SR, P1 2016-12-25

Midnattsmässa från Backens kyrkan i Umeå med prästen Magdalena Ljunggren. Sång av Ingemar Grahn och kören Gaudium. Pepita del Rio spelar flöjt och Maria Axéll orgel och piano. I julnattsmässan i Backens kyrka i Umeå tänds julljusen för att jaga bort vintermörkret. Prästen Magdalena Ljunggren, till vardags kyrkoherde i Vällingby församling, utgår i sin predikan från adventsstjärnan hon hängt upp där hemma. Stjärnan fortsätter att visa vägen och i den stilla mörka natten lyser den mig som den gjorde då. Den är inte bara av elljus och papper. Den bär ljuset från Gud själv som är ljuset. Magdalena Ljunggren i predikan. I gudstjänsten vill Magdalena Ljunggren förmedla helighet i det enkla, julmagi som går utöver klappar och gran, och gemenskap även för den som är ensam. Magdalena Ljunggren har skrivit texten till sångerna Min viktigaste längtan och Kära stjärna, som tonsatts av Maria Axéll och Ingemar Grahn och framförs i gudstjänsten. TexterJesaja 9:1a, 2-7 Hebreerbrevet 1:1-6 Lukasevangeliet 2:1-20  MusikStilla natt (Sv Ps 114) Gloria in Excelsis Deo (Engelska carol, G-B Holgersson) Herdepojkens carol (J Rutter, A Lindström) I krubban, i stallet (B G Hallqvist, W J Kirkpatrick) Min viktigaste längtan (M Ljunggren, M Axéll) Kära stjärna (M Ljunggren, I Grahn) Giv mig ej glans (Z Topelius, J Sibelius) En stjärna lyser i natten (O Jansson, J-O Kulander) Förunderligt och märkligt (H A Brorson, C O Mannström, C Nielsen) Julsång (A Adam) Dagen är kommen (Sv Ps 122) Es ist ein Ros entsprungen (P Ayres)  MedverkandeMagdalena Ljunggren, predikan och liturgi Sonja Marklund, textläsning Ingemar Grahn, textläsning, sång och gitarr Adam Schedin, sång Marcus Schedin, sång Kören Gaudium Katarina Konradsson, körledare Pepita del Rio, flöjt Maria Axéll, orgel och piano  Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media Tekniker Björn Nitzler och Magnus Kjellsson Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

Elden som förföraren, förvandlaren och förgöraren är temat när Daniel Sjölin i tre avsnitt - på julafton, nyårsafton och trettondagen - undersöker eldens betydelse för människan och mänskligheten. - Finns det brasteve går det väl att göra brasradio också? säger författaren och programledaren Daniel Sjölin. - Vi tror lätt att elden är borta ur våra liv. Härden har ersatts av induktionsspisar och  knastret från teveskärmar. Samtidigt eldar vi mer än någonsin. Vi har stoppat in elden i våra maskiner, vilka dessutom är tillverkade av metaller stöpta ur eld. Men förstår vi konsekvenserna? Vår förnuft kommer ur hanteringen av eld, men är förnuftet rent av vår största fiende lika mycket som vårt största tillgång? säger Daniel Sjölin. Daniel Sjölin är författare och har tidigare varit programledare på SVT:s Babel och Kulturnyheterna. Samtal i studion - med poeter, operasångare, lingvister, psykiater, författare och skådespelare - varvas med inslag där producent/reportern Sofia Nyblom söker upp människor och platser där elden förfört, förvandlat eller förgjort sin omgivning - Vi ville utforska elden som sinnligt fenomen och som metafor, säger producenten Sofia Nyblom. De berättelser vi tagit del av bekräftar att eld spelar en avgörande roll i våra liv - som verktyg för eldkonstnärernas lek, eller för ritualerna kring persiska nyåret och svenska Valborgsmässofirandet. Inte minst Daniel Sjölins och gästernas egna eldminnen har överraskat och berört mig starkt, säger Sofia Nyblom. I det första programmet - Elden, förföraren - som sänds på julaftonens morgon, diskuterar Daniel Sjölin elden som metafor för kärlek och passion tillsammans med poeten Kjell Espmark och operasångerskan Kerstin Avemo. Eldreportern Sofia Nyblom tar med lyssnaren till samevistet i Vilhelmina, där vi lagar suovas och märgpipa tillsammans med samiske kocken Kristoffer Åström.   - Poeten Sapfo lanserade en syn på kärleken som det  uppflammande bålet - som de älskade sen ska hålla i liv, säger Daniel Sjölin. Men i andra kulturer är det tvärtom - att kärleken börjar som en glöd - som sakta med åren växer till ett bål. I västvärlden satsar vi allt på våra bröllop och sen tycker vi kanske att kärleken falnar och svalnar med åren. Kanske har Sapfo lurat oss? säger Daniel Sjölin. Musik i första avsnittet: I första reportaget från samevistet sjunger Sofia Jannok, och i andra reportaget hörs Mari Boine med låten Eallin. Sedan följer ett par avsnitt ur Igor Stravinskys Eldfågeln. Vi hör Kerstin Avemo och Mats Bergström framföra en vers ur Franz Schuberts Gretchen am Spinnrade. Programmet avslutas med att Sofia Karlsson spelar och sjunger sin egen låt, 'Smält mig till glöd.' Får du lust att stanna kvar i eldens magiska sfär? Lyssna på vår sprakande heta Spotify-lista med eldinspirerade låtar: Producent och eldreporter: Sofia Nyblom. Programserien görs av produktionsbolaget Munck. Från kl. 11.03.

Lättlyssnat, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Han är beundrad och respekterad, men också ifrågasatt. Glorian från fredsuppdragen på Balkan hamnade på sned efter brottsanklagelserna mot Lundin Oil - och han kallas dryg. Men vad driver Carl Bildt? Sedan slutet av 60-talet har Carl Bildt funnits i svensk politik och brukar kallas landets mest kända politiker utomlands. Han började i elevrådet, blev handsekreterare åt Gösta Bohman i Moderaterna, så småningom partiledare och avslutningsvis utrikesminister.   I Sverige är han respekterad för sina internationella uppdrag och kontakter, men också kritiserad för styrelseuppdrag i energibranschen och sina ifrågasättande svar på journalisters frågor. Men vad har format Carl Bildt? Den lillgamla gymnasisten som "näbbgäddar sig" och kallas för en grå eminens inom Moderaterna innan han hinner fylla 25? I Söndagsintervjun pratar han bland annat om uppväxten, kontroversen kring Lundin Petroleum som anklagats för folkrättsbrott, och om vänsteråret 1968.  Den borgerlige ynglingen tog sin blå täckjacka, cyklade till det ockuperade Kårhuset i Stockholm och gick upp i talarstolen - inför upproriska universitetsstudenter.   Kontakt Mail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1 Från 30/10.

Aktualiteter, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Årskrönika om hur flyktingfrågan förändrade Sverige 2016. Hur har Sverige förändrats av att så många flytt hit på kort tid? Lever vi mitt i en kris eller i en möjlighet? Hör Människor och tros årskrönika 2016 med nedslag ur årets inslag och reportage med fokus på hur flyktingfrågan förändrat Sverige. I vår tillbakablick på året som gått hör du bland annat utdrag ur debatter när Sverige la om sin migrationspolitik, delar ur reportage om hot och hat i religionens namn på asylboenden, och intervjuer med de som engagerar sig på plats i konflikthärdar som Mosul och kämpar för flyktingarnas människovärde. Från i torsdags. Sänds även natt mot nästa söndag.

Aktualiteter, Repris

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden - det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass. Lena Nordlund Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. "Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft" - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: "Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden." Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius Från i söndags.

Kultur, Repris

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Utvecklingen av konstgjorda händer är just nu inne i en enormt spännande fas. Nya proteser ger en upplevelse av känsel i fingrarna och maskininlärning stöder personaliserad tolkning av muskelimpulser. De centrala utmaningarna på området är två. Dels handlar det om att få ut information från hjärnan i handen - användaren behöver på något sätt styra hur handen rör sig. Och dels om att få in information från protesen tillbaka in i hjärnan, alltså att kunna använda protesen som om den hade känsel. Ulrika Wijk är arbetsterapeut vid handkirurgiska kliniken i Malmö. Hon jobbar med en studie där personer har fått testa en prototyp av en protes som otroligt nog ger dem känsel i fingertopparna. Sättet som protesen fungerar på är finurligt - en i grunden enkel mekanisk lösning. Många personer som t ex blir tvungna att amputera sina händer får en så kallad känselkarta på den arm där handen tidigare har suttit. Nerverna är liksom fortfarande kopplade, så att hjärnan uppfattar vissa punkter på huden på armen som delar av den förlorade handen. Om man rör vid armen på precis rätt ställe känns det som om man rör vid ett finger som inte längre finns. Ulrika Wijk hjälper personerna i studien att hitta den här kartan på sin egen arm. Den nya protesen har en liten luftbubbla i varje fingerspets. Luftbubblan i fingret är kopplad via en slang till en annan luftkudde i basen av protesen som placeras efter varje persons individuella känselkarta. När personen rör något med protesens fingrar så uppstår ett tryck mot luftkudden på armen, vilket hjärnan uppfattar som beröring i fingret. En del människor som har förlorat kroppsdelar upplever också fantomsmärtor, ett slags felsorterade nervsignaler som gör att man kan ha ont i en hand som inte längre finns. En intressant bieffekt av den här nya sortens känselproteser är att ett par av de fem personer som hittills testat dem också fått minskningar av fantomsmärtorna. Men hur ska man då få proteserna att röra sig på ett naturligt och intuitivt sätt? Helst skulle de ju nästan få fungera som tankeläsare som känner av vad användaren vill göra. Christian Antfolk är forskare på Lunds tekniska högskola och en av dem som har tagit fram känselproteserna. Han arbetar också med att ta fram proteser som är bättre på att röra sig.  Flera olika sorters proteser har utvecklats under 1900-talet. Från enkla metallproteser som drivs helt av muskelkraft, till sextiotalets första elektriska proteser med en motor som gör att de kan öppnas och stängas. Båda typerna av proteser används fortfarande, i olika sammanhang. Dessutom finns det givetvis händer som är mer i forskningsstadiet. Den nyaste kommersiella protesen som Christian Antfolk visar upp är en ganska smäcker robothand där alla dom olika fingrarna kan röra sig. Den har sex motorer, två som styr tummen och en som styr var och en av de övriga fingrarna. - Även om man har de här avancerade händerna med sex motorer i så styrs de fortfarande på ungefär samma sätt som händerna gjorde på femtio och sextiotalet. Även om man har en väldigt avancerad hand så kan man i princip bara öppna och stänga den, säger Christian Antfolk. Utmaningen är hur protesen liksom ska "veta" vilken rörelse som användaren vill att den ska göra. Det här är ett område där det sker väldigt intensiv forskning just nu. Ett sätt är att använda maskininlärningsmetoder, smarta program som kartlägger mönster i hur musklerna i armen rör sig när en hand formar olika grepp. Man sätter sensorer på båda armarna, ber patienten göra rörelser med den handen hen har och samtidigt tänka sig att hen gör samma rörelse med den hand som saknas. Programmet känner av vilka muskler som är aktiva för vilka grepp, och kan lära sig hur protesen ska röra sig för just den personen. Från i går. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Jenny Berntson Djurvall öppnar paket från året som gått i Naturmorgon. Bland annat med hälsningar från uttern som simmade mitt i stan och från fjärilarna som återvänt till brandområdet i Västmanland. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Jenny Berntson Djurvall öppnar paket från året som gått i Naturmorgon. Bland annat med hälsningar från uttern som simmade mitt i stan och från fjärilarna som återvänt till brandområdet i Västmanland. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Juldagens program är förstås fyllt av julsånger, allt från orgelkoral till strängmusik Två ståtliga julgranar lyser upp vår väg, stjärnorna är tända på himlen och det knarrar i snön under pjäxornas sulor. En stilla natt! Hoppas du vill spela den och framkalla minnen från mina barndomsår... Julen är minnenas högtid och det har flera lyssnare gett uttryck för i dagens program. Det handlar om drängen som sjöng julsånger vackrast av alla, eller om en lycklig vandring med familjen genom snöig skog... Allt uttrycker sångerna och vi hör en folkmusikversion av Stilla natt, klassikern Fröjdas vart sinne med Artur Erikson och en riktigt pampig O Come All Ye Faithful som avslutning.

Andliga frågor

- Att ena stunden förväntas kunna fatta livsavgörande, etiska beslut och nästa stund steka falukorv och vattna krukväxter. Camilla Lif är präst i Katarina församling i Stockholm. Hon skriver texter för Kyrkans tidning och gör Helgsmål och Gudstjänster i P1. Camilla är uppvuxen med mumintrollen på lantstället i Finlands skärgård, och tillbringar all sin lediga tid där vid stranden.  Repris från 27 maj 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Julotta från Betelkyrkan i Örebro, med Sören Carlsvärd, Gunnel och Fred Sjöberg och Equmeniakören. Julottan är en glädjefylld gudstjänst med mycket musik och sång. Men berättelsen om den första julen innehåller så mycket mer, säger pastor Sören Carlsvärd i sin predikan. Vi tänker ofta att den första julnatten var en idyll. I själva verket var det en bister verklighet då många levde i fattigdom och utsatthet under den romerska ockupationen. Bara några dagar gammal blev Jesus ett i den långa raden av flyktingbarn. Berättelsen om Jesusbarnet kan påverka oss som lever idag, säger han vidare. - Vi har som uppgift att visa kärlek till främlingen, oavsett om den bor på samma gata som oss själva eller på andra sidan jordklotet. Låt oss utmanas och låt ängelns ord inspirera oss, att ge hoppet, freden och glädjen vidare till vår värld. MedverkandeSören Carlsvärd, predikan Magnus Kronberg, mötesledning Equmeniakören Gunnel och Fred Sjöberg, solosång och körledning Karl-Magnus Jansson, orgel och piano Stefan Berglund, piano Matilda Prenkert, solosång Stråkkvartetten Just Us, under ledning av Silvia Östersjö Sharp Sven Helin, trumpet Niklas Karlsson, flöjt Oscar Hedkvist, textläsning Elin Gren, textläsning Malena Carlsvärd, textläsning Inga Carlsvärd, förbön Texter Jesaja 9:2-7 Hebreerbrevet 1:1-3 Lukas 2:1-20  Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.  I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba. Ur Bibeln. Lukas 2:10-11. MusikPsalmer och Sånger 119 Var hälsad sköna morgonstund (J O Wallin/Ph Nicolai) Jul jul, strålande jul (E Evers/G Nordqvist) Ps o S 493 Ring alla klockor (N F S Grundtvig/Stralsund 1665) Han kom till oss (engelsk carol, sv. text Britt G Hallqvist) arrangemang Anders Öhrwall Stilla natt (J Mohr, O Mannström/F Gruber) arrangemang Stefan Berglund Ps o S 116 Nu tändas tusen juleljus (E Köhler) Pie Jesu (A L Webber) Förunderligt och märkligt (C Nielsen) Lys för oss stjärna (Jens Eriksson) Ps o S 118 Fröjdas vart sinne (N Frykman) Ära till Gud (M Gustin Bergström) Ps o S 122 Dagen är kommen (J F Wade, E Norberg/J F Wade) Producent Katarina Josephsson   Tekniker Inge Amundsen, May-Britt Rylander  Sveriges Radio Örebro Sänds även kl. 11.03.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg. Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet. Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra. Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen Reporter: Anna Hammarén Producent: Håkan Engström Sänds även kl. 15.04.

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 00.02.

Tyslands skakiga jul. Utflyttning av statliga företag ger ingen tillväxt. Fungerar Kalle Ankas Jul som familjetradition. Psykiskt våld bearbetas med musikterapi. Ulrika Knutsons krönika om tomtar. Panelen. Snabbhetspremien får svenska kvinnor att föda barn tätare. Analoga sällskapsspel har fått ett uppsving. Satir med Utkantssverige. Mexikanska Tijuana vill bli en teknikhub. Brexit skapar generationsklyftor. Kåseri Helena von Zweigbergk. Godmorgon, världen! Söndagen 25 december programledare Pia Fridén.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Julotta från Betelkyrkan i Örebro, med Sören Carlsvärd, Gunnel och Fred Sjöberg och Equmeniakören. Julottan i repris från morgonen. Julottan är en glädjefylld gudstjänst med mycket musik och sång. Men berättelsen om den första julen innehåller så mycket mer, säger pastor Sören Carlsvärd i sin predikan. Vi tänker ofta att den första julnatten var en idyll. I själva verket var det en bister verklighet då många levde i fattigdom och utsatthet under den romerska ockupationen. Bara några dagar gammal blev Jesus ett i den långa raden av flyktingbarn. Berättelsen om Jesusbarnet kan påverka oss som lever idag, säger han vidare. - Vi har som uppgift att visa kärlek till främlingen, oavsett om den bor på samma gata som oss själva eller på andra sidan jordklotet. Låt oss utmanas och låt ängelns ord inspirera oss, att ge hoppet, freden och glädjen vidare till vår värld. MedverkandeSören Carlsvärd, predikan Magnus Kronberg, mötesledning Equmeniakören Gunnel och Fred Sjöberg, solosång och körledning Karl-Magnus Jansson, orgel och piano Stefan Berglund, piano Matilda Prenkert, solosång Stråkkvartetten Just Us, under ledning av Silvia Östersjö Sharp Sven Helin, trumpet Niklas Karlsson, flöjt Oscar Hedkvist, textläsning Elin Gren, textläsning Malena Carlsvärd, textläsning Inga Carlsvärd, förbön Texter Jesaja 9:2-7 Hebreerbrevet 1:1-3 Lukas 2:1-20  Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.  I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba. Ur Bibeln. Lukas 2:10-11. MusikPsalmer och Sånger 119 Var hälsad sköna morgonstund (J O Wallin/Ph Nicolai) Jul jul, strålande jul (E Evers/G Nordqvist) Ps o S 493 Ring alla klockor (N F S Grundtvig/Stralsund 1665) Han kom till oss (engelsk carol, sv. text Britt G Hallqvist) arrangemang Anders Öhrwall Stilla natt (J Mohr, O Mannström/F Gruber) arrangemang Stefan Berglund Ps o S 116 Nu tändas tusen juleljus (E Köhler) Pie Jesu (A L Webber) Förunderligt och märkligt (C Nielsen) Lys för oss stjärna (Jens Eriksson) Ps o S 118 Fröjdas vart sinne (N Frykman) Ära till Gud (M Gustin Bergström) Ps o S 122 Dagen är kommen (J F Wade, E Norberg/J F Wade) O helga natt (A Adam) Producent Katarina Josephsson   Tekniker Inge Amundsen, May-Britt Rylander  Sveriges Radio Örebro Från i morse.

Andliga frågor

Källor har levererat en hemlig rapport om missförhållanden av miljömärkning på fisk, mututredningar vidgas och Anticimex ändrar rutinerna. Kaliber blickar tillbaka på några av säsongens granskningar. Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dags för ett program som har en mycket lång tradition här i Sveriges Radio. Det allra första jultalet hölls av Prins Wilhelm år 1938. Vår nuvarande Kung höll sitt första jultal 1972, då som Kronprins och sedan dess har Kung Carl XVI Gustaf hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

SKÅDESPELARE. Lyssnarnas Vinterfavorit Olof Wretling håller i sitt Vinter en försenad högmässa. Hans predikan handlar om att råda en vän i sorg och om varför han aldrig åkte till Australien. Det är femte gången som skådespelaren Olof Wretling gör ett Vinterprogram. Den här gången blev det en kraftigt försenad julotta för alla morgontrötta. Hans predikan handlar om att råda en vän i sorg, grannen Micke som har fått beskedet att han ska dö. Det handlar även om Värmlands sämsta hantverkare och om varför Olof aldrig åkte till Australien. Vokalgruppen Kraja svarar för musiken, vid orgeln sitter Mats Öberg. Om Olof WretlingSkådespelare, 41 år. Född i Umeå, bosatt i Karlstad. Tidigare Sommarvärd 2011 och Vintervärd 2011, 2012, 2014, 2015. Lyssnarnas Vinterfavorit för femte året. Hans senaste Vinterprogram sändes direkt från en teaterscen i Umeå och det resulterade även i föreställningen Diagnoserna i mitt liv i Stockholm. Även aktuell med föreställningen Kunskapslyftet som bygger på det populära humorprogrammet Mammas nya kille i P3. Har även som medlem i humorgruppen Klungan skapat en rad scenföreställningar. Medverkat i julkalendrarna Hotell Gyllene Knorren och Tusen år till julafton. Spelade huvudrollen i barnprogrammet Pappas pengar som den bortskämde sonen Bröli. Producent: Ola Finell Sänds även kl. 22.05.

Underhållning

Allvarligt talat med författaren Lena Andersson ett program som bygger på publikens frågor om livet Varför dyrkar vi kändisar? Åsa Hedlund Filmskurkar är intressanta men varför är de goda alltid så tråkiga? Staffan Åkerblom Av vad ska man göra en dygd? Marie Wallentin Varför blir lasagneplattor mjuka och pepparkakor hårda i ugnen? Simon Gran   Musik:   1. Sophisticated Lady  med Charlie Haden 2. Goldfinger  med Shirley Bassey 3. Allemande ur svit för cembalo av J-P Rameau  Alexander Paley   Musiken sammanställd i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent   Sänds även kl. 23.35.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Något är fruktansvärt fel. Motorerna har tystnat och det lilla planet skär stumt genom natten 3000 meter över ishavets arktiska köld. Civilisationen är 100-tals km bort och Troels har stora problem. Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att i olika etapper flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg. Ombord på det lilla tvåmotoriga propellerplanet är även Troels australiensiska kollega Oliver. De första etapperna går utan anmärkningar och en söndag lyfter de från Wabush i Norra Kanada och planerar att landa på Grönland efter ca fyra flygtimmar. Denna sträcka skulle till stor del flygas över ishavet. Därför hade de på sig sina överlevnadsdräkter. Allt fungerar fint, motorerna spinner, det är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång, kaffet puttrar och mörkret sänker sig snabbt över det arktiska havet. Men snart börjar saker gå fel fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, och snart därefter kollapsar även den andra. Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen Reporter: Anna Hammarén Producent: Håkan Engström Från kl. 15.03.

Dokumentärer, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Har Du haft så mycket att göra inför julen att Du missat Bob Dylan? Här finns en ny chans. Mikael Timm följer Dylans röst från 60-tal till vintern 2016. Ingen har väl missat att årets Nobelpristagare i litteratur heter Bob Dylan. Men kanske har julstressen gjort att du inte hunnit dyka ned i alla analyser och beskrivningar av hans verk. Mikael Timm har följt Bob Dylan sedan 60-talet.  Det blir genom Dylans röst som vi får följa honom och hans poetiska och musikaliska liv. Istället för att ta avstamp i datum eller årtal är det hans röst som står i centrum, och låter oss lära känna honom på ett nytt sätt. Dessutom blir det besök på ett galleri i London som ställer ut Dylans nya landskapsmålningar, de flesta gjorda 2015. Skådespelaren Björn Granath läser också ur Dylans självbiografi  "Memoarer, del 1". För att lyssna på de låtar som är med i programmet kan du klicka Här under ligger en länk om du vill återuppleva Lundströms nobelspecial från tidigare i höst bland andra Sara Danius, Tomas Andersson Wij och Sara Ridel. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink diskuterar handens betydelse i vår visuellt fixerade värld. Filosofen sitter isolerad i sin fåtölj i sitt torn och läser, medan allt fler av oss andra ägnar allt fler av dygnets vakna timmar stirrandes på små och stora skärmar. Allt färre barn leker med hela kroppen, allt färre vuxna jobbar fortfarande med händerna - om man inte räknar fingrandet på olika pekskärmar och tangentbord. Kanske är det därför vi finner en sådan tillfredsställelse i handfasta hobbies som just handarbete, musicerande, fiske, trädgårdspåtande eller idrott. Och vem längtar inte efter en varm hands smekning? Kant kallade handen för "människans yttre hjärna", Aristoteles menade att vi både lär oss och minns med handen, och språket är fyllt av hänvisningar till handen: fatta, begripa, rörande... Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink uppmärksammar och uppvärderar människan som hand-lande, skapande varelse i ett samtal från Pernillas verkstad under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Dags för ett program som har en mycket lång tradition här i Sveriges Radio. Det allra första jultalet hölls av Prins Wilhelm år 1938. Vår nuvarande Kung höll sitt första jultal 1972, då som Kronprins och sedan dess har Kung Carl XVI Gustaf hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd. Från kl. 12.40.

Aktualiteter, Repris

Sänds även på nyårsafton kl. 23.35.

Kultur

Programmet som visar hur samhället funkar om du har någon form av funktionsvariation. Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här är P1 Kulturs sammanfattning av kulturåret 2016, med Magnus Lindman från Drama i P1 och våra kritiker Anneli Dufva, Tali da Silva och Maria Edström. Dessutom: Nina Asarnoj om Hygge-trenden. Året går mot sitt slut, knappast någon överraskning, det händer ju med mycket jämna mellanrum, men - det här är årsammanfattningarnas tid. Vi vill ju inte vara sämre här på P1Kultur, men vi tänkte kanske inte försöka göra listor över bäst, näst bäst och på tredje plats. Eller sträva efter att vara balanserade och heltäckande. Utan med mer försöka få fatt på en känsla, ja känslan av 2016. För att lyckas med detta tar programledaren Måns Hirschfeldt tar hjälp av: Magnus Lindman, dramaturg på Drama i P1 och återkommande panelist i CD-revyn i grannkanalen P2. Anneli Dufva, litteratur- och teaterkritiker i Kulturnytt tillika programledare för Teaterprogrammet i P1. Tali da Silva, musikkritiker och reporter på Kulturnytt. Maria Edström, teaterkritiker på Kulturnytt, och kanske - ja, rymdreporter. Dessutom tittar kulturredaktionens Nina Asarnoj förbi studion och reder ut den pågående Hygge-trenden, inte minst i Storbritannien, där "danskt mys" blivit en exportsuccé. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin Från i fredags.

Kultur, Repris

Utvecklingen av konstgjorda händer är just nu inne i en enormt spännande fas. Nya proteser ger en upplevelse av känsel i fingrarna och maskininlärning stöder personaliserad tolkning av muskelimpulser. De centrala utmaningarna på området är två. Dels handlar det om att få ut information från hjärnan i handen - användaren behöver på något sätt styra hur handen rör sig. Och dels om att få in information från protesen tillbaka in i hjärnan, alltså att kunna använda protesen som om den hade känsel. Ulrika Wijk är arbetsterapeut vid handkirurgiska kliniken i Malmö. Hon jobbar med en studie där personer har fått testa en prototyp av en protes som otroligt nog ger dem känsel i fingertopparna. Sättet som protesen fungerar på är finurligt - en i grunden enkel mekanisk lösning. Många personer som t ex blir tvungna att amputera sina händer får en så kallad känselkarta på den arm där handen tidigare har suttit. Nerverna är liksom fortfarande kopplade, så att hjärnan uppfattar vissa punkter på huden på armen som delar av den förlorade handen. Om man rör vid armen på precis rätt ställe känns det som om man rör vid ett finger som inte längre finns. Ulrika Wijk hjälper personerna i studien att hitta den här kartan på sin egen arm. Den nya protesen har en liten luftbubbla i varje fingerspets. Luftbubblan i fingret är kopplad via en slang till en annan luftkudde i basen av protesen som placeras efter varje persons individuella känselkarta. När personen rör något med protesens fingrar så uppstår ett tryck mot luftkudden på armen, vilket hjärnan uppfattar som beröring i fingret. En del människor som har förlorat kroppsdelar upplever också fantomsmärtor, ett slags felsorterade nervsignaler som gör att man kan ha ont i en hand som inte längre finns. En intressant bieffekt av den här nya sortens känselproteser är att ett par av de fem personer som hittills testat dem också fått minskningar av fantomsmärtorna. Men hur ska man då få proteserna att röra sig på ett naturligt och intuitivt sätt? Helst skulle de ju nästan få fungera som tankeläsare som känner av vad användaren vill göra. Christian Antfolk är forskare på Lunds tekniska högskola och en av dem som har tagit fram känselproteserna. Han arbetar också med att ta fram proteser som är bättre på att röra sig.  Flera olika sorters proteser har utvecklats under 1900-talet. Från enkla metallproteser som drivs helt av muskelkraft, till sextiotalets första elektriska proteser med en motor som gör att de kan öppnas och stängas. Båda typerna av proteser används fortfarande, i olika sammanhang. Dessutom finns det givetvis händer som är mer i forskningsstadiet. Den nyaste kommersiella protesen som Christian Antfolk visar upp är en ganska smäcker robothand där alla dom olika fingrarna kan röra sig. Den har sex motorer, två som styr tummen och en som styr var och en av de övriga fingrarna. - Även om man har de här avancerade händerna med sex motorer i så styrs de fortfarande på ungefär samma sätt som händerna gjorde på femtio och sextiotalet. Även om man har en väldigt avancerad hand så kan man i princip bara öppna och stänga den, säger Christian Antfolk. Utmaningen är hur protesen liksom ska "veta" vilken rörelse som användaren vill att den ska göra. Det här är ett område där det sker väldigt intensiv forskning just nu. Ett sätt är att använda maskininlärningsmetoder, smarta program som kartlägger mönster i hur musklerna i armen rör sig när en hand formar olika grepp. Man sätter sensorer på båda armarna, ber patienten göra rörelser med den handen hen har och samtidigt tänka sig att hen gör samma rörelse med den hand som saknas. Programmet känner av vilka muskler som är aktiva för vilka grepp, och kan lära sig hur protesen ska röra sig för just den personen. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Världens vanligaste kryddsås. Och den sanna allkryddan. Senap har alla använt, oavsett ställning. - Senap har varit en smaksättare för alla klasser, säger matarkeologen Hanna Tunberg. Senap hade alla råd med och senap användes av alla. Senapen har en lång historia i Sverige. Allmänt spridd blev den under medeltiden, men den kom till Sverige långt tidigare. Senap har hittats vid utgrävningar i järnåldersbyn Uppåkra i Skåne. - Jag har hittat vitsenap och svartsenap från romersk järnålder, 200 till 300 år efter Kristus, säger arkeobotanikern Mikael Larsson. Och i vad som kallas världens äldsta kokbok från ungefär samma tid finns det massor med romerska recept med senap och på senap. Vi berättar också historien om Dijonsenap. Och varför senap smakar så starkt. Hur olika tillredningsmetoder påverkar smaken på senap. Vad senap som medicinalväxt ansågs vara bra för, och vad den moderna vetenskapen tror att senap kan ha för läkande egenskaper. Och så guidar oss korv-kocken Erik Karlsson bland de olika senaper. Vilken senap passar bäst till vilken korv? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Uppläsare: Lena Granhagen Diktsamling: "Sonat" Förlag: Norstedts, 1929 Poeten och författaren Hjalmar Gullberg (1898- 1961) var också chef för Radioteatern 1936-1950 samt ledamot av Svenska Akademien. Lena Granhagen läser traditionsenligt hans dikt "Ett barn är fött idag" på julafton. Musik: Dietrich Buxtehude: In dulce jubilo. Exekutör Wolfgang Rübsam på Jesuitenkirches orgel i Luzern. Från i går.

Kultur, Repris

- Att ena stunden förväntas kunna fatta livsavgörande, etiska beslut och nästa stund steka falukorv och vattna krukväxter. Camilla Lif är präst i Katarina församling i Stockholm. Hon skriver texter för Kyrkans tidning och gör Helgsmål och Gudstjänster i P1. Camilla är uppvuxen med mumintrollen på lantstället i Finlands skärgård, och tillbringar all sin lediga tid där vid stranden.  Repris från 27 maj 2016. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

SKÅDESPELARE. Lyssnarnas Vinterfavorit Olof Wretling håller i sitt Vinter en försenad högmässa. Hans predikan handlar om att råda en vän i sorg och om varför han aldrig åkte till Australien. Det är femte gången som skådespelaren Olof Wretling gör ett Vinterprogram. Den här gången blev det en kraftigt försenad julotta för alla morgontrötta. Hans predikan handlar om att råda en vän i sorg, grannen Micke som har fått beskedet att han ska dö. Det handlar även om Värmlands sämsta hantverkare och om varför Olof aldrig åkte till Australien. Vokalgruppen Kraja svarar för musiken, vid orgeln sitter Mats Öberg. Om Olof WretlingSkådespelare, 41 år. Född i Umeå, bosatt i Karlstad. Tidigare Sommarvärd 2011 och Vintervärd 2011, 2012, 2014, 2015. Lyssnarnas Vinterfavorit för femte året. Hans senaste Vinterprogram sändes direkt från en teaterscen i Umeå och det resulterade även i föreställningen Diagnoserna i mitt liv i Stockholm. Även aktuell med föreställningen Kunskapslyftet som bygger på det populära humorprogrammet Mammas nya kille i P3. Har även som medlem i humorgruppen Klungan skapat en rad scenföreställningar. Medverkat i julkalendrarna Hotell Gyllene Knorren och Tusen år till julafton. Spelade huvudrollen i barnprogrammet Pappas pengar som den bortskämde sonen Bröli. Producent: Ola Finell Från kl. 13.00.

Underhållning, Repris

Allvarligt talat med författaren Lena Andersson ett program som bygger på publikens frågor om livet Varför dyrkar vi kändisar? Åsa Hedlund Filmskurkar är intressanta men varför är de goda alltid så tråkiga? Staffan Åkerblom Av vad ska man göra en dygd? Marie Wallentin Varför blir lasagneplattor mjuka och pepparkakor hårda i ugnen? Simon Gran   Musik:   1. Sophisticated Lady  med Charlie Haden 2. Goldfinger  med Shirley Bassey 3. Allemande ur svit för cembalo av J-P Rameau  Alexander Paley   Musiken sammanställd i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent   Från kl. 14.30.

Sociala frågor, Repris