SR, P1 2017-11-27

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När Salomon var ung sattes han i fängelse dömd för renstöld. Men han var oskyldig och fick upprättelse när den verklige tjuven blev frälst och erkände. Om detta vittnar utförliga domstolsprotokoll. Vändpunkter Välkommen till en ny säsong av Släktband. Under tio veckor kommer vi att berätta om människor som levt i gångna tider och som på ett eller annat sätt ändrat riktning i livet. Vi kommer att få höra om den unga kvinnan som rymde från sitt dödsstraff, om emigranten som efter många år skulle få komma hem för att träffa sin barn men som föll död ner när han satte sin fot på svensk mark. En del berättelser är dramatiska och andra mer lågmälda som den om kvinnan vars liv i Sverige slogs i spillror men som räddades av en okonventionell präst. Alla har de varit med om stora vändpunkter i sina liv. Precis som Salomon Ståhlnacke, eller Monka som han kallades på sitt finska modersmål. Som 18-åring blev han oskyldigt dömd för att ha skjutit en ren och fick ett långt fängelsestraff. Men många år senare steg den verklige tjuven fram och Monka fick ett skadestånd som gjorde honom rikare än någon annan längs Kalixälven. Hans barnbarnsbarn Margareta Sarri har lagt fram dokument och bilder på vardagsrumsbordet i Säter och en av bilderna visar en bister och sammanbiten ung man. Salomons revansch Margareta Sarris mormors far, Salomon Ståhlnacke, var en man som det talades mycket om i Norrbotten, också långt efter det att han själv var borta. Monka husrivaren fick han heta, när han blivit rik och  utan prut forslade ner ett hus som var satt i pant för en innestående skuld. Men historien om Salomon börjar när han själv lever i yttersta fattigdom i Svappavaara. Båda hans föräldrar dör 1881, när Salomon är 18 år. Historien om hans mors död är gruvlig. - Det berättas att en järv var ute i trakten och dödade renar, och Salomons mor gav sig iväg på kälken i hopp om att finna några nyslagna renar, berättar Margareta Sarri. Men modern kom inte hem, en snöstorm bröt ut, och när man senare hittade henne var hon död. - I berättelserna säger man att hennes huvud var avbitet, men det kanske bara är en skröna, för jag har inte funnit något som bevisar att det skulle vara sant, funderar Margareta Sarri. Strax efter moderns död anklagades Salomon för att ha stulit en ren. Han bedyrade att han var oskyldig, men ett vittne intygade att det var Salomon som var tjuven, och han hamnade i stadsfängelset i Haparanda. - Han kallade fängelset för "skolan", det kanske var för att han fick lära sig svenska där. Med mammans ruggiga död bakom sig, och det egna fängelsestraffet på ett och ett halvt år för den påstådda ren-stölden avklarat, kom så Salomon ut i friheten i oktober 1883. Han ville inte fara hem till Svappavaara igen utan flyttade hem till sin äldste bror Johan Ståhlnacke. Och det var där han träffade sin Johanna. Hon hade flyttat med när hennes mamma gifte sig med Salomons mycket äldre storebror Johan. Salomon och Johanna var nästan jämngamla och med tiden uppstod tycke. De ville göra allting ordentligt och sökte upp prästen för att få gifta sig, men stötte på hårt motstånd.  Det kunde ju vara så, resonerade prästen, att Salomons storebror i själva verket var far till Johanna. Och det kunde han inte leva med. Nej Salomon och Johanna får inte gifta sig: - I kyrkboken står det inte vem som är pappa till Johanna, och prästen som skulle vigt Salomon och Johanna sa att det inte var uteslutet att Salomons bror var Johannas far, och därför fick de leva i "synd" och alla deras barn står antecknade som "oäkta". - Jag tror att det där var en enorm förödmjukelse, säger Margareta Sarri, och fortsätter: - Kyrkans makt var ju så enorm, den var väl större än statens, tänker jag. Salomon å sin sisa blev rosenrasande, på både kyrkan och på laestadianerna, som fick många anhängare vid den här tiden. - Han brukade sätta öknamn på en massa saker, och laestadianerna kallade han för "långtarmssekten" för att han tyckte att de åt folk ur huset. Tillvaron för Johanna och Salomon, eller Monka som han brukade kallas är tuff. De bor i en liten stuga i väglöst land, och med jämna mellanrum föder Johanna barn. Men prästen fortsätter hårdnackat att vägra viga paret.  Men det ska komma en vändning. Tjugo år efter det att Salomon suttit av straffet för den påstådda ren-stölden dyker plötsligt länsman upp på gården. Han berättar att man nu vet att Salomon blev oskyldigt dömd den där gången. Den verkligen tjuven har bekänt att det i själva verket var han som stal renen. - Han som stulit renen hade blivit frälst, han har fått dåligt samvete och gått till polisen och berättat hur det förhöll sig. Så Salomon blev rentvådd, och dessutom skulle han få skadestånd för sin tid i fängelset. Författaren Sara Ranta Rönnlund skrev ner minnen och berättelser från Lappland, och i en bok har hon återgett Salomons egen beskrivning av händelsen: En söndag, när jag som vanligt hade varit ute i skogen och kom hem för att som alla ödemarkens slavar vila mig, fick jag veta att dom var ute efter mig igen. Oskyldig var jag förra gången, och jag vet att jag inte heller nu har stulit ens en lus som tillhör någon annan. Sådana fanns det annars gott om på den tiden. Nå, jag sökte mig genast fram till mässingsknapparna och frågade dem vad de ville mig nu igen. En länsman från Vittangi tog fram ett papper, ett brev skrivet av fyra män i byn. I brevet hade de talat om hur det verkligen gick till förra gången, den gången jag dömdes till skolan i Härnösand. Med egen hand hade de skrivit under på att huvudvittnet, bondsonen som vittnade om att jag var den skyldige, i själva verket själv sköt den vita renoxen och bar falskt vittnesbörd mot mig. Vad jag sade i rättegången hade ingen brytt sig om. Så småningom blev det rättegång och jag kallades dit. Det som ingen tidigare hade lyssnat till eller trott på fick jag nu berätta. Menedaren, ren-mördaren och sedermera predikanten fick fyra år i samma skola där jag varit, och också han lärde sig Gudsordet där. Själv fick jag ersättning för det år jag suttit oskyldigt dömd. Det var järnpengar, sade folk. Margareta Sarri vet inte hur mycket pengar Salomon faktiskt fick, men det måste varit en ansenlig summa, för han byggde sig nu ett stort hus. - Det var den största kåken som fanns i hela Kalix älvdal, det var ett riktigt skrytbygge, berättar hon. Därtill byggde han en jättestor lada och ett härbre där han öppnade handelsbod, den enda som fanns i hela övre älvdalen. - Från att ha varit en människa som haft det genomjäkligt under hela sin uppväxt så blir han en människa med makt, och jag tror inte att det var så bra för honom, för han blev en riktig hårding säger Sarri. - Revansch, tror jag att han ville utkräva, av Gud och hela världen. Den tidigare så fattiga och kuvade Monka köpte nu fastigheter i Kiruna och gjorde goda affärer som handelsman. Men han blev också en översittare. Det går många berättelser om honom, och en handlar om den vinterväg som gick från Paittasluspa och in mot Kiruna. Vägen var väldigt smal, och när Monka kom där med sin häst och vagn och fick möte så lär han ha ropat "Ur vägen fattiga!" - Det blev inte bara till lycka för honom med alla de där pengarna, funderar Margareta Sarri. Vid ett tillfälle plockade han ner ett timmerhus, stock för stock, när ägaren inte kunde betala sina skulder i handelsboden, det var efter det han kallades "Monka Husrivaren". - Och det berättas om hur han slängde ut en liten gumma från handelsboden för att han inte ville handla mer än lite russin. "Russinkunder vill jag inte ha!", lär han ha skrikit. Det pratades mycket om Salomon i trakten, men inom familjen var det tyst. Möjligen var det så att de skämdes lite för honom. - Det kanske var så att det var jobbigt att vara släkt med honom, säger Margareta Sarri, och fortsätter. - Sen var det ju också tvivelaktigheten om vem som var far till Johanna. Det måste ha varit en skam utan like, för oavsett vad som var sanningen så hade ju folk fri tolkningsrätt. Johanna och Salomon må ha fått det bra ekonomiskt, men de fick ändå aldrig gifta sig. Lag för oskyldigt dömde Som vi hörde fick han nåt som folk kallade för järnpengar för den tid han suttit oskyldigt dömd. Exakt hur mycket han fick i ersättning vet inte hans ättlingar, men vi vet att lagen som gav honom rätt till skadeståndet inte fanns när Salomon satt i fängelse utan tillkom tre år efter att han frigivits. Lag angående ersättning af allmänna medel åt oskyldigt häktade eller dömde, gifven Stockholms slott den 12 mars 1886 1§ Har någon blifvit såsom misstänkt för brott häktad, och varder åtal, som mot honom anställes, sedermera nedlagdt eller den tilltalade i målet frikänd, må för det hinder eller brist i hans näring, som han genom frihetens förlust lidit, ersättning af allmänna medel tilldelas honom, eller, i händelse af hans frånfälle, hans enka eller oförsörjda barn, der, på grund af hvad i rannsakningen förekommit, befinnes att det brott, för hvilket han tilltalats, icke blifvit begånget, eller att det föröfvats af annan än den tilltalade, eller att det eljest icke kan vara af honom begånget, samt i de två senare fallen anledning icke förefinnes att den tilltalade varit delaktig i brottet.  Ansökning om ersättning enligt denna lag ställes till Konungen och skall, för att komma under pröfning, infgifvas till Justitiedepartementet inom ett år. Trots att lagen är tydlig så har den inte lämnat många spår i arkiven. Det säger Claes Westling som är arkivarie på Landsarkivet i Vadstena och som har specialiserat sig på äldre domstolshandlingar. Vi bad honom söka efter exempel som liknade Salomons, men de var inte lätta att hitta. - Om man kollar runt i arkivent så är de svårt att hitta något liknande, säger Claes Westling som letat i handlingarna på Landsarkivet i Vadstena. - Materialet är kronologiskt och det finns inte ofta register. Om det skulle finnas register skulle det vara lättare att hitta och uttala sig om hur utvecklingen varit. Men som det är nu får man reta runt, gå igenom vad man själv hittat genom åren och fråga andra kollegor. - Det är rätt sällsynt med den här typen av ärenden tidigare, så det känns som den här lagen från 1880-talet är en nyhet, att man faktiskt kan få pengar för att man suttit frihetsberövad. Claes Westling har inte tidigare hört talas om "järnpengar" och har också tittat i Svenska akademins ordbok där ordet inte finns med. Claes Westling funderar om det förekommit regionalt eller lokalt. Och järnpengar kanske kommer från uttrycket att någon suttit i järnbojor.  Domstolshandlingar i arkiven - Långt fram i tiden var det Häradsrätter som var landsbygdens domstolar, och Rådhusrätter hette det i städerna. De fanns kvar ända till 1970 när Tingsrätterna kom. Och om ett ärende överklagades så gick det till Hovrätterna under lång tid, berättar Claes Westling. Hovrätterna kom till i början av 1600-talet och innan dess var det lite annan ordning. Men under den tid som de flesta av oss forskar är det Hovrätter. Nästa steg var Kungen, och där blir det så småningom Högsta Domstolen på 1780-talet. Men redan innan fanns det Nedre Justitierevisionen som var Högsta domstolens föregångare och som beredde ärendena åt Kungen. - Så Högsta domstolen fanns i praktiken redan tidigare. När det gäller Göta hovrätts arkiv som täcker hela Götaland så har det placerats här i Vadstena på Landsarkivet.  När det gäller Svea hovrätts arkiv så är det Riksarkivet i Stockholm som har de handlingarna. - Det är jättestora arkiv, Göta hovrätts arkiv är mellan fem och sex kilometer långt. - Det är inte så välkänt att alla domstolsprotokoll från hela området som hovrätterna täckte, skulle någon stackare sätta sig och skriva av när året var slut. Då gjordes en kopia och skickades in till Hovrätten för kontroll, vilket gör att det finns två exemplar av alla domstolsprotokoll. - De är inte exakt likadana därför att, för det mesta, har de komprimerat avskrifterna lite. Till exempel tar de inte med fall som inte lett till någon dom. Men hur man formulerar sig kan vara skillnad. -  Detaljer som kanske inte var så viktiga för dom som skrev det här, kan vara rätt avgörande för oss idag när vi letar efter ledtrådar i arkivmaterialet. Till exempel kan det vara att de skrev ut efternamnet i kopian, som inte hade gjorts i originalprotokollet. De visste exempelvis vilken Sven det gällde som var vittne, men för oss som lever flera hundra år senare är det avgörande information om de skrev ut att han hette Sven Andersson. Claes Westling har skrivit boken Domstolsforska i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie och föreläser också en hel de. Finns det då något som släktforskare missar eller som de inte tänker på? - Domböckerna och protokollen i sig är det finaste materialet vi har när man pratar om vardagsliv, därför att många av källorna vi använder som släkt- och hembygdsforskare är digitaliserade och ganska blodfattiga. Det är mycket längder över födda barn, vigda par, skattskyldiga, utskrivna soldater och så vidare. - I domstolsprotokollen så är det den typen av ärenden som man måste lägga ut texten lite grand för att det är relevant. Om det skett ett brott så måste man berätta hur det gått till, man måste kanske beskriva miljöer, hur folk var klädda, signalement, hur det uttryckte sig, hur man såg på varandra, kärleksrelationer och vad de ätit osv. Och det är information som inte syns i längderna. Vi kommer nära människorna i domstolsprotokollen För att komma åt de här protokollen behöver man besöka arkiven, de är sällan digitaliserade. Men det finns några filmade protokoll. Och i de fallen brukar Claes Westling lyfta fram de bilagor som finns till protokollen eftersom de är lätta att missa. Där kan till exempel arga brev, fullmakter och vittnesmål ligga. Men underlagen är inte filmade. Jag har erfarit att de handlingarna är ganska okända överhuvudtaget, eftersom de ligger separat. - Det är precis samma med kyrkoarkivens bilagor, dvs underlagen, till folkbokföringshandlingar. De är inte heller så mycket använda av forskare, och heller inte filmade. Och de kommer man bara åt på arkiven. Claes Westling tar fram ett exempel och berättar om drängen Tjäder på 1860-talet som kommer inflyttande till en gård i Östergötland. Han jobbar bara ett halvår och i husförhörslängden följer man drängen och ser att han jobbar sex månader och flyttar sen vidare. - Men i bilagorna till husförhörslängden finns ett intyg att Tjäder blivit sparkad från sin tjänst för att han var så omöjlig. Husbonden har skrivit en attest att han fått ta hjälp av länsman för att vräka Tjäder ur tjänsten. Och det har prästen inte alls brytt sig om att föra in i husförhörslängden. - Och även om man inte är intresserad av Tjäder som person så får man veta något om arbetsförhållanden för jordbruksarbetare under 1860-talet, avslutar arkivarie Claes Westling.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Hasse Stenudd och Tommy Engman Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Om makarna Otto och Anna Quangels lågmälda kamp mot nazismen. Verkmästare Otto Quangel sköter sig och sitt, både han och hans hustru Anna är partimedlemmar som har röstat fram Hitler till makten. Men när deras son stupar i blixtkriget mot Frankrike 1941, inser makarna att en kamp mot Hitler är den enda utvägen för att behålla mänsklig värdighet. Otto och Anna Quangel börjar skriva brevkort med antinazistisk propaganda där de manar till motstånd. Kommissarie Escherich vid Gestapo är emellertid likt en blodhund makarna på spåren... Översättning: Knut Stubbendorff och Per Lennart Månsson. Dramatisering: Åsa Melldahl. I rollerna: Kammarrättsrådet Fromm - Etienne Glaser, Otto Quangel - Magnus Ehrner, Anna Quangel - Gunilla Abrahamsson, Enno - Bengt CW Carlsson, Escherich - Mats Qviström, Prall - Anders Ahlbom Rosendahl, Sköterskan - Kajsa Reingardt, Schröder - Lucas Krüger, Doktorn - Magnus Lindman, Barnröst - Elmer Branting. Musik: Tomas Lindahl. Ljudregi: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Produktion: Jan Cruseman och Anne Konstenius. Regi: Åsa Melldahl. Från förra fredagen.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

2014 grips Sonjas pappa och åtalas för medverkan i folkmordet i Rwanda, ett av de grövsta brott som någonsin behandlats i en svensk rättssal. Pappan nekar till brott och Sonja tror att han ska frias. En maratonrättegång drar igång i Stockholm. Åklagaren säger att hon driver kampen mot straffrihet, hon har över 50 personer som pekar ut Sonjas pappa som skyldig till  fasansfulla handlingar. Åklagaren tar med både tingsrätt och senare hovrätt till Rwanda för att gå syn på brottsplatserna. Sonja sitter på åhörarbänken i sal 37 i Stockholms tingsrätt och lyssnar på outhärdliga beskrivningar av vad hennes pappa anklagas för. Sonja kan inte förlika sig med tanken. Sonja heter egentligen någonting annat. Av Anna Maria Höglund Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är. Ett program av Lovisa Haag. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Repris från 2014.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Vilka diplomatiska alternativ kvarstår när krigsretoriken eskalerar mellan USA och Nordkorea? Är konstruktiv dialog fortfarande möjlig? Hör om hemliga möten på barockslott i Sverige, vikten av goda middagar och inofficiella träffar på kaféer i New York. Konflikt berättar om den inofficiella diplomatin mellan USA och Nordkorea sedan 1990-talet och om okända genombrott så sent som för ett år sen.  I programmet hör du bland annat Robert Carlin, Nordkoreaexpert och före detta avdelningschef vid USA:s utrikesdepartement, Dan Smith, chef på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, Suzanne DiMaggio, stiftelsen New America. Köksmästaren Elias Eriksson på restaurangen Wood i Stockholm, Jessica Stiernlöf Walker, gift med Sveriges förra ambassadör i Nordkorea, Niklas Swanström, chef för Institutet för Säkerhets- och Utvecklingspolitik, Joe Wit, Nordkoreaforskare på Columbia Universitet, Carl Bildt, före detta utrikesminister och Kristina Sandklef, som tidigare jobbat med Kinaanalys åt försvarsmakten. Dessutom intervjuas den nordkoreanske konstnären och rapparen  i Sydkorea av Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg.     Programledare, Robin Olin Producent, Simon Moser Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I förra veckan lade Finansinspektionen ett förslag om att högt belånade hushåll ska tvingas att betala av mer på nya bolån. Förslaget togs emot mycket ljummet av oppositionen. Men även regeringen verkar splittrad när det gäller ett amorteringskrav och frågan är nu hur regeringen går vidare med frågan. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är med i Ekots Lördagsintervju. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Produktion av svensk biogas har problem. Hoten mot biogasen, som är en viktig del av Sveriges strategi för att minska användningen av fossila drivmedel och utsläppen av växthusgaser, kommer dels från EU och dels från Danmark. En alldeles ny svensk biogasanläggning, som drabbats dubbelt av det här, finns i Jordberga på Söderslätt i Skåne. Kanske är den till och med nedläggningshotad. Vi följer med vår reporter Odd Clausen.

Reaggaeton är en musikstil som ofta kritiseras för sin sexism men i Argentina får nu manschauvinismen mothugg - här har den lesbiska reaggatonartisten Chocolate Remix har tagit musikstilen till sin och vänt på perspektivet. Hör reportaget av Naila Saleem, Sveriges Radios Kulturkorrespondent, som gick på nattklubb i Buenos Aires och träffade artisten och hennes fans.

I Egypten fortsätter jakten på de som låg bakom det blodiga terrorattentatet i en moské i norra Sinai precis innan helgen. Flera vittnesmål som kommit under helgen berättar hur terroristerna stormade moskén precis när predikan skulle börja och sköt vilt mot alla som försökte fly, även barn. Hör en uppdatering om det senaste av vår Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén på plats i Kairo.

Taxichaufförer får köra färdtjänst trots att de dömts för våldsbrott och sexualbrott. Kaliber har granskat färdtjänstchaufförer i Skåne och Göteborg och hittat flera dömda chaufförer. I Skåne fick en chaufför köra färdtjänst trots att han tidigare dömts för sexuellt ofredande mot en skånsk färdtjänstresenär. Hör Sofia Boo, reporter från Kalibers granskning om de dömda förarna.

Bara de senaste två månaderna har antalet anmälningar om falska sedlar ökat dramatiskt. I november fick gjordes över dubbelt så många anmälningar som vanligt. Vad beror det här på och vad kan du som konsument göra för att undvika att bli lurad? Hör Michael Johansson, sedelspecialist på Nationellt forensiskt centrum (NFC).

I fem säsonger har serien gjort succé på TV och nu har den blivit långfilm. Den 1 december har Solsidan biopremiär där tittaren får följa välkända ansikten genom diverse livsprövningar. Hör regissören Måns Herngren om pinsamma scener och vad som inspirerar.

Den mullrande vulkanen Agung har spridit rök och aska i flera dagar på ön Bali i Indonesien. Flygplatsen har stängt, människor nära vulkanen har evakuerats och för några timmar sedan kom besked om att de indonesiska myndigheterna höjer varningsnivån till den högsta. Hör vår Asienkorrespondent Margita Boström.

SD-politikern Martin Strids uttalande "Muslimer är inte 100% människor" från talarstolen under landsdagarna har väckt stor uppmärksamhet. Strid har polisanmälts och igår meddelades att han själv lämnar partiet med omedelbar verkan. Hör Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter.

I dag kom ännu ett upprop efter #metoo, nu från kvinnor i byggbranschen. 4 627 har skrivit under uppropet #sistaspikenikistan som fått in ungefär 200 vittnesmål om sexuella trakasserier på arbetet. Hör Emmelie Renlund, snickare och en av initiativtagarna bakom uppropet.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Anders Dahlqvist är sjukhuspräst och arbetade tidigare vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. I går var det Domsöndagen, kyrkoårets sista helgdag. Bibeltexterna handlar om att vi alla ska dömas vid tidens slut och att det ska bli en åtskillnad. När jag kan erkänna mina egna mörka sidor, så blir det lättare att se på andra med förståelse och förlåtelse. Anders Dahlqvist Text  Lukasevangeliet 5:18-20 Musik Blott en dag ett ögonblick i sänder - Susanna Moberg, Hanna Höglind,Hans Kennemark, Magnus Ricklund och Janne Manninen Oändlig nåd - Lutherska missionskyrkans kör Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Koftåldern är ett äventyr! Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent: Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Kritik mot public service på SD:s landsdagar. Linnea Henrikssons fjärde album recenseras.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vulkanen på Bali. Svensk biogas i kris. Lesbisk reggaeton i Argentina. Egypten. Taxichaufförer får köra färdtjänst. Falska sedlar. Herngren om nya Solsidan-filmen.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat SD:s landsdagar, åldersgräns för mammografi och ungas hälsa. Programledare: Tomas Tengby Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Misshandel, grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande. Kaliber fortsätter granskningen av färdtjänsten och förarna. Kan man lita på att den som kör inte är dömd för något brott? Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 13.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Axel Fredrik var välbärgad, men han levde över sina tillångar. När nödåren kom på 1860-talet gick allt i spillror. Missväxtåren drabbade många men slog olika beroende på var man bodde. Huvudpersonen i dagens program är en man som föddes i en välbärgad familj men som slutade på samhällets absoluta botten. Kanske hans öde hade sett annorlunda ut om det inte varit för nödåren på 1860-talet då flera års missväxt förstörde försörjningsmöjligheterna för stora delar av befolkningen. I år är det precis 150 år som den stora missväxten drabbade svenskarna, den som under flera år plågade människor och drev många från sina gårdar och ut ur landet. Gitt Rosander Gerhardsson bor i Sollentuna och har med hjälp av gedigen släktforskning och inte minst tack vare noggrant förda anteckningar i en gammal familjebibel kunnat kartlägga sin farfars fars historia, Axel Fredrik Rosander. - Min farfars far Axel Fredrik Rosander föddes 1816 i Rosendal i Åseda socken i Småland.  1816 var ett märkligt år då det föll snö mitt i sommaren och det luktade svavel eftersom det året innan varit ett vulkanutbrott i Indonesien. Gitt Rosander Gerhardsson funderar om det kan ha varit ett omen med tanke på hur hans liv sedan blev. Axel Fredrik föddes i ett välbärgat hem och växte upp som enda barn till gästgivarparet Rosander i Fagerhult i Småland. Hans framtidsutsikter var strålande och när fadern dog fick den då 28 årige Axel Fredrik ärva en ansenlig förmögenhet. Vi den tiden bodde han tillsammans med sin mamma gästgivaränkan på gården. - Tyvärr blev det inget arvskifte, för egentligen skulle änkan ha haft en tredjedel av arvet, men hon levde kvar som gårdsfru till sonen som då var ogift. Axel Fredrik satte igång med att bygga ut de tre gårdarna han nu ägde och levde gott, berättar Gitt Rosander Gerhardsson. - Modern som var i 50-års åldern när hennes man dog började väl förmodligen att undra vem som skulle ta över allt när sonen går bort, med tanke på att det inte fanns några arvingar. Så jag förmodar att hon tjatade på Axel Fredrik att han måste gifta sig. Och kanske det var hon som letade upp, Dorothea, en av de vackra flickorna på Hinshult gård som var en stor gård i närheten. Enligt det som sagts i familjen var hon inte så intresserad av att gifta sig med Axel Fredrik eftersom hon var kär i en annan man. - Men mamman hade skrivit ett brev till Dorothea där det bland annat stod: vill du inte komma till himmelen? Hos patron Rosander kommer du få det jättebra. Där är fullt med vackra möbler och det flödar över att fint linne i skåp och lådor. Du kommer att få leva i himmelriket. Men så blev det inte tyvärr, berättar Gitt Rosander Gerhardsson.    Dorothea och Axel Fredrik gifte sig 1858, hon var då 17 år och han 42. Och ett år senare föds deras första barn, sonen Bror Axel vars dop blev en pampig tillställning med 11 faddrar. - Allting var väldigt märkvärdigt och så småningom kom det ytterligare fyra barn med två års mellanrum. De första fyra föddes i rikedom och det såg bra ut på ytan, men det visade sig så småningom att det blev nödår och dels att Axel Fredrik hade förbyggt sig.  Axel Fredrik var visionär och startade upp en massa misslyckade projekt. Han belånade också starkt sina fastigheter och var skuldsatt långt över öronen. - 1866 begärde både hans svärfar och några andra män honom i konkurs, och året därpå blev det en jättekonkurs. Offentlig stämning å borgenärer Att lantbrukaren Axel Fredrik Rosanders egendom blivit avträdd till konkurs som börjades i går, och att hans och hans hustrus samtlige borgenärer blivit genom offentlig stämning kallade att lördagen den 25 nästkommande maj, före klockan 12, inför domaren i Handbörds härad á tingsstället Staby sine fodringar i konkursboet bevaka, på sätt och vid påföljd som konkurslagen föreskriver, varder härigenom kungjort. Staby den 6 mars 1867 På domareembetets vägnar O Lemchen Axel Fredrik hade alltså lånat pengar och satt hårt i skuld. Alla fastigheter var intecknade. Och de två gårdar han arrenderade ut gav inte heller något tillskott till kassan eftersom han tagit ut arrendebeloppet därifrån flera år i förväg. I konkurshandlingarna har Gitt Rosander Gerhardsson sett hur illa ställt det var. - Det var 99 personer som hade krav på honom. Inte förrän 1871 blev konkursen klar efter att ha förts till högre rätt. I konkurshandlingarna kan man se att det varit många exekutiva auktioner, så att det gick utför. De vackra åren för unga Dorothea blev inte många. Axel Fredrik förändrade ändå inte sitt sätt att leva, och så småningom tvingades de sälja den stora gården på Fagerhult och släktgården Rosendal. - Och mitt i allt detta så föddes det femte barnet. Hon fick inte något stort dop och det var bara arrendatorn och hans hustru som var dopvittnen till det enkla dopet. - Även Axel Fredriks mor, Beata Charlotta, blev i högsta grad indragen i konkursen eftersom hon inte fått ut sin del av arvet efter sin make 1844, och nu är vi 1867. Men efter ett tag fick hon en del av arvet. Gitt Rosander Gerhardsson har i handlingarna sett att det var många som drabbades av konkursen, hög som låg. Allt från torpare och fattighjon till häradsdomare, hovrättsfiskaler hade pengar att fodra.  - Och till saken hör att det var nödår och missväxt som bidrog till att det gick så illa.    Till slut, i mars 1868, ingriper de som sitter i kommunalnämnden och Fagerhults församling och beslutar tillsammans att Axel Fredriks mor omedelbart skulle ställas under förmyndare eftersom Axel Fredrik handskades så illa med hennes egendom att det var risk att hon skulle falla fattigvården till last. Man skulle kunna tro att familjen nått botten vid den här tidpunkten. Men det skulle komma att bli ännu värre. Nödåren med missväxt hade kommit till stora delar av södra Sverige vid den här tiden och folk hade svårt att få mat på bordet. Om det var det som gjorde att Axel Fredrik och hans hustru Dorothea med fem barn firade jul hemma hos Dorotheas föräldrar det året vet vi inte, men däremot vet vi att hälsan sviktade för den unga Dorotea. - Jag vet inte riktigt när Dorothea blev sjuk, men hon blev dålig i tyfus och nervfeber och dog 27 år gammal från alla barnen tredjedag jul 1868.  Efter Dorothea är det en hjärtslitande läsning att se vad som fanns kvar i hemmet. Kvar var några söndriga stolar, ett bord och ett skåp. Några gamla sängkläder, fem trasiga kaffekoppar och ett par guldörhängen.  Bara jag pratar om det blir jag alldeles tagen. Axel Fredrik har nu fem så barn i åldrarna 1 till 9 och sin åldriga mamma. Efter några månader flyttar de till ett litet hus på två rum i grannbyn Högsby Århult. Men trots alla motgångar verkar han inte ändra sitt levene. - Han lever tydligen fortfarande på samma sätt, därför 1871, dvs tre år efter Dorotheas död lägger hennes föräldrar till ett extra tillägg i sitt testamente. De pengar som Dorotheas barn kommer att ärva får inte förvaltas av Axel Fredrik. Och det säger ju ganska mycket. På frågan om man kan uttyda vad folk tänkte om Axel Fredrik säger Gitt Rosander Gerhardsson att äldsta sonen, Gitts farfar, flyttade hemifrån när han var 16 år och tog stort avstånd från sin far. Och Axel Fredriks döttrar sa när de såg foto på sin far "en elak gubbe!". Axel Fredrik levde fram till 1878 och dog 62 år gammal i lungsot. Gitt Rosander Gerhardsson tror att Axel Fredriks öde och fall blev extra stort på grund av nödåren. - Ja absolut tror jag det. Hade det varit goda tider hade han fått in betydligt mycket mer på alla exekutiva auktioner, så hade det varit normalår hade det säkert kunna gått mindre dåligt än vad det gjorde nu, avslutar Gitt Rosander Gerhardsson.  Nödåren på 1860-talet Berättelsen om Gitt Rosander Gerhardsssons farfars far har levt kvar i familjen ända fram till idag. Och det finns många historier om nödåren. Under 1800-talet var det vanligt att bönder och torpare förde anteckningar om vad som hände på deras gårdar, de skrev om händelser i familjen, om resor och inte minst om vädrets skiftningar och skördarna. Britt Liljewall är historiker och hon har studerat bondedagböcker från olika delar av landet, för att förstå hur livet gestaltade sig de där åren. - 1867 var det värst i Norrland, och det är tillståndet där som har behandlats mest i litteraturen.  Det var ett år som karaktäriserades av en sen och kall vår, en regnig och kall sommar och en otrolig tidig frost, säger Britt Liljewall. - Redan i juli hade man frost som förstörde grödorna. Men året därpå var väderleken tvärtom varm och härlig och man såg med tillförsikt fram emot en bra skörd - men sen kom det aldrig något regn. -1868 kallades "Det stora torråret" i södra Sverige. Det var framför allt de inre delarna, som Småland och Älsborgs län som drabbades och där det verkligen blev nödår. Landshövdingarna skickade in rapporter om tillståndet i sina respektive län varje år, och det gör att man ganska enkelt kan jämföra hur skördarna blev i de olika länen under nödåren. - Om vi tittar på 1868,så har man i Kronobergs län ren "missväxt", i Jönköpings län "nära missväxt" medan man i Jämtland samma år har en skörd "över medelmåttan". Så om man har en släkt man undersöker så är et ju otroligt viktigt att man tänker på den här variationen när man rör sig i händelser under de här åren. Det finns många folkliga berättelser om hur livet tedde sig under nödåren, en hel del av dem handlar om hur folk dog av svält. Och dödstalen är högre under de här åren, men det var inte så vanligt att människor svalt ihjäl. Däremot blev motståndskraften så nedsatt att sjukdomarna lättare fick fäste, förklarar Britt Liljewall. Jag har till och med stött på ett speciellt namn på en sjukdom vid den här tiden "Svälttyfus". Tyfus är ju ett samlingsbegrepp för bakteriella sjukdomar som sätter sig i tarmen. Sen dog man givetvis av lunginflammation, barnen av barnsjukdomar. Man har räknat ut att av 1000 innevånare så ökar dödligheten 1868 och-69, berättar hon. Befolkningsstatistiken förändras också på andra sätt under nödåren, det var till exempel färre som hade råd att gifta sig. -Att etablera en ny familj krävde ju ekonomi, och det drog man in på när tiderna var så osäkra som de var. På hösten 1867 blev läget i Norrland så svårt att man började skicka nödhjälp söderifrån. Regeringen gav lån till de fattiga länen, och landshövdingar i lyckligare landsändar startade insamlingar. I tidningarna kunde man läsa om nöden. Som här, i en rapport från Malå som publicerades i DN i juli 1867: Uti Arvidsjaur, Malå och östra delarna av Sorsele socknar är hungersnöden svårast, såvitt jag känner. De flesta menniskorna hafva intet annat till uppehälle än barkbröd, som beredes dels endast af furumjöl, dels af det på de obesådda åkrarne vuxna ogräset, som kokadt, sammanstötes och inknådas med furumjöl och den mjölk de kunna få från ladugården. (...) Af denna onaturliga eller för menniskan näringslösa föda blifva menniskorna allt mer och mer afmattade; en del kan ej gå ut på slotterarbete och en del härda ej ut att arbeta mer än halfva dagen. Ett satans år, Missväxtåret, Storsvagåret, oåren, - den stora missväxten på 1860-talet fick många namn. Och många är också berättelserna om hur mjölet drygades ut med bark, och hur granskott och lavor fick bli mat. När inte jorden gav vad den brukade fick man ju ta till andra sätt att få mat på bordet. Missväxten drabbade alltså olika landsdelar vid olika tillfällen.  Men också strategierna för att klara av de svåra åren skilde sig åt i norr och söder. I Södra Sverige vet vi ju hur emigrationen blev lösningen för tusentals människor, det var betydligt färre från till exempel Norr - och Västerbotten som gav sig iväg. I strategierna ingick förstås också att ta till jakt och fiske. I norra Sverige finns det gott om historier om fantastisk jaktlycka, under de här åren, och längre söderut handlar de goda berättelserna om lyckade fiskafängen under de svåra åren, berättar Britt Liljewall. - Det uppstod en berättartradition kring jakt och fiske, efter de här åren. Historierna får emellanåt orimliga proportioner med nästan bibliska dimensioner. Jag tror inte att folk berättade falska historier, tillägger hon, men det blev ändå så att man fogade in sin egen släkts berättelse i historierna om de fantastiska jakterna och fiskafängena. Den kanske sista utvägen för många under nödåren var att ge sig ut på vägarna och tigga, och Britt Liljewall kan se hur berättelserna om tiggare förändrar form över tid. När bönderna skriver sina dagböcker under nödåren, då är tiggeriet förkastligt, men när det gått några år, och andra tar över berättelserna när de blir tillbakablickande och handlar om minnen från förr, då ändras bilden och blir betydligt vackrare. - Det är det skötsamma tiggeriet som skildras i efterhandsskildringarna. Man var tvungen, och man mådde illa av att behöva tigga och man gjorde vad man kunde för att få det här moraliskt oantastligt. Man erbjöd sin arbetshjälp, man var underdånig, artig och tacksam, och på så sätt blev det ibland nästan positiva berättelser om tiggeriet. - Boken om barnen från Frostmofjället faller in i det här mönstret, fortsätter Britt Liljewall. Barnens agerande i den fiktiva berättelsen låter väldigt lika de självbiografiska historier som finns om den här tiden. De är övergivna av sina föräldrar, och när de ger sig ut på tiggarstråt så gör de det på ett moraliskt riktigt sätt, och faktum är att de är så goda kristna att de till och med omvänder de som hjälper dem. De får en funktion för att förbättra världen trots att de är ute och tigger. Vill man som släktforskare bättre förstå hur livet tedde sig för den egna släkten under de här åren tipsar Britt Liljewall om att söka upp hembygdsberättelser i lokal litteratur. Eftersom missväxten slog till vid så olika tidpunkter i olika delar av landet behöver man komma nära för att förstå hur läget var på just den plats man är intresserad av. Det här rådet kom från Britt Liljewall som är historiker och vars avhandling till stor del bygger på bondedagböcker. Nordiska museet i Stockholm har samlat många sådana dagböcker från hela landet och har gett ut ett register över dem. I detta kan man hitta dagböcker fördelade på landskap och få information om när de är skrivna och också var de är förvarade.     Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Emanuel Eriksson Sänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: - Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Återresan" av Jesper Svenbro Uppläsning: Jesper Svenbro Diktsamling: "Namnet på Saphos dotter", Bonniers, 2017 Musik Claude Debussy: Danseuses de delphes Exekutör Philippe Bianconi Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia - ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus. Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker. Bara i år har flera nya fynd gjorts som, förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution. Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling - och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott? I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet. Olof Peterson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

I kväll delas Augustpriset ut, i P1 Kultur diskuterar vi lågoddsare, underdogs och personliga favoriter. P1 Kulturs Anneli Dufva, Viveca Bladh, Lina Kalmteg och Mattias Hermansson diskutera och spekulerar om de nominerade böckerna. Vi får också höra en intervju med författaren Elsie Johansson. Från OBS får vi en essä om Sapfo som var en av antikens allra mest lysande stjärnor. Men av hennes lyrik återstår bara spillror. Anna Blennow ser poesin frodas i ofullständigheten när vår fantasi blir Sapfos spökskrivare. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. - Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? - Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Black Friday och nätjättar ändrar spelreglerna, folkaktien H&M är en av förlorarna. Så utnyttjas dina köpvanor i framtiden. I Kina införs massövervakning som får Orwells 1984 att blekna i jämförelse. Hör också om Zimbabwes ekonomiska utsikter. Gäster: Zoë Mutami, jurist och Zimbabwekännare Jens Nordfält, doktor i butiksmarknadsföring och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm David Carlqvist, utrikesreporter Ekot Medverkande: Peter Stein, nationalekonom och Afrikaexpert Johan Davidson, chefekonom Svensk Handel Esbjörn Lundevall, aktiestrateg SEB Röster i programmet: Erik Olsson, vd Erik Olsson Kristin Campbell Wilson Rosmarie Lundin Kristina Ceder Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Brady Javier   Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Måste man umgås med kollegor utanför jobbet? Dessutom siar vi i Zimbabwes ekonomiska framtid och SDs ambition om en högre lägstanivå. Igår avslutades Sverigedemokraternas landsdagar och mycket har handlat om en SD-ledamots uttalande om muslimers mänsklighet. Idag medverkar Tobias Andersson, ordförande i partiets ungdomsförbund Ungsvenskarna. Han vill att lägstanivån på partimedlemmarna ska höjas. Hur ska det gå till? undrar Louise. Även Paula Bieler från partistyrelsen är med och berättar hur hon ser på saken. I förra veckan avgick Zimbabwes president Robert Mugabe efter att enväldigt ha styrt landet i 37 år. Landets ekonomi är i ruiner och idag ska vi blicka framåt. Vad är det som behöver göras för att den ska fungera igen? Och vad är viktigast för människor just nu ekonomi eller demokrati? Zoë Mutami, som vuxit upp i Zimbabwe och Arne Bigsten, senior professor i Nationalekonomi, medverkar i dagens Nordegren & Epstein. Epost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jon Jordås Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Regeringsuppgörelse om ensamkommande unga, FN-möte om Syrien, Självkörande bilar, #metoo - var går gränsen mellan närmande och sexuella trakasserier?, Flyktingströmmen till Jemen fortsätter, Med anledning av Moberg-rättegången: Vilken hjälp får man som hotad kvinna?

Samtidigt som den värsta humanitära krisen pågår i inbördeskrigets Jemen fortsätter mer än hundratusen desperata flyktingar från Afrika årligen ta sig till Jemen via båtar över Adenviken. De vill vidare till Saudiarabien men hundratals dör på vägen och många blir utsatta för tortyr och sexuella övergrepp. Nu har EU finansierat ett projekt för att minska flykten in i landet.

Det är inte bara sättet vi transporterar oss som kan ändras helt och hållet med dessa bilar, utan hela bilindustrikartan kan komma att ritas om.

Metoo-uppropet har fått många branscher att ansluta sig och beskrivningarna av trakasserier och övergrepp har diskuterats flitigt i sociala medier. Hör Lena Andersson, skribent och Ebba Witt- Brattström professor och litteraturvetare.

Regeringspartierna har nu enats om en uppgörelse kring ensamkommande unga. Hör Ekots politiska reporter Lova Olsson, migrationsminister Helené Fritzon (S), Juma Lomani, ordförande för Ensamkommandes förbund, Gustav Fridolin, Miljöpartiets språkrör och migrationspolitiska talespersonerna Johanna Jönsson (C) och Johan Forssell (M).

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Regeringsuppgörelse om ensamkommande unga, FN-möte om Syrien, Självkörande bilar, #metoo - var går gränsen mellan närmande och sexuella trakasserier?, Flyktingströmmen till Jemen fortsätter, Med anledning av Moberg-rättegången: Vilken hjälp får man som hotad kvinna?

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Här kan ni höra Augustprisgalan direkt. P1 Kulturs Anneli Dufva, Viveca Bladh, Lina Kalmteg och Mattias Hermansson kommenterar vinnarna. Vår reporter Björn Jansson är på plats. På Augustgalan den 27 november tillkännages vem som vinner priset i respektive kategori: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn-och ungdomsbok. De nominerade i kategorin Årets skönlitterära bok är: Johannes Anyuru "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" Klas Östergren "I en skog av sumak" Jenny Tunedal "Rosor skador" Isabelle Ståhl "Just nu är jag här" Jörgen Gassilewski "Hastigheten" Sigrid Combüchen "Sidonie och Nathalie. Från Limhamn till Lofoten"  De nominerade i kategorin Årets svenska fackbok: Fatima Bremmer "Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström" Hédi Fried "Frågor jag fått om förintelsen" Sven Olov Karlsson "Brandvakten" Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson "Nära fåglar" Johan Svedjedal "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" Per Wirtén "Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater" De nominerade i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok: Lisa Hyder och Per Gustavsson "Om dagen tar slut" Sara Lundberg "Fågeln i mig flyger vart den vill" Elin Nilsson "Anrop från inre rymden" Johanna Nilsson "För att väcka hon som drömmer" Lena Ollmark och Per Gustavsson "Den förskräckliga historien om lilla Hon" Johanna Thydell och Emma Adbåge "Dumma teckning!"

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här kan ni höra Augustprisgalan direkt. P1 Kulturs Anneli Dufva, Viveca Bladh, Lina Kalmteg och Mattias Hermansson kommenterar vinnarna. Vår reporter Björn Jansson är på plats. På Augustgalan den 27 november tillkännages vem som vinner priset i respektive kategori: Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn-och ungdomsbok. De nominerade i kategorin Årets skönlitterära bok är: Johannes Anyuru "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" Klas Östergren "I en skog av sumak" Jenny Tunedal "Rosor skador" Isabelle Ståhl "Just nu är jag här" Jörgen Gassilewski "Hastigheten" Sigrid Combüchen "Sidonie och Nathalie. Från Limhamn till Lofoten"  De nominerade i kategorin Årets svenska fackbok: Fatima Bremmer "Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström" Hédi Fried "Frågor jag fått om förintelsen" Sven Olov Karlsson "Brandvakten" Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson "Nära fåglar" Johan Svedjedal "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" Per Wirtén "Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater" De nominerade i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok: Lisa Hyder och Per Gustavsson "Om dagen tar slut" Sara Lundberg "Fågeln i mig flyger vart den vill" Elin Nilsson "Anrop från inre rymden" Johanna Nilsson "För att väcka hon som drömmer" Lena Ollmark och Per Gustavsson "Den förskräckliga historien om lilla Hon" Johanna Thydell och Emma Adbåge "Dumma teckning!"

Kultur

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Jag vet ju inte vad jag heter!" utbrister Staffan. Maud som sitter nära lugnar honom; "Det gör väl inget. Du är ju någon i alla fall." Följ med till demensboendet Ängsgården i Trosa kommun. Omkring 160 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och andelen som drabbas kommer att öka i takt med att fler blir äldre. Men hur är det att leva med demens? Jonna Berglund fick möjlighet att under en period komma och gå mitt i vardagen på Ängsgården i Trosa. Med de boendes, personalens och de anhörigas tillstånd. I programmet möter vi också Margareta Bernehjält, 85 år, som för drygt ett år sedan fick veta att hon har Alzheimers sjukdom. Hon besöker Ängsgårdens dagverksamhet varje vardag, men klarar det mesta i livet på egen hand - än så länge: - Jag ska hålla igång så länge som möjligt. Vara alert, läsa mina böcker och vara aktiv, säger Birgitta.  Ett program av Jonna Berglund. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia - ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus. Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker. Bara i år har flera nya fynd gjorts som, förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution. Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling - och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott? I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet. Olof Peterson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Slutet närmar sig - det är det enda som är säkert i ett allt mer osäkert Ryssland. I Kreml förbereder sig president Vladimir Putins omgivning för Skiftet. I mars 2018 hålls presidentval i Ryssland. Och även om det inte blir ett presidentskifte då, utan Putin väljs igen, så inser alla att det lär bli för sista gången. I Radiokorrespondenterna med Maria Persson Löfgren och gäster Maria Georgieva och Anna-Lena Laurén, handlar det om osäkerheten som breder ut sig i Ryssland inför det som en del beskriver som parallell till tiden före Sovjetunionens sammanbrott. Men det handlar också om Ryssland utanför Moskva - bryr sig människor långt från maktens centrum om vem som har makten egentligen. Och så har vi talat med mannen som brukar beskrivas som Putins främste fiende, den amerikanske kommunistpartiledarens barnbarn, som revolterade och blev kapitalist och sen människorättsaktivist. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Koftåldern är ett äventyr! Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent: Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld. Samsänds med Sisu

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Uppläsning: Jesper Svenbro Diktsamling: "Namnet på Saphos dotter", Bonniers, 2017 Musik Claude Debussy: Danseuses de delphes Exekutör Philippe Bianconi Från kl. 12.00.

Kultur, Repris