SR, P1 2016-12-19

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra. Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter. Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse. - Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt. De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen. -Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar. Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar". Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga.  I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen. - Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret. Så här står det i polisprotokollet; Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret. Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda. - Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne. Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det. Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta. Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm. Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan. Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete.  Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter. Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter. Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden. Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå. Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet. - Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt - antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken "egenvilligt övergivande". -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna "missbrukas", bland annat genom det som vid den här tiden kallades "Köpenhamnsresor". Det stod inte i lagen som talade om "egenvilligt övergivande" hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn. - Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors. - Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott. De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott.  Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott. Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav. - Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med "okänd kvinna" och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende. Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt - man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott. - Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn. Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra. Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta - först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors. - Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna. Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna. - Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut. Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Tarantula skrevs runt 1965-66, när Dylan var 25 år, och existerade länge bara som hundörade stenciler i Greenwich Village. 1971 gavs den ut som bok och var länge mest berömd för att vara oläslig. På senare år har en omvärdering skett, bokens vilda experimentella språk och djärva medvetandeström jämförs med Rimbaud, Walt Whitman och James Joyce. Nya kritiker och läsare ser en litterär medvetenhet där andra tidigare bara såg drogpåverkan. Tarantula av Bob DylanÖvers: Görgen Antonsson. Med: Josefin Ankarberg, Andreas Rothlin Svensson, Andreas Boonstra. Musik: Bob Dylan. Ljud: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Producent: Henrietta Hultén. Regi, radioarrangemang och gitarrspel: Andreas Boonstra. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där. Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer?  En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004. Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Fler än 20 000 barn lär finnas bland flyktingarna i grekiska läger. Vi har besökt flyktinglägret i grekiska Katsikas där volontärer har startat en provisorisk skola. Hur ser barnens framtid ut? UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål?

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om FN som ska rädda liv - men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten. FN befinner sig i kris - en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att "rädda kommande släktled undan krigets gissel" och för att  "betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde". Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde. Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren - och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland - att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort - och inte gjort - i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid King's College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations. Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler - i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken. Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet. Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder.   Programledare: Ivar Ekman Producent: Jesper Lindau Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyligen kom två mätningar - Timss och PISA - som visar att den långa utförsbacken för svensk skola kan vara över. Samtidigt är utmaningarna stora: lärarbrist och växande klyftor. För två år sedan tillträdde Johanna Jaara Åstrand som ny ordförande för Lärarförbundet. Hon leder en yrkeskår som under många år stått i centrum för den politiska debatten och som har haft det svårt att skapa en positiv bild av läraryrket. Vad ska hon göra för att vända den negativa trenden? Och vad kan lärarna göra för att Sverige återigen ska bli en föregångare på skolområdet. Lördagsintervjuns fördjupning handlar om Moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet 2011. Senaste veckorna har en rad ledande moderater tagit avstånd från den och hävdat att samarbetet med Mp gjorde att den moderata omsvängningen i migrationspolitiken kom senare. Vi berättar vad som egentligen förändrades med migrationsuppgörelsen 2011. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Efter år av hänsynslös jakt efter hajar och rockor hotas många arter av utrotning. Men flera viktiga initiativ som tagits de senaste åren gör att havets jägare kanske kan räddas för framtiden. Hajar har ett oförtjänt dåligt rykte och beskrivs ofta som mördarmaskiner. Att hajar är sociala djur som är viktiga för havets ekosystem är mindre känt. Det hårda fisket efter djuren har drivit flera arter mot utrotning. Men på FN:s möte om handel med utrotningshotade arter beslutade världens länder att handel med de mest hotade arterna av hajar och rockor ska förbjudas. Och i vattnen utanför Galapogosöarna bildades tidigare i år ett stort reservat för att skydda det marina livet. Klotet tar er med till ett av världens mest hajrika trakter och ställer sig frågan om de insatser som görs räcker för att skydda hajar och rockor? Gäst i programmet är Charlott Stenberg, marinbiolog med ett specialintresse för hajar. Programledare Pelle Zettersten Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

På ön Madagaskar är hundratusentals människor hotade av svält på grund av torka och uteblivna regn. Men här lever också djurarter som inte finns någon annanstans på jorden - och många av dem är hotade. Lemurerna är en av de djurarter som riskerar att försvinna helt. Hör reportage från radions afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som besökt Madagaskar. Klockan 06.20

I flera dagar har man försökt evakuera människor som befinner sig i Östra Aleppo. För 24 år sedan utspelade sig liknande scener i Sarajevo i Bosnien, när kriget bröt ut där. Hör Amela Mahovic, journalist på Sveriges Television, berätta om sina minnen av att fly krig och ta sig med evakueringsbussarna ut ur sin hemstad.

I dag väljs USA:s nästa president, rent formellt, då elektorerna röstar i varje delstat på sin presidentkandidat. Men den senaste tiden har flera elektorer gått ut och sagt att de inte tänker rösta på Donald Trump, trots att deras väljare röstat fram honom. Hör statsvetaren Merrick Tabor om hur systemet fungerar och vad röstningen kan innebära.

I takt med att Islamiska staten förlorar territorier i Irak, Syrien och Libyen har gruppens propaganda förändrats. Terrorgruppen uppmanar inte längre deras sympatisörer att komma till kriget. Hör reportage av Ekots reporter Fernando Arias och samtal med Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, om terrorgruppens propaganda.

Arbetet med att evakuera människor från Aleppo fortsätter. Vad blir Assad-regimens nästa drag när både Aleppo och Damaskus nu har intagits? Hör Expressens utrikeskorrespondent Kassem Hamadé direkt från Aleppo och Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.

I dag inleds förtalsrättegången där Zlatan Ibrahimovic har stämt friidrottsledaren Ulf Karlsson för grovt förtal. Karlsson har anklagat fotbollsstjärnan för att ha varit dopad under tiden han spelade i den italienska fotbollsklubben Juventus. Rättegången hålls i Värmland och direkt från Karlstads tingsrätt har vi med oss Ekots reporter Veronica Karlsson.

På ön är hundratusentals människor hotade av svält på grund av torka och uteblivna regn. Men här lever också djurarter som inte finns någon annanstans på jorden. Lemurerna är en av de djurarter som riskerar att försvinna helt. Reportage från vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.

Det är miljökontoret som vill göra lantbruken i Linköpings kommun mer energieffektiva och därför har flera bönder i kommunen fått råd om hur de ska minska sin klimatpåverkan. Hör Per Sjöström, energi- och klimatrådgivare på Linköpings kommun.

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Matteusevangeliets berättelse om Jesu födelse är ramen för veckans andakter med Marie Demker, professor i statsvetenskap. Det är sällan vi verkligen ser vilka det berättas om i evangelierna, ser bakom den mytiska bild som formats över tiden. En gång var det människor som vi.  Uppenbarelsen - Om att välja Maria, en ung och oerfaren kvinna till att bli mor till Kristus. Gud väljer ofta ut det som människor i det egna samhället ser ned på, han har ett särskilt gott öga till bebisar och fyllegubbar sa min mamma när jag var liten. Och det ligger mycket i det, Gud tar sig sällan gestalt i det mäktiga och storstilade. Marie Demker, aktiv inom Equmeniakyrkan, håller denna vecka andakter under temat Väntans tider.  TextMatteusevangeliet kap 1-3 MusikSv Ps 127 O du saliga, O du heliga/Nils Landgren, Ida Sand (trad, J D Falk) Song of Bernadette,/Jennifer Warnes (Leonard Cohen) Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

- Jag har försökt att tänka på det där sen dess. Takt och ton. Carl Fredrik Holtermann är författare och konstnär. Sedan ett år leder han terapivandringar i Stockholm med egna och andras minnen av staden som utgångspunkt. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Göteborgskonstnärer kan förlora sina ateljéer. Maggie O'Farrells nya roman. Ahmed Naji frisläppt.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Den ryske science fiction-författaren Dmitrij Gluchovskij tror inte att vänskapen mellan Putin och Trump varar.

Kultur

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Elektorer röstar i USA, Lemurerna hotade på Madagaskar, Utrikeskrönika, Förtalsrättegång mot Karlsson, IS-propaganda nytt fokus, Syriska regimens nästa steg?, Mjölk värmer hus, Evakuering Sarajevo.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Källor har levererat en hemlig rapport om missförhållanden av miljömärkning på fisk, mututredningar vidgas och Anticimex ändrar rutinerna. Kaliber blickar tillbaka på några av säsongens granskningar. Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anna hade tur. Hennes lärare Agnes Lagerstedt var pionjär och tog med magra och bleka barn ut från stan till skärgården. Där startade en av Sveriges första barnkolonier. Under slutet av 1800-talet var nöden och fattigdomen i Sverige stor. Många svalt och i städerna bodde de fattiga ofta trångt och mörkt. De barn som växte upp i de här ohälsosamma miljöerna blev så småningom uppmärksammade både av myndigheter och privata välgörare. Anna Johansson och hennes lillebror Otto var två bleka och taniga stadsbarn som skickades iväg från sin familj för att få äta upp sig på landet. Brevväxlingen mellan barnen och deras släktingar var under den här tiden intensiv. Stockholm den 14 juni 1885 Lilla älskade kusin Anna, Det är så tomt efter dig härhemma så det kan du ej tro. Roa dig nu duktigt medan du är ute i fria luften på landet, och ät och drick bra, så du blir tjock och fet som jag är. Jag hoppas att du har roligt där borta i Tulka eller vad det heter. Adjö med dig min lilla kusin, lev väl och krya upp dig riktiga tag och skaka Stockholmsdammet av dig. En kyss från din tillgivna kusin Signe Anna Johansson hade den stora turen att få komma på sommarkoloni, en alldeles ny möjlighet för barn som hade det svårt vid den här tiden. Det var hennes lärarinna Agnes Lagerstedt som tog med sig Anna och några andra barn som behövde frisk luft och ordentligt med mat. Ann- Charlotte Münger är barn och ungdomsforskare vid Linköpings universitet och hon har gått in i arkiven för att se hur barnen på kolonierna egentligen hade det och vem Agnes Lagerstedt var. - Hon föddes 1850 i Askersund och hennes far var provinsialläkare, så hon föddes rakt in i den borgerliga klassen, den som var på framåtskridande i mitten av 1800-talet. Agnes flyttade tidigt till Stockholm och började arbeta som folkskollärarinna. Samtidigt som hon var lärarinna startade hon upp den allra första sommarkolonin, moderkolonin, ifrån Stockholm. - Det som drev henne var engagemanget för de fattiga, berättar Ann-Charlotte Münger. Agnes var ju också med att starta upp Svenskt Arbetarhem, som skaffade bostäder till arbetarklassen. Hon ville rädda och lyfta arbetarklassen ur armodet och det hon arbetade med var en typ av framtidsprojekt och inte bara verka i det lilla med korgar, utan hon ville arbeta på längre sikt. Agnes såg de fattiga, klena och sjuka barnen i skolan, varav Anna Johansson var ett av dessa barn.  Hon har lämnat efter sig mängder av brev och andra dokument som nu fyller ett helt bort hemma hos hennes barnbarns barn Anders Classon. I en liten hög för sig själv finns de brev som Anna och hennes familj skickade till varandra den där sommaren 1885 då hon som 12-åring var på kolonin i Tulka i Roslagen. - I breven beskriver hon sig själv som "inte frisk" och på den tiden var det väldigt viktigt att vara frisk. Den som sa att hon inte var riktigt frisk den skickade en viktig signal, säger Anders Classon. När Anna var liten bodde familjen på Ladugårdsland i Stockholm, en stadsdel som idag tillhör Östermalm. Men vid den här tiden var detta inte en stadsdel för fint folk. - Nej, Ladugårdsland som det då hette var väldigt fattigt, det låg utanför Stockholm. De flesta av de pampiga byggnader vi tänker oss idag de kom till senare, säger Anders Classon. Annas pappa var gårdskarl, ett arbete som inte gav någon hög status, men eftersom familjen bara hade två barn, Anna och hennes lillebror Otto, så gick det hyggligt trots allt. - Med bara två barn blir ju försörjningsbördan lättare. Anna började skolan när hon var åtta år, och hon hamnade i Ladugårdslands Folkskola. Där arbetade en lärare med stort socialt patos. Hon hette Agnes Lagerstedt, och hon gjorde hembesök hos barnen och förstod hur de hade det, och bestämde sig för att ta med sig några av dem ut på landet. 1884 hyrde hon för första gången ett stort hus i Roslagen och tog med sig en grupp barn, och året därpå var det så Annas tur att få följa med. - Hon blev väl uppmärksammad av Agnes Lagerstedt, som såg att hon såg blek och tanig ut, tror Anders Classon.  Tulka den 15 juni 1885 Älskade pappa och mamma samt bror! Nu vill jag skriva några rader till min snälla mamma och pappa samt bror och höra hur ni mår. Jag har hälsan och mår så bra. På resan hade vi så roligt, vi fick kaffe på båten och jag låg i samma hytt som fröken. Nu håller de på att baka, vi får snart nybakat bröd. Kommer ni snart ut till mig? Fröken Lagerstedt frågade om ni inte kommer ut till mig. Jag och en flicka till städar fröknarnas rum, jag ligger i en säng i köket. Vi har en gunga på gården, den har vi gungat sönder flera gånger. O! vad det skulle vara roligt om Otto kunde få komma ut till mig - och pappa och mamma också - men att Otto skulle få komma ut, det kunde vara möjligt. Mamma lilla, hälsa min älskade pappa och bror Otto samt övriga släktingar och vänner. Min adress är Tulka, Häverö Tecknar vänligen mammas och pappas dotter. Anna Johansson I ett av breven berättar Anna om hur hon och tre barn till får göra en utflykt. Tulka den 30 juni 1885 Älskade föräldrar samt bror Tack snälla mamma och pappa för alla brev och allt det som var i paketet. Alltsammans som låg i paketet smakade så bra. Nu ska jag tala om för eder att vår värd har satt upp en flaggstång på gården och vi har börjat bada. I fredags hade vi så roligt - Fröken Pålman, våran jungfru Lina samt jag och en flicka till och två gossar reste till Sjöbo. Först rodde vi från Tulka till Ronöholm, sedan åkte vi på ångaren Roslagen till Hallsta. När vi kom till Hallsta fick en av gossarna gå och köpa mjölk så drack vi mjölk och åt det bröd vi hade med oss. Sedan for vi från Hallsta på tåget till Skebobruk. När vi hade sett det fick vi se en stor park som var så vacker och ett stort drivhus. Snälla mamma och pappa hälsa till alla! Och Otto - kom snart och hälsa på mig! Fröken Lagerstedt vill bjuda Otto hit 14 dagar om torsdag, som är den 16 juli. Jag önskar att han ska komma och då kommer jag och möter honom om jag är frisk. Nu slutar jag mitt brev för denna gång, min penna går så illa Tecknar eder dotter Anna Johansson Hon känner sig nog ändå ganska ensam på kolonin, tror Anders Classon, och hon längtar efter sin bror. -Till slut så pratar hon helt enkelt omkull fröken Lagerstedt, så att hon lovar att Otto ska få komma ut till landet också han under några veckor. Hon skriver själv några rader i ett av breven hem till Annas föräldrar i Stockholm. Anna tycker jag, ser friskare ut nu och om nätterna sover hon lugnt och gott. Hon ligger ensam, men så att jag ser och hör henne. Jag tror att det var bra för Anna att komma ut. Otto är välkommen att komma den dag Anna skrivit. Bed Gud för oss! Agnes Lagerstedt  Otto kommer mycket riktigt ut, och man anar att han roar sig ordentligt. Han skriver också hem, bland annat om hur han mött en tjur. Älskade föräldrar, Nu vill jag skriva några rader till eder och fråga hur ni mår. Jag mår bra samt har hälsan. Jag satt uppe hela natten på båten. På båten kastade de raketer. Jag var med och klädde båten med löv. Anna och fröken Lagerstedt var och mötte mig vid Ronöholm. Förra fredags var jag till posten, det är tre fjärdingsväg dit. Där var jag och en annan gosse i fara för en tjur. Jag hoppade över ett staket och rev sönder mig. Den andra gossen höll på att bli stångad. Tack för edert välkomna brev (...) Nu får jag sluta mitt brev för denna gången. Tecknar vänligen edert barn Otto Johansson Bergendorf - Man märker att Anna och Otto hade väldigt roligt ute på kollo, säger Anders Classon, inte minst för att de glömmer att skriva så ofta som deras mamma tycker att de bör göra. Stockholm den 30 juli Mina älskade barn! Ni måtte hava mycket roligt tillsammans, då ni kunnat glömma hemmet. Vi har väntat mycket på brev från Eder, och jag tycker att ni båda kunde skrivit ett litet brev tillsammans och låtit oss veta hur ni har det där ute på landet. Signe har väntat mycket på brev från dig Anna, ty du lovade att skriva till henne "nästa gång", men det blev ej något av. Jag hoppas kära Otto och Anna, att ni är mycket tacksamma, snäll och lydiga emot den snälla fröken Lagerstedt. Skriv nu snart och låt oss veta när du kommer Otto ifall din resa ej redan är bestämd till lördag. Och hälsa fröken Lagerstedt och säg att vi äro mycket tacksamma för ditt vistande därstädes. Ni förglömmer väl aldrig att dagligen tala med eder käre Fader och Gud, vår Herre Jesus Kristus, ty utan honom varder vi fördärvade. Till sist en hjärtlig hälsning till fröken Lagerstedt från pappa och mig. Många hälsningar och kyssar till eder våra älskade barn, Från eder Pappa och Mamma Anna stannade på Tulka-kolonin hela sommaren, Otto var där under cirka tre veckor, och det verkar ha gjort dem gott. - De fick ju leka självständigt, bada och ro och göra utflykter. De fick en upplevelse som man annars absolut inte kunde få som fattigt stadsbarn. Anna och de andra barnen som Agnes Lagerstedt tog med sig ut på de första sommarkolonierna valde hon ut själv bland barnen i sina egna skolklasser. Men inom bara några år så följde andra efter hennes exempel, och antalet sommarkolonier ökade explosionsartat. Och nu blev det möjligt också för barn från andra städer än Stockholm att få komma ut på landet, berättar Ann-Charlotte Münger. - Redan året efter Agnes Lagerstedt åkt ut med sina 20 barn blev det en stark rörelse med en strid ström av koloniföreningar. Och på 1930-talet var det som mest barn från Stockholm ute på sommarkolonier. Det blev också ett stort urvalsarbete, berättar Ann-Charlotte Münger. Först plockade lärarna ut de som de ansåg vara i behov, sen blev det en läkarundersökning och då valde man barn som hade en god prognos. Vid den här tiden pratade man utifrån plantmetaforen, dvs den goda plantan. Växten behövde bra växtgrund för att växa och bli till en bra samhällsmedborgare. Och kollot blev den goda plantjorden, plantskolan. Och därför behövde barnen en god prognos så att det fanns möjlighet till förbättring. Sp barnen fick inte vara sjukliga, däremot klen och sjukliga. Svensk Läraretidning 1889  Frågan är ju icke att endast giva ett större eller mindre antal barn tillfälle att få på landet tillbringa ett par angenäma månader och att skaffa dom ett sommarnöje. Här gäller det något vida viktigare, att taga hand om små plantor som av brist på vård och näring hålla på att tvina bort, samt om möjligt giva dem en växtkraft som kan med tiden göra dom till starka och fruktbärande växter. Man har ju såsom i en redogörelse säges, grundad anledning att bidraga till att av dessa svaga barn göra till kropp och själ sunda män och kvinnor, då mycket tyder på att de annars skola bliva allt annat än detta, eller nedstiga i tidig grav. - Det här var ju något som fördes fram av läkarkåren och också politiskt, för nu började det komma en politisk rörelse för det här med sommarkolonier. Men när man väl går ner i arkivmaterialet och tittar på verksamhetsberättelser som inte var offentliga där bland annat föreståndarnas egna berättelser finns, ja då får vi en helt annan bild, säger Ann-Charlotte Münger. - På kolonierna fanns döende barn och de som definitivt inte hade goda prognoser, men där jag tror att de som valde ut barnen inte hade bilden av en god folkhälsa utan de valde barnen utifrån rent humanitära skäl. I dokumenten kan man läsa om barnens vikt. När de åkte ut till kollot vägdes och mättes dem, och sedan mättes de igen vid avfärden. Dessa listor publicerades också, och ju bättre viktkurvorna var desto bättre var det att få välgörenhetspengar. Katarina församlings skollovskoloni 1892 Avresan från Stockholm skedde den 15 juni och efter 8 veckors vistelse återkommo barnen till huvudstaden. Att de betydligt vunnit i hälsa och krafter framgick tydligt av deras friskare utseende och livligare lynne. Före och efter resan vägdes barnen, viktökningen ses av följande tabell. Per 8 år Vikt vid avfärden 17,7 kg, vikt vid hemkomsten 18,5 kg, ökad vikt 0,8 kilo Arvida 8 år Vikt vid avfärden 19,5 kg, vikt vid hemkomsten 22,5 kg, ökad vikt 3 kg I slutet av 1800-talet var mathållningen i Sverige oerhört bekymmersam, berättar Ann-Charlotte Münger. Det var ju svält på många håll och de här barnen hade levt med svält under perioder. - Och man arbetade mycket för att få upp barnen i vikt, och det var mycket tung mjölmat de gav barnen. Barnen fick grötmedaljer, grötpeng och viktpeng, allt för att barnen skulle äta bra. - Men det finns också berättelser från en del kollon att barnen åt till de kräktes, man fick inte gå från bordet och till och med att toaletterna eller dassen låstes när de skulle vägas ut, så att de inte skulle bli "lättare". Mjölken var viktig och central, medan däremot kaffet var förbjudet för barnen att dricka och stod nära arbetarklassen. Kaffet ansågs vara farligt och det fanns många debatter som handlade om den hälsosamma mjölken och det farliga kaffet. Kan man då uttyda vad barnen tänkte? Ja, målet var ju att förbättra barnens hälsa men också att ge barnen en moralisk skolning. Så det fanns ett starkt drag av fostran och barnen protesterade på sitt sätt. - De levde ju sitt eget liv på kollo. På de offentliga arenorna såg man barnen, men de hade ju lika många arenor utanför där personalen inte såg vad de håll på med. Och det fanns alltid några barn som skickades hem och som de hade problem med. En del kallades för smyg-as och vanartiga. - Just vanartiga barn och tuberkulos var bland de största riskerna att få ut på kollo, säger Ann-Charlotte Münger. Om man vill söka efter dessa handlingar finns de på de flesta kommunarkiv.   Hur gick det då för kollobarnen Anna och hennes bror Otto?Det blev inga fler somrar på koloni för dem. Deras far har fått ett nytt jobb och med det följde en liten lägenhet i en annan del av stan och därmed byte av skola. När Anna blev vuxen gifte hon sig och fick två barn Hennes man Oscar lyckades hyra ett vackert hus åt dem, i det som då var en lantlig miljö i Bergshamra i Solna. Men om Anna fick hälsan tillbaka av lantluften när hon var liten flicka, så blev hon som vuxen sjuk av det lantliga huset. -I sovrummet i det där huset, som kallades Ryska villan, fanns det åtta lager med arsenikfärgade tapeter, berättar Anders Classon. Under mitten av 1800-talet så användes arsenik i en speciell grön tapet som kallades Kejsargrön. Poängen med arseniken var att tapeterna inte skulle blekas av solen. De här tapeterna blev oerhört populära, men 1876 förbjöds de eftersom man hade upptäckt att människor blivit förgiftade av dem, och länge efter det stämplades tapeter med orden "Arsenikfri", och man började tala om "giftgrön" färg. Det här var känt bland läkare och myndigheter, men vanliga människor, i det här fallet Annas familj, hade ju som hyresgäster ingen aning om vad som fanns på väggarna i huset där de bodde. - Hon fick en diffus arsenikförgiftning som hon aldrig riktigt hämtade sig ifrån och dog bara drygt 40 år gammal 1913, slutar Anders Classon. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erika Libeck-Lindahl, Edith Lindahl, Eva Eneqvist, Malin Avenius och Viktor Åsberg Sänds även natt mot lördag 02.35, lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt. När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad. När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige.    Ett program av Cecilia Mora Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

I serien "Diktare läser (andras) dikt" läste Erik Bergqvist "Rikedomen" av Ulf Eriksson ur samlingen "Stämmor av ljus fördelar världen"( Bonniers, 2011). Musik Federico Mompou: Secreto ur Impresiones intimas Exekutör Stephen Hough, piano Sänds även kl. 23.55.

Kultur

På årets mörkaste dag handlar Vetandets Värld om årstidsbunden depression. Ljusterapi som behandlingsform har gått kraftigt tillbaka i Sverige, vad beror det på? Har behandlingen ingen effekt, eller håller forskningen kring ljusterapi inte måttet? Sjukgymnasten Cecilia Rastad som doktorerat kring ljusterapi är övertygad om dess goda effekter på en del patienter. Björn Mårtensson, sakkunnig i psykiatri för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering underkänner den samlade forskning som finns hittills kring ljusterapi, men utesluter inte att ljusterapi kan fungera. Medverkar gör också forskaren Katja Valli vid Åbo universitet och Högskolan i Skövde apropå en ny studie om olika samband och riskfaktorer kring vinterdepression. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I dagens P1 Kultur reser vi i tiden till 2002 då den kultförklarade författaren JT LeRoy var på Sverigebesök och lurade alla journalister, men inte bara dem utan även Madonna, Courtney Love och Bono. Hela den litterära världen och världsartisterna hade tagit den HIV-smittade späde JT LeRoy till sitt hjärta. Hans självupplevda berättelse "Sarah" handlade om hans uppväxt som truckerhora, hur han redan som barn, utklädd till flicka, tvingats prostituera sig i en tillvaro fylld av övergrepp och vuxensvek. Men det visade sig att JT LeRoy inte fanns. Att böckerna var skrivna av Laura Albert. Och att den person som rest land och rike kring och gett nervösa intervjuer om sitt förflutna, i själva verket spelades av en kvinna. Nämligen Savannah Knoop, halvsyster till Laura Alberts dåvarande partner. Vi möter också den ryske science fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij, aktuell på svenska med romanen "Future". Men han kanske är mest känd för serien Metro som kommit i många delar. Och apropå science fiction så har det precis kommit ut en antologi med kinesisk science fiction med titeln "Invisible Planets". P1 Kultur får besök av översättaren Anna Gustafsson Chen, expert på kinesisk sci-fi, för ett samtal om vad som utmärker kinesisk sci-fi och om det möjligen finns beröringspunkter med den ryska? Dagens OBS-essä handlar om litteraturkritik, Annina Rabe har läst kritikern James Woods bok "så nära livet man kan komma" och Madeleine Gustafssons samlingsvolym med kritik: "Påminnelser". Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Fredrike gifter sig för fjärde gången är hon inte nykter. Hon dricker varje dag. Barnen reagerar och lurar henne att träffa en alkoholläkare. Tre kvinnor om vägen ut ur alkoholmissbruket. Trots att ingen av dem trodde att det fanns någon hjälp, kallar de sig nyktra alkoholister idag. Av Lise Indahl, från 2004. Repris. Sänds även kl. 03.02 samt natt mot nästa måndag.

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

I dag har vi Ekots inrikeskommentator Tomas Ramberg som bisittare, då passar det bra att prata politik och året som gått. Kommer till exempel Sverige utanför storstäderna att få mer uppmärksamhet? Hur het är landsbygden?Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) kommer till studion för att svara på frågor om hur landsbygden ska kunna leva. Tidigare har han sagt att Norge kan tjäna som förebild. Vi undrar förstås hur han menar att det kan gå till. Zsa Zsa har lämnat ossEn av Hollywoods citatmaskiner och stora stjärnor, Zsa Zsa Gabor har lämnat oss. Hon blev hela 99 år gammal och slog igenom på 50-talet. Hon var dock inte känd bara som skådespelare i drömfabriken utan också för sin humor och antalet äktenskap hon ingick. Sten Hedman som arbetat som nöjesjournalist sen 60-talet minns en stjärna som redan då hade ersatts av andra, men ändå hängde kvar. Stockholm - världens bästa up-and-coming gay-stadOch nu visar att Stockholm är världens bästa up-and-coming gay-stad i världen enligt .  Men, vi undrar försiktigt hur vi kan göra för att gå från årets rookie till att slåss om topplacering mot städer som San Francisco, Berlin. New York och Los Angeles.  Flera barer, klubbar, fester? Eller mera progressiv beslut i politiken? Thomas Andersson - VD för Visit Stockholm kommer hit och ger sin syn på resultatet.  Programledare: Louise Epstein Bisittare: Tomas Ramberg Producent: Anders Backlund Mejla oss: Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Dessutom om konstnärsateljéer i farozonen i Göteborg och en julkalender som odlar en misstanke...

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Protester i Polen. Anna Kinnberg Batra kräver Dan Eliassons avgång. Privata sjukförsäkringar eller inte? Homosexuella Naim skickas tillbaka till Afghanistan. Musikhjälpen slog rekord i år igen. FN-säkerhetsrådet beslutar om FN-observatörer till östra Aleppo. Terrorgruppen IS använder nätet och sociala medier för att sprida sin propaganda och locka människor att ansluta sig. Hur gör man för att granen inte ska barra och varför har vi egentligen en gran inne?

Evakueringen från östra Aleppo i Syrien har avbrutits bara ett dygn efter att de första gröna evakueringsbussarna hade åkt in på området. Hjälparbetare har uppmanats att lämna området samtidigt som det kommer rapporter om explosioner vid den plats där bussarna hämtat upp människor. Vem är det som fortfarande strider, och hur blir situationen i staden Idlib dit rebellerna från Aleppo ska evakueras? Hör Samar Hadrous, reporter på Ekots arabiska redaktion, och Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om det senaste från Aleppo. Hör även Sunday Times mellanösternkorrespondent Louise Callaghan och Katrin Kisswani från Läkare utan gränser om läget i Idlib. Och Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg om hur det ska gå med fredssamtalen som Rysslands president Vladimir Putin vill inleda.

Föräldrar som ringer, mejlar och sms:ar för mycket i syfte att lägga sig i undervisningen har blivit ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Det menar Lärarnas Riksförbund som undersökt hur mycket föräldrar försöker påverka sina barns undervisning. Främst är det läxor och betyg som föräldrarna har åsikter om. Hör högstadieläraren Sara Bruun om hennes erfarenheter vad gäller påtryckning vid betygssättning. Hör även Gunilla Granath, lektor i pedagogik, om vad förändringen beror på.

I Transylvanien, i Rumänien, har Ungerns premiärminister Viktor Orbán sina kanske allra trognaste väljare. Den ungerska regeringen har gjort en stor sak av att erbjuda medborgarskap också till ungrare som lever i andra länder och hittills har närmare 800 000 antagit erbjudandet. De kan nu rösta i ungerska val – och de lägger nästan alla sin röst på Viktor Orbán. Men Ungerns agerande väcker också irritation i Rumäniens huvudstad Bukarest.

Naim, 16, från Afghanistan har sökt asyl i Sverige för att han är homosexuell. I Afghanistan riskerar han att fängslas för sin läggning. Men Migrationsverket tror inte honom och därför får han inte stanna i Sverige. Hör hans berättelse och om varför Migrationsverket fattat beslutet.

Protester i Polen. Anna Kinnberg Batra kräver Dan Eliassons avgång. Privata sjukförsäkringar eller inte? Homosexuella Naim skickas tillbaka till Afghanistan. Musikhjälpen slog rekord i år igen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Protester i Polen. Anna Kinnberg Batra kräver Dan Eliassons avgång. Privata sjukförsäkringar eller inte? Homosexuella Naim skickas tillbaka till Afghanistan. Musikhjälpen slog rekord i år igen. FN-säkerhetsrådet beslutar om FN-observatörer till östra Aleppo. Terrorgruppen IS använder nätet och sociala medier för att sprida sin propaganda och locka människor att ansluta sig. Hur gör man för att granen inte ska barra och varför har vi egentligen en gran inne?

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 22.55.

Kultur

I dagens P1 Kultur reser vi i tiden till 2002 då den kultförklarade författaren JT LeRoy var på Sverigebesök och lurade alla journalister, men inte bara dem utan även Madonna, Courtney Love och Bono. Hela den litterära världen och världsartisterna hade tagit den HIV-smittade späde JT LeRoy till sitt hjärta. Hans självupplevda berättelse "Sarah" handlade om hans uppväxt som truckerhora, hur han redan som barn, utklädd till flicka, tvingats prostituera sig i en tillvaro fylld av övergrepp och vuxensvek. Men det visade sig att JT LeRoy inte fanns. Att böckerna var skrivna av Laura Albert. Och att den person som rest land och rike kring och gett nervösa intervjuer om sitt förflutna, i själva verket spelades av en kvinna. Nämligen Savannah Knoop, halvsyster till Laura Alberts dåvarande partner. Vi möter också den ryske science fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij, aktuell på svenska med romanen "Future". Men han kanske är mest känd för serien Metro som kommit i många delar. Och apropå science fiction så har det precis kommit ut en antologi med kinesisk science fiction med titeln "Invisible Planets". P1 Kultur får besök av översättaren Anna Gustafsson Chen, expert på kinesisk sci-fi, för ett samtal om vad som utmärker kinesisk sci-fi och om det möjligen finns beröringspunkter med den ryska? Dagens OBS-essä handlar om litteraturkritik, Annina Rabe har läst kritikern James Woods bok "så nära livet man kan komma" och Madeleine Gustafssons samlingsvolym med kritik: "Påminnelser". Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Det lackar mot jul och i veckans Vetenskapsradion Forum får vi tips om böcker att ge bort eller önska sig i julklapp. I årets traditionsenliga julklappsprogram tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om böcker att lägga under granen. Böckerna i den ordning de nämns i programmet är: Öar och öighet av Owe RonströmHavsboken, eller konsten att fånga en jättehaj från en gummibåt på ett stort hav genom fyra årstider av Morten A StrøksnesKarthistorier, eller atlas över expeditioner till världens vita fläckar av Francisca MattéoliVägen, fem kinesiska filosofer om konsten att leva av Michael Puett och Christine Gross-LohDe dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar av Nils BillingJulius Kronberg, måleriets triumfator av Tomas BjörkByta namn, 800 efternamnsförslag med kommentarer av Bengt af KlintbergOdjuret i labyrinten av Annika ThorNordiska gudar av Johan EgerkransDen poetiska Eddan i översättning av Lars LönnrothMat, dryck och magi av Ebbe SchönProgramledare är Urban Björstadius. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Kända skådespelare läser upp intressanta böcker som man kan lyssna på när man själv inte har tid att läsa. Radioföljetongen är för dig som visste eller inte visste att du var intresserad av att höra just den boken. Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

När Christian Chavarría var tolv blev han gerillasoldat i El Salvador. Han lärde sig måla kors för att försörja sig. Tjugo år senare har ryktet om hans kors nått ända fram till påven. Christian är född i det latinamerikanska landet El Salvador. Under hans barndom rasade ett inbördeskrig i landet och han och hans familj hade det mycket svårt. När han var tolv år värvades han in i gerillaarmén. Tre år senare skickades han som flykting till Sverige med hjälp av svenska kyrkan. I två och ett halvt år bodde han här. Sedan blev han utvisad. När han återvände till El Salvador började han måla träkors i salvadoransk stil. Glädjen var stor när han flera år senare fick en beställning av ett kors som skulle inrama påvens besök i Sverige.    Ett program av Cecilia Mora Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

På årets mörkaste dag handlar Vetandets Värld om årstidsbunden depression. Ljusterapi som behandlingsform har gått kraftigt tillbaka i Sverige, vad beror det på? Har behandlingen ingen effekt, eller håller forskningen kring ljusterapi inte måttet? Sjukgymnasten Cecilia Rastad som doktorerat kring ljusterapi är övertygad om dess goda effekter på en del patienter. Björn Mårtensson, sakkunnig i psykiatri för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering underkänner den samlade forskning som finns hittills kring ljusterapi, men utesluter inte att ljusterapi kan fungera. Medverkar gör också forskaren Katja Valli vid Åbo universitet och Högskolan i Skövde apropå en ny studie om olika samband och riskfaktorer kring vinterdepression. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

I serien "Diktare läser (andras) dikt" läste Erik Bergqvist "Rikedomen" av Ulf Eriksson ur samlingen "Stämmor av ljus fördelar världen"( Bonniers, 2011). Musik Federico Mompou: Secreto ur Impresiones intimas Exekutör Stephen Hough, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris