylans texter i svensk översättning. Sedan följer en inspelning med Bob Dylan som framför den engelska originalsången.   Musik Bob Dylan: Chimes of freedom Exekutör Bob Dylan, sång, gitarr och munspel Översättning: Bruno K Öijer Diktsamling: Bob Dylan Förlag: Cavefors 1975 LYSSNA: Lena Birgersdotter talar med poeten och professorn i litterär gestaltning, Staffan Söderblom, om varför Dylan är den poet som inspirerat honom mest. Och med musikern och Dylan-översättaren Lars Fernebring om glädjen och svårigheterna med översätta Dylans till sångbar svenska. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

År 1866 lyckades Alfred Nobel med medarbetare att göra en stabil deg av nitroglycerin och världen fick ett revolutionerande sprängämne. Inkomsterna blev grundplåten till nobelpriset. I programmet besöker Mats Carlsson-Lénart Turin i Italien där kemisten Ascanio Sobrero uppfann nitroglycerinet år 1847. 15 år senare började Alfred Nobel experimentera med den livsfarliga sprängvätskan och blev den förste som fick den att kontrollerat detonera. Och i Krümmel utanför Hamburg, som också besöks i programmet, utvecklades dynamiten år 1866, den sprängdeg som var en blandning av nitroglycerin och kiselgur. Året därefter inleddes storskalig produktion av dynamit som fick revolutionerande betydelse för gruvor, stenbrott, väg- och järnvägsbyggen och mycket annat. I programmet medverkar Ulrike Neidhöfer, Förderkreis Industriemuseum Geesthacht, Paola Maria Delpiano, författare i Turin, Eckhard Opitz, professor i historia, Georg Miebach, biträdande borgmästare i Geesthacht. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I dagens program djupdyker vi i den norska tv-succén "Skam" som fått svenska tittare att lära sig norska, och jämför med svenska serier om unga. Den norska tv-serien "Skam" av Julie Andem har under året fått en stor skara svenska fans som följt serien på norska NRK:s sajt. Förarbetet med succén har gjorts enligt utarbetade metoder för produktutveckling och tonträffen har kallats total. Hur kan en serie om gymnasieungdomar i Oslo som dricker, ängslas och hånglar slå igenom så stort? Och hur står sig den nya svenska serien "Juicebaren" i förhållande till "Skam"? Vår reporter Mina Benaissa har besökt den skola i Oslo där serien spelats in, och Tali da Silva kommenterar och jämför. Under söndagen gick österrikarna för tredje gången till valurnorna för att välja mellan oberoende gröne Alexander van der Bellen och högerpopulistiske FPÖ:s Norbert Hofer. Detta efter att under året fått uppleva två fadäser - ett ogiltigförklarat resultat och sedan ett lim som inte godkändes på kuverten till röstsedlarna. Gunnar Bolin kommenterar van der Bellens seger. Fidel Castros inverkan på Kubas historia har diskuterats i samband med hans frånfälle. Oavsett vad man kan tycka om hans roll i politiken och för människorna på Kuba så blev han en profil och betydligt mer känd än andra politiker. Och då även omsjungen. Fredrik Wadström har botaniserat i popmusiken där "El Comandante" har en självklar plats i texterna. Eva-Lotta Hultén har gjort dagens OBS-essä som handlar om minnesforskning och självbiografier. Varje gång vi kommer ihåg en händelse förändras minnet en smula. Det får också konsekvenser när exempelvis självbiografier ska skrivas. Ja, vad minns vi egentligen av våra liv, och går det att lita på de berättelser vi skapat om oss själva? Kanske är det som hjärnforskaren Pontus Wasling säger - att troligtvis "är hela syftet med vårt dåliga minne att vara självförhärligande". Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Frågor? Vi svarar på kulturnytt@sverigesradio.se Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlades en mängd information in om folks skötsamhet och nykterhet - ett register där polisen kunde gå in och hämta uppgifter om enskilda individer. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes  i Sverige 1919. Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå. I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt - ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå. Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen. Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol. Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000. Repris. Sänds på måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här gestaltas samtiden genom enskilda levnadsöden, platser och miljöer. Vårt uppdrag är att både skildra det som rör sig i tiden och under ytan. Repris.

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vilka fördelar finns det med att byta bank? Hur pratar man med ungdomar om alkohol? Och hur kommer Reinfeldt klara sitt nya jobb? BankbyteI dag kom det en ny undersökning från som visar att storbankerna får dåligt betyg av sina kunder. Ändå är det bara sju procent som är beredda att byta. Vad beror det på? Och vad kan vi vinna på att byta bank? frågar sig Louise. Det ska vi reda ut tillsammans med Birgitta Piper, ekonomijournalist.  "Vodkabilen"Ett vanligt samtalsämne när föräldrar med tonårsbarn träffas är alkohol. Flera lyssnare har bett Louise ta upp det här ämnet så i dag är det dags. Hur orolig ska man vara för "vodkabilen"? Ska man polisanmäla en langare fast ens barn inte vill det? Överläkaren Mathias Sjöberg och Per Edquist, polisinspektör kommer till studion. Reinfeldts intervjuteknikFredrik Reinfeld sadlar om igen och blir reporter. Louise Epstein och Thomas Nordegren undrar vad de kan lära sig av Fredrik Reinfeldt när det gäller intervjuteknik? Reinfeldts intervjuteknikEpost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anna Tullgård Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Dessutom, vi besöker skolan i Oslo där den norska webbtvsuccén "Skam" spelas in.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brexit i Supreme Court. Sverigedemokraterna utesluter riksdagsledamoten Anna Hagvall efter antisemitiska uttalanden. Arbetsgivare kan tvinga anställda till deltid med lägre lön. Italien: Reaktionerna dagen efter. Medling i kriminella gäng. Kommunerna står handfallna inför nya uttryck av hedersproblematik. Gentrifiering Johannesburg.

Trots allt fler larm om att unga kvinnor och flickor i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck så går det trögt med det förebyggande arbetet. Vår reporter Carina Holmberg har träffat tre unga tjejer som minns tillbaka hur föräldrarnas regler styrde deras vardag under uppväxten.

Ett 80-tal COOP-anställda tvingades gå ner i arbetstid med kort varsel. Nu har Arbetsdomstolen slagit fast att företagsledningen hade rätten på sin sida. Facket menar däremot att arbetsgivaren nu kan kringgå turordningsreglerna och vill därför att LAS, Lagen om anställningsskydd, skrivs om. Hör Per Bardh, fackförbundet Handels, Magnus Lindström, arbetsgivarorganisationen KFO och Jenny Julén Votinius, docent i civilrätt vid Lunds universitet, om konsekvenserna av AD-domen.

För att hindra våldsspiralen mellan kriminella gäng bör polisen göra medlingsförsök, tycker poliser och politiker i Malmö. Men inrikesminister Anders Ygeman (S) vill inte att polisen går in som medlare. Hör intervju med Anders Ygeman och samtal med Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd i Malmö, Amir Rostami, polis som forskar om gängkriminalitet, och Manne Gerell som forskar om utsatta bostadsområden. Hör även intervju med Thorkild Höyer, advokaten som framgångsrikt medlade mellan mc-gängen Bandidos och Hells Angels i Danmark.

ör att hindra våldsspiralen mellan kriminella gäng bör polisen göra medlingsförsök, tycker poliser och politiker i Malmö. Men inrikesminister Anders Ygeman (S) vill inte att polisen går in som medlare. Hör intervju med Anders Ygeman och samtal med Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd i Malmö, Amir Rostami, polis som forskar om gängkriminalitet, och Manne Gerell som forskar om utsatta bostadsområden. Hör även intervju med Thorkild Höyer, advokaten som framgångsrikt medlade mellan mc-gängen Bandidos och Hells Angels i Danmark.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Brexit i Supreme Court. Sverigedemokraterna utesluter riksdagsledamoten Anna Hagvall efter antisemitiska uttalanden. Arbetsgivare kan tvinga anställda till deltid med lägre lön. Italien: Reaktionerna dagen efter. Medling i kriminella gäng. Kommunerna står handfallna inför nya uttryck av hedersproblematik. Gentrifiering Johannesburg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

I dagens program djupdyker vi i den norska tv-succén "Skam" som fått svenska tittare att lära sig norska, och jämför med svenska serier om unga. Den norska tv-serien "Skam" av Julie Andem har under året fått en stor skara svenska fans som följt serien på norska NRK:s sajt. Förarbetet med succén har gjorts enligt utarbetade metoder för produktutveckling och tonträffen har kallats total. Hur kan en serie om gymnasieungdomar i Oslo som dricker, ängslas och hånglar slå igenom så stort? Och hur står sig den nya svenska serien "Juicebaren" i förhållande till "Skam"? Vår reporter Mina Benaissa har besökt den skola i Oslo där serien spelats in, och Tali da Silva kommenterar och jämför. Under söndagen gick österrikarna för tredje gången till valurnorna för att välja mellan oberoende gröne Alexander van der Bellen och högerpopulistiske FPÖ:s Norbert Hofer. Detta efter att under året fått uppleva två fadäser - ett ogiltigförklarat resultat och sedan ett lim som inte godkändes på kuverten till röstsedlarna. Gunnar Bolin kommenterar van der Bellens seger. Fidel Castros inverkan på Kubas historia har diskuterats i samband med hans frånfälle. Oavsett vad man kan tycka om hans roll i politiken och för människorna på Kuba så blev han en profil och betydligt mer känd än andra politiker. Och då även omsjungen. Fredrik Wadström har botaniserat i popmusiken där "El Comandante" har en självklar plats i texterna. Eva-Lotta Hultén har gjort dagens OBS-essä som handlar om minnesforskning och självbiografier. Varje gång vi kommer ihåg en händelse förändras minnet en smula. Det får också konsekvenser när exempelvis självbiografier ska skrivas. Ja, vad minns vi egentligen av våra liv, och går det att lita på de berättelser vi skapat om oss själva? Kanske är det som hjärnforskaren Pontus Wasling säger - att troligtvis "är hela syftet med vårt dåliga minne att vara självförhärligande". Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Frågor? Vi svarar på kulturnytt@sverigesradio.se Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. De som granskar makten utövar själva en avsevärd makt, och tv-programmet Uppdrag granskning har kommit att fungera som en slags rättsinstitution. Magnus Danielson disputerade i dagarna vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet på en avhandling om tv-programmet Uppdrag granskning. Han har studerat alla de över tusen inslag som sänts mellan 2001 och 2014 och han har då sett hur programmen ofta kommit att fungera som en slags rättsinstitution. De är dessutom ofta uppbyggda som en rättsprocess där reportrarna följer upp ett tips om något missförhållande, intervjuar offer och vittnen och ställer makthavare till svars. Nils Hanson är projektledare och ansvarig utgivare på Uppdrag granskning, och han säger att de visserligen har stor makt men att allt de gör sker i offentligheten - eventuella felaktigheter sprids idag snabbt i sociala medier. Programledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Ferzana och Obeida gifter sig slår en bomb ner i deras hem i Aleppo. De flyr och hamnar i Filipstad. Där börjar en lång väntan. På personnumrets sista siffror och på den nya familjemedlemmen. I september 2015 kommer hundratals syriska flyktingar till bruksorten Filipstad i Värmland. Två av dem är Ferzana och Obeida från Aleppo. Filipstad är hårt präglad av nedlagda bruk och uppgivenhet, omgiven av gnistrande sjöar och djupa skogar. Nu står paret inför ett år av väntan. På de fyra sista siffror i personnumret som öppnar dörrarna till ett nytt liv, men också på det nya liv som fått fäste i Ferzanas mage. En kortdokumentär om väntan, hopp, oro och förmågan att skratta mitt i förtvivlan, av Jenny Aschenbrenner. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

År 1866 lyckades Alfred Nobel med medarbetare att göra en stabil deg av nitroglycerin och världen fick ett revolutionerande sprängämne. Inkomsterna blev grundplåten till nobelpriset. I programmet besöker Mats Carlsson-Lénart Turin i Italien där kemisten Ascanio Sobrero uppfann nitroglycerinet år 1847. 15 år senare började Alfred Nobel experimentera med den livsfarliga sprängvätskan och blev den förste som fick den att kontrollerat detonera. Och i Krümmel utanför Hamburg, som också besöks i programmet, utvecklades dynamiten år 1866, den sprängdeg som var en blandning av nitroglycerin och kiselgur. Året därefter inleddes storskalig produktion av dynamit som fick revolutionerande betydelse för gruvor, stenbrott, väg- och järnvägsbyggen och mycket annat. I programmet medverkar Ulrike Neidhöfer, Förderkreis Industriemuseum Geesthacht, Paola Maria Delpiano, författare i Turin, Eckhard Opitz, professor i historia, Georg Miebach, biträdande borgmästare i Geesthacht. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Mitt hopp är att naturen någon gång återhämtar sig och återkommer med förnyad prakt. Kalle Grill är universitetslektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Frankrikes premiärminister Manuel Valls kandiderar i presidentvalet 2017. Brittiska högsta domstolen tar ställning om hur brexit ska gå till. SD utesluter riksdagsledamoten Anna Hagwall. Frankrikes premiärminister Manuel Valls avgår i morgon för att i stället kandidera i presidentvalet, som hålls våren 2017. Valls blir en av socialisternas kandidater i primärvalet i januari. Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson i samtal med programledaren Carina Melin, om vad detta innebär för Frankrike. Hör också en bit ur Manuel Valls tal.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Frankrikes premiärminister Manuel Valls kandiderar i presidentvalet 2017. Brittiska högsta domstolen tar ställning om hur brexit ska gå till. SD utesluter riksdagsledamoten Anna Hagwall. Frankrikes premiärminister Manuel Valls avgår i morgon för att i stället kandidera i presidentvalet, som hålls våren 2017. Valls blir en av socialisternas kandidater i primärvalet i januari. Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson i samtal med programledaren Carina Melin, om vad detta innebär för Frankrike. Hör också en bit ur Manuel Valls tal.

Aktualiteter

Bob Dylan är Månadens diktare i P1 under december. Här hörs "Frihetens klockspel"översatt av Bruno K Öijer. Richard Turpin läser. Bob Dylan får årets Nobelpris i litteratur för att han "skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen", så lyder Svenska Akademiens motivering. "Han är en stor poet i den stora engelskspråkiga traditionen från Milton och Blake och framåt", sade Akademiens Sara Danius när priset tillkännagavs i oktober. Bob Dylan har varit en frontfigur på den internationella musikscenen i över femtio år och gett ut totalt 59 musikalbum. Dessutom har han skrivit en roman och första delen av en självbiografisk trilogi. Han har fått ett stort antal utmärkelser och priser, bland dom det svenska Polar-priset 2000. Varje dag denna vecka läser skådespelaren Richard Turpin en av Dylans texter i svensk översättning. Sedan följer en inspelning med Bob Dylan som framför den engelska originalsången.   Musik Bob Dylan: Chimes of freedom Exekutör Bob Dylan, sång, gitarr och munspel Översättning: Bruno K Öijer Diktsamling: Bob Dylan Förlag: Cavefors 1975 LYSSNA: Lena Birgersdotter talar med poeten och professorn i litterär gestaltning, Staffan Söderblom, om varför Dylan är den poet som inspirerat honom mest. Och med musikern och Dylan-översättaren Lars Fernebring om glädjen och svårigheterna med översätta Dylans till sångbar svenska. Från kl. 12.00.

Kultur, Repris