Nya vädrets offer. Del 6. Regn mitt i vintern / en tv-serie av Samuel Idivuoma & Mariela Idivuoma

Tal på samiska. Textad på svenska

Produktionsbolag: SVT

Möten med människor runt Arktis som lever i och av naturen - berättelser och vittnesmål om hur livet förändras när världen blir allt varmare, tv-serie i sex delar. Renskötsel i Dálbma sameby i Kiruna kommun. De allt mildare vintrarna och regn mitt i vintern gör att renarnas bete fryser till is och djuren svälter. På sommaren däremot blir det för varmt för renen som är specifikt anpassad till arktiskt klimat

Sápmi på film och TV: Serie med temat klimatförändringar. Scener från olika delar av serien visar när människor förflyttar sig i arktiskt klimat med olika färdmedel, exempelvis skoter, hundspann med mera. Reportern Samuel Idivuoma har själv sett klimatet förändras och enligt honom går förändringen fortast i Arktis. Idivuoma kastar fast miessi (nordsamiska) [renkalv] i gárdi (nordsamiska) [rengärde] under miessemearkun (nordsamiska) [kalvmärkning] på sommaren. Han berättar att han ska resa till Arktis för att besöka människor, vilka påverkas mycket av klimatförändringen. Idivuoma i arktiskt klimat hälsar på olika personer. Människor i olika miljöer och åldrar illusterar inslaget. Resumé av alla inslag i serien presenteras: personer vilka flyttar med ren, kalvmärkning, jakt med mera. Karta med platsen Dálbma (nordsamiska) markerat. Fjällvy vintertid, skogslandskap och personer, vilka kör snöskoter. Boazovázzit (nordsamiska) [renskötare] och reportern Idivuoma kör skoter i terrängen. Idivuoma är klädd med luhkka (nordsamiska) [oväderskrage] och riebannáhgahpir (nordsamiska) [rävskinnsmössa]. Han berättar att de befinner sig i Sápmi (nordsamiska) [Sameland], vilket även är hans land. Kvinna gör upp dolla (nordsamiska) [eld], hon bär kvinnomössa från nordsamiskt område. Idivuoma berättar att samer under århundraden har anpassat sig till kölden och klimatet i Sápmi. Eallu (nordsamiska) [renhjord] i gárdi. Idivuoma berättar att i Sápmi finns samerna och de lever i området i samklang med naturen och bohccut (nordsamiska) [renar]. Närbild på Girste Allas, Idivuoma berättar att han följer Allas i hennes arbete under ett år. Allas bär nordsamisk kvinnomössa. Allas kör snöskoter i terrängen och korsar johka (nordsamiska) [bäck]. Idivuoma berättar att man kan se att naturen i Sápmi förändras snabbt. Han förklarar att livsstilen för Allas och andra boazovázzit är hotat. Idivuoma fjällvandrar, han berättar att det är kända områden för honom. Han är på väg till Lairevággi (nordsamiska) [Lerdalen] i Norge där han ska träffa Allas. Idivuoma kikar över området. Allas kör ATW i terrängen fram till en nybyggd renskötarbostad, beana (nordsamiska) [hund] springer bredvid. Allas berättar att hon är 24 år och lever sitt drömliv. Allas och Idivuoma samtalar inne i renskötarbostaden. Allas frågar Idivuoma vad han tycker om platsen, varpå han svarar att det är fint, finare än namnet antyder. Allas och Idivuoma samtalar om kommande miessemearkun. Vy över byggnader och bohccut som betar fritt på fjället. Idivuoma berättar att bohccut är väl anpassade för att klara kyla, men värme är ett problem för bohccut. Sommartid söker sig bohccut upp på snöfläckar för att få svalka och lindring från insekter. Idivuoma förklarar att det alltid har varit värme under perioder av sommaren tidigare, men att nu är det värre. Idivuoma samtalar med Per-Olof Allas, Allas far, som bekräftar det Idivuoma berättar och tillägger att höjderna utgör ett dåligt betesområde. Eftersom bohccut söker sig till höjder vid värme blir det ett problem. Boazovázzit samlas och planerar samlingen av eallu till miessemearkun. Idivuoma nämner att Allas tillhör Dálbma sameby, vilka nu ska märka sina miesit (nordsamiska) [renkalvar] nattetid. Arbetet med att samla eallu tar inte lång tid eftersom sommarbetesmarkerna inte är så stora, konstaterar P-O Allas. Renarna är på fjället Noaidun (nordsamiska), berättar P-O Allas för Idivuoma och visar markerna. Boazovázzit ger sig av. Lanskapsvyer, vy över lägret vid gárdi med eallu. Människor samlade utanför gárdi. Enligt Allas är sommaren den roligaste tiden då man märker miesit, och summerar hur våren och vintern varit för eallu. Allas uttrycker även att det är roligt när hela släkten och medlemmarna i samebyn är samlade. Allas och de andra förbereder sig för att påbörja miessemearkun. Idivuoma provar suohpan (nordsamiska) [lasso] för att kunna hjälpa Allas att kasta fast miesit. Idivuoma förklarar att miesit märks på nätterna för att det är svalare då, likaså möjliggör de ljusa sommarnätterna i norr arbetet. Vidare berättar Idivuoma att miesit kan dö om det är för varmt när eallu är i gárdi. Eallu rör sig i gárdi, människor går efter och kastar suohpan på miesit för att kunna märka dessa. Álddut (nordsamiska) [vajor] och miesit ruvget (nordsamiska) [grymtar] för att hitta varandra i gárdi. Idivuoma berättar varför miessemearkun är så viktig för Allas och andra. De miesit vilka märks nu är de miesit vilka Allas och andra boazovázzit ska leva av i framtiden. Allas kastar fast och märker hennes fars miessi (nordsamiska) [renkalv]. Allas och Idivuoma förklarar hur man kan veta vem ägaren till varje miessi är. Allas och övriga familjen fortsätter kasta fast och märka miesit. Allas berättar att hennes märke innehåller snitten nahppa och vajastat. Arbetet med att kasta fast och märka miesit fortsatter. Idivuoma säger att det blir problem då värmen stiger under natten. Miesit blir fort trötta av värmen och orkar inte följa áldu (nordsamiska) [vaja], och när man inte vet vem ägaren är kan man inte märka miesit, förklarar Idivuoma. Scener från arbetet ackompanjeras av dramatisk musik. Idivuoma berättar att det hela slutar med att eallu släpps ut från gárdi, trots att alla familjer inte har märkt alla sina miesit, men hälsan hos bohccut går före. Idivuoma förklarar att om de hade fortsatt arbetet hade det kunna orsaka att några miesit hade dött, vilket inneburit stora ekonomiska förluster för Allas och alla andra. Eallu på fjället sommartid. Allas berättar att även om varma somrar är ett problem, så är det ändå de sämre vintrarna hon är mest rädd för. Snöbeklädda träd vintertid. Allas sopar av snön från snöskotern. Idivuoma berättar att familjen nu befinner sig i Báktevárri (nordsamiska) på dálveguohtoneanan (nordsamiska) [vinterbetesland] i Sverige, cirka 15 mil från geasseguohtoneanan (nordsamiska) [sommarbetesland]. Vidare berättar Idivuoma att man flyttar till dálveguohtoneanan för att det där finns bättre guohtun (nordsamiska) [bete] vintertid. Allas, P-O Allas och en annan man ordnar med översnöade skotrar. Allas berättar att de ska se till eallu som har spridit sig i skogen, de ska även studera guohtuma (nordsamiska) [bete pl.]. Snöskotrar kör i djupsnö, beana (nordsamiska) [hund] springer bakom. När de stannar gräver en av männen i snön för att se guohtuma, Allas frågar varför bohccut inte betar på platsen. Mannen svarar att det är på grund av den djupa snömängden som de inte betar. Mannen berättar att även om betet är bra, så klarar inte bohccut att lukta var det finns guohtun. Idivuoma berättar att det har kommit stora mängder snö detta år och det finns en rädsla att eallu kommer att svälta ihjäl. Vidare berättar Idivuoma att när det är mycket snö är det vanligt att man tillåter eallu att sprida sig, så att den får en chans att beta på en större yta, vilket är det enda sättet att rädda eallu under liknande förhållanden. Idivuoma konstaterar att de ser skockar av bohccut här och där, de går från träd till träd. Allas förklarar att bohccut betar lahppu (nordsamiska) [hänglav] och slutar gräva efter jeagil (nordsamiska) [renlav] när det är mycket snö. Sällskapet fortsätter köra i djup snö, de kör upp på trädtrave och spanar på bohccut. Idivuoma frågar P-O Allas om han ser någon skillnad på betesförhållandena nu och när han började arbeta som boazovázzi (nordsamiska) [renskötare]. P-O Allas berättar att han har sett skillnad för länge sedan och när han var ung var klimatet inget man funderade över. Idivuoma ser på TV-inslag där temat svält bland bohccut behandlas. Han berättar att flera boazovázzit matar sina renar för att undvika massdöd. Personer utfordrar bohccut med ensilage och renfoder. Men Idivuoma konstaterar att utfordring inte alltid fungerar så bra. Forskare berättar att utfordring av ren istället leder till ekonomisk katastrof då foder för en renhjord under en vinter kan kosta 600 000 – 700 000 kr. Idivuoma spår att rensköteln ser ut att gå en mörk framtid till mötes och han tycker att det är tungt då boazodoallu ligger honom varmt om hjärtat. Idivuoma: ”Har vi samer fastnat i en näring som är dödsdömd i det nya vädret?” TV-inslag visar renskötselarbete i regn vintertid och renskötarna i inslaget berättar att de inte vet vad de ska göra då det är ett nytt fenomen för dem. P-O Allas konstaterar att det nu för tiden nästan alltid är dåligt guohtun någonstans och tillfällena med dåligt guohtun har ökat. Allas kör snöskoter i skogen. Idivuoma berättar att vintern blev som Allas och P-O Allas spådde i förväg. P-O Allas berättar att det har varit mycket snö och att bohccut då har vandrat vida omkring för att söka föda. Det leder till att eallu är utspridd över stora områden, men ska nu samlas in för att föras mot geasseguohtoneanan. P-O Allas berättar att hopsamlandet är viktigt, om man tapper eallu åt fel håll får man aldrig tillbaka eallu. Bohccut strövar fritt i skogen. Sällskapet driver corraga (nordsamiska) [mindre renflock] genom skogen och över myrar. Idivuoma berättar att familjen Allas siida (nordsamiska) [vintergrupp] har cirka 2000 bohccut och det tar flera veckor att flytta upp med dessa till fjällen. Allas och P-O Allas befinner sig på en höjd och kikar på fritt strövande bohccut. Det är vår, och álddut (nordsamiska) [vajor] börjar snart njoalut miesit (nordsamiska) [föda kalvar]. Scen när ruksesmiesse (nordsamiska) [nyfödd kalv] tar sina första stapplande steg. Allas tycker att det var glädjande att se när ruksesmiesse föds. P-O Allas berättar att det är mitten av maj och konstaterar att kalvningen pågår för fullt. Scener när álddut och ruksesmiesit (nordsamiska) [nyfödda kalvar] vilar, musik ackompanjerar scenerna. Allas och P-O Allas kikar när bohccut vandrar och álddut med ruksesmiesit. P-O Allas konstaterar att det är trevligt att se når álddut guoddit (nordsamiska) [kalvar] och han gillar när det är tillräckligt med bievllat (nordsamiska) [barfläckar], så att ruksesmiesit (nordsamiska) [nyfödda kalvar] ska överleva. Allas gör upp dolla utomhus. Allas berättar att hon redan som liten bestämde att hon skulle bli boazovázzi (nordsamiska) [renskötare]. Vidare berättar hon att arbetet som boazovázzi är en livsstil och för henne är det livet att leva med boazudoallu (nordsamiska) [renskötsel]. Allas konstaterar att hon har det liv hon önskar och älskar, hon känner sig hemma där hennes bohccut är. Eallu sommartid föses framåt av motorcrosscyklar i mierká (nordsamiska) [dimma] mot gárdi, bohccut ruvgget (nordsamiska) [grymtar]. Vuxna och barn går i gárdi och kastar fast miesit, som sedan märks. Idivuoma kastar fast miessi åt Girste och frågar hur många miesit till han behöver kasta fast innan han räknas som en bra dräng. Girste säger att Idivuoma måste kasta fast några fler miesit. När Girste märker miessi kommenterar Idivuoma att hon är en duktig boazudoallonisu (nordsamiska) [renskötarkvinna] och han ser att Girste märker många miesit. Idivuoma konstaterar att vädret under miessemearkun är svalt och går bra i år. Idivuoma berättar att han nu har följt Girste under ett år. Girste berättar att hon hoppas kunna fortsätta arbeta inom boazodoallu (nordsamiska) [renskötseln] då det är hennes liv. Samtidigt uttrycker Girste en oro för hur klimatet och guohtuma kommer att vara i framtiden. Idivuoma sitter i fjällsluttning och berättar att hans resa runt områden i Arktis nu är slut. Han konstaterar att klimatförändringen är en utmaning, kanske en av de största någonsin. Han undrar hur det går i framtiden och menar att vi själva är ansvariga över utvecklingen. Programmet avslutas med scener från alla olika avsnitt i serien. Olika personer från olika platser kring Arktis uttalar sig om klimatet idag och framtidsutsikterna. (Ájtte 2023)

Produktion: Sverige

samiskt språk

28 min.