SR, P1 2017-12-03

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i söndags.

Underhållning, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför? ? Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingar Runt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar? Reporter: Johan Cedersjö ? Lyssnar Facebook på sina användare?  Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare. Reporter: Erik Petersson  ? Namnpubliceringsröra i spåren av metoo Profiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika. Reporter: Ebba Kulneff Från gårdagen. Sänds även kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

Få polisanmäler, men det finns miljoner att kräva för sexuellt trakasserade. Ryssland är den nya herren på täppan i spelet om oljan, och varning för bedrägerier när bankernas kunddata börjar delas. Gäster: Niklas Arvidsson, docent Kungliga Tekniska Högskolan Samuel Cizsuk, analytiker Energimyndigheten Michael Fischbein, advokat Juristhuset Medverkande: Emma Strömfelt, chef för digitala innovationer Swedbank Röster: Gabriella Sjögren Lindquist, docent Nationalekonomi Catherine L Mann, chefsekonom OECD Per Bolund (MP), finansmarknadsminister Khalid al-Falih, energiminister Saudiarabien Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Jakob Lalér Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. En kraftfull karl som strider för Kristus. En mjuk man som ägnar sig åt relationer. Se där två konkurrerande kristna mansideal. Människor och tro diskuterar kristen manlighet. Kyrkan beskylls ibland för att vara alltför kvinnlig och ha svårt för att attrahera män. Men i dessa Metoo-tider vill Gustaf Björkman, pastor i Equmeniakyrkan, slå ett slag för den mjuke, mesige mannen som sägs vara så väl representerad i kristna kretsar. Lyhörd och inkännande och aldrig drömma om att våldföra sig på kvinnor - det kristna mansidealet är något att vara stolt över, menar Gustaf Björkman. Alexander Eriksson är gymnasielärare i Lund. Han har forskat i kristna mansideal och varför många upplever kyrkan som kvinnlig.  Människor och tros reporter Emil Salmaso har besökt en mansdag i den karismatiska frikyrkan Hillsong i Märsta. Han har också intervjuat Hillsongs pastor Andreas Nielsen om kristen mansroll och vikten av manliga förebilder. I programmet möter vi även Ikram Abdulkadir, poet och ordförande i den muslimska studentföreningen i Malmö. I helgen tävlar hon i finalen i Ortens bästa poet, förortstävlingen i poesi för ungdomar. Frilansjournalist Natacha López har träffat henne på hemmaplan i Malmö. Lotten Collin, Sveriges radios Latinamerikakorrespondent, rapporterar om den roll värdefrågor fått i det chilenska valet. Trossamfund och föreningar ska främja demokratiska värderingar för att kunna få statliga bidrag. Men hur ska främjandet gå till och vilka demokratikriterier behövs? Den frågan ligger i botten på en rad olika pågående utredningar. Frågan aktualiseras också av att MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) i våras nekade bidrag till föreningen Sveriges unga muslimer men nyligen fick bakläxa för det beslutet av Förvaltningsrätten. Daniel Lindvall deltar i programmet från en studio i Göteborg. Han är huvudsekreterare i utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund och intervjuas av Tithi Hahn om vilka utredningar som pågår och varför demokrativillkor behövs. Veckans krönika kommer från Zimbabwe och Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Han reflekterar över kyrkans roll under expresidenten Robert Mugabes uppgång och fall. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen lyfter fram verken vi vill minnas ur historien och utnämner moderna klassiker. Från igår. Sänds även tisdag kl 03.50.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Vad har kroppen med tankar och kunskap att göra? En hel del, om man får tro barn- och skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom. Trots att det numera finns flera vetenskapliga indicier för att kropp och sinne är intimt sammanflätade med varandra, till och med oskiljaktiga, så kvarstår den traditionella cartesianska uppdelningen mellan kropp och själ eller sinne i folks medvetande. Inom kognitionsvetenskapen börjar man dock intressera sig alltmer för något som kallas kroppsbaserad kognition: Kroppen har mer att göra med tänkandet än vad man tidigare trott. Denna insikt får konsekvenser i vår alltmer stillasittande, allt mindre kroppsarbetande samtid. Skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom lägger ut texten. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

Möt forskare i deras vardag. I miniporträtt får du höra vad de brinner för, vad som fick dem att börja forska och när jobbet är riktigt motigt. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I den sjunde delen berättar Ismael om ett misslyckat kärleksmöte på skolgården i Darfur, och Farida Omar från Syrien om sin väg in i äktenskapet. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. En energisk men inte helt lycklig entreprenör. Så beskriver idéhistorikern Gunnar Broberg Carl von Linné. Vi hittar också unika svampar på Öland. Programledare Joacim Lindwall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. En energisk men inte helt lycklig entreprenör. Så beskriver idéhistorikern Gunnar Broberg Carl von Linné. Vi hittar också unika svampar på Öland. Programledare Joacim Lindwall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

För drygt en månad sedan var "me too" bara två vanliga ord. Men med en hashtag framför har det växt till något som medier beskriver som en urkraft som släppts lös, en revolution. Vetandets värld idag tar ett vetenskapligt grepp på #metoo-rörelsen, som i Sverige på kort tid samlat tusentals berättelser om sexuella trakasserier mot kvinnor och samlat både kvinnor och män till manifestationer mot den tystnadskultur kring sexuella trakasserier som rått. Varför är reaktionen på #metoo så stark just i Sverige? Hur går dessa vittnesmål ihop med vår självbild av att vara jämställda? Frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg åker till Göteborg och träffar Lisa Winberg på Chalmers studentkår som berättar om arbetet med att ändra kulturen på utbildningen.  Vi träffar Lena Wägnerud och hennes professorskollega Henrik Ekengren Oscarsson på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Mattias Wahlström, sociologiforskare vid Göteborgs universitet. Ylva Carlqvist Warnborg Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Från i fredags.

Kultur, Repris

- Det skrattas och larmas och gör sig till och jag tänker: Ska jag vara utan det här? Aldrig på tiden! Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

De många vittnesmålen om sexuella trakasserier och övergrepp inom forskarvärlden och läkarkåren påverkar både de drabbade kvinnorna och forskningen som helhet. En konsekvens som kan uppstå av sexuella trakasserier är att man väljer att lämna den akademiska världen trots att man brinner för forskningen, säger Gunilla Carstenssen, sociolog som studerat just sexuella trakasserier inom universitet och högskolor. I Veckomagasinet hör vi också om flera nya antibiotika nu är på väg fram, efter allt tal om att behovet är akut på grund av det ökande problemet med resistenta bakterier. Hundratals ägg från flygande dinosaurier har hittats, och tyder på att de var ännu mer lika dagens sjöfåglar än vad som tidigare kunnat bekräftas. Stora framsteg har gjorts i arbetet med att skapa konstgjort liv, får vi veta, och så lär kattdialektforskaren oss skilja på glada och ledsna jamanden. Programledare är Lena Nordlund. I programmet klargör vi varför kvinnor i fertil ålder inte bör äta viss fisk mer än ett par gånger om året. Du kan läsa mer om rekommendationerna kring fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern här: Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I slutet av 1940-talet började flickskolor ifrågasättas alltmer, och samundervisning blev det som skulle gälla. Men det fanns protester, inte minst bland elever. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I veckan petade Vänsterpartiet henne från riksdagslistan och debatten tog fart direkt. Det är enklare att vara beväpnad peshmerga mot hedersvåldet i Iran, än att strida med orden i Sverige, säger Amineh Kakabaveh. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot lördag.

Aktualiteter

Den här helgen för fyra år sedan tog gatuprotesterna i Kiev fart på riktigt. Fortfarande tar sig desinformationen kring vad som hände i Ukraina in i medierapporteringen. Demonstrationerna som startade småskaligt i november 2013 utvecklade sig efter hand till det som kom att kallas Euromajdan och som ledde till den dåvarande ukrainska regeringens fall. Den ukrainska anti-desinformationssajten Stop Fake startades i mars 2014, just när Majdanprotesterna hade avslutats och den tillfälliga regeringen i Kiev hade kommit på plats. Så här drygt tre och ett halvt år senare jobbar sajten fortfarande för högtryck för att motverka fejkade nyheter, ryktesspridning och dåligt kollade uppgifter som riskerar att fortplanta sig som ringar på vattnet i såväl traditionella medier som på sociala plattformar. En av de senaste artiklarna från Stop Fake dissekerar de nya så kallade avslöjandena på italiensk tv:s Kanal 5 om att det var georgiska och litauiska legosoldater som låg bakom dödsskjutningarna av dussintals demonstranter i Kiev i gatuprotesternas slutskede. Legosoldaterna ska ha instruerats av en amerikan. Förutom att strimla sönder trovärdigheten i reportaget följer Stop Fake hur den italienska nyheten spridits i Kreml-trogna medier i både Ryssland och Ukraina men också hur den återgivits på tyska, bulgariska och engelskspråkiga sajter. Just den här viskleken har visat sig det allra svåraste att komma åt. Uppgifter från en källa förs vidare i en kedja där det till slut blir ett jättearbete att hålla reda på varifrån påståendena kom och hur pass pålitlig ursprungskällan är. I kretsloppet mellan trollfabriker, politiskt motiverade låtsasnyheter och seriösa mediebolag krävs ibland en faktakoll i många led för att komma till ursprunget av en kittlande story. Det mest nedslående när det gäller Ukraina är hur motståndskraftiga en del moderna myter kring Ukraina visat sig vara. Det högerextrema partiet Svoboda fick ett uppsving 2010-2012, något som många bedömare anser var delvis frammanipulerat av den dåvarande ukrainska regimens politiska strateger. Förfölj och fängsla de andra partiernas representanter så att de framstår som svaga men släpp fram Svoboda i debatter. På så sätt kunde det tidigare maktpartiet i ukrainsk politik, Regionpartiet, framhålla sig självt som det enda alternativet till fascisterna. När så presidenten Janukovytj flydde i februari 2014 och hans maktbas upplöstes tappade Svoboda sin roll i den ukrainska politiken, vilket också valresultaten visade. I presidentvalet i maj 2014 fick Svobodas partiledare en procent, lika lite som fyra år tidigare, alltså före uppsvinget. På hösten samma år klarade inte Svoboda femprocentspärren i parlamentsvalet och försvann som parti ur parlamentet. I den senaste opinionsundersökningen i november 2017 fick koalitionen med de tre högerextrema ukrainska partierna Svoboda, Högra sektorn och Natsionalny Korpus runt fyra procent. De kommer alltså inte ens tillsammans upp över femprocentsspärren. Ändå förekommer fortfarande uppgifter om att Svoboda spelat en viktig roll i den ukrainska politiken på senare år. Vi kan prata länge om de högerextrema grupperna i Ukraina, inte minst Högra sektorns roll i det civila samhället. Men att hålla fast vid berättelser som aldrig varit sanna kommer inte att hjälpa oss att förstå vad som händer i världen. Fredrik Wadström Sänds även kl. 18.45.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom bland annat krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Ernst Billgren.   Första timmen: * Vilka konsekvenser får Michael Flynns lögner? * En sydkoreansk middag med politiska förtecken * #Metoo och de mest utsatta - hur gynnas de av en attitydförändring? * Om sexuella trakasserier i Frankrike * Krönikör Ulrika Knutson   Andra timmen: * Tuveraset 40 år - nu klassas Göta Älvdalen som klimatkatastrofområde * Vad händer i Miljöpartiet? * Vetenskap som underhållning - om fenomenet TED-talk * Finlands 100-årsfirande når sin kulmen * Irländsk fd premiärminister om farhågorna efter Brexit * Kåseri av Ernst Billgren   Programledare: Marianne Hasslow Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Josef Reinhold Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom bland annat krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Ernst Billgren.   Första timmen: * Vilka konsekvenser får Michael Flynns lögner? * En sydkoreansk middag med politiska förtecken * #Metoo och de mest utsatta - hur gynnas de av en attitydförändring? * Om sexuella trakasserier i Frankrike * Krönikör Ulrika Knutson   Andra timmen: * Tuveraset 40 år - nu klassas Göta Älvdalen som klimatkatastrofområde * Vad händer i Miljöpartiet? * Vetenskap som underhållning - om fenomenet TED-talk * Finlands 100-årsfirande når sin kulmen * Irländsk fd premiärminister om farhågorna efter Brexit * Kåseri av Ernst Billgren   Programledare: Marianne Hasslow Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Josef Reinhold Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

På kyrkoårets första dag predikar Katrin Nymberg i Tegskyrkan, Umeå. Aqua viva sjunger under ledning av Per Wållberg. Anders Winterstam spelar orgel. I dag på första advent tänds det första ljuset i Tegskyrkan. Prästen Katrin Nymberg tar i sin predikan plats mitt i berättelsen om när Jesus rider in i Jerusalem. Jag hade velat jubla för allt han kommer med, men jag vågar inte. Jag borde vara där ute för mina barns skull, för en chans till en annan framtid. Som kvinna, som en symbol för att jag vågar tro på en annan framtid. Katrin Nymberg i gudstjänsten Katrin Nymberg predikar om mod att hoppas och stå upp för det som är rätt. Förra året skapade hon en alternativ julkalender med goda gärningar, som spreds på nätet. Årets kalender finns på Svenska kyrkan i Umeås hemsida. Jag vill utmana oss att sprida ljus denna december. Att genom små goda gärningar ge ljus och att världen reser sig upp mot orättvisa. Att jag vågar gå ut på gatan och stå upp för det som är rätt. Katrin Nymberg i gudstjänsten Texter Sakarja 9:9-10 Romarbrevet 13:11-14 Matteusevangeliet 21:1-9 Musik Ropa ut din glädje, dotter Sion (A Johammar) Bereden väg för Herran (Sv Ps 103) Gör nu portarna höga (A Johammar) Gläd dig, du Kristi brud (Sv Ps 104) Hosianna, Davids son (Sv Ps 105) Improvisation (A Winterstam) Dotter Sion (G F Händel) Det susar genom livets strid (Sv Ps 109) Gå, Sion, din konung att möta (Sv Ps 108) Advent (P Nilsson, O Olsson) Medverkande Katrin Nymberg, predikan och liturgi Klara Bäcklund, textläsning och förbön Ingrid Sandström, textläsning och förbön Stefan Chinell, textläsning Aqua viva, sång Per Wållberg, körledning Orvar Johansson, valthorn Anders Winterstam, orgel Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media Tekniker: Björn Nitzler och Eskil Lövström Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

I Kiruna tjänar undersköterskorna över 2 000 kr mer i månaden är undersköterskor i Norrköping. Vad är det som styr lönesättningen? - Jag tycker vi har ganska bra löner men det tycker jag också att vi är värda, det säger undersköterskan Ulrika Larsson och får medhåll från sin kollega Britt-Marie Almqvist på äldreboendet Fjällgården i centrala Kiruna. - Det känns ju rätt orättvist, konstaterar Helena Månsson-Thunberg som är undersköterska i Norrköping och jobbar med dagverksamheten på Klingsbergsgatan och hennes kollega Veronica Löfgren föreslår halvt på skämt att man kanske skulle flytta till Kiruna? - I ett läge där vi har väldigt många bristyrken inom kommunen så spelar marknadsfrågorna störst roll just nu, säger förhandlingschefen för Norrköpings kommun Carl-Johan Rydberg. I Norrköping har man hög arbetslöshet, 12 procent och låga undersköterskelöner. I Kiruna är arbetslösheten betydligt lägre och de offentlig anställdas löner har länge varit högre.  - Det är gruvan som traditionellt haft bra löner som tvingat kommunen att höja lönerna för att kunna behålla och rekrytera personal, säger Kirunas personalchef Ann-Sofie Reineström. I programmet hör du också Lars Calmfors nationalekonom, Mary Isaksson som lämnade vården för gruvan, Niklas Sirén (V) vice kommunalråd Kiruna, Lena Bernhardtz statistiker SCB. Freja Lantto Heldebro, reporter Jack Lantz, reporter Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karin Grönberg, producent Från i torsdags. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. - Vilken söt sak tycker du mest om förutom glass? - Dig! - Äsch, du kommer inte att äta upp mig. Du har tre döttrar men bara en son. Så sa den lille Binyumen Schaechter till sin far, den store jiddischisten Mordche Schaechter, som noga antecknade de lustiga och tänkvärda saker hans barn sa när de var små. Binyumen läser upp några exempel. Producent: Thomas Lunderquist

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Snart läggs krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien ner, men trots alla vittnesmål och bevisning som finns går bilden av vad som hände under kriget fortfarande isär. Samma person kan vara hjälte i vissa ögon - grym mördare och krigsförbrytare i andras. Så hur långt har man kvar till försoning efter 90-talets krig på Balkan? Och är försoning alls möjlig? Radiokorrespondenterna söndag den 3 december med vår östeuropakorrespondent Johanna Melén. Gäst i programmet är Sanimir Resic, docent vid Lunds universitet. Sänds även på måndag kl. 21.03.

Aktualiteter

Undersökande journalistik från Göteborg. Misshandel, grov kvinnofridskränkning, sexuellt ofredande. Kaliber fortsätter granskningen av färdtjänsten och förarna. Kan man lita på att den som kör inte är dömd för något brott? Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. I veckans Stil ska vi svepa in oss i mjuka pälsar - av akryl, det vill säga fuskpälsar som nu gör ett slags segertåg inom dagens alltmer medvetna modevärld. Fuskpäls är ett mode som bara ökar och ökar i popularitet, och det tack vare en lika ökande opinion mot äkta päls, och hanteringen av djuren som bär den, ledd av en ung generation. Tack vare förmåga att snabbt och skickligt förmedla sina synpunkter på sociala medier har de fått alltfler modemärken att sluta använda päls från djur. Det är också en mycket köpstark grupp. Stor, och växande, är den också. Så om inte de etiska argumenten tidigare vunnit gehör bland modemärken, så gör de ekonomiska det. Det populära italienska märket Gucci - som så sent som 2015 lanserade en populär toffelliknande sko, fodrad med kängurupäls - lät nyligen meddela att nu är det slut med äkta päls från modemärket. Från nästa år - med början redan av vår och sommarkollektionen 2018 - är det fuskpäls som i framtiden gäller. Märkets VD Marco Bizzarri säger i en intervju i tidningen Business of Fashion att: "päls är inte längre modernt, det känns gammalmodigt. Det är anledningen till att vi beslutat oss för att sluta använda oss av äkta päls". Men han tillägger också att: "vi måste sluta med päls, annars kommer vi inte att kunna knyta till oss framtidens talanger". Från Gucci meddelar man att päls kommer att ersättas av produkter gjorda av ull, nya sorters textilier - och syntetisk fuskpäls. Men märket är inte först på det pälsfria tåget som nu rusar fram i hög hastighet. Om den saken berättar vi mer i veckans program. Vi pratar också med Yvonne Taylor, talesperson för djurrättsorganisationen PETA, som berättar varför det idag är vanligt med äkta päls som etiketteras som fuskpäls och hur vi som konsumenter kan lära oss att skilja dem två åt. Vi tar också en närmare titt på företaget Steiff, som är världens mest exklusiva mjukisdjursföretag. Och så undersöker vi en subkultur som tar intresset för fuskpälsklädda djur ett steg längre - så kallade "furries". Veckans gäst är Jonas Larsson, lektor vid Textilhögskolan i Borås. Från i fredags. Sänds även på onsdag kl. 02.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Janne var 13 när han klev ut genom dörren till ett liv i hemlöshet. Bort från föräldrarnas övergrepp och missbruk. "Jag är ganska lik siffran noll", säger han. Men han sjunger som Elvis. Gatans talanger är en dokumentär av Helene Almqvist om några av Stockholms hemlösa musikanter som alla deltagit i de Hemlösas Internationella Melodifestival. Den har pågått sedan 2015 och drivs av organisationen Vi möter trubaduren Stefan, den klassiskt utbildade konsertpianisten Jurij som drömmer om att få spela med Elton John och så Elvistolkaren Janne. - Jag ville ju ha kärlek av min morsa. Hennes största idol var Elvis och jag var 7-8 år när jag började bli kallad Elvis i skolan. Men jag fick aldrig någon kärlek från morsan för det. Även fast jag blev den som jag trodde att hon ville ha, berättar Janne. Stefan sjunger covers med en passion som får festivalens publik att gråta. Han förlorade fotfästet - och sitt hem - efter många års sjukskrivning. Nu har han någonstans att bo men kämpar fortfarande för att allt inte ska rasa igen - och för att gå vidare i tävlingen. Stefan berättar om sovplatser under sportarenor, Jurij om misshandeln som kostade honom hans lägenhet, Janne om hur man kan ladda mobiler i parkeringsautomater. - Man blir en överlevare, säger Janne, men ibland tappar man greppet eller hoppet och allting. Och det farligaste av allt, det är att börja tycka synd om sig själv. I den här branschen, då blir man inte långlivad. Helene Almqvist är frilansjournalist och har arbetat som producent, programledare och reporter för Sveriges Radio och Utbildningsradion i många år. Programmet gjordes 2016. Sänds även natt mot måndag samt på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Programledare: Marie Lundström Långt norrut i stan, uppe på 225:e gatan, träffar vi författaren Valeria Luiselli, född 1983 i Mexico City. Hon har bott på många olika platser, men nu precis flyttat till en trävilla i Bronx. Valeria Luisellis senaste verk på engelska sätter ord på en politisk verklighet som för varje dag blir mer och mer ohållbar: frågan om uppehållstillstånd. Den egensinniga boken heter Tell Me How It Ends: An Essay in 40 Questions. På landsbygden en bit utanför New York ligger den lilla staden Ithaca. Här bor svenskättlingen Emily Fridlund. Hennes debutroman History of Wolves (2017) blev nominerad till Bookerpriset. På svenska heter boken Vargarnas historia. Producent: Alba Mogensen Från i lördags. Sänds även natt mot tisdag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Bör politiken styras av verkligheten eller möjligheten, kunskapen eller viljan? Samtal om vetenskap och beprövad erfarenhet inom politiken med Shirin Ahlbäck, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Politik är det möjligas konst, sa Otto von Bismack. Politik är att vilja, sa Olof Palme. Men politik bör väl på något sätt också utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet? Av utopiska luftslott byggs knappast några stabila stater. Samtidigt: vad vore demokratin om politiska beslut skulle grunda sig bara på forskare och andra experter? En svår nöt för statsvetaren Shirin Ahlbäck, filosofen Johan Brännmark och kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson. Samtalet är inspelat i samband med en vetenskaplig konferens i ämnet vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natt mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Företaget Northvolt ska bygga Europas största fabrik för tillverkning av elbilsbatterier i Sverige. Batterierna ska även gå att återvinna på anläggningen, men idag saknas teknik för att göra det i stor skala. Cirka 40 000 elbilar rullar nu på de svenska vägarna, och sex av tio svenska bilägare vill köpa en laddbar bil vid nästa bilköp, enligt en opinionsundersökning i september. Och fler lär det bli. Om utvecklingen till år 2020 fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer det då att finnas hela 133 000 laddbara bilar. Så behovet av nya elbilsbatterier blir stort de närmaste åren. Men tillverkningen av batterierna kräver stora mängder el, och de har en komplex sammansättning av svåråtkomliga och sällsynta metaller. Därför är det nödvändigt att snabbt få igång en återvinning av elbilsbatterier och även andra laddbara batterier. Klotet frågar hur det ska gå till och hur långt tekniken har kommit. Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.45.

Vetenskap, Repris

Den här helgen för fyra år sedan tog gatuprotesterna i Kiev fart på riktigt. Fortfarande tar sig desinformationen kring vad som hände i Ukraina in i medierapporteringen. Demonstrationerna som startade småskaligt i november 2013 utvecklade sig efter hand till det som kom att kallas Euromajdan och som ledde till den dåvarande ukrainska regeringens fall. Den ukrainska anti-desinformationssajten Stop Fake startades i mars 2014, just när Majdanprotesterna hade avslutats och den tillfälliga regeringen i Kiev hade kommit på plats. Så här drygt tre och ett halvt år senare jobbar sajten fortfarande för högtryck för att motverka fejkade nyheter, ryktesspridning och dåligt kollade uppgifter som riskerar att fortplanta sig som ringar på vattnet i såväl traditionella medier som på sociala plattformar. En av de senaste artiklarna från Stop Fake dissekerar de nya så kallade avslöjandena på italiensk tv:s Kanal 5 om att det var georgiska och litauiska legosoldater som låg bakom dödsskjutningarna av dussintals demonstranter i Kiev i gatuprotesternas slutskede. Legosoldaterna ska ha instruerats av en amerikan. Förutom att strimla sönder trovärdigheten i reportaget följer Stop Fake hur den italienska nyheten spridits i Kreml-trogna medier i både Ryssland och Ukraina men också hur den återgivits på tyska, bulgariska och engelskspråkiga sajter. Just den här viskleken har visat sig det allra svåraste att komma åt. Uppgifter från en källa förs vidare i en kedja där det till slut blir ett jättearbete att hålla reda på varifrån påståendena kom och hur pass pålitlig ursprungskällan är. I kretsloppet mellan trollfabriker, politiskt motiverade låtsasnyheter och seriösa mediebolag krävs ibland en faktakoll i många led för att komma till ursprunget av en kittlande story. Det mest nedslående när det gäller Ukraina är hur motståndskraftiga en del moderna myter kring Ukraina visat sig vara. Det högerextrema partiet Svoboda fick ett uppsving 2010-2012, något som många bedömare anser var delvis frammanipulerat av den dåvarande ukrainska regimens politiska strateger. Förfölj och fängsla de andra partiernas representanter så att de framstår som svaga men släpp fram Svoboda i debatter. På så sätt kunde det tidigare maktpartiet i ukrainsk politik, Regionpartiet, framhålla sig självt som det enda alternativet till fascisterna. När så presidenten Janukovytj flydde i februari 2014 och hans maktbas upplöstes tappade Svoboda sin roll i den ukrainska politiken, vilket också valresultaten visade. I presidentvalet i maj 2014 fick Svobodas partiledare en procent, lika lite som fyra år tidigare, alltså före uppsvinget. På hösten samma år klarade inte Svoboda femprocentspärren i parlamentsvalet och försvann som parti ur parlamentet. I den senaste opinionsundersökningen i november 2017 fick koalitionen med de tre högerextrema ukrainska partierna Svoboda, Högra sektorn och Natsionalny Korpus runt fyra procent. De kommer alltså inte ens tillsammans upp över femprocentsspärren. Ändå förekommer fortfarande uppgifter om att Svoboda spelat en viktig roll i den ukrainska politiken på senare år. Vi kan prata länge om de högerextrema grupperna i Ukraina, inte minst Högra sektorns roll i det civila samhället. Men att hålla fast vid berättelser som aldrig varit sanna kommer inte att hjälpa oss att förstå vad som händer i världen. Fredrik Wadström Från i morse. Sänds även kl. 18.45.

Kultur, Repris

Översättning: Irena Grönberg Uppläsning: Monica Wilderoth Antologi: "17 polska poeter", Ellerströms, 2003 Musik Alexandre Tansman: Sats fem ur 5 Stycken för violin och liten orkester Exekutör Piotr Plawner violin, Jürgen Bruns dirigent och Kammersymphonie Berlin Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför? ? Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingar Runt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar? Reporter: Johan Cedersjö ? Lyssnar Facebook på sina användare?  Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare. Reporter: Erik Petersson  ? Namnpubliceringsröra i spåren av metoo Profiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika. Reporter: Ebba Kulneff Från i går.

Aktualiteter, Repris

Johannes Anyuru belönades med Augustpriset för sin roman "De kommer drunkna i sina mödrars tårar". Här är en intervju ur Lundströms bokradio från tidigare i år. Ett attentat mot en bokhandel i centrala Göteborg, i Daesh, terrorgruppen IS, namn. En flicka och två män som utför dådet. Hon ska filma så att alla kan se vad som sker, men känner att något är väldigt fel. Så börjar Johannes Anyurus nya roman. "De kommer drunkna i sina mödrars tårar", som nu tilldelats Augustpriset. Den 25 februari i år fick Marie Lundström besök i studion av Johannes Anyuru för att diskutera romanen. Här är en digital repris av det samtalet ur Lundströms bokradio.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Minns ni Arash, storebrodern ur Sveriges Radio Dramas succéföreställning Salongen? När vi sist hörde om honom brottades han med skulder. Nu är skulderna reglerade och priset... priset var hans liv. I Ballongen får vi följa Arashs nära och kära och höra hur de hanterar tragedin. Mamma Farideh har nu blivit väldigt ensam eftersom många tror att Arash måste ha varit skyldig - annars hade han väl inte dödats? Rasisterna tar tillfället i akt och försöker peka ut Arash och hans familj som kriminella. Lillebrodern Farid skyddar mamma från den fientliga omvärlden så gott han kan och den trogne Mohsen lagar mat och vågar hoppas på framtiden. Men kommer Farideh att öppna salongen igen? I rollerna: Mina Azarian, Bahador Foladi, Ali-Reza Modjallal, Anna Granath, David Arnesen, Magnus Berg, Elisabeth Lagerstedt, Bahar Pars, Simon Rosenqvist, Oscar Rosberg, Håkan Engström och Jesper Lindau. Ljuddesign: Frida Englund. Inspicient: Sven Philip. Producent: Dmitri Plax. Produktionsass: Anne Konstenius.  Dramaturg: Magnus Lindman. Regi: Bahar Pars. Sänds även natt mot nästa söndag.

Teater

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I veckan petade Vänsterpartiet henne från riksdagslistan och debatten tog fart direkt. Det är enklare att vara beväpnad peshmerga mot hedersvåldet i Iran, än att strida med orden i Sverige, säger Amineh Kakabaveh. Från i morse. Sänds även natt mot lördag.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom bland annat krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Ernst Billgren.   Första timmen: * Vilka konsekvenser får Michael Flynns lögner? * En sydkoreansk middag med politiska förtecken * #Metoo och de mest utsatta - hur gynnas de av en attitydförändring? * Om sexuella trakasserier i Frankrike * Krönikör Ulrika Knutson   Andra timmen: * Tuveraset 40 år - nu klassas Göta Älvdalen som klimatkatastrofområde * Vad händer i Miljöpartiet? * Vetenskap som underhållning - om fenomenet TED-talk * Finlands 100-årsfirande når sin kulmen * Irländsk fd premiärminister om farhågorna efter Brexit * Kåseri av Ernst Billgren   Programledare: Marianne Hasslow Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Josef Reinhold Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. I Godmorgon, världen! dessutom bland annat krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Ernst Billgren.   Första timmen: * Vilka konsekvenser får Michael Flynns lögner? * En sydkoreansk middag med politiska förtecken * #Metoo och de mest utsatta - hur gynnas de av en attitydförändring? * Om sexuella trakasserier i Frankrike * Krönikör Ulrika Knutson   Andra timmen: * Tuveraset 40 år - nu klassas Göta Älvdalen som klimatkatastrofområde * Vad händer i Miljöpartiet? * Vetenskap som underhållning - om fenomenet TED-talk * Finlands 100-årsfirande når sin kulmen * Irländsk fd premiärminister om farhågorna efter Brexit * Kåseri av Ernst Billgren   Programledare: Marianne Hasslow Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Josef Reinhold Från i morse.

Aktualiteter, Repris