SR, P1 2016-12-17

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Helena von Zweigbergk: Överraskningarnas upptrappning. Per Naroskin: Nya ronder mellan de bruna och de gröna. Gabriella Ahlström: Nu blir det lilla stort.  I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Från i eftermiddags.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. När Lotta bjuder in tjugo kompisar till födelsedagsfest är det bara tre som dyker upp. Ända sen hon var liten har hon haft svårt att få nära vänner att stanna. Vad gör hon för fel? - Det är som om jag har en osynlig mur omkring mig som jag inte vet hur jag ska riva ner, säger Lotta. Jag försöker vara en god vän, jag är generös, positiv och stöttande. Men jag får sällan någonting tillbaka. Lotta har en bra relation till sin familj, en man som är stöttande, ett litet barn och ett till på väg. Utåt sett ser hon ut att ha ett rikt och fungerande socialt liv. Men när det kommer till de nära vänskapsrelationerna så står hon bara och stampar. - Jag har vant mig vid att vara tredjehandsvännen, säger Lotta. Jag skäms över det och har svårt att förstå varför det blivit såhär. Hon ringer till Radiopsykologen för att få nya perspektiv på det hon kämpat med i så många år och som känns så hopplöst att förändra. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940.   De böcker och spel som presenteras i programmet är:   Ut ur mörkret av Jan Garnert Monster av Bo Eriksson Den sanna historien om Dracula av Ingmar Söhrman Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman Den Svarta Jorden av Timothy Snyder Tullarnas Stockholm av Jan Berggren Stockholms historia av Lars Ericson Wolke Castles of Mad King Ludwig av Bezier Games Kampen om Norge av Vega Forlag Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I flera år har det kommit ut i genomsnitt en ny kokbok på svenska om dan. Men i år var det ännu fler! I många år har det kommit ut cirka 360 kokböcker om året på svenska. I år har Sverige slagit rekord. Utgivningen har passerat 400 titlar! Sverige är världsmästare på kokböcker, åtminstone vad gäller antalet titlar per capita. Tillsammans med Emma Kolback, kock och krögare, och Eric Ericson, skådespelare, men framför allt matlagnings- och kokboksfantast, kollar Meny den här gången närmare på några kokböcker som kommit under hösten. Plus några julkokböcker. Emma Kolback pratar om: Tacopedia - en tacoencyklopedi av Deborah Holtz och Juan Carlos Mena, översätt av Jonas Cramby. Lilla Ego av Tom Sjöstedt och Daniel Räms. Eric Ericson pratar om: Pizza Napoletana av Besmir Balaj och Ville Ilola. Gourmetpizza av Håkan Johansson. Mammas persiska kök av Rozbeh Javid & Amir Akhound och med text av Eja Nilsson. Nina Frogneborn pratar om: Groddar, skott och mikrogrönt av Lina Wallentinson. Och julkokböcker. Tomas Tengby pratar om: Hemkunskap av Mathias Dahlgren. Och julkokböcker. Julkokböcker: Pernillas jul av Pernilla Wahlgren. Sweet christmas av Leila Lindholm. Hannus magiska jul av Hannu Sarenström. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra. Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter. Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse. - Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt. De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen. -Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar. Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar". Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga.  I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen. - Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret. Så här står det i polisprotokollet; Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret. Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda. - Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne. Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det. Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta. Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm. Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan. Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete.  Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter. Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter. Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden. Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå. Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet. - Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt - antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken "egenvilligt övergivande". -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna "missbrukas", bland annat genom det som vid den här tiden kallades "Köpenhamnsresor". Det stod inte i lagen som talade om "egenvilligt övergivande" hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn. - Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors. - Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott. De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott.  Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott. Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav. - Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med "okänd kvinna" och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende. Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt - man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott. - Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn. Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra. Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta - först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors. - Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna. Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna. - Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut. Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Veckomagasinet om virtual reality, penisben, frackning och så minns vi forskaren Georg Klein som nyligen gick bort. Virtual reality-glasögon utsedda till årets julklapp men frågan är om tekniken och utrustningen idag är så smidig, billig och bra att det verkligen är något för var och en? Det tar vi upp med VR-forskaren Konrad Tollmar som arbetar på nästa generations system för virtuell verklighet. I veckomagasinet också om penisbenet, som finns hos många däggdjur men inte hos människan. Anledningen verkar vara våra relativt korta samlag. Frackning där berggrunden spräcks i jakt på olja och gas är skadlig för dricksvatten, säger amerikansk myndighet som tvärvänder i frågan. Och så minns vi Georg Klein. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

Vetenskap, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Den nya Star Wars-filmen "Rogue One" diskuteras flitigt. Den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov dömdes nyligen till 20 års fängelse. Julfesten på film, guldgruva för pinsamheter. Star Wars-kännarna Jerry Määttä och Julia Skott diskuterar hur den nya filmen "Rogue One: A Star Wars Story" står sig bland klassikerna.  På den europeiska filmgalan i Wroclaw växte kritiken mot 20-årsdomen mot den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov. Julfester på film är en klassisk källa till pinsamheter, Caroline Hainer delar med sig av sina favoriter. Programledare: Roger Wilson Producent: Gunnar Bolin Från kl. 13.00. Sänds även på söndag kl. 19.03.

Kultur, Repris

Från förra tisdagen.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Georg Klein gick bort i lördags. Vetandets värld tittar idag tillbaka på hans forskargärning genom ett porträtt från år 2000. Georg Klein kom till Sverige från Ungern år 1947, och tio år senare fick han en personlig professur vid Karolinska institutet. Där har han tillsammans med sin fru Eva Klein forskat om tumörsjukdomar. Han har också skrivit böcker som I stället för hemland, Ateisten och den heliga staden, och nu senast Resistens. Tankar om motstånd har gjort honom känd för en bred läsekrets långt utanför vetenskapen. Ulrika Engström träffade Georg Klein och tecknade hans porträtt år 2000, då han just fått ett pris av Föreningen Vetenskap och Folkbildning. Vi får också höra en kort bit ur Ekot år 1966, den första kända medverkan Georg Klein gjorde i radio, då som cancerforskare och professor vid KI. Forskade gjorde Georg Klein ända fram till sin död vid 91 års ålder. Reporter: Ulrika Engström Från i går.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om möjligheten till liv på landet. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgons redaktion tipsar om naturböcker ur 2016 års utgivning. Specialinbjuden gäst är författaren och poeten Göran Greider. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgons redaktion tipsar om naturböcker ur 2016 års utgivning. Specialinbjuden gäst är författaren och poeten Göran Greider. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. En kråka kommer till en familj i sorgeskrud, och så är Frida Hyvönen här och berättar om sina stadsskildringar. Säsongsavslutning i Lundströms! Vi bjuder på julklappar, musik och ett brittisk stjärnskott som kommer hit! I Max Porters nya bok "Sorgen bär fjäderskurd" så landar en kråka på fönsterblecket mitt i djupaste sorg i en familj. Mamman har dött, och kvar står en pappa och två små barn. Men vad är det för kråka, egentligen? Marie och Max reder ut. Och så kommer musikern Frida Hyvönen hit. Tidigare i höst släppte Hyvönen albumet "Kvinnor och barn", och nu är hon med i Lundströms och pratar om sitt sätt att beskriva städer, att beskriva Stockholm. Lundströms är tillbaka i slutet av januari. Nu tar vi jullov, och tackar å det varmaste för alla fina ord och mejl vi fått från er i höst, kära lyssnare. Det är så fint! För att lyssna på alla låtar som varit med i programmet, så klicka Då kommer du till vår Spotify-lista. Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Tali da Silva minns Kent; ett band som inte ville vara som de andra och vars hybris och störighet gjorde dem störst, iranska bandet Kiosk om censuren av texter och lucka nummer 17. Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om FN som ska rädda liv - men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten. FN befinner sig i kris - en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att "rädda kommande släktled undan krigets gissel" och för att  "betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde". Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde. Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren - och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland - att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort - och inte gjort - i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid King's College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations. Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler - i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken. Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet. Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder.   Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Helena von Zweigbergk: Överraskningarnas upptrappning. Per Naroskin: Nya ronder mellan de bruna och de gröna. Gabriella Ahlström: Nu blir det lilla stort.  I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se  e-post: Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Läskunnigheten i världen har ökat under de senaste 20 åren. Antalet 15-24-åringar som inte kan läsa och skriva har minskat från 170 miljoner till 115 miljoner. Ett av FN:s så kallade millenniemål var att alla världens barn, pojkar som flickor, ska få gå i skola. Målet skulle vara uppnått 2015. Unesco har sammanställt statistik på läskunnigheten runt om i världen, från Niger där bara tjugo procent räknas som läskunniga till västvärldens i princip heltäckande läskunnighet. Det enda land som rapporterar en hundraprocentig läskunnighet är Nordkorea - en tydlig del av landets försök att utmåla sig som ett paradis. Det finns fortfarande många faktorer som hindrar barn från att gå i skolan i olika delar av världen. Fortfarande går färre flickor i skolan än pojkar, bland annat för att pojkarna i vissa delar av världen ses som de som är ansvariga för familjens försörjning. Det är stor skillnad mellan fattiga och rika familjers tillgång till utbildning. I konfliktområden eller på flykt kan barns skolgång ofta inte säkras alls. När man tittar på läskunnigheten bland världens unga människor, som gått i skola medan millenniemålssatsningarna pågått, har effekten på läskunnigheten ändå varit enorm. Enligt Unescos rapporter har läskunnigheten bland 15-24-åringar under de senaste 20 åren ökat från 83% till 91%. Antalet unga som inte kan läsa i världen har minskar från 170 miljoner till 115 miljoner. Utvecklingen beror nästan helt och hållet på att fler går i skola, men det är sannolikt att vår förändrade relation till text också har spelat en roll, berättar Eva Lindgren, Universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet. Allt fler skriver mer både privat och i arbetet, och den stora användningen av mobiltelefoner i världen ökar också läsandets och skrivandets närvaro i vardagen. Av de där sista 115 miljonerna ungdomar som inte kan läsa lever många i extrem fattigdom, eller i konfliktzoner där det helt enkelt inte är möjligt att säkra barns skolgång. "Att kunna läsa är en absolut grundläggande mänsklig rättighet och det är också ett kraftfullt sätt att bekämpa fattigdom både för individer och för länder runt om i världen. En annan viktig sak som jag ofta tänker på när det gäller läskunnighet och också att skriva är att det är helt nödvändigt för att man ska kunna delta i och utveckla demokratiska samhällen. Jag brukar säga att den som kan läsa kan ta till sig information och kunskap, och den som kan skriva kan också skapa, och göra, information och kunskap", säger Eva Lindgren. För att säkra en fortsatt positiv trend i läsutvecklingen är det viktigt att utbilda tillräckligt många lärare, och att ge lärarna redskap att arbeta på djupet med läsandet och skrivandet. Eva Lindgren berättar att allt fler lärare runt om i världen glädjande nog idag jobbar med det som kallas kritisk läsning, att lära inte bara lära eleverna att läsa och förstå text utan också att alltid aktivt reflektera över texternas avsändare och budskap. Av världens vuxna befolkning är det fortfarande ungefär 16 procent som inte är läskunniga, men den siffran minskar också snabbt allteftersom ungdomar som nåtts av satsningarna på skolan växer upp. För samhället så är det förstås enormt viktigt med läskunniga medborgare, men vi ska inte glömma att de som knäcker läskoden alltid är individer. Att lära sig läsa är precis lika svårt och lika stort i Sverige som det är i Albanien eller Ghana. Carina Fast är litteraturforskare från Uppsala Universitet och fokuserar på barns läsande. Hon påminner om vilken känsla av prestation och nya möjligheter det representerar att knäcka läskoden. Hon påminner också om att barn idag inte bara lär sig läsa genom böcker och bokstäver, utan också utvecklar sin medieläskunnighet genom digitala spel, sociala medier, film, och samtal. Till exempel lär sig barn idag mängder med visuella symboler vid tidig ålder, som senare hjälper dem med bokstäverna och läsningen. De närmaste årtiondena förväntas migrationen öka kraftigt, vilket påverkar läskunnighetsarbetet framåt. En bra grund att bygga på är erfarenheterna av läsning från flerspråkiga familjer och samhällen, menar Eva Lindgren, som arbetar i en del av Sverige där finska, meänkieli och samiska språk har en självklar plats tillsammans med svenskan. "Jag tänker så här att språk och kultur, det är ju nånting som är väldigt tätt sammankopplat med identitet, och vi vill ju alla att våra barn ska växa upp med starka och trygga identiteter. Och jag tror att både skolan och hemmet behöver hjälpas åt för att stötta barnen så dom får lära sig att både tala, skriva och läsa - på alla sina språk. För att dom ska kunna ta del fullt ut av sina kulturer och på så sätt utvecklas som trygga individer. Jag tänker också att skolan här har ett stort ansvar att visa föräldrar att alla språk är viktiga, och uppmuntra föräldrar - och barn också för den delen - att använda alla sina språk i hemmet," säger Eva Lindgren. Inom läskunnighetsforskningen diskuteras just betydelsen av vad vuxna signalerar för värderingar kring barnets språkanvändning, kommenterar Carina Fast. Om en lärare talar om tvåspråkighet som en tillgång påverkar det både barnets självkänsla och förmåga. Där existensen och närvaron av flera språk behandlas som en en självklarhet i undervisningen stimuleras barnens egen nyfikenhet på paralleller och strukturer mellan olika språk. Varje barn som lär sig läsa är en investering i ökad välfärd, bättre hälsa och en fungerande demokrati i världen. Därför är läsningen är ett fokusområde också i FN:s program för hållbar utveckling. Det internationella samfundets nya mål är bland annat att alla världens barn ha tillgång till utbildning på grundskolenivå år 2030. Sänds även i natt kl. 04.02, i morgon kl. 19.50 och natt mot tisdag 00.45.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth? Aftonbladets ihopklumpade miljardnota Sigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre. Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor. I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på "representation, kurser och konferenser". Varje år! Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor. Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög - hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning? Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna. Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckar Den senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg. Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls. Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson. Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären? Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen - och på BBC:s Sir David Attenborough. I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler. Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger - alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman - för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild? Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Vad kommer att hända med räntan nästa år, nu när dom långa räntorna börjat stiga och Amerikanska Centralbanken höjde styrräntan i veckan? Det är ämnet för ekonomiekot lördag denna vecka. Gäster i programmet är Jimmy Boumediene, prognoschef på Handelsbanken och Pär Magnusson, chefsstrateg på Swedbank. Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

"En broder mer" av Stig Dagerman Peter Andersson läser ur Stig Dagermans diktsamling "Dagsedlar" . Förlag: Dagstidningen Arbetaren, 1954 Musik Lars-Erik Larsson: Folkvisenatt ur Det svenska landet Exekutör Österbottniska kammarorkestern, Juha Kangas, dirigent Sänds även i morgon kl. 21.40.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra. Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter. Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse. - Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt. De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen. -Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar. Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar". Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga.  I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen. - Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret. Så här står det i polisprotokollet; Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret. Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda. - Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne. Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det. Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta. Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm. Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan. Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete.  Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter. Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter. Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden. Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå. Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet. - Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt - antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken "egenvilligt övergivande". -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna "missbrukas", bland annat genom det som vid den här tiden kallades "Köpenhamnsresor". Det stod inte i lagen som talade om "egenvilligt övergivande" hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn. - Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors. - Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott. De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott.  Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott. Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav. - Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med "okänd kvinna" och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende. Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt - man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott. - Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn. Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra. Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta - först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors. - Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna. Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna. - Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut. Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  Från i måndags. Sänds även natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Nyligen kom två mätningar - Timss och PISA - som visar att den långa utförsbacken för svensk skola kan vara över. Samtidigt är utmaningarna stora: lärarbrist och växande klyftor. För två år sedan tillträdde Johanna Jaara Åstrand som ny ordförande för Lärarförbundet. Hon leder en yrkeskår som under många år stått i centrum för den politiska debatten och som har haft det svårt att skapa en positiv bild av läraryrket. Vad ska hon göra för att vända den negativa trenden? Och vad kan lärarna göra för att Sverige återigen ska bli en föregångare på skolområdet. Lördagsintervjuns fördjupning handlar om Moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet 2011. Senaste veckorna har en rad ledande moderater tagit avstånd från den och hävdat att samarbetet med Mp gjorde att den moderata omsvängningen i migrationspolitiken kom senare. Vi berättar vad som egentligen förändrades med migrationsuppgörelsen 2011. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är lätt att gå i barndom kring jul. När familjen ska samlas och trivas ihop så kan det bli svårt att hålla problem med familjemedlemmar på avstånd. Syskon som har olika bra relation till sina föräldrar kan uppleva en konkurrens och gamla konflikter kan blomma upp på nytt. Hur gör man för att juletiden inte ska kännas så betungande? Måste man lösa alla familjekonflikter eller går det att umgås ändå - hur i så fall?  "Ska jag vara uppriktig så var det ångest jag kände. Det fanns ämnen som ingen fick prata om och det skulle tassas på tå". För några år sen tröttnade Gustaf på familjens ansträngda julfirande, han bestämde sig för att börja fira jul på egen hand. Men trots att det kändes nödvändigt var det ett skamfullt och svårt beslut att ta. Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer vi frågan till lyssnarna; Hur går dina tankar inför julhelgen, vad skaver i din familj? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i Studion är Liria Ortiz, psykolog, Monica Ek, familjeterapeut samt Helena von Zweibergk, författare.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hög bevisbörda för att få ersättning vid förlust av värdesaker. Armband mäter julshoppingstress i forskningsprojekt. Kunder nekas att öppna bankkonto. Mikael Nyman svarar på lyssnarnas pensionsfrågor. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från i söndags.

Underhållning, Repris

Forskarliv är ett program där du möter forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Följ med till Tranås där man öppnar sina hem för ensamkommande flyktingar, och integrationen är ett vardagsarbete som innehåller både himmel och helvete. Ett reportage av Matilda Ljungkvist.   Sorg och vrede hos de egyptiska kopterna efter bombattentatet mot katedralen i Kairo. 25 personer dödades och 49 skadades, mest kvinnor och barn, i självmordsattacken mot den koptiska katedralen i Kairo i söndags. Och besvikelsen är stor över att president al-Sisi inte lyckas skydda den kristna delen av befolkningen. Hör läkaren och aktivisten Mina Magdy.   Same och kristen - att leva med två religioner samtidigt. I Sverige har kyrkans relation till samerna präglats av övergrepp, och Svenska kyrkan har bett om ursäkt och publicerat en vitbok som ett försök till försoning. Men på Kolahalvön i norra Ryssland finns en fredligare historia att berätta, om hur människor kunnat leva med två religioner samtidigt. Häng med vår reporter Eva Elke ut till sameland på den ryska tundran.   Jungfru Maria och den kvinnliga gudomlighetens gåta. I ett helt liv har konstnären Lena Lervik brottats med Jungfru Maria-gestalten. Och nu kommer en bok som tar avstamp i Lerviks konst men som också utforskar andra kvinnor och gudomligheter, "Madonna" skriven av Ingela Bendt. Åsa Furuhagen har träffat Lervik och Bendt i ett gudomligt inspirerat ateljésamtal. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Irma Schultz Vi eftersträvar kontroll. Att falla ner i dikesrenen är obehagligt. Att leka kanske kan förbereda oss för livets dikeskörningar. Irma Schultz är musiker och verksam vid Katarina församling i Stockholm Text  2 Kor 1:17-22 Klocka Torpa kyrka, i Halland Musik Det är en ros utprungen, med Jan Lundgren och Jojje Wadenius Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska klappar att önska sig eller ge bort i jul. Hör om historiska monster och galna 1800-talsslott, och testa att invadera Norge 1940. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om historiska julklappar att önska sig eller ge bort i julklapp. Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar bland årets böcker om monster, stearinljus och Stockholms tullar och spelpanelen sätter tänderna i historiska simuleringar där 1800-talsslott ska byggas och Norge invaderas år 1940.   De böcker och spel som presenteras i programmet är:   Ut ur mörkret av Jan Garnert Monster av Bo Eriksson Den sanna historien om Dracula av Ingmar Söhrman Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman Den Svarta Jorden av Timothy Snyder Tullarnas Stockholm av Jan Berggren Stockholms historia av Lars Ericson Wolke Castles of Mad King Ludwig av Bezier Games Kampen om Norge av Vega Forlag Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Vad kommer att hända med räntan nästa år, nu när dom långa räntorna börjat stiga och Amerikanska Centralbanken höjde styrräntan i veckan? Det är ämnet för ekonomiekot lördag denna vecka. Gäster i programmet är Jimmy Boumediene, prognoschef på Handelsbanken och Pär Magnusson, chefsstrateg på Swedbank. Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyligen kom två mätningar - Timss och PISA - som visar att den långa utförsbacken för svensk skola kan vara över. Samtidigt är utmaningarna stora: lärarbrist och växande klyftor. För två år sedan tillträdde Johanna Jaara Åstrand som ny ordförande för Lärarförbundet. Hon leder en yrkeskår som under många år stått i centrum för den politiska debatten och som har haft det svårt att skapa en positiv bild av läraryrket. Vad ska hon göra för att vända den negativa trenden? Och vad kan lärarna göra för att Sverige återigen ska bli en föregångare på skolområdet. Lördagsintervjuns fördjupning handlar om Moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet 2011. Senaste veckorna har en rad ledande moderater tagit avstånd från den och hävdat att samarbetet med Mp gjorde att den moderata omsvängningen i migrationspolitiken kom senare. Vi berättar vad som egentligen förändrades med migrationsuppgörelsen 2011. Från kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledaren Carina Berg, komikern Jonatan Unge, prästen och konstnären Kent Wisti och journalisten Cecilia Hagen frågesportar i veckans nyheter. Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam Producent: Anna-Karin Ivarsson Programsekreterare: Anne Ibelius Praktikant: Johan Ågren Tekniker: Emilia Martin Skriv till oss: Från i går.

Underhållning, Repris

Tali da Silva minns Kent; ett band som inte ville vara som de andra och vars hybris och störighet gjorde dem störst, iranska bandet Kiosk om censuren av texter och lucka nummer 17. Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Om möjligheten till liv på landet. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om FN som ska rädda liv - men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten. FN befinner sig i kris - en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att "rädda kommande släktled undan krigets gissel" och för att  "betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde". Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde. Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren - och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland - att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort - och inte gjort - i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid King's College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations. Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler - i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken. Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet. Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder.   Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det skulle bli en radiodokumentär om författaren Beate Grimsrud och året då hennes nya bok kom ut. Men då visste vi inte att 2015 skulle bli det värsta året i Beates liv. Det är december 2014 och Beate lägger sista handen vid sin nya bok, Evighetsbarnen. Releasepartyt är planerat, bokturnén inbokad sen länge. - Jag känner mig lugn och glad, säger Beate. Jag mår bra och boken mår bra! Men nästa gång reportern Siri Ambjörnsson ringer på Beates dörr har hela hennes liv ställts på ända. - Jag skriver i boken att man som vuxen kan göra som man vill men det vill man inte alltid. Det är inte sant. Ibland blir inte livet som man vill fastän man är vuxen. "Det jag inte klarar är att dö" är en personlig dokumentär om en nära vän och granne. Radioproducenten Siri Ambjörnsson har följt Beate Grimsrud under ett års tid - ett år präglat av framgång, förväntan och bottenlös förtvivlan.  Beate Grimsrud, född 1963, är uppvuxen i Norge och bosatt i Sverige sedan 1984. Hon debuterade 1989 med novellsamlingen "Det finns gränser för vad jag inte förstår" och har gett ut ett femtontal böcker för både vuxna och barn. Hon fick stor framgång med barndomsskildringen "Jag smyger förbi en yxa (2000) och romanen "En dåre fri" (2010), som bl a nominerades till Nordiska rådets litteraturpris i både Sverige och Norge. Beate Grimsrud är översatt till över tio språk, har gjort kort- och långfilmer och skrivit dramatik för scen, radio och film.   Siri Ambjörnsson är radioproducent och har tidigare bl a gjort dokumentärerna "Syster min", "Kvinnornas fångar" och "Mordet på Fadime". Hon står bakom programmen Radiopsykologen och Helgsmål i P1 och driver produktionsbolaget Klippan. Från i söndags.

Dokumentärer, Repris