SR, P1 2017-01-23

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. De kallades för "sålda barn" och kom från Tornedalen. För små summor byttes dom bort för att klara livhanken. Många av barnen kom aldrig hem igen och vissa kände inte ens till sitt ursprung. När svälten drabbade människor förr tog de ibland till drastiska åtgärder. Som i Tornedalen längst upp i norr där en del till och med var tvungna att lämna bort sina egna barn. Varje år följde människor med de så kallade rajd-samerna som flyttade mellan sina vinter- och sommarvisten från Tornedalen över fjället till kusten på den norska sidan. De hjälpte hela familjer, men det vara också många ensamma barn som fick följa med dom, för att sen placeras i norska fosterfamiljer. Föräldrarna på den svenska sidan fick betalt, och fosterföräldrarna på norska sidan betalade. Därför har man talat om de här barnen som sålda barn. Lars Persson Junkka och var bara fem år gammal när han 1832 skickades över till Salangen strax norr om Narvik på den Norska kusten. Hans efterkommande släkt finns idag både på den svenska och norska sidan, och på underliga vägar har de lyckats knyta kontakt med varandra i dag. Fredrik Mattson i Stockholm är en av ättlingarna till Lars. - Lars Pedersen är min morfars farfars bror. Han föddes i Finland, men växte upp i Tornedalen. Han hade en väldigt gammal pappa, som var närmare 70 år när Lars föddes, berättar Fredrik Mattson. Den redan fattiga familjen fick ännu svårare att klara sig när pappan dog, och hans mamma kände sig tvungen att skicka Lars med rajdsamerna till Norge. Det var väl kanske den tidens sätt att klara den svåra situationen, tror han. I slutändan fick ju ändå Lars det bättre i Norge än om han blivit kvar och svält i Tornedalen. - Det var säkert en stor sorg för mamman, säger Fredrik Mattson, som vet att hon länge gick runt i byarna och tiggde. Det verkar som att familjen hållit en viss kontakt med varandra, och Fredrik tror att den gick via rajdsamerna. - Det var väl den tidens Internet, skojar han. När Lars kom till Norge förnorskades hans namn. Efternamnet Persson blev Pedersen och det samiska tillnamnet Junkka försvann helt. Lars blev kvar i Norge hela sitt liv och bildade så småningom egen familj där. Ann Peggy Dalehaug är en av hans norska ättlingar och på hennes vardagsrumsbord i Oslo har hon lagt fram de dokument som hon funnit i det norska Riksarkivet och i familjens gömmor. Hon behöver inte tänka länge för att svara på frågan om vad det fanns på den norska sidan som inte fanns i Tornedalen. - Det fanns mat, rätt och slätt, säger Ann Peggy Dalehaug som också är släkt med Lars Pedersen, som kom till Norge som liten pojke. Hon har suttit många timmar på riksarkivet i Oslo för att ta reda på hans historia. Golfströmmen gör att klimatet utmed kusten är oerhört mycket mildare än på samma breddgrader längre österut. De isfria vattnen som gjorde att det alltid fanns mat att hämta i havet, och att det också var enklare att ägna sig åt jordbruk när marken inte var frusen så lång tid. Till denna plats på jorden kom alltså Lars Pedersen och många andra barn. Barntrafiken verkar ha varit etablerad redan på 1600-talet, och på Lars tid, under 1800-talet, var den ett normalt inslag. De som forslade barnen hade ju gett föräldrarna betalt vid avfärden och nu fick de i sin tur betalt av de nya fosterfamiljerna på den norska sidan. - Bönderna betalade något till dem som fraktade barnen och så kom de till gårdar där de växte upp. De blev fosterbarn och arbetade som gårdspigor och gårdsdrängar. De blev en del av familjen, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon tror att det var en kombination av både medmänsklighet och behov av fler händer på gårdarna som gjorde att familjer tog emot fosterbarn från Sverige, tror hon. - Men det är klart att barnen utgjorde en billig arbetskraft, men det var säkert väldigt olika beroende på vilka hem de kom till. - Vissa blev nog verkligen en del av sina nya familjer och behandlades som de biologiska barnen, andra behandlades säkert med mindre kärlek och omsorg. Det finns en del arkivmaterial som tyder på att banden med familjerna hemma i Sverige ofta klipptes ganska bestämt. Det fanns en prost i Ibbestad i Norge i början av 1800-talet som hette Gunnar Berg. Han förde anteckningar om sina konfirmander i kyrkböckerna, och bland de anteckningarna ser man ett antal som inte vet något om sitt ursprung, men som däremot vet hur mycket deras fosterfamiljer en gång betalat för dem. Bland konfirmerade 7:e söndagen efter trefaldighet 1810 finns Johannes Olsen, född i Sverige av föräldrarna Ole Johnsen och Ingeborg Olsdotter som bägge är döda. Såld till D.B i Lavangsnes (-näs) hos vilken han är uppfostrad. Han läser oklanderligt i bok, kan läroboken någorlunda är icke oeftertänksam Ålder: på 19:e året. Den 21 söndagen efter trefaldighet konfirmerades Johannes Pedersen född efter hans uppgivande i Sverige av fadern Peder och modern Elen. Är köpt av I.B. i Fjordbotten. Skall vara 20 år. Samma dag konfirmerades Maria Henriksdotter, född i Sverige. Köpt för en ko av E.H. och uppfostrad hos honom. Läser någorlunda i bok. Enfaldig och bristfällig i kunskaper. 19 år. Vidare konfirmerades samma dag Peder Hansen född i Sverige av fadern Hans och modern Anna. Köpt för 5 riksdaler av O.J. i Flöyet hos vilken han är uppfostrad. Läser måttligt i bok, kan läroboken mycket måttligt, skall vara omkring 23 år. Alla helgons söndag 1813 konfirmerades Eva Johansdotter, född i Sverige varifrån hon fördes hit 2 år gammal och köpt av John H i Skårvik efter vilken hon kallar sig Johnsdotter. Hennes föräldrars namn är såväl henne som fosterföräldrarna obekant. Hon läser gott i bok men är annars måttligt upplyst. Skall vara omkring 20 år. Vidare konfirmerades samma dag Berit Adamsdotter som köptes 7 år gammal av R.T i Bougen. Född i Sverige, fadern Adam och modern Anna. Läser tämligen väl i bok, men besitter i övrigt måttlig kunskap. Skall vara 21 år. 21 söndagen efter Trefaldighet konfirmerades Anders Olsen född i Sverige Köpt av Inger M. Vidare Henrik Henriksen född i Sverige. Fadern Henrik och modern Berit, mer vet han inte om dem. Köpt för en ko av O.A i Gamvik. Läser skapligt. Omkring 22 år gammal. Trots att de svenska barnen skrevs in som fosterbarn i norska familjer var det inte självklart för myndigheterna att de skulle betraktas som norska, för det krävdes flera saker - de måste tala norska, och den som ville arrendera mark måste ändra sina namn till något som klingade norskt. Lars Pedersen hade haft familjenamnet Junkka när han först kom till Norge, men det måste han släppa. Lars växte upp och flyttade från sin fosterfamilj. Han gifte sig 1855 med svenska Brita från Jukkasjärvi, som fick byta namn till Berit, och två år senare fick de ta över arrendet på gården Katrineheug, en gård som han senare fick lov att köpa loss. Det gick alltså bra för Lars, trots att villkoren för dem som kommit över fjällen var betydligt tuffare än för dem som hade sina rötter där. Om inflyttarna alls fick en chans att köpa jord så var de hänvisade till den som ingen bofast ville ha: Det var ett klassindelat samhälle. De som kommit österifrån de fick de sämsta gårdarna och jordarna att bosätta sig på, så de tillhörde den lägre klassen rätt och slätt, säger Dalehaug. De allra flesta svenskar som kom till Nordnorge assimilerades och gled in i det nya samhället, men det kunde ta tid, och ett skäl till det kan ha varit att det verkar ha varit ganska knalt med skolgången för en del av barnen. Lars Pedersen själv kunde inte skriva. Det har Ann Peggy Daleheug förstått av ett dokument från Lars ålderdom, några år in på 1900-talet. Det har han undertecknat med "hand-på-penna", som det heter. Det betyder att någon annan styr vad som skrivs samtidigt som Lars håller sin hand på pennan. - Jag tror att många av de barn som kom ungefär då Lars Pedersson kom fick ganska kort skolgång. Gården Katrineheug har funnits kvar i släktens ägo, Ann Peggy Daleheug är själv uppvuxen där. Hon har haft just gården som sin utgångspunkt när hon forskat. I sin forskning har hon upptäckt att Lars själv fortsatte att ta emot barn från Sverige. Trettio år efter Lars kommer ett brorsbarn till honom som heter Peter, och ytterligare 30 år senare en ung flicka. Hon heter Maria Johanna Henriksdotter och efter henne finns ett brev skrivet hem till prästen i Vittangi. 13 år gammal kom jag från Sverige med flyttlapparna för att bli gäst hos min farbror som bor i Norge, eftersom mina föräldrar var mycket fattiga. Nu har jag gått i norsk skola och har lärt det norska språket, och blir efter min egen beräkning 17 år till hösten, vilken tid jag tänker det är dags att konfirmeras. Mina föräldrar har flyttat bort till en annan stad i Sverige och jag vet inte var de finns, och jag har inte någon dopattest som talar om i vilken kyrka jag är döpt. (...) Jag vill ödmjukt be prästen att vara barmhärtig nog att se efter i Vittangis prästegälls bok, om jag är döpt därstädes och sända mig dopsattesten snarast möjligt. Jag är fattig, men Gud är rik. Mitt namn är Maria Johanna och min faders namn är Henrik Persson och moders namn Alla Lisa Johannesdotter. Detta att Lars unga släktingar klarar av att söka upp honom för att få bo hos honom i Norge visar, menar Ann Peggy Dalehaug att Lars var ovanlig eftersom han verkar ha haft kvar kontakten med sina rötter. Men släktingarna var inte de enda fosterbarnen på Katrineheug: - I mitt letande på Riksarkivet och kyrkoböcker så såg jag att det var många barn som växte upp på Katrinehaug, också barn som inte tillhörde familjen, så det var nog en tradition på Katrinehaug att ta emot barn som får vara där ett tag - de får bostad, mat och kläder, de är en del av hushållet på gården. -Det är intressant att se att människor i samhället tar hand om varandra och hjälper till. Men självklart så gav ju dessa barnen något tillbaka till familjerna i form av arbete, säger Ann Peggy Dalehaug. Hon menar att de norska familjer som tog emot svenska fosterbarn visserligen hade nytta av dom i hushållet, men att detta också var ett sätt att sträcka ut en hand och hjälpa de familjer på svenska sidan som inte klarade av att försörja alla sina barn. Fredrik Mattson och Ann Peggy Dalehaug har numer kontakt med varandra och historien om hur den norska och svenska grenen av släkten återförenades är speciell och visar att släktforskning emellanåt måste ske till fots. Ann Peggy hade nämligen en farbror som reste mycket i norra Sverige, och som ville leta efter familjens rötter. Han hade en enda ledtråd och det var namnet Junkka som Lars Pedersen hade haft med sig när han kom till Norge i mitten av 1800-talet. Men ingen på den norska sidan visste om Junkka var ett familjenamn eller namnet på en by. I en databas över ortsnamn fick han hjälp och kunde med tiden lista ut att Junkka var det gamla, numer övergivna namnet, på den by i Pajala kommun som idag heter Parkalompolo. Efter det var det Ann Peggys tur att resa dit. Hon knackade på i ett hus, och fick plötsligt veta en del historia om sin familj. Hon fick också kontakt med Fredrik i Stockholm. Lars Pedersen återsåg aldrig sin mor hemma i Tornedalen, men hans ättlingar på olika sidor om gränsen, fann alltså varandra till sist. När familjerna nu strålade samman visade det sig att de visste helt olika saker om sin gemensamma historia. På den norska sidan låg det självklara fokuset på Lars Pedersen, men den svenska släkten hade mest utgått hans brorson Peder, han som for till Norge 30 år efter Lars. Den resan hade han uppenbarligen gjort utan att säga något till någon i Sverige. - Peder rymde en natt från familjens nybygge i Parkalompolo, trots att han var äldst och sannolikt skulle fått ta över gården. Det var under de värsta missväxtåren som han försvann och ingen visste vart han hade tagit vägen. - Det var först på 1990-talet som jag återfann honom, och upptäckte att han hade stuckit iväg till Norge, till sin farbror Lars, berättar Fredrik Mattson. - Och den svenska grenen kände från början inte till Lars, fyller Ann Peggy Dalehaug in. Så tillsammans kunde vi lägga det pussel som var familjens historia, säger hon. Och får två år sedan, sommaren 2014, kunde hela släkten samlas på Katrinehaug. Norsk forskningDet finns gott om hemsidor som berättar om hur man kan släktforska i norska källor. Här är några av dem: Det finns också en bok som skrevs 1959 av Emil Grym, som berättar om den urgamla trafiken från Tornedalen till den norska kusten, och där ett eget avsnitt handlar om de barn som skickades iväg ensamma. Boken finns inscannad och tillgänglig på nätet via Nordkalottens Kultur och forskningscentrum.   Programmet är gjort av Elisabeth Renström, Pekka Kenttälä och Gunilla Nordlund Uppläsare: Patrik Paulsson och Linnea Luttu Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Allvarligt talat med författaren Lena Andersson ett program som bygger på publikens frågor om livet Varför dyrkar vi kändisar? Åsa Hedlund Filmskurkar är intressanta men varför är de goda alltid så tråkiga? Staffan Åkerblom Av vad ska man göra en dygd? Marie Wallentin Varför blir lasagneplattor mjuka och pepparkakor hårda i ugnen? Simon Gran   Musik:   1. Sophisticated Lady  med Charlie Haden 2. Goldfinger  med Shirley Bassey 3. Allemande ur svit för cembalo av J-P Rameau  Alexander Paley   Musiken sammanställd i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent   Från fredagen föregående vecka.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sofia och Sundar ska äntligen få gifta sig i Sundars hemby. Men när naturkatastrofen slår till läggs byn i ruiner. De bestämmer sig för att göra allt för att bygga upp den igen. Från april 2016. I dokumentären följer vi Sundar från Nepal, och Sofia och hennes föräldrar från Gotland mitt under en naturkatastrof av historiska mått, under ett år av glädje, sorg, vanmakt, skam och ömsesidig respekt. En berättelse om att tvingas ta ställning till de yttersta frågorna om etik och moral. Men också om kraften i när människor samarbetar. En dokumentär av Olle Wiberg. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om 1990-talets pedagogiska idéer. Jonas Linderoth är professor i pedagogik och har varit delaktig i att sprida dem. Nu vill han ge upprättelse till lärare som berättar och instruerar. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programledare: Urban Björstadius. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om demokratiernas eventuella förfall. Kan rika, stabila demokratier montera ner sig själva? Varför skulle de vilja göra det? Hör röster från Warszawa, Cambridge och Paris om det är på väg att ske. USA har fått en ny president. Donald Trump förkroppsligar det amerikanska folkets vilja, som den viljan uttrycktes genom det amerikanska valsystemet i höstas. Med Donald Trump så har makten överförts på fredlig väg 44 gånger i USA, sedan John Adams tog över efter George Washington i mars 1797. Med den här mer än 200 år långa historien lyfts ju USA ofta fram som en förebild för det som kallas liberala demokratier runtom i världen. Men är USA fortfarande en demokratins förebild? Eller går man i dag i bräschen för nåt helt annat? Detta avsnitt av Konflikt försöker ta temperaturen på den liberala demokratin. Harvardstatsvetaren Yascha Mounk har fått mycket uppmärksamhet på sistone för att han ifrågasätter en av demokrati-teorins centrala idéer: den att rika, etablerade demokratier aldrig monterar ner sig själva. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom. Polen är en yngre, mindre etablerad demokrati jämfört med länder som USA och Sverige, men det är det tydligaste och mest överraskande exemplet på en trots allt stabil liberal demokrati som har utmanats på senare år. Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson rapporterar från Warszawa. Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet är ett gott tecken för demokratin, det menar Joffrey Bollée, en av nyckelpersonerna i det högerextrema franska partiet Front Nationals kampanj inför presidentvalet i vår. Att hans parti skulle utgöra ett hot mot den liberala demokratin och grundläggande fri- och rättigheter håller han inte med om, tvärtom. Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom för att höra om Front Nationals syn på demokrati. Hur är det då här, i Sverige? En stabil demokrati som den svenska är väl knappast hotad? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret och började med att åka ut till Skärholmen, söder om Stockholm, där valdeltagandet är lågt jämfört med övriga Sverige. Och hon intervjuade också professor Erik Amnå som under sju år studerat ungdomars samhällsengagemang och tilltro till demokratin. Gäst i Konflikts studio är statsvetaren och demokratiforskaren Staffan I Lindberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Förorten har stått i fokus i den politiska debatten det senaste året. Det har bland annat handlat om det grova våldet som ökat mellan kriminella gäng. Och det har handlat om svenska värderingar. I somras tillsatte statsminister Stefan Löfven en samordningsminister som ska försöka bryta segregationen. Uppdraget gick till Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister. Hur ska han göra? Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Melinda Kinnaman blev känd som 13-åring som pojkflickan Saga i Lasse Hallströms film Mitt liv som hund. Sedan mitten av 90-talet är hon skådespelare på scen, film och tv, med Dramaten som bas. Melinda Kinnaman är född 1971 i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm i början av 90-talet. Hon har sedan hon slutade sin utbildning arbetat på Dramaten, där hon gjort en lång rad roller. När programmet spelades in våren 2016 var hon aktuell i  Terje Vesaas Fåglarna (i regi av Ole Anders Tandberg) och i  monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, baserad på Ann Heberleins bok. Men hon har också, för att nämna några roller, spelat Julia - i Romeo och Julia, Ifigenia i Euripides drama Ifigenia i Aulis, hon har arbetat med regissörer som Christian Tomner och Mats Ek och hon var med i Lars Noréns Personkrets.  Men Melinda Kinnaman har också gjort stora roller på tv och film - allra först i Lasse Hallströms Mitt liv som hund, när hon bara var 13 år. Hon har också huvudrollen TV4:s dramasatsning Modus. Som sitt klipp från dramaarkivet i P1 valde Melinda Kinnaman Spöksonaten av August Strindberg i regi av Per Verner-Carlsson. Föreställningen finns att lyssna på i sin helhet här nedan. Från i fredags.

Underhållning

Precis som i Sverige blir danskarna allt äldre, och i den danska debatten talas det ibland om en så kallad "äldrebörda" Men alla håller inte med. I Odsherreds kommun, en av de kommuner i Danmark med störst andel invånare över 65, vägrar man se sina gamla invånare som en belastning. Reportage av Danmarkskorrespondent Samuel Larsson

Det är nu drygt fem år sedan biltillverkaren Saab gick i konkurs och drygt 3000 anställda förlorade sina jobb. Men efterspelet till konkursen är ännu inte helt avslutat. Flera personer ur företagets högsta ledning under de sista två verksamhetsåren misstänks för ekonomiska brott och på tisdagen inleds en omfattande rättegång i Vänersborgs tingsrätt. Flera olika brottsrubriceringar ska nu prövas. Urkundsförfalskning, försvårande av skattekontroll och svindleri. Men samtliga misstänkta förnekar brott. Hör reportage av Joel Wendle samt samtal med Victor Jensen, reporter på P4 Väst, som har följt turerna kring Saabs konkurs.

Idag drar nya fredsförhandlingar igång i Kazakstans huvudstad Astana mellan den syriska regimen och flera av de väpnade oppostionsgrupperna. Samtalet leds av Ryssland och Turkiet med stöd av Iran. De är de första samtalen som hålls efter den skakiga vapenvila som Ryssland och Turkiet lyckades få till strax innan nyår. Hör Joel Ahlberg, expert på Syrien vid Folke Bernadotteakademien, som varit rådgivare i Genèvesamtalen om Syrien och Assaad Al Achi VD på den syriska organisationen Baytna, som verkar för en demokratisk utveckling i Syrien.

I dag börjar den första riktiga arbetsveckan för Trump. Det efter en helg som präglats av protestmarscher runt om i världen och nya utspel från presidenten och hans närmaste medarbetare mot mediers bevakning av Trump och installationen. Hör Inger Arenander, vår korrespondent i Washington och Karin Henriksson, som i många år rapporterat från Washington för Svenska Dagbladet och skriver på bloggen Amerikaanalys.

Nu står det klart vilka kandidater som går vidare till nästa omgång i franska socialisternas primärval och då representera det regerande socialdemokratiska Socialistpartiet i vårens presidentval i Frankrike. Det blir förre premiärministern Manuel Valls och den mer vänsterlutande Benoît Hamon. Vem av dem som möter högerkandidaterna, den konservativa François Fillon och extremhögerns Marine Le Pen som har ett rejält försprång i opinionen, avgörs nästa vecka. Korrespondent Margareta Svensson berättar om resultatet från söndagens röstning.

Israels premiärminister Netanyahu talade i går i telefon med den nyvalde amerikanske presidenten Donald Trump. Högerpolitiker i Israel ser valet av Trump som en möjlighet att expandera Israels bosättningar på Västbanken. Hör Cecilia Uddéns reportage från Israel. Måndag 23 januari kl 08.57

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Den svenske fotbollstalangen Alexander Isak ska enligt svenska och tyska medier i dag bli klar för den tyska storklubben Borussia Dortmund. Det sägs att värvningen kommer att kosta mer än när Zlatan Ibrahimovich såldes från Malmö till Ajax för omkring 80 miljoner kronor. Hör fotbollsexperten Håkan Mild om uppgifterna om att Isak är på väg till Tyskland.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Om islam i vardagen, mitt i livet, talar Smajo Sahat, imam i Skövde. Min första kunskap om tro fick jag som barn av min mamma. Hon hade ett speciellt sett att tala om för mig hur jag kan åstadkomma ett bra liv och vara underkastad Gud. Smajo Sahat är Imam i Skövde. I denna veckas andakter pratar han om sin personliga upplevelse av islam i vardagen. Varför kräver Gud lydnad och handlingar av underkastelse av oss människor är dagens fråga? Min tro är att Gud alltid ser i ett större perspektiv, hela bilden, medan jag som människa kanske bara uppfattar små detaljer av mitt liv i taget. Gud har full kontroll på läget och är helt lugn när jag rusar i väg i livet. Han ger mig medicin för att lugna ner mig i min stress och otålighet, och Han vill att jag ska vara uthållig i bönen och i min tro. Lydnaden till Gud ger frid i min inre. TextKoranen, kapitel Adh-Dhariyat, vers 56 Koranen, kapitel Ta-Ha, vers 124 Koranen, kapitel Al-Imran, vers 31  MusikThe Source, Sami Yusuf Interl´oud, Dhafer Youssef  Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

- Vi var många som undrade hur det kom sig att vi var så snabba med att peka ut just den här familjen. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Mia Gerdin recenserar "How to hold your breath" på Göteborgs stadsteater, studenter har skapat ett minneskort som krypterar i realtid och summering av Norrlandsoperans missnöje-garanti.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Årets Freemuse Award har tillkännagetts och så gick det för Norrlandsoperans "Smit-i-pausen-om-du-tycker-det-suger"-erbjudande.

Kultur

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Saabrättegång inleds, frivilliga hjälper gamla i Danmark, Syriensamtalen drar igång, utrikeskrönika, Trumps första arbetsdag, Israels syn på Trump, Alexander Isak till Dortmund, primärval i Frankrike.

Aktualiteter

Lyssnarnas eget debattprogram. Ring in och skapa diskussion: 099-51010. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Missnöje i Västra Götalandsregionen mot SOS Alarms arbete får politikerna att besluta om egen verksamhet. Men plötsligt ändrar de sig. En kovändning där regionens högsta politiker är jävig. Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Catharina fick barn med en man som lovat gifta sig med henne, men som ångrat sig. Hon gick till domstol och fick rätt. För den fattige fanns det i vissa städer fattigsakförare som hjälpte till gratis. I kyrkböckerna kan man ibland bland stöta på små utropstecken och märkliga noteringar som fångar ens intresse. Så är det till exempel i husförhörslängden från Kungsbacka 1881-86 där någon med blå penna ritat två stora Obs med utropstecken i raden för särskilda anteckningar för Fredrik Ekwall. I anteckningen står det att han inte är ledig för giftermål. Fredrik Ekwall saknar intyg om äktenskapsledighet från 1881 - 1886. Har under äktenskapslöfte med ogifta Catharina Andersson sammanaflat ett flickebarn Fredrika Vilhelmina som enligt Stockholm Rådhusrätts dom den 1 mars 1859 blifvit förklaradt äkta. Historien om Fredrik Ekwall börjar i Stockholm årtal !där han 27 år gammal träffar den elva år äldre Catharina Andersson. Han arbetar som typograf eller som det då hette konstförvant och hon som jungfru i en adlig familj. De blir kära i varandra, åtminstone är det vad släktforskaren och ättlingen Kerstin Scherman tror när hon berättar historien där hemma vid köksbordet i Tranås och har tagit fram ett fotografi på Catharina Andersson. För det är Catharinas historia som framförallt fångat Kerstin Scherman. - Hon var min mormors mor och var född 1821 i Södermanland. hennes pappa var soldat och hon växte upp på ett soldattorp. Sen gav hon sig iväg till Stockholm där hon började arbeta som piga. Catharina Andersson var duktig att laga mat och fick så småningom jobb som jungfru i en adlig familj i Stockholm. Och det var under den tiden hon träffade den unge typografen Fredrik Ekwall. Och under våren 1859 blev Catharina gravid En svår situation för en ogift kvinna, men det skulle ordna sig för Fredrik hade lovat Catharina att de skulle gifta sig. - Och då vägrade han. Han sa att han hade ångrat sig. Då stämde Catharina honom inför Stockholms Rådhusrätt för brutet äktenskapslöfte och förmodligen fick hon hjälp av den familj hon arbetade hos. - Tydligen var Fredrik en hederlig karl som erkände att han var far till barnet. Kanske hade han träffat någon annan, tror Kerstin Scherman. Katarina födde den 13 december en dotter på Allmänna Barnbördshuset i Stockholm och döpte henne till Fredrika Wilhelmina. Kanske valde hon namnet Fredrika för att visa att det var Fredrik som var fadern till barnet. Och bara en månad senare skrev Catharina till Stockholms Rådstufurätt som var föregångare till Stockholms tingsrätt och förklarade där att det var omöjligt för henne att ensam ta hand om barnet. Till Stockolms Rådstufvurätt 24 januari 1860 Under mars månad sistlidna år uti nr 32 Stadsgården blevo jag lägrad av Fredrik Ekwall under äktenskapslöfte, därav jag blivit havande och den 15 sistlidna december framfött ett ännu levande flickebarn, i dopet kallad Fredrika Wilhelmina. Detta styrkes av dopsedeln från Allmänna Barnbördshuset nr 4496, sängen nr 12. Ödjukeligen anhålles om laga stämning och rekvisition å Fredrik Ekwall att han antingen ombesörja att barnet bliver å allmänna barnhuset intaget eller också till mig såsom uppfostringshjälp därföre utgiva 10 rikdaler silvermynt månatligen från barnets födelse intill det sig själv försörja kan. Då Ekwall har anställning som boktryckerikonstförvant utom under det årliga excercismötet så är hans arbetsförtjänst säkerligen nog tillräcklig för att därav meddela bidrag till dess barns underhåll. Om fri och öppen talan i alla vad till målet hörer samt ersättning för rättsliga kostnaden förbehålles ödmjukligen Catarina Andersson före detta Piga Kerstin Scherman berättar att Catharina inte kunde fortsätta arbeta som piga utan tog anställning som tvätterska. I början av 1860 blev Fredrik Ekwall hörd av Stockholms rådhusrätt och där han medgav han också att lägrat Catharina under äktenskapslöfte och att han också till en början ämnat att gifta sig med henne, men ändrat tanke. Den 23 februari 1860 Närvarande Ordförande herr rådman Höjer, ordföranden herr rådman Öhnell och t f Notarien Kruse Svaranden Ekwall, härefter hörd, medgav att han enligt käranden uppgivit, lägrat henne under äktenskapslöfte, samt till en början ämnat gifta sig med henne, men att han, då han sedermera närmare lärt känna henne, ändrat tanke, varjämte svaranden förklarade sig villig att med 5 riksdaler silvermynt i månaden bidraga till barnets underhåll, vartill han förut i kongl poliskammaren sig förbundit, uppgivande svaranden tillika, därom tillfrågad, att han såsom tryckerikonstförvant förtjänade omkring 8 till 11 riksdaler i veckan. Enär dopsedeln angående det av Ekwall och Andersson sammanavlade barn ej blivit vid rätten företedt, uppskjöts målet till torsdagen den 1 nästkommande mars kl 10 förmiddagen, då parterna åter skulle vara tillstädes, Andersson med ifrågavarande dopsedel försedd. In fidem U Luthhand Den 1 mars inställde sig Catharina och Fredrik igen vid rätten och hade då med sig dopsedeln som visade att Catharina framfött ett flickebarn i säng nummer 12 vid Allmänna Barnbördshuset i Stockholm. Och dom i målet kom drygt två veckor senare. Utslag 18 mars 1860 I förmåga av 5 kap. 1 giftermålsbalken förklaras omförmälde barn vara Ekwalls och Anderssons äkta barn, och ålägges Ekwall såsom bidrag till detsammas uppfostran och underhåll till Andersson utgiva sex riksdaler silvermynt i månaden, räknat från barnets födelse till dess hon uppnått 15 års ålder. Även som att med 5 riksdaler silvermynt ersätta Anderson för henne i målet havda kostander, skolande även underrätta Katarina församling om dessa utslag i vad angår ovan nämnda barn förklarande för äkta. In fidem U Luthander Catharina fick alltså mer pengar än hon begärt i underhåll för barnet och dessutom slapp den lilla flickan bli noterad som så kallad oäkta barn i kyrkboken. Man valde alltså att betrakta Fredrika som ett så kallat trolovningsbarn vilket gav henne betydligt bättre förutsättningar än om hon hade varit ett utomäktenskapligt barn. Kerstin Scherman har slagits av hur hennes mormors mor Catharina klarade situationen trots att hon varken pengar eller social ställning. Kanske var det så att hon fick hjälp av den adliga familj hon tjänade hos. - Jag tycker hon var väldigt handlingskraftig och stark. Vilken moral hon hade. Jag beundrar henne och tänker på vad hon hade att kämpa emot. Och kanske var hon speciell om den adliga familjen hjälpte henne, för de kunde ju inte ha hjälpt alla som behövde hjälp. Och hade inte hon fått hjälp hade väl min mormor Fredrika blivit piga.  Men det blev hon inte. Katarina lyckades lägga undan lite pengar så att Fredrika kunde studera och så småningom bli barnmorska. Och hemma hos Kerstin Scherman hänger ett porträtt av en ung Fredrika. - Det är taget 1864 när hon är fem år och hon är finklädd. När jag var liten trodde jag hon kom från en fin och rik släkt, men sen har jag förstått att man lånade kläder på ateljén.   Catharina kom att flytta till samma hyreshus som dottern Fredrika. Men hur gick det då för fadern, Fredrik Ekwall? Jo, i alla husförhörlängder följer den lilla noteringen med att han är bunden av äktenskapslöfte till Katarina. Han fick alltså inte gifta om sig med någon annan under hela sitt liv. - Under hela sitt liv står det, men han levde ned en annan kvinna och fick flera barn med henne. Men ingen har pratat om det här i släkten, säger Kerstin Scherman. Och kanske är det så att just den här typen av familjeberättelser har blivit nedtystade och inte förts vidare i kommande generationer. Det är inte förrän släktforskare, som Kerstin Scherman börjar leta i arkiven som kan man förstå hela sammanhanget. FattigsakförareNär Catharina gick till tings var det ingen självklarhet att få juridisk hjälp om man inte kunde betala för sig. Långt senare, 1919 kom en ny lag som sa att rättegångar ska ske på statens bekostnad. Det skulle alltså inte vara ekonomin som avgjorde om man kunde få sin sak prövad i domstol eller ej. Men åtminstone i Malmö och Göteborg fanns det redan från slutet av 1800-talet vissa möjligheter att få hjälp av jurister, även om man var fattig. Dom kallades för Fattigsakförare och var anställda av staden. De hanterade allt från enklare ärenden som till exempel tvister om hyran mellan fastighetsägare och hyresgäst till svårare fall som misshandel och faderskapsmål. På stadsarkivet i Göteborg finns Fattigsakförarnas dokument bevarade, och här finns också protokoll från stadsfullmäktigesmöten som visar hur diskussionerna gick när förslaget om att införa fattigsakförare kom upp. Lasse Olsson som är arkivarie på stadsarkivet visar hur frågan om att införa fattigsakförare väcktes. Den 5 september 1872 togs frågan upp i stadsfullmäktige av SA Hedlund, som var chefredaktör för Göteborgs Handels och sjöfartstidning. Vid den här tiden, innan det fanns ett modernt partiväsende och en representativ demokrati, satt stadens rikaste och mest inflytelserika män i stadsfullmäktige. SA Hedlund var en av dem och han argumenterade så här: Det är icke nödigt att inför en samling män, med den erfarenhet i praktiska ting som Göteborgs stadsfullmäktige, utveckla vikten och värdet av sakkunniga och redbara rättegångsbiträden; det lär vara ganska få affärsmän, som inte vid inträffande rättegång därom försäkra sig i känslan av medvetenhet av att målets utgång kan vara därpå i hög grad beroende. Samma behov gäller ock för de mindre bemedlade, och i ännu högre grad, då deras förmåga att själva föra sin talan måste anses vara i allmänhet mindre än de bemedlades. Men nu utsättas de lätteligen för faran att antingen sakna allt biträde, eller falla i dåliga sakförares händer, vilka försämra deras sak och ådraga dem kostnader, vilka kunna vara rent av ödeläggande. Mången ärlig medborgares rätt kan härmed bliva på ett upprörande sätt förspilld. Med anledning härav får jag vördsamt föreslå att herr stadsfullmäktige måtte, till en början för nästkommande år, anvisa ett anslag av 1500 a 2,00 riksdaler riksmynt såsom arvode för nämnde år åt en fattigsakförare för Göteborgs stad. 5 september 1872 S A Hedlund - Han skriver ganska tydligt, han vill uppenbarligen att det ska vara ett enkelt och rakt språk, kommenterar Lasse Olsson. Lasse tar fram en annan sida i protokollet, där en annan person argumenterar emot förslaget. - Titta här, det är en enda lång mening på 30-40 rader. Det är nästan omöjligt att förstå vad han vill. Men han är emot i alla fall, han skriver en reservation. Sven Adolf Hedlund, SA, som han brukade kallas, var alltså en radikal person i det offentliga samtalet i slutet av 1800-talet. Han satt i riksdagen, under några perioder, både första och andra kammaren, och där, liksom i stadsfullmäktige i Göteborg kom han med många förslag som skulle göra livet lättare för människor utan pengar och ställning. Idén om fattigsakförare är faktiskt ett av de förslag från honom som fått minst uppmärksamhet. Han fick förstås mothugg, men ofta fick han, precis som den här gången, igenom sina förslag. Kanske spelade det en viss roll att han kunde berätta för stadsfullmäktige i Göteborg att de inte behövde bekymra sig om ekonomin det första året. -SA Hedlund hade ordnat pengar för anställning av en fattigsakförare under ett år, 2 500 riksdaler från en "anonym givare" som det står, berättar Lasse Olsson. Man skulle ju kunna tänka sig att det var Hedlund själv som var den anonyme donatorn, och som garanterade att fattigsakförarens lön det första året, men senare stod det klart att det var en annan frisinnad man i staden, en målarmästare som ofta donerade pengar till välgörande ändamål, som låg bakom gåvan. Om det nu var det faktum att det fanns pengar, eller om det var Hedlunds argumentation är svårt att säga, men när man läser vidare i protokollen från Stadsfullmäktige från kan man se hur vindarna vänder till Hedlunds fördel. - Han som var emot, han ändrade sig helt enkelt, säger Lasse Olsson. Den 2 januari 1873 beslöt göteborgs styrande män, med 32 röster mot sexton, att anställa en fattigsakförare, som över sig fick en styrelse som kallades förlikningsnämnden. 12 personer sökte tjänsten och den förste att få jobbet hette Otto Forssell. I hans arbetsbeskrivning står att han ska föra diarium och ta emot sökande varje dag mellan klockan 8 till 9. Stadens tidningar ska annonsera om öppettiderna. I förlikningsnämndens arkiv finns listor över alla ärenden som fattigsakföraren har tagit sig an under året. November månad 1876. Sjömannen Sjöberg rådfrågade sig angående en sjömansbok Arbetaren Efraim Svensson rådfrågade sig angående ett lösöresköp Ogifta Amanda Nilsson rådfrågade sig angående ett hyreskontrakt Arbetaren Emanuel hansson rådfrågade sig angående ett testamente Ogifta Maja-Lisa Persson rådfrågade sig angående fattigunderstöd Hustrun Malvina Bergman rådfrågade sig ett arsskifte Änkemannen Magnus Strömberg fick en ansökan uppsatt Ogifta Tulda Carlgren rådfrågade sig angående ett testamente Arbetaren Vilhelm Hamberg rådfrågade sig angående en fordran Sjömannen Georg Millgren rådfrågade sig angående hemförskaffning.  Många ärenden handlar alltså om att få hjälp med att upprätta juridiskt bindande papper. Men man vill också ha hjälp med familjefrågor som att skilja sig eller bryta en trolovning eller det kanske allra vanligaste - kvinnor som vill att fäderna till deras utomäktenskapliga barn ska bidra till försörjningen, de vill ha det som i dokumenten kallas barnaföda. Det kommer förstås också fall där det gått mer handgripligt till och där det handlar om till exempel misshandel och missfirmelse, dvs förtal. De allra flesta fallen görs upp i godo - och det var också den uttryckliga önskan som SA Hedlund hade haft när han först väckte förslaget. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman, Malin Avenius och Patrik Paulsson Sänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried. Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande. Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou. programmet sändes första gången 2 mars 2016. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Öppna" av Stein Mehren Översättning: Christer Eriksson Uppläsning: Richard Turpin Diktsamling: "Vägar till en bild" Förlag: Rabén & Sjögren, 1981 Musik Pietro Mascagni: Intermezzo ur operan Cavalleria rusticana Exekutör Oslo filharmoniska orkester, Mariss Jansons, dirigent Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Allt hårdare krav ställs på skogen. Den ska helst vara orörd och bevara biologisk mångfald. Samtidigt ska råvara levereras till en växande befolkning. Nu försöker forskare lösa den svåra ekvationen. Här i SLU:s tillväxtpark i ASA i Småland ska skogsforskare göra allt för att skogen ska växa snabbare. Målet är att öka tillväxten med 50 procent. Något liknande har aldrig tidigare genomförts. Det rör sig om ett storskaligt experiment på landskapsnivå med gödsling, främmande trädslag och förädlade träd. Forskare ska samtidigt kontrollera hur miljön reagerar. I programmet medverkar parkchef Martin Ahlström, SLU, Patrik Vestin, Naturgeografen vid Lunds universitet, Therese Johanson, institutionen på SLU för vilt, fisk och miljö i Umeå, Johan Berg, professor vid Linnéuniversitet i Växjö och Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU i Umeå. Thomas Lindberg vet@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Idag delas Guldbaggarna ut och vi har träffat regissören Peter Modestij som gjort nominerade kortfilmen 6A. Och så kommer Roger Wilson till studion och förhandstippar vilka som blir kvällens vinnare. Den ryske författaren Andrej Platonov har hamnat lite i skuggan av sina mer namnkunniga kollegor Gogol, Dostojevskij och Tolstoj, men förtjänar även han en pokalplats i litteraturhistorien. Göran Sommardal och Inga-Lina Lindqvist har läst hans roman "Tjevengur" och kommer till P1 Kultur och förklarar varför. Romanen skrevs 1926-1929 men kom ut först 1972 i Paris. Nu kommer den i svensk översättning av Kajsa Öberg Lindsten.  Dagens OBS-essä handlar om Norman Ohlers bok "Droger i tredje riket - det dopade blixtkriget" i översättning av Henrik Lindberg. Det är författaren och biologen Fredrik Sjöberg som läst den. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Nina Asarnoj Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför? Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst? Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger? Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling? Vad är egentligen en huggsexa? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Det var rekordförsäljning av personbilar förra året, men runt hörnet kan det vänta stora förändringar för bilindustrin. Dieseln blir allt mindre populär, samtidigt som Donald Trump hotar med tullar. Gäster Fredrik Sidahl, VD för Fordonskomponentgruppen, underleverantörernas egen branschorganisation, och Jonas Fröberg, journalist på Svenska Dagbladet. Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hur går det för vänsterpolitiken i Frankrike? Kommer vi bli 200 år i framtiden? Och hur mycket Luther är Louise? Vänsterns primärval i FrankrikeI går avgjordes första omgången av vänsterns primärval i Frankrike. Nytänkaren Benoit Haumon och traditionalisten Manuel Valls gick vidare till den avgörande omgången nu på söndag. Vem av dem har störst chans att ena landets mycket splittrade vänster och hur ser de på Frankrikes roll i världen? Johannes Heuman, historiker vid Uppsala universitet och École praqtique i Paris, medverkar i dagens program. Kommer vi bli 200 år i framtiden?  att det finns framtidsanalytiker som inte skulle bli förvånade om vi i framtiden kan bli 200 år och idag ska vi reda ut om det verkligen stämmer. Louise är skeptisk! Marie Öhman, professor i molekylär cellbiologi, kommer till studion och reder ut hur gamla vi egentligen kan bli. Hur mycket Luther är Louise?I år är det ju 500 år sen Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkan i Wittenberg. Och som en del i firandet av reformationens födelse har Svenska kyrkan gjort ett frågeformulär där man kan ta reda på hur mycket Luther man är. Jag fick två poäng av tio möjliga. Vilka slutsatser ska hon dra av det? Charlotte Frycklund, präst, gör sin analys av Louise resultat.  Epost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Biografföretaget AMC Theatres förvärvar Nordic Cinema Group, där SF Bio ingår, nya turer i Aftonbladet - debatten, nya kryptering testas i fält

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Oro i Malmö efter mordet på en 16-årig pojke. Misstänkta våldtäkten på facebook. Turbulens i Gambia. USA mediakriget fortsätter. Inför Guldbaggegalan

Mordet på en 16-årig pojke i Malmö har väckt stor uppmärksamhet och även oro bland tonåringar och deras föräldrar i staden.

I helgen lämnade så slutligen Gambias starke man och tidigare president Yahya Jammeh landet, efter en långdragem process och påtryckningar fån grannländerna.

Den misstänkta gruppvåldtäkten i Uppsala i helgen sändes direkt på nätet. Det var i en Facebookgrupp med tusentals medlemmar där livefilmen på övergreppet publicerades. Flera som såg filmen larmade polisen, som grep tre unga män som är misstänkta för brottet. Hör Ängla Eklund, Institutet för Juridik och Internet, Karin Andersson, krönikör UNT, frilansjournalist och bloggare och Olof Risberg, psykolog pojkmottagningen. Enligt Risberg förstår inte ungdomarna hur allvarlig den här situationen är. Ängla Eklund menar har svensk lagstiftning mycket kvar vad gäller både filmandet och spridningen av denna typ av övergrepp. Hon menar också att de som ser filmade övergrepp har ett ansvar. "Man har ett ansvar och en skyldighet att avbryta eller avslöja pågående brottslighet när det gäller brott som våldtäkt och grov våldtäkt."

Det pågår en konferens om trygghetsfrågor där representanter från de södra stadsdelarna, som varit särskilt utsatta för våld och brottslighet det senaste året, möter företrädare för kommunledningen och polisen bland annat. I och med mordet på 16-årige Ahmed Obaid för knappt två veckor sedan var det något nytt som hände här i Malmö. Många av dom som bor och lever i de mest brottsutsatta delarna av staden samlade sig, gick ut på gatorna med budskapet: Nu är det nog! Frågan är om detta kan bli en vändpunkt för Malmö där polis och politiker får bättre möjligheter att göra något åt problemen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Oro i Malmö efter mordet på en 16-årig pojke. Misstänkta våldtäkten på facebook. Turbulens i Gambia. USA mediakriget fortsätter. Inför Guldbaggegalan

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Författaren Paulo Coelho gör gemensam sak med över hundra libyska intellektuella, afghanska Zohra, med endast kvinnliga musiker ,får Freemuse award, storaffär inom nordiska biobranschen Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag delas Guldbaggarna ut och vi har träffat regissören Peter Modestij som gjort nominerade kortfilmen 6A. Och så kommer Roger Wilson till studion och förhandstippar vilka som blir kvällens vinnare. Den ryske författaren Andrej Platonov har hamnat lite i skuggan av sina mer namnkunniga kollegor Gogol, Dostojevskij och Tolstoj, men förtjänar även han en pokalplats i litteraturhistorien. Göran Sommardal och Inga-Lina Lindqvist har läst hans roman "Tjevengur" och kommer till P1 Kultur och förklarar varför. Romanen skrevs 1926-1929 men kom ut först 1972 i Paris. Nu kommer den i svensk översättning av Kajsa Öberg Lindsten.  Dagens OBS-essä handlar om Norman Ohlers bok "Droger i tredje riket - det dopade blixtkriget" i översättning av Henrik Lindberg. Det är författaren och biologen Fredrik Sjöberg som läst den. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Nina Asarnoj Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Melinda Kinnaman blev känd som 13-åring som pojkflickan Saga i Lasse Hallströms film Mitt liv som hund. Sedan mitten av 90-talet är hon skådespelare på scen, film och tv, med Dramaten som bas. Melinda Kinnaman är född 1971 i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm i början av 90-talet. Hon har sedan hon slutade sin utbildning arbetat på Dramaten, där hon gjort en lång rad roller. När programmet spelades in våren 2016 var hon aktuell i  Terje Vesaas Fåglarna (i regi av Ole Anders Tandberg) och i  monologen Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, baserad på Ann Heberleins bok. Men hon har också, för att nämna några roller, spelat Julia - i Romeo och Julia, Ifigenia i Euripides drama Ifigenia i Aulis, hon har arbetat med regissörer som Christian Tomner och Mats Ek och hon var med i Lars Noréns Personkrets.  Men Melinda Kinnaman har också gjort stora roller på tv och film - allra först i Lasse Hallströms Mitt liv som hund, när hon bara var 13 år. Hon har också huvudrollen TV4:s dramasatsning Modus. Som sitt klipp från dramaarkivet i P1 valde Melinda Kinnaman Spöksonaten av August Strindberg i regi av Per Verner-Carlsson. Föreställningen finns att lyssna på i sin helhet här nedan. Från i morse.

Underhållning, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En tyst marsch över minerade fält, en morfar som vinkar av, vuxna som visar rädsla och en barndoms som tar slut. Hör lyssnarnas flykberättelser lästa av bl a Rikspolischefen, BO och Hédi Fried. Efter den uppmärksammade dokumentären Min flykt om Sîlan Diljens flykt från Kurdistan till Sverige som 4-åring bad vi lyssnarna om deras egna flyktberättelser. Flera hundra unika historier strömmade in och den 25 februari arrangerade Sveriges Radio tillsammans med Dramaten en läsning med personer som har insikt och inflytande. Kvällen leddes av Alexandra Pascalidou. programmet sändes första gången 2 mars 2016. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Allt hårdare krav ställs på skogen. Den ska helst vara orörd och bevara biologisk mångfald. Samtidigt ska råvara levereras till en växande befolkning. Nu försöker forskare lösa den svåra ekvationen. Här i SLU:s tillväxtpark i ASA i Småland ska skogsforskare göra allt för att skogen ska växa snabbare. Målet är att öka tillväxten med 50 procent. Något liknande har aldrig tidigare genomförts. Det rör sig om ett storskaligt experiment på landskapsnivå med gödsling, främmande trädslag och förädlade träd. Forskare ska samtidigt kontrollera hur miljön reagerar. I programmet medverkar parkchef Martin Ahlström, SLU, Patrik Vestin, Naturgeografen vid Lunds universitet, Therese Johanson, institutionen på SLU för vilt, fisk och miljö i Umeå, Johan Berg, professor vid Linnéuniversitet i Växjö och Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU i Umeå. Thomas Lindberg vet@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Under det gångna året har inte mindre än två svenska medborgare suttit som politiska fångar i Kina. Den ene av dem har utvisats, medan den andre sitter kvar i kinesiskt polisförvar, hittills utan rättegång. Trots att kinesiska myndigheter för en hård kamp mot oppositionella och oliktänkande, fortsätter kinesiska aktivister och advokater att arbeta för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det finns två samtida trender i det kinesiska samhället; hårdnande kontroll och större mångfald. Sveriges Radios Kinnakorrespondent Hanna Sahlberg har mött en rad personer som kämpar mot orättvisor. Hör Qiu Bai som stämmer utbildningsmyndigheten för diskriminerande kurslitteratur, Wei Tingting som hamnde i polishäkte medan hon planerade en informationskampanj i kollektivtrafiken mot kvinnomisshandel. Advokaten Yu Wensheng utsattes för tortyr av polisen i förhör som inte ens finns dokumenterade. Han och advokaterna Li Fangping och Zhang Keke berättar om hur de fortsätter att försvara mänskliga rättigheter i domstol. Aktivisterna och advokaterna säger att de känner den hårdnande pressen från kinesiska myndigheter - men ingen av dem är beredd att ge upp sin kamp. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Vi var många som undrade hur det kom sig att vi var så snabba med att peka ut just den här familjen. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Donald Trumps utnämning av Rex Tillerson som utrikesminister, och hans presschef Sean Spicer mötte medierna ensam för första gången. USA-korrespondenten Agneta Furvik rapporterar direkt från New York Under måndagen beslutade president Trump att lämna frihandelsavtalet TPP, han undertecknade en order om begränsningar i finansiering av utländska organisationer som stödjer abort. Trump åt frukost med företagsledare inom tillverkningsindustrin, lyssnade till en underrättelsebriefing, mötte fackföreningsledare, höll mottagning för högt uppsatta kongressledamöter och träffade talmannen Paul Ryan. Dessutom skrev han under så kallade exekutiva order, en typ av beslut som en president kan fatta, flera med fokus på att omintetgöra företrädaren Barack Obamas politik. Hör detaljerna i kvällens sändning!

Aktualiteter

Författaren Paulo Coelho gör gemensam sak med över hundra libyska intellektuella, afghanska Zohra, med endast kvinnliga musiker ,får Freemuse award, storaffär inom nordiska biobranschen Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Donald Trumps utnämning av Rex Tillerson som utrikesminister, och hans presschef Sean Spicer mötte medierna ensam för första gången. USA-korrespondenten Agneta Furvik rapporterar direkt från New York Under måndagen beslutade president Trump att lämna frihandelsavtalet TPP, han undertecknade en order om begränsningar i finansiering av utländska organisationer som stödjer abort. Trump åt frukost med företagsledare inom tillverkningsindustrin, lyssnade till en underrättelsebriefing, mötte fackföreningsledare, höll mottagning för högt uppsatta kongressledamöter och träffade talmannen Paul Ryan. Dessutom skrev han under så kallade exekutiva order, en typ av beslut som en president kan fatta, flera med fokus på att omintetgöra företrädaren Barack Obamas politik. Hör detaljerna i kvällens sändning!

Aktualiteter

Översättning: Christer Eriksson Uppläsning: Richard Turpin Diktsamling: "Vägar till en bild" Förlag: Rabén & Sjögren, 1981 Musik Pietro Mascagni: Intermezzo ur operan Cavalleria rusticana Exekutör Oslo filharmoniska orkester, Mariss Jansons, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris