SR, P1 2017-01-16

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När kvinnor började jobba i hamnen spreds rykten om att de var osedliga. Men en präst kom till deras räddning. På många industrier jobbade kvinnor som stöttade industriarbeterskorna i stort och smått. Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor arbeta utanför hemmen. Men många av dom fick utstå både smutskastning och ryktesspridning när de klev in på mansdominerade arbetsplatser. På en del ställen inrättades speciella hjälpare som skulle motverka det, men på vissa platser spreds rykten som började leva sitt eget liv och som var svåra att stoppa. Lasse Ohlsson är släktforskare med rötterna i Ångemanland och har i kyrkböckerna från Gudmundrå socken funnit en grupp kvinnor som for extra illa av de rykten som spreds om dem över hela landet. Det här var kvinnor som jobbade med att lasta trä ombord i fartyg som kom till sågverken längs norrlandskusten. De fick olika yrkesbeteckningar som knubbkärringar, splitvedjäntor, bakpigor, märkflickor, ströjäntor och kaffekärringar. - De var ofta fattiga och behövde ta de här arbetena som inte hade så hög status, säger Lasse Ohlsson. Det här arbetena började komma i slutet av 1800-talet i och med att sågverksindustrin expanderade och man hade behov att få snabbare lossning och lassning. - Vissa av de lättare arbetena fick då kvinnor ta. Och den stora ryktesspridningen kom runt 1905 då doktorinnan Hilda Sjögren från Ramvik som hade gjort en egen undersökning där hon beskrev vilka fasansfulla saker som händer ombord på båtarna. Hilda Sjögren ansåg att det var ren prostitution på båtarna och att de anställda kvinnorna inte lyfte på en enda brädbit utan erbjöd andra tjänster. - Det här svartmålade en hel yrkeskår. Hilda Sjögren tillhörde Vita bandet och hade blivit ledare för det nyinrättade "stuveridepartementet" som i Ramvik i Ångermanland. I rapporten som hon skrev spaltade hon upp ett antal bevis som hon menade skulle bevisa att stuveriarbeterskorna förde ett osedligt leverne, men som också slog fast att detta var ett för tungt arbete för kvinnor. Rapporten kunde sedan läsas av läsas av landets riksdagsmän och innehöll följande slutsatser; Det är bevisat att 1. Kvinnor som åtaga sig stuveriarbete, i regel ställes på samma nivå i den allmänna aktningen som de offentliga kvinnorna, samt att de och bliva bemötta som sådana. 2. Det finnes kvinnor i vårt land, som gå ut i stuveriarbete och erhålla sin fulla dagslön, utan att ens taga i en klant, tillbringande sin tid i kajuta och ruff. 3. Det finnes stuveriarbeterskor som under arbetstiden tillsammans med de manliga stuveriarbetarna låta lastrummet tjänstgöra som bordell.  4. Det finnes stuveriarbeterskor som ibland ej blygts att nakna dansa tillsammans med sjömän från de fartyg där de arbeta. Detta slags kvinnoarbete är en moralisk och fysisk fara, icke blott för individen utan och för samhället. Kvinnor från 12 till 60 år hava samma arbetstid och samma arbete att utföra. Man har ock exempel på att många minderåriga under detta arbete brukats till samlag, att en tolvårig flicka därvid ådragit sig venerisk smitta, för vilken kurhusvård måste sökas. Ett annat exempel är en 16-årig flicka som under arbetet ombord ådragit sig syfilis. Rapporten som doktorinnan Hilda Sjögren lämnade ifrån sig byggde dels på brevväxling med stuvare, sågverkschefer och kaptener men också på egen erfarenhet. I två dagar hade hon under antaget namn jobbat som så kallad splitvedjänta och stuvat buntad stav på en ångare vid Kramfors sågverk. Så här skrev hon i Vita bandets egen tidning 1906; Då kan ni alla fatta, huru det kändes att som kvinna gång efter annan stå i detta arbete. Det är också med tanken på gångna tunga dagar som jag av hela mitt hjärta ville ropa: Detaljerna måste fram! Må vi ej ha på vårt samvete att vi ej för alla blottat detta elände, att det ej må kunna sägas, att det finnes mödrar som i okunnighet sända sina barn uti stuveriarbete. I intervjuer med kvinnor som arbetat som stuveriarbeterskor säger dom att de inte bara hade ett dåligt betalt säsongsarbete utan också utpekades för grovheter som inte var sanna, berättar Lasse Ohlsson. Några år senare dyker två personer upp, som oberoende av varandra kom att förbättra de kvinnliga hamnarbetarnas rykten. Den första var prästen Johan Peter Vestin som arbetade i Gudmundrå socken och som gick till källorna för att se om ryktena och utomäktenskapliga barn och könssjukdomar verkligen stämde. Han sammanställde sen en tabell efter att ha noggrant studerat en tio års period i kyrkböckerna. - Han delade upp kvinnorna utifrån börd och fann ingen övervikt varken när det gällde födsel av utomäktenskapliga barn eller veneriska sjukdomar. Johan Peter Vestin verkar ha ett stort socialt intresse, säger Lasse Ohlsson, och det var nog det som gjorde att han rentvådde kvinnorna. Men det kom också mer hjälp, från en kvinna som under lång tid intresserat sig för kvinnors arbete. Hon hette Kerstin Hesselgren och hade fått anställning som yrkesinspektris på nybildade Yrkesinspektionen. Året var 1913 och vid det laget hade skrivelsen från Hilda och Vita bandet tröskats igenom depatement och myndigehter och till slut hamnat på hennes skrivbord. Och som ett led i sin undersökning reste hon upp längs norrlandskusten vid två tillfällen för att träffa stuveriarbeterskorna. Hon kom fram till arbetet visserligen var tungt men inte värre än att en vuxen kvinna skulle klara av det. Och alla rykten om prostitution och nakendans på däcken med sjömän var kraftigt överdrivna. Allt ledde till slut fram till att Kungl. majt utfärdare nya regler för hur kvinnor skulle arbeta i hamnarna med lastning stuvning och lossning på fartyg. - Man kan säga att Hildas rapport förkastade en hel yrkesgrupp med grova ord, men å andra sidan startades ett utredningsarbete. Den här yrkesgruppen har till stor del fallit i glömska, det har inte skrivit kämparvisor och dikter om dem, och kanske det hänger samman med att yrket så småningom försvann. FabrikssystrarDet var inte bara de kvinnliga stuveriarbetarna som skapade oro för hur det skulle gå med sedligheten. Också inom industrin ville man se till att kvinnorna inte skulle få dåligt rykte. Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor att arbeta inom de nya industrierna, och ganska snart fanns det på några stora kvinnodominerade industrier en ny yrkeskategori som kallades fabrikssystrar. Deras uppgift var att hjälpa de anställda kvinnorna att ordna med ekonomiska saker, som pensionskassor och sjukkassor, men de organiserade också barnomsorg, fritidssysselsättningar och såg till att göra arbetsplatsen mer trivsam. Det första företaget i Sverige som anställde en fabrikssyster var Wettergrens kappfabrik i Göteborg, men den industri som kanske mest förknippats med verksamheten var Tobaksmonopolet som hade fabriker på sju platser runt om i Sverige. Tobias Karlsson är ekonom-historiker och han har i sin forskning gått igenom Herta Svenssons stora efterlämnade material. Hon var fabrikssyster på Tobaksmonopolet och hennes arkiv finns idag på Kvinnohistoriska samlingarna inom Göteborgs Universitetsbibliotek. - Det är väldigt mycket bilder på sociala aktiviteter och ganska få bilder som visar hur arbetet såg ut, konstaterar han när vi bläddrar igenom en liten bit av arkivet. Idén om fabrikssystrar kom ursprungligen från USA och spred till Sverige genom Kerstin Hesselgren, som just blivit chef för yrkesinspektionen. Hon bjöd den person som skulle blir direktör för Svenska tobaksmonopolet på en lunch och övertygade honom om att anställa fabrikssystrar på företagets olika fabriker. - Hon tänkte nog att fabrikssystrarna skulle kunna bli hennes förlängda arm, säger Tobias Karlsson. Yrkesinspektionen hade ju bara möjlighet att göra vissa stickprov därför vore det bra om det fanns personal i de stora företagen som arbetade permanent med sociala frågor. Vid förra sekelskiftet var det ganska vanligt att industrier hade så kallade intressekontor. De hjälpte sina anställda att betala hyror, skatter och sjukkasseavgifter. På de industrier där man nu anställde fabrikssystrar så placerades deras tjänst på just intressekontoren, och de tog över de ekonomiska uppgifterna. Men man kan se av Herta Svenssons efterlämnade papper att hennes arbetsuppgifter var långt fler än så - Bland hennes många arbetsuppgifter fanns att hon skulle se till så att arbetsmiljön blev trevligare, att det ställdes ut vaser med blommor i matsalen, att arbetarna fick numrerade handdukar så att de inte blandas ihop, hon tog hand om administrationen av sjukkassan och hon gjorde hembesök hos alla som sjukanmälde sig. -Hon måste ha arbetat otroligt hårt tror Tobias Karlsson. Herta Svenssons arbete som fabrikssyster började faktiskt innan någon på tobaksfabriken visste om det. Två månader innan hon skulle börja jobba som fabrikssyster tog hon jobb på fabriksgolvet utan att tala om vilken roll hon senare skulle komma att ha. Under perioden då Herta Svensson arbetade på golvet i tobaksfabriken förstod hon att kvinnorna behövde hjälp med så mycket mer än bara ekonomiska ting. Så när hon startade sin verksamhet som fabrikssyster hände det saker på företaget. Hon startade en barnkrubba, dvs ett daghem för arbeterskornas barn, och på somrarna ordnade man barnkoloni för de barn som annars skulle bli utan tillsyn. Herta Svenssons skriver en rapport över sitt arbete det första året, där hon berättar om ännu fler initiativ: Under arbetet som fabrikssyster har det mer och mer blivit tydligt att såväl den enskilde av personalen som arbetskåren i dess helhet skulle vinna i hållning och och värde i den mån det gavs möjlighet att efter slutat arbete på fabriken få någon sysselsättning som kunde väcka och tillfredsställa dess kunskapsbehov och giva dem utvecklingsmöjlighet i intellektuellt avseende samt fästa deras intresse vid något annat än de förslösande nöjen som eljest så lätt draga det till sig. Särskilt är detta måhända önskvärt i ett yrke som cigarettindustrin, där själva utbildningen icke kan erbjuda några nämnvärda utvecklingsmöjligheter. Följaktligen vaknade tanken på anordnande av kvällskursen för personalen. Kvinnorna kunde gå på kvällskurser i allt från sömnad till främmande språk och det bildades sångkörer och man gjorde gemensamma resor. För några av de mest utarbetade kvinnorna ordnade Herta Svensson en veckas vilohem, och i sin rapport argumenterar hon för att alla skulle få samma chans. Då det under denna sommar tydligt visat sig var en enda veckas sommarledighet betytt för en arbeterskas hälsa och krafter och således också för hennes arbetsprestation, torde det kanske tillåtas, att i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av genomförd semester för personalen, åtminstone en vecka på sommaren. Någon lagstadgad semester skulle nu inte komma förrän i slutet av 1930-talet, och för att Herta Svensson och hennes kollegor skulle ha framgång i sitt arbete som fabrikssystrar så gällde det att argumentera väl gentemot företagsledningarna. De tog till ekonomiska argument. - Man tänkte sig att om arbetarna fick det hjälp på det här sättet så kunde de koncentrera sig mer på arbetet och bli mer produktiva vilket skulle öka lönsamheten. -Kvinnor som hade barn som inte fick hjälp med barnomsorg kunde göra ett bättre och effektivare arbete om de fick hjälp med barnomsorgen, säger Tobias Karlsson. Ett annat viktigt skäl för att styra upp arbetsvillkoren för kvinnorna i industrin, var sedligheten. För precis som när det tidigare hade gällt de kvinnliga stuveriarbeterskorna i Ångermanland så fanns det mycket oro för att kvinnor när de började arbeta som män, skulle ha svårt att bete sig så som man förväntade sig av kvinnor, dvs sedesamt och kyskt. - Detta fanns i allra högsta grad med bland de motiv som företagen hade för att anställa fabrikssystrar, fortsätter Karlsson. Många av de kvinnor som kom att arbeta i de nya industrierna kom från landsbygden och som inte hade några bra sociala nätverk, vilket man var rädd för skulle leda till osedligt leverne. Det fanns en oro för att det skulle födas barn utom äktenskapet, men också för att unga kvinnor skulle ta efter den livsstil som de arbetande männen hade att använda alkohol och att gå ut och roa sig på kvällarna. Tobaksmonopolet betraktades som ett mönsterföretag och visade gärna upp sig och fabrikssystrarnas verksamhet på mässor av olika slag. Den fackliga rörelsen var inledningsvis mycket skeptisk till fabrikssystrarnas verksamhet. - Man såg det till en början som samma slags kontroll över människor som fanns i brukssamhällena, där arbetsgivaren visserligen hade ett stort socialt ansvar men som å andra sidan gav arbetsgivarna en stor makt över sina anställda. - Fabrikssystrarna fick en slags mellanchefsposition i företagen som gav dem inflytande över vilka som skulle anställas, avskedas och omplaceras inom företaget, och de skaffade sig mycket information om enskilda anställdas förhållandes och den informationen skulle ju kunna missbrukas. Fackföreningarna misstänkte, ofta på goda grunder, att det sociala arbete som fabrikssystrarna gjorde skulle vara villkorat, så att företaget visserligen ställde upp med en rad förmåner men bara på villkor att arbetarna lät bli att organisera sig fackligt. -Just i fallet Tobaksmonopolet tror jag inte att det var så, men generellt sett så fanns det sådana tankar bakom de första Intressekontoren, kommenterar Tobias Karlsson. Man hoppades på att detta skulle kunna skapa harmoni mellan arbetsgivare och arbetare och göra arbetarna mindre intresserade av att organisera sig fackligt. - Däremot tror jag att Herta Svensson och många av hennes kollegor uppfattade sin roll annorlunda, slutar Tobias Karlsson som tycker sig ha sett en genuin vilja att hjälpa arbetande kvinnor hos fabrikssystrarna. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg, Agneta Johansson och Malin Avenius Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

En föreställning som tar pulsen på samhällsdebatten i ett litet oratorium för en kommentarskör och medieröster. En skrattspegel skulle man kanske kalla det, men ibland fastnar skrattet i halsen. Pulsenav Dmitri Plax. Med: Johanna Lazcano, Martin Aliaga, Janna Granström, Josefin Ljungman, Erik Bolin. Musik: Dror Feiler. Ljud: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Regi: Dmitri Plax.   Gillade du "Pulsen", så kanske också "Bruset" är något för dig? Länk här nedan. Repris

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

IS skär halsen av sina fångar och tar kvinnor som sexslavar. Men när IS utropade ett islamiskt rike i Syrien då kunde inget stoppa svenska Sara från att åka dit. Nu berättar hon om livet med IS. Sara kommer från Västsverige och blev radikaliserad i unga år. Under USA:s invasion av Irak 2003 hängde hon på jihadistforum på nätet samtidigt som tog hand om sin bebis. Hon ville åka till Irak för att gå med i al-Qaida där men ansvaret för barn höll henne tillbaka. - De stred för islam. I mitt huvud så vad det rätt för att det enda sättet att få sharia är att strida. När Syrien-kriget började följde hon jihadisterna på nära håll via vänner och släktingar som stred för olika grupper. De sa "kom ner, det är bra här, man kan dö här, du kan få martyrskap här" och ju närmare döden desto tryggare, tänkte Sara. De beskrev tillvaron som en dröm där alla klädde sig islamiskt och levde enligt Koranen, en bild som skulle visa sig inte stämma. I juni 2014 kom avgörandet. IS hade haft stora framgångar och utropade ett kalifat. Då kunde hon inte stanna hemma. Efter kontakt med bekanta fick Sara instruktioner att ta sig till Turkiet och en stad vid gränsen. På morgonen kom de och hämtade mig från hotellrummet, så som alla andra. Hon och flera andra kvinnor från Ryssland, Danmark och andra europeiska länder, fördes över gränsen till Syrien och så småningom vidare till Raqqa. Men tillvaron blev inte som hon förväntat sig. - I Islam finns det regler som inte fanns där. Om de såg en man och en kvinna stå och prata så kunde de säga att det är otukt. De kunde stena henne för det, berättar Sara. När hon försökte lämna staden hamnade hon i fängelse. Medfångarna var IS-medlemmarnas sexslavar. Vi fick många gånger se på när de sålde de här kvinnorna. För första gången berättar en svensk kvinna om livet under IS styre: Om sexslavar, kroppsbestraffningar och en massiv ojämlikhet där syrier är mindre värda än de europeiska jihadisterna. Men har hon egentligen lämnat ideologin? Sändes första gången våren 2016.   Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen "Vildsvinet" som vunnit "silverpocket". Han har tidigare gjort de två P1 dokumentärerna Skotten i Göteborg: Hamza tillsammans med Kamran Rahimi Hosseini, och Marco. Karwan Faraj: karfarhtc@gmail.com Producent: hakan.engstrom@sr.se Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programledare: Urban Björstadius. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president. En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten. Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats. Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center. Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage. Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg. Produdent:Jesper Lindau Programledare:Kajsa Boglind Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

SVT tyngs av den allt större konkurrensen från kommersiella sajter, när publiken tittar allt mindre på tv-apparaten och konsumerar media via surfplattor och smarta telefoner Hur hanterar SVT den skiftande digitala verkligheten och hur ska de behålla publiken? SVT:s vd Hanna Stjärne tror att det breda utbudet i bolagets kanaler stärker public service, inte vattnar ur som vissa kritiker påstår. Analys av Lasse Truedson, projektledare för P1-programmet Medierna och föreståndare för Institutet för mediestudier. Sedan pratar vi om landsbygden - är den försakad, som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht säger? Hör före detta ministrarna Annika Åhnberg (S) och Eskil Erlandsson (C) om sin tid som ansvariga för landsbygd och jordbruk och vilka förutsättningar har landsbygdskommitténs nypresenterade förslag för möjligheter att vända trenden. Hör landsbygdsexperten Ronny Svensson.   Programledare: Sara Stenholm Pihl. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Det råder stor brist på tolkar av det afghanska språket dari. För att kunna genomföra asylutredningar händer det därför att Migrationsverket använder sig av tolkar med ursprung i Iran, som talar det närbesläktade språket persiska.

Det har nu gått ett år sedan sanktionerna mot Iran hävdes. Då ansågs Iran ha uppfyllt omvärldens krav på att begränsa sitt kärnvapenprogram. Sanktionerna hade lett till att Iran gick miste om oljeintäkter och medicinbrist. Märks det i Iran att sanktionerna har lyfts, ett år senare? Kavoos Akhtari, reporter på Ekot, har nyligen varit i Teheran.

Omkring 18 miljoner människor bor i Lagos och majoriteten lever i enkla slumområden. Varje dag producerar staden 14 000 ton sopor. En del slängs på stora soptippar, och mycket lite återvinns. Skräpet ligger kvar i de fattiga områdena vilket korkar igen vägar och blockerar avrinning. Kort sagt, skräpet är ett hälsoproblem. Men en ung entreprenör har kommit på en fiffig lösning. Wecyclers heter företaget som hjälper fattiga invånare att samla skräp som sedan säljs vidare. Skräp är pengar, och dessutom blir det renare i staden. Vår Afrikakorrespondent, Richard Myrenberg rapporterar från Lagos.

I Paris samlades ett 70-tal länder länder igår för att få far på fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina. Konferensen varnade israeler och palestinier för att genomföra "ensidiga" åtgärder om Jerusalem och Frankrikes utrikesminister Jean-Marc Ayrault sa att "Tvåstatslösningen är den enda möjliga lösningen". Hör Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent och Anders Persson, statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Med bara dagar kvar till Donald Trump tar över som USA:s nye president så förbereder sig Barack Obama att lämna Vita Huset. Hur kommer hans sista dagar att gestalta sig och hur påverkas hans medarbetare av att han slutar? Vi hör korrespondenten Lovisa Frost som haft en fast arbetsplats i Vita huset i många år och Ekots utrikeschef Ginna Lindberg om vad maktskiftet innebär.

Langningen av droger är en handel som pågår mitt ibland oss, dygnet runt och på vissa platser fullt synligt. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim har i flera år följt människor som lever runt narkotika, och som denna gång har försökt spegla langarnas värld.

Idag presenterar hjälporganisationen Oxfam en nya rapport som visar att världens åtta rikaste person äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen. Alla åtta är män. Det skriver Robert Höglund som är kommunikationschef för Oxfam i Sverige i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Banken SEB:s vd Annika Falkengren avgår och kommer lämna sin post till sommaren, efter tolv år som vd och 30 år inom banken. Hon beskrivs som en viktig förebild för kvinnor i näringslivet och i "Styrelsen kommer nu att initiera rekryteringsprocessen efter en ny vd och koncernchef", skriver SEB i ett pressmeddelande. Samtidigt meddelar Atlas Copcos vd Ronnie Leten att han nu slutar efter åtta år, då Atlas Copcos styrelse föreslår att bolaget ska delas i två noterade bolag 2018. Vi hör Ekonomiekots reporter Claes Aronsson om att två av Wallenbergbolagen nu blir av med sina vd:ar.

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Nike Snijders tema under veckans morgonandakter är den föränderliga världen, den nya verkligheten. 2016 var ett år när vi vaknade till nya verkligheter. Vi somnade, kanske med en smula tillförsikt, men vi vaknade i en ny värld. Nike Snijders. Nike Snijders från Lund är aktiv i det internationella samarbetsrådet mellan kristna, muslimer och judar. TexterPsalm 108: 2-5 Jeremia 33: 11 MusikKöln Concert part II - Keith Jarrett  You want it darker - Leonard Cohen Producent Agneta Nordin Lokatt Media

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

- Mormor öppnade och det var en tiggare med sol- och vindpinat ansikte som stod utanför. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Iran ett år sedan sanktionerna hävts, wecyclers Lagos, utrikeskrönika, brist på dari-tolkar, Mellanösternmöte i Paris, langarna och knarkhandeln, Oxfam-rapport, vd:arna för SEB och Atlas Copco avgår

Aktualiteter

Lyssnarnas eget debattprogram. Ring in och skapa diskussion: 099-51010. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekot granskar Ekots Randi Mossige-Norheim har följt några av de 800 unga män som bedöms ha kommit från länder som Marocko, till ett liv på gatan i svenska städer. De får inte asyl, men kan inte skickas tillbaka. Här hör du ett uppföljande reportage efter Ekots granskning från 2016. Randi Mossige-Norheim, Ekot Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung. När svälten drabbade människor förr tog de ibland till drastiska åtgärder. Som i Tornedalen längst upp i norr där en del till och med var tvungna att lämna bort sina egna barn. Varje år följde människor med de så kallade rajd-samerna som flyttade mellan sina vinter- och sommarvisten från Tornedalen över fjället till kusten på den norska sidan. De hjälpte hela familjer, men det vara också många ensamma barn som fick följa med dom, för att sen placeras i norska fosterfamiljer. Föräldrarna på den svenska sidan fick betalt, och fosterföräldrarna på norska sidan betalade. Därför har man talat om de här barnen som sålda barn. Lars Persson Junkka och var bara fem år gammal när han 1832 skickades över till Salangen strax norr om Narvik på den Norska kusten. Hans efterkommande släkt finns idag både på den svenska och norska sidan, och på underliga vägar har de lyckats knyta kontakt med varandra i dag. Fredrik Mattson i Stockholm är en av ättlingarna till Lars. - Lars Pedersen är min morfars farfars bror. Han föddes i Finland, men växte upp i Tornedalen. Han hade en väldigt gammal pappa, som var närmare 70 år när Lars föddes, berättar Fredrik Mattson. Den redan fattiga familjen fick ännu svårare att klara sig när pappan dog, och hans mamma kände sig tvungen att skicka Lars med rajdsamerna till Norge. Det var väl kanske den tidens sätt att klara den svåra situationen, tror han. I slutändan fick ju ändå Lars det bättre i Norge än om han blivit kvar och svält i Tornedalen. - Det var säkert en stor sorg för mamman, säger Fredrik Mattson, som vet att hon länge gick runt i byarna och tiggde. Det verkar som att familjen hållit en viss kontakt med varandra, och Fredrik tror att den gick via rajdsamerna. - Det var väl den tidens Internet, skojar han. När Lars kom till Norge förnorskades hans namn. Efternamnet Persson blev Pedersen och det samiska tillnamnet Junkka försvann helt. Lars blev kvar i Norge hela sitt liv och bildade så småningom egen familj där. Ann Peggy Dalehaug är en av hans norska ättlingar och på hennes vardagsrumsbord i Oslo har hon lagt fram de dokument som hon funnit i det norska Riksarkivet och i familjens gömmor. Hon behöver inte tänka länge för att svara på frågan om vad det fanns på den norska sidan som inte fanns i Tornedalen. - Det fanns mat, rätt och slätt, säger Ann Peggy Dalehaug som också är släkt med Lars Pedersen, som kom till Norge som liten pojke. Hon har suttit många timmar på riksarkivet i Oslo för att ta reda på hans historia. Golfströmmen gör att klimatet utmed kusten är oerhört mycket mildare än på samma breddgrader längre österut. De isfria vattnen som gjorde att det alltid fanns mat att hämta i havet, och att det också var enklare att ägna sig åt jordbruk när marken inte var frusen så lång tid. Till denna plats på jorden kom alltså Lars Pedersen och många andra barn. Barntrafiken verkar ha varit etablerad redan på 1600-talet, och på Lars tid, under 1800-talet, var den ett normalt inslag. De som forslade barnen hade ju gett föräldrarna betalt vid avfärden och nu fick de i sin tur betalt av de nya fosterfamiljerna på den norska sidan. - Bönderna betalade något till dem som fraktade barnen och så kom de till gårdar där de växte upp. De blev fosterbarn och arbetade som gårdspigor och gårdsdrängar. De blev en del av familjen, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon tror att det var en kombination av både medmänsklighet och behov av fler händer på gårdarna som gjorde att familjer tog emot fosterbarn från Sverige, tror hon. - Men det är klart att barnen utgjorde en billig arbetskraft, men det var säkert väldigt olika beroende på vilka hem de kom till. - Vissa blev nog verkligen en del av sina nya familjer och behandlades som de biologiska barnen, andra behandlades säkert med mindre kärlek och omsorg. Det finns en del arkivmaterial som tyder på att banden med familjerna hemma i Sverige ofta klipptes ganska bestämt. Det fanns en prost i Ibbestad i Norge i början av 1800-talet som hette Gunnar Berg. Han förde anteckningar om sina konfirmander i kyrkböckerna, och bland de anteckningarna ser man ett antal som inte vet något om sitt ursprung, men som däremot vet hur mycket deras fosterfamiljer en gång betalat för dem. Bland konfirmerade 7:e söndagen efter trefaldighet 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter som bägge är döda. Såld till D.B i Lavangsnes (-näs) hos vilken han är uppfostrad. Han läser oklanderligt i bok, kan läroboken någorlunda är icke oeftertänksam Ålder: på 19:e året. Den 21 söndagen efter trefaldighet konfirmerades Johannes Pedersen född efter hans uppgivande i Sverige av fadern Peder och modern Elen. Är köpt av I.B. i Fjordbotten. Skall vara 20 år. Samma dag konfirmerades Maria Henriksdotter, född i Sverige. Köpt för en ko av E.H. och uppfostrad hos honom. Läser någorlunda i bok. Enfaldig och bristfällig i kunskaper. 19 år. Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och modern Anna. Köpt för 5 riksdaler av O.J. i Flöyet hos vilken han är uppfostrad. Läser måttligt i bok, kan läroboken mycket måttligt, skall vara omkring 23 år. Alla helgons söndag 1813 konfirmerades Eva Johansdotter, född i Sverige varifrån hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H i Skårvik efter vilken hon kallar sig Johnsdotter. Hennes föräldrars namn är såväl henne som fosterföräldrarna obekant. Hon läser gott i bok men är annars måttligt upplyst. Skall vara omkring 20 år. Vidare konfirmerades samma dag Berit Adamsdotter som köptes 7 år gammal av R.T i Bougen. Född i Sverige, fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok, men besitter i övrigt måttlig kunskap. Skall vara 21 år. 21 söndagen efter Trefaldighet konfirmerades Anders Olsen född i Sverige Köpt av Inger M. Vidare Henrik Henriksen född i Sverige. Fadern Henrik och modern Berit, mer vet han inte om dem. Köpt för en ko av O.A i Gamvik. Läser skapligt. Omkring 22 år gammal. Trots att de svenska barnen skrevs in som fosterbarn i norska familjer var det inte självklart för myndigheterna att de skulle betraktas som norska, för det krävdes flera saker - de måste tala norska, och den som ville arrendera mark måste ändra sina namn till något som klingade norskt. Lars Pedersen hade haft familjenamnet Junkka när han först kom till Norge, men det måste han släppa. Lars växte upp och flyttade från sin fosterfamilj. Han gifte sig 1855 med svenska Brita från Jukkasjärvi, som fick byta namn till Berit, och två år senare fick de ta över arrendet på gården Katrineheug, en gård som han senare fick lov att köpa loss. Det gick alltså bra för Lars, trots att villkoren för dem som kommit över fjällen var betydligt tuffare än för dem som hade sina rötter där. Om inflyttarna alls fick en chans att köpa jord så var de hänvisade till den som ingen bofast ville ha: Det var ett klassindelat samhälle. De som kommit österifrån de fick de sämsta gårdarna och jordarna att bosätta sig på, så de tillhörde den lägre klassen rätt och slätt, säger Dalehaug. De allra flesta svenskar som kom till Nordnorge assimilerades och gled in i det nya samhället, men det kunde ta tid, och ett skäl till det kan ha varit att det verkar ha varit ganska knalt med skolgången för en del av barnen. Lars Pedersen själv kunde inte skriva. Det har Ann Peggy Daleheug förstått av ett dokument från Lars ålderdom, några år in på 1900-talet. Det har han undertecknat med "hand-på-penna", som det heter. Det betyder att någon annan styr vad som skrivs samtidigt som Lars håller sin hand på pennan. - Jag tror att många av de barn som kom ungefär då Lars Pedersson kom fick ganska kort skolgång. Gården Katrineheug har funnits kvar i släktens ägo, Ann Peggy Daleheug är själv uppvuxen där. Hon har haft just gården som sin utgångspunkt när hon forskat. I sin forskning har hon upptäckt att Lars själv fortsatte att ta emot barn från Sverige. Trettio år efter Lars kommer ett brorsbarn till honom som heter Peter, och ytterligare 30 år senare en ung flicka. Hon heter Maria Johanna Henriksdotter och efter henne finns ett brev skrivet hem till prästen i Vittangi. 13 år gammal kom jag från Sverige med flyttlapparna för att bli gäst hos min farbror som bor i Norge, eftersom mina föräldrar var mycket fattiga. Nu har jag gått i norsk skola och har lärt det norska språket, och blir efter min egen beräkning 17 år till hösten, vilken tid jag tänker det är dags att konfirmeras. Mina föräldrar har flyttat bort till en annan stad i Sverige och jag vet inte var de finns, och jag har inte någon dopattest som talar om i vilken kyrka jag är döpt. (...) Jag vill ödmjukt be prästen att vara barmhärtig nog att se efter i Vittangis prästegälls bok, om jag är döpt därstädes och sända mig dopsattesten snarast möjligt. Jag är fattig, men Gud är rik. Mitt namn är Maria Johanna och min faders namn är Henrik Persson och moders namn Alla Lisa Johannesdotter. Detta att Lars unga släktingar klarar av att söka upp honom för att få bo hos honom i Norge visar, menar Ann Peggy Dalehaug att Lars var ovanlig eftersom han verkar ha haft kvar kontakten med sina rötter. Men släktingarna var inte de enda fosterbarnen på Katrineheug: - I mitt letande på Riksarkivet och kyrkoböcker så såg jag att det var många barn som växte upp på Katrinehaug, också barn som inte tillhörde familjen, så det var nog en tradition på Katrinehaug att ta emot barn som får vara där ett tag - de får bostad, mat och kläder, de är en del av hushållet på gården. -Det är intressant att se att människor i samhället tar hand om varandra och hjälper till. Men självklart så gav ju dessa barnen något tillbaka till familjerna i form av arbete, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon menar att de norska familjer som tog emot svenska fosterbarn visserligen hade nytta av dom i hushållet, men att detta också var ett sätt att sträcka ut en hand och hjälpa de familjer på svenska sidan som inte klarade av att försörja alla sina barn. Fredrik Mattson och Ann Peggy Dalehaug har numer kontakt med varandra och historien om hur den norska och svenska grenen av släkten återförenades är speciell och visar att släktforskning emellanåt måste ske till fots. Ann Peggy hade nämligen en farbror som reste mycket i norra Sverige, och som ville leta efter familjens rötter. Han hade en enda ledtråd och det var namnet Junkka som Lars Pedersen hade haft med sig när han kom till Norge i mitten av 1800-talet. Men ingen på den norska sidan visste om Junkka var ett familjenamn eller namnet på en by. I en databas över ortsnamn fick han hjälp och kunde med tiden lista ut att Junkka var det gamla, numer övergivna namnet, på den by i Pajala kommun som idag heter Parkalompolo. Efter det var det Ann Peggys tur att resa dit. Hon knackade på i ett hus, och fick plötsligt veta en del historia om sin familj. Hon fick också kontakt med Fredrik i Stockholm. Lars Pedersen återsåg aldrig sin mor hemma i Tornedalen, men hans ättlingar på olika sidor om gränsen, fann alltså varandra till sist. När familjerna nu strålade samman visade det sig att de visste helt olika saker om sin gemensamma historia. På den norska sidan låg det självklara fokuset på Lars Pedersen, men den svenska släkten hade mest utgått hans brorson Peder, han som for till Norge 30 år efter Lars. Den resan hade han uppenbarligen gjort utan att säga något till någon i Sverige. - Peder rymde en natt från familjens nybygge i Parkalompolo, trots att han var äldst och sannolikt skulle fått ta över gården. Det var under de värsta missväxtåren som han försvann och ingen visste vart han hade tagit vägen. - Det var först på 1990-talet som jag återfann honom, och upptäckte att han hade stuckit iväg till Norge, till sin farbror Lars, berättar Fredrik Mattson. - Och den svenska grenen kände från början inte till Lars, fyller Ann Peggy Dalehaug in. Så tillsammans kunde vi lägga det pussel som var familjens historia, säger hon. Och får två år sedan, sommaren 2014, kunde hela släkten samlas på Katrinehaug. Norsk forskningDet finns gott om hemsidor som berättar om hur man kan släktforska i norska källor. Här är några av dem: Det finns också en bok som skrevs 1959 av Emil Grym, som berättar om den urgamla trafiken från Tornedalen till den norska kusten, och där ett eget avsnitt handlar om de barn som skickades iväg ensamma. Boken finns inscannad och tillgänglig på nätet via Nordkalottens Kultur och forskningscentrum.   Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla Nordlund Uppläsare: Patrik Paulsson och Linnea Luttu Sänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag. Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor. Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt. Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Sofia bor med mamma och pappa "Lundstätten" på landet. Det är 60-tal. Första dagen i fem-sexan får klassen uppsatsämnet "Min semester." Sofia skriver om debaclet med toastolen, när golvet plötsligt gav vika och pappa fick rycka in med domkraften. Efter uppsatsen fnissas det bland kamraterna, det tisslas och tasslas. Sofia vill ha revansch och en dag skickar hon efter en kurs om hur man vinner kunskap, efter att ha sett en annons i en tidning. Men kursen visar sig handla om något helt annat: Om hur vägen till intelligens går genom andlighet. När Sofia vill avbryta kursen, kommer ett telefonsamtal. Sven Olov Karlsson har gett ut flera uppmärksammade böcker, som Augustnominerade romanen "Porslinsfasaderna" och senast novellsamlingen "Västmanland". Han föddes 1971 och bor i Stockholmsförorten Bagarmossen, men hans litterära landskap är Sveriges glesbygd. Han skriver om vardagen på små bondgårdar eller i avfolkade bruksorter. Carina Svensson är skådespelare och logoped, bosatt i Avesta. Musik: Hemvändaren efter Gunnar Orre med Lena Willemark Sväs-Märtas kuling med Lena Willemark. Producent Ulla Strängberg Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Heroism" av Gösta Ågren Uppläsare: Pontus Plaenge Diktsamling: "Dikter utan land" Förlag: Schildts & Söderströms, 2015 Musik Driss el Maloumi: Oud, improvisation Exekutör Driss el Maloumi, luta Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt. Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem. Men än så länge har ingen sett planeten. - Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna. Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa. Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont. - Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han. Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart. - Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet. I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers. Programmet sändes första gången den 5 april 2016. Reporter: Olof Peterson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

"Staden Tijuana existerar eftersom gränsen existerar", säger konstnären Ingrid Hernandez som vi möter i Lotten Collins reportage. Dessutom om Sune Lindström: de svenska signaturbyggnadernas nestor. Det är bara några dagar till USA:s nye president Donald Trump tillträder. Så P1 Kultur ska idag till Tijuana, staden som kanske mer än någon annan kommer påverkas av den mur som Trump sagt att han vill bygga längs gränsen mot Mexiko. Tijuana, som ligger precis på gränsen mot Kalifornien, var tidigare känt för våld, narkotikasmuggling och prostitution, men är idag ett spirande kulturcentrum där mycket av den samtida konsten präglas av den höga metallbarriär som redan löper längsmed hela staden. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin porträtterar Tijuana. I år firar Finland 100 år som självständigt land. En som själv levt hela 84 av dessa 100 år är författaren, filmregissören, producenten och politikern Jörn Donner, som just kommit ut med "Suomi Finland", en liten "paskill" eller smädesskrift om tillståndet i det hemland som han älskar och avskyr. Vår Finlandskorrespondent Thella Johnson har läst boken och är med i samtal i P1 Kultur. Och så avslutar vi P1 Kulturs serie om så kallade "signaturbyggnader", arkitekturens utropstecken, och vi ska återvända till ämnet med en liten tillbakablick på 1900-talet. Att manifestera sig med en byggnad, ja det har ju förstås människan gjort i alla tider, även om bevekelsegrunderna varierat, och självklart är det människor med politisk och ekonomisk makt som manifesterat sig. Här i Sverige har vi många slott och herresäten kvar sedan Medeltiden, och så förstås kyrkorna. I svenska städer och samhällen var det församlingarna som var mest inne på arkitekturens symboliska verkan, och kyrkan är i regel det äldsta man har i byggnadsväg. Och på många mindre orter är det fortfarande den största byggnaden. Karsten Thurfjell hamnade vid den vackra träkyrkan i Karlskoga på sin väg i spåren efter en av 1900-talets mesta signaturbyggare, inte minst av svamplika vattentorn och höghus med rutiga funkisfasader. I OBS Essä handlar det i dag om hämnd. "Medea", "Othello" och "Sons of Anarchy". Hämnden tycks vara ett evigt tema i konsten - liksom i livet. Men vad menar man när man säger att hämnden är ljuv? Journalisten och författaren David Qviström söker svaret med hjälp av några av kulturhistoriens stora hämnare.  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågorVad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenqvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Efter ett turbulent 2016 där många Ericssonanställda i Sverige blev av med sina jobb är det nu dags för den nye vd:n Börje Ekholm att tillträda som chef. Frågan är vilka vägar som finns framåt? Gäster i programmet är Åse Lindskog, tidigare bland annat presschef och IR-chef på Ericsson, i dag kommunikationskonsult, och journalisten Peter Ottsjö som bevakar Ericsson för tidningen Ny teknik. Programledare: Anders Jelmin Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sveriges befolkningsutveckling går snabbare än beräknat - i veckan väntas vi bli 10 miljoner invånare. På fredag närmare bestämt ... Sverige växerVad innebär befolkningstillväxten? Vilka för- och nackdelar finns det? Vi fördjupar oss i statistiken tillsammans med Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet som också berättar om .   Svenskt slaveriPå jullovet läste Louise Epstein en omfattande bok av finske professorn Holger Weiss, om Sveriges inblandning i slavhandeln, och lärde sig mycket nytt. Bland annat att det tog tid innan verksamheten fick ett definitivt slut. Men hur ska Sveriges koloniala förflutna bedömas idag?   Vem kollar video idag?Artisten Kanye West har ju uttalat sig om att han är tveksam till om det är värt besväret att flyga helikopter till en isländsk glaciär för att spela in en video. P3:s Tina Mehrafzoon hjälper oss att reda ut vilken roll spektakulära musikvideor spelar 2017 jämför med under MTV:s storhetstid. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anna Tullberg Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Dessutom har vi tittat på vårens filmutbud.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Oxfam. SEB:s Annika Falkengren slutar. Nya problem Fukushima. Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för depression och ångest. Narkotikahandeln, som pågår dygnet runt, oavsett konjunkturen. Kosovo. Stirra på främlingar.

Dödsfall, våld och annan kriminalitet är vardag för både köpare och säljare av narkotika. Men att sälja narkotika kan också vara mycket lönsamt. Vår reporter Randi Mossige-Norheim har träffat några av dem som försörjer sig på att sälja droger - och deras kunder.

Drygt fem år efter kärnkraftshaveriet i Fukushima kommer nu uppgifter om att saneringen kommer att bli betydligt dyrare och ta betydligt längre tid än myndigheterna räknat med. Dessutom har det första fallet av sköldkörtelcancer som är direkt relaterat till olyckan konstaterats. För de boende i området fortsätter ovissheten och många har gett upp tanken på att flytta tillbaka.

Vad är bästa boten mot depressioner och andra psykiska problem? Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer får hård kritik av en rad experter, som varnar för att råden kan skada mer än hjälpa. Hör Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi på Linköpings universitet som tycker att riktlinjerna är för snäva och att vården behöver vara mer öppen för att olika människor har olika behov. Han får svar från Arvid Widenlo Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen, som menar att man bygger riktlinjerna på en bedömning av det vetenskapliga kunskapsläget.

Att stirra på främlingar är något som verkar vara en ny global rörelse. Folk stämmer träff för att titta okända människor djupt i ögonen. Varför har det blivit så populärt? Hör Igor Kreyman, som grundade rörelsen Human Connection i Australien, om hur ögonkontaktens sårbarhet gör oss till mer ödmjuka och medkännande människor. Men det är inte rekommenderat att stirra vem som helst i ögonen. Det kan upplevas som obehagligt eller till och med skrämmande. Det menar i alla fall Jens Edlund, docent i mänsklig kommunikation på KTH i Stockholm.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Oxfam. SEB:s Annika Falkengren slutar. Nya problem Fukushima. Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för depression och ångest. Narkotikahandeln, som pågår dygnet runt, oavsett konjunkturen. Kosovo. Stirra på främlingar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Dessutom en recension av tvserien Innan vi dör Sänds även kl. 22.55.

Kultur

"Staden Tijuana existerar eftersom gränsen existerar", säger konstnären Ingrid Hernandez som vi möter i Lotten Collins reportage. Dessutom om Sune Lindström: de svenska signaturbyggnadernas nestor. Det är bara några dagar till USA:s nye president Donald Trump tillträder. Så P1 Kultur ska idag till Tijuana, staden som kanske mer än någon annan kommer påverkas av den mur som Trump sagt att han vill bygga längs gränsen mot Mexiko. Tijuana, som ligger precis på gränsen mot Kalifornien, var tidigare känt för våld, narkotikasmuggling och prostitution, men är idag ett spirande kulturcentrum där mycket av den samtida konsten präglas av den höga metallbarriär som redan löper längsmed hela staden. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin porträtterar Tijuana. I år firar Finland 100 år som självständigt land. En som själv levt hela 84 av dessa 100 år är författaren, filmregissören, producenten och politikern Jörn Donner, som just kommit ut med "Suomi Finland", en liten "paskill" eller smädesskrift om tillståndet i det hemland som han älskar och avskyr. Vår Finlandskorrespondent Thella Johnson har läst boken och är med i samtal i P1 Kultur. Och så avslutar vi P1 Kulturs serie om så kallade "signaturbyggnader", arkitekturens utropstecken, och vi ska återvända till ämnet med en liten tillbakablick på 1900-talet. Att manifestera sig med en byggnad, ja det har ju förstås människan gjort i alla tider, även om bevekelsegrunderna varierat, och självklart är det människor med politisk och ekonomisk makt som manifesterat sig. Här i Sverige har vi många slott och herresäten kvar sedan Medeltiden, och så förstås kyrkorna. I svenska städer och samhällen var det församlingarna som var mest inne på arkitekturens symboliska verkan, och kyrkan är i regel det äldsta man har i byggnadsväg. Och på många mindre orter är det fortfarande den största byggnaden. Karsten Thurfjell hamnade vid den vackra träkyrkan i Karlskoga på sin väg i spåren efter en av 1900-talets mesta signaturbyggare, inte minst av svamplika vattentorn och höghus med rutiga funkisfasader. I OBS Essä handlar det i dag om hämnd. "Medea", "Othello" och "Sons of Anarchy". Hämnden tycks vara ett evigt tema i konsten - liksom i livet. Men vad menar man när man säger att hämnden är ljuv? Journalisten och författaren David Qviström söker svaret med hjälp av några av kulturhistoriens stora hämnare.  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning, Repris

Sofia bor med mamma och pappa "Lundstätten" på landet. Det är 60-tal. Första dagen i fem-sexan får klassen uppsatsämnet "Min semester." Sofia skriver om debaclet med toastolen, när golvet plötsligt gav vika och pappa fick rycka in med domkraften. Efter uppsatsen fnissas det bland kamraterna, det tisslas och tasslas. Sofia vill ha revansch och en dag skickar hon efter en kurs om hur man vinner kunskap, efter att ha sett en annons i en tidning. Men kursen visar sig handla om något helt annat: Om hur vägen till intelligens går genom andlighet. När Sofia vill avbryta kursen, kommer ett telefonsamtal. Sven Olov Karlsson har gett ut flera uppmärksammade böcker, som Augustnominerade romanen "Porslinsfasaderna" och senast novellsamlingen "Västmanland". Han föddes 1971 och bor i Stockholmsförorten Bagarmossen, men hans litterära landskap är Sveriges glesbygd. Han skriver om vardagen på små bondgårdar eller i avfolkade bruksorter. Carina Svensson är skådespelare och logoped, bosatt i Avesta. Musik: Hemvändaren efter Gunnar Orre med Lena Willemark Sväs-Märtas kuling med Lena Willemark. Producent Ulla Strängberg Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Följ med in i den parallella svarta ekonomin som varken tar paus för dödsfall eller polistillslag. Adam tjänade 80 000 kronor i månaden på att sälja heroin. Och langarna beställer stöldgods av sina kunder. De skriver på lappar exakt vad de vill ha som betalning för heroin: Nikeskor, Hugo Boss-parfym, tigerräkor. Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt. Priser i urval: Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Röda Korsets journalistpris, Jonas Weiss Memorial Award. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Forskare har sedan 1800-talet letat efter en nionde planet i solsystemet. Vägen har kantats av kontroverser och krossade drömmar. Men nya bevis pekar på att forskarna kanske äntligen har hittat rätt. Tidigare i år presenterade amerikanska forskare från Caltech nya indirekta bevis för att en helt okänd planet kan finnas i vårt eget solsystem. Men än så länge har ingen sett planeten. - Alla har haft fel i 170 år. Men jag är helt övertygas om att vi har rätt, säger planetforskaren Mike Brown som ligger bakom studierna. Men sökandet efter en nionde planet har kantats av kontroverser. Bland annat degraderades Pluto till dvärgplanet för tio år sedan, något som fortfarande väcker ont blod hos vissa. Att ämnet är känsligt märkte Chalmersprofessorn Wouter Vlemmings när han skrev en artikel om en möjlig ny planet. Saken fick internationell uppmärksamhet, på gott och ont. - Det hamnade utom vår kontroll och folk drog slutsatser som man inte borde göra, säger han. Runt om i världen spanar nu forskare på olika sätt för att smalna av sökandet på den okända planet nio. Alexis Brandeker planetforskare från Stockholms universitet tror att man kan hitta planeten snart. - Med de bevis som jag har sett tycker jag det finns en stor sannolikhet att det verkligen finns en stor planet. I programmet medverkar Mike Brown, professor i astronomi Caltec USA, Alexis Brandeker, planetforskare Stockholms universitet och Wouter Vlemmings, professor astronomi vid Chalmers. Programmet sändes första gången den 5 april 2016. Reporter: Olof Peterson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Efter 8 år som USA:s president avgår Barack Obama. Vår korrespondent Inger Arenander listar plus och minus, tillsammans med två gäster Den förste afro-amerikanske presidenten, Barack Obama, avgår nu efter 8 år på presidentposten. Kommer han att bli ihågkommen för sin ekonmiska politik, eller för sin utrikespolitik? Blev det framgångar, som framförallt unga väljare hoppades på, eller svaga avtryck i världen? Vår Washingtonkorrespondent Inger Arenander, listar plus och minus, tillsammans med två kunniga gäster, socialdemokraten Tomas Östros som nu är direktör i Internationella Valutafonden, och Erik Brattberg på den borgerliga tankesmedjan McCain Institute och specialiserad på utrikespolitik. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Mormor öppnade och det var en tiggare med sol- och vindpinat ansikte som stod utanför. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Rapport om extrem rikedom och fattigdom. Falkengren slutar i SEB. Fukushimas invånare vågar inte återvända. Årets Jerringpris till ryttare. Granskning: Därför fortsätter langarna sälja knark. Världens åtta rikaste äger lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning. Annika Falkengren lämnar VD-posten på SEB - vad har hon betytt för banken? Reportage om Fukushimas invånare som inte vågar återvända efter kärnkraftsolyckan. I den andra timmen direkt från Globen efter Idrottsgalan där ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson skrällde och tog hem folkets röster - Jerringpriset. Vår reporter Randi Mossige Norheim har träffat langare på gatan där den omfattande narkotikahandeln får stora konsekvenser. Och spänningen mellan Serbien och Kosovo trappas upp - Östeuropakorrespondenten Johanna Melén rapporterar.

Aktualiteter

Dessutom en recension av tvserien Innan vi dör Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Rapport om extrem rikedom och fattigdom. Falkengren slutar i SEB. Fukushimas invånare vågar inte återvända. Årets Jerringpris till ryttare. Granskning: Därför fortsätter langarna sälja knark. Världens åtta rikaste äger lika mycket som den fattigaste hälften av jordens befolkning. Annika Falkengren lämnar VD-posten på SEB - vad har hon betytt för banken? Reportage om Fukushimas invånare som inte vågar återvända efter kärnkraftsolyckan. I den andra timmen direkt från Globen efter Idrottsgalan där ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson skrällde och tog hem folkets röster - Jerringpriset. Vår reporter Randi Mossige Norheim har träffat langare på gatan där den omfattande narkotikahandeln får stora konsekvenser. Och spänningen mellan Serbien och Kosovo trappas upp - Östeuropakorrespondenten Johanna Melén rapporterar.

Aktualiteter

Uppläsare: Pontus Plaenge Diktsamling: "Dikter utan land" Förlag: Schildts & Söderströms, 2015 Musik Driss el Maloumi: Oud, improvisation Exekutör Driss el Maloumi, luta Från kl. 12.00.

Kultur, Repris