SR, P1 2017-12-11

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Hösten 1785 lämnade 126 barn Stockholms barnhus för att få nya hem hos fosterfamiljer i Hälsingland. Ett av barnen var tio-årige Johan vars ättling letat rätt på historien om den veckolånga resan. På morgonen den 25 september 1785 rullade tio vagnar ut från Allmänna Barnhuset i Stockholm. I vagnarna satt 126 barn i olika åldrar som skulle fara den 35 mil långa vägen, från Stockholm upp till Ljusdal i Hälsingland, där nya fosterföräldrar väntade på dem.  I spetsen för expeditionen var kyrkoherden Olof Peter Frankenberg från Ljusdal. På Allmänna Barnhuset i Stockholm bodde barn som var föräldralösa eller som saknade försörjning av andra skäl. Barnen bodde där så länge de behövde. De fick undervisning så att de från tolv års ålder skulle kunna lämna barnhuset och klara sig själva. Men just från 1785 ändrade barnhuset inriktning och blev i första hand en förmedlare av barn till fosterhem. Det var alltså precis när det här skiftet skedde, som det här barntåget gick iväg. Ett av barnen hette Johan Bergsten och han var farsfars morfars far till Anders Nyström i Enköping. - Jag vet att hans mor hade dött året innan och hans far var sjuk. Pappan var klockgjutaregesäll i Stockholm, och han blev så pass dålig att han inte kunde ta hand om sina fyra barn. Därför ansökte han om plats på barnhuset för två av dem, nämligen Johan och hans några år yngre syster Sofia Albertina. De kom till barnhuset den 22 september 1785 och redan två dagar senare, den 24, avgick transporten till Ljusdal där Johan fick åka med. - Den här transporten planerades, organiserades och leddes av Olof Peter Frankenberg, som har skrivit en väldigt utförlig reseberättelse över den här resan som tog en vecka, och den publicerades i Dagligt Allehanda bara någon månad efter resan. Diarium över resan från Stockholm till Ljusdal, med de av Ljusdals och Färlas godemän till uppoffran antagne 126 barnhusbarn, från och med den 24 september till och med den 2 oktober 1785. Om en annan än en präst, som bör föregå andra uti benägenhet att tillgiva och fördraga. Hade anfört denna koloni, felade icke anledningar till billiga slagsmål över både kronobetjänters efterlåtenhet och allmogens oginhet, under resan genom Stockholms län. De 126 barnhusbarnen från Stockholm transporterades i ett tiotal vagnar, varav tre täckta. I de täckta vagnarna satt de minsta barnen och de barn som var sjuka. Resan till det hälsosamma livet på landet hos hälsingebönder var ett stort företag på den tiden och sällskapet möttes också av motgångar. - Frankenberg hade ju planerat resan in i minsta detalj när det gällde övernattningar, måltider, hästbyten och så vidare. Men vid något ställe kom de ändå till ett gästgiveri där de inte hade en aning om att det strax skulle ramla in 130 personer som skulle utspisas, men enligt Frankenberg var där en rekorderlig gästgivarfru som löste det hela, berättar Anders Nyström. - Ett annat problem var ett vagnshaveri som drabbade en av vagnarna som barnen färdades i. Men de hade tur, Baron de Geer råkade just passera på vägen. Han stannande till och erbjöd hjälp. Så kom det sig att hästbytet i Uppsala skedde inne på slottsbacken, där Baron de Geer bjöd alla barnen på varsitt glas portvin, och Frankenberg fick en låda rhenskt vin med sig. Jag fick veta att vagnen gått sönder och barnen och deras sköterska låg på vägen en halvmil bort. Efter många vedermödor fick jag hjälp av baron De Geer, som råkade resa förbi. Han erbjöd oss husrum över natten i Uppsala, men jag vågade ej ändra rutten. Dock såg han till att vagnsbytet och övernattningen i Högsta gick utan besvär. Nästa övernattning skedde i Mehede, där vi inte behövde betala för oss. Tre av barnen var sjuka, men fick vård av bruksmedicus, som mötte oss vid Fågelsundet. Patron Tottie på Elvkarlsön bjöd oss middag. I Gävle möttes vi av landshövdingen, som lät fördela barnen till redan utsedda kvarter. Dagen därpå inbjöd han till gästabud på slottet. När resan skulle påbörjas utdelades rockar till dem som saknade och 1 1/2 dussin vantar. När vi for förbi kryddkrämare Cederströms bod fick barnen strutar med fikon och russin. Flera barn var dock sjuka på grund av det svåra vädret. - Det står mycket om att det var regnväder och att det var kallt, och det var ju inga luxuösa vagnar de färdades i, så en del barn blev sjuka. Ett barn avled under resan, vilket väl sannolikt med den tidens mått får anses vara ganska måttligt, funderar Anders Nyström, som har tänkt mycket på hur det var för hans släktning Johan och de andra barnen att färdas den långa vägen till en osäker framtid. - Det var ju en annan väld på många sätt och vis, och det är slående hur Frankenberg i sin beskrivning hur han gärna berättar hur glada barnen var, att de "...avtackar sina värdar med ett hjärtligt hurra" och liknande formuleringar. - Tanken slår en ju att riktigt så rosenrött kan det ju inte ha varit. Den första oktober, efter att ha rest i en veckas tid, var de äntligen framme i Ljusdal. Frankenberg fortsätter sin beskrivning så här: Sedan de om morgonen den 2:a blivit spisade och fägnade, så gott jag kunde åstadkomma, gingo de alla vid gudstjänstens slut, i procession upp till kyrkan. Så snart de voro komne till altaret framkallades även barnens tillkommande fosterföräldrar till koret, då akten börjades av herr Kyrkoherde Sundius med ett rörande och bevekligt tal. Därefter upplästes högt Konglig direktionens hållna protokoll över barnens utdelning, vilka nu enligt den däröver författade förteckningen tillställdes sina fosterföräldrar och bleve av dem med ömhets tårar emottagne och omfamnade. Nu hade alltså barnen fått sina fosterföräldrar. Och Anders Nyströms släkting den tioårige Johan Bergsten hamnade hos familjen Larsson. - Ja, han växte upp hos bonden Jon Larsson i Emmarbo i Ljusdal. I den familjen fanns ytterligare ett fosterbarn, en flicka. Han växte upp och tjänade som dräng ett år, men 1796 då han var 21 år blev han soldat. Johan skickades ut i krig 1808, det krig där Sverige förlorade sin finska rikshalva. Han hamnade i rysk fångenskap, men kom hem igen tre år senare. Så småningom gifte han sig med en änka och de fick två barn. Johan skulle också varit med i kriget mot Norge 1813, men var så märkt av sin tid som krigsfånge att han fick ta avsked från soldattjänsten. - Han hade nog aldrig riktigt återhämtat sig efter sin tid som krigsfånge, tror Anders Nyström och han hittades död, liggande på Lillhagasjöns is, 1822 i januari. Förmodad dödsorsak var kolik och Johan var då 48 år. Anders Nyström har försökt följa också de andra 125 barnen, och han har återfunnit många av dem i kyrkböcker. - Ganska många av barnhuspojkarna blev soldater, precis som Johan, och några av hans resekamrater från 1785 kan man hitta bland krigsfångar, stupade eller saknade i finska kriget. - Prästen Frankenberg lämnade Ljusdal året efter barntåget och blev kyrkoherde i Söderby i Roslagen, och när jag letade efter Johans syster Sofia så hittade jag henne som fosterbarn just i Söderby. - Så det verkar som att Frankenberg fortsatte med sitt engagemang för barnhusbarnen, avslutar Anders Nyström. Barnhusbarnen i arkiven Prästen Olof Peter Frankenberg verkade ha fortsatt sitt engagemang för barnhusbarnen och letat rätt på fosterhem på de platser där han var verksam. Hans barntåg 1785 där den tioårige Johan var med har lämnat många spår i arkiven. Mats Hayen som är historiker på Stockholms stadsarkiv har plockat fram en tjock läderinbunden bok några våningar ner i arkivet. - Vi börjar med att titta i Stora barnhusets, som sedan blev Allmänna Barnhuset, räkenskaper. För prästen Frankenberg har lämnat en originalräkning på sina utgifter under resan dag för dag, berättar Mats Hayen. Här står "extra ordinarie utgifter barns transport till Hälsingland". Och då skriver han så här:     Förteckning på gjorda utgifter för barnhusbarnens skjuts, förtäring och andra omkostnader under resan från Stockholm till Ljusdal.  - Om man tittar här så står det en kostnad på sex shilling för den trasiga vagnen. Här står: För barnens efterskickande i den söndriga vagnen. Sen finns varje del i resan daterat och där står till exempel vad de ätit. - Sen om man läser Frankenbergs beskrivning som han publicerade i tidningen så ser man att lokalbefolkningen var väldigt hjälpsamma på vissa håll. Det finns en välvilja i de flesta trakterna de passerar. - För det här är ju en helt extraordinär händelse. Det var inte ofta det kom 126 barn passerande förbi. Det var en jättestor sak som uppmärksammades och ibland skickades det ut soldater som fick rida med och eskortera dem en bit på vägen. - Det är en fascinerande historia tycker jag! Var då det här första gången man gjorde på det här sättet i Sverige? Mats Hayen berättar att det hör ihop med att man lägger om hela verksamheten vid det som fram till 1785 kallades för Stora barnhuset, dit barn kommer vid fyra, fem sex åldern och stannar till de är mellan tolv och femton. - De bor på barnhuset, de får arbeta där och får utbildning. Men dödligheten är väldigt hög och steg under hela Gustav III tid.  - Istället för att barnen ska bo på barnhuset ska de placeras ut i fosterhem runt om i Sverige. Sommaren 1785 är barnhuset fullt och ska tömmas, och de 126 barnen som Frankenberg ska transportera till Hälsingland är nästan hälften av alla barnen på barnhuset. Varför gjorde då Frankenberg detta? Mats Hayen säger att han inte specifikt känner till hans enskilda historia, men om man var i en bygd där det kanske varit en epidemi  och där det behövdes folk, var det här en chans att tillföra nytt "blod" till socknen.  När det beslutades att barnen skulle få fosterfamiljer i landet gick man ut med påbud via Landshövdingarna och sedan fördes budskapet ut i kyrkorna. Ansökningarna gick sedan vidare till Barnhusdirektionen som behandlade ansökningarna.  - Men resan som Frankenberg gör med de 126 barnen är den absolut största resan som görs. Men långt in på 1890- talet tar man mindre barngrupper på kanske 40, 20 eller 15 barn.  - Det som är spännande är att det finns reseberättelser bevarade. Ibland är det skolmästaren, ibland någon lokal präst som för barnen till sina nya orter och skriver samtidigt reseberättelser som sedan lämnas in till Barnhuset. Mats Hayen plockar fram en berättelse från sommaren 1788 där några barn fördes till Stora Åby församling i Östergötland. - Det är väldigt detaljerade berättelser. Här får vi reda på att det är klar och ganska varm väderlek. Sen när det slår om till hetta skriver skolmästaren Anders Bergmark: Den ovanliga hettan tillika med skakningen tillskyndade några barn, i synnerhet flickor, huvudvärk och gjorde barnen i allmänhet törstiga.  Men som vi tagit ättika med oss, varav några matskedar slogs i vatten då de behövde dricka, så kurerade detta oskicklesen samt vanan att åka. - De blev alltså åksjuka och får huvudvärk för att de får för lite att dricka. Det här är en riktig arkivskatt, säger Mats Hayen.     Om man vet med sig att man har en ana som transporterats på det här sättet. Kan man då hitta enskilda barn namngivna i dessa berättelser? - Då får man gå till barnhusrullan som finns publicerade på "barnhussök" på sidan genealogi.se (Se länk längre ned på sidan.) Man kan också komma till Stadsarkivet och läsa i originalhandlingarna, berättar Mats Hayen. Mats Hayen bläddrar i rullan för 1785 och hittar gossen Johan Bergsten som fått nummer 126. - Vi kan se att massor av barn lämnar barnhuset den 24 september, eftersom de är 126 stycken. Utifrån de här uppgifterna kan man sedan leta sig ner i andra handlingar som rör just Johan Bergsten. Om han var sjuk eller frisk, när de gick i skolan, hur duktiga de var och har man riktigt tur finns det också en lång utredning i barnhusets protokoll. - Om Johan kan vi här läsa att pappan var klockgjutargesällen Sven Bergsten. Han är sjuklig och usel. Modern Britta Stina död. Mats Hayen berättar att han för några år sedan skrev boken "Främlingar i vardagen" tillsammans med Per-Johan Ödman som handlar om barnhuset fram till 1785 när man gör om det till en genomgångsanläggning. Där följde vi några barn i detalj. I början av 1600-talet hade man kanske 100-150 barn men ökar hela tiden och under 1700-talet bor där uppemot 300 barn. Det är nog därför det är så stor dödlighet bland barnen. - Dödligheten i barnkullen 1785 låg på 4%. Det innebär om man jämför med en skolklass idag på 30 barn, så skulle ett barn dö per år.   - Sen blir handeringen av barn under 1800-talet nästan likt en fosterhemsindustri. Delvis ökar antalet "oäkta" födslar och fler barn placeras ut. Det blir också ett sätt för lanthushållen att skaffa sig billig arbetskraft.    Programmet är gjort av Merja Laitinen, Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Kommissarie Escherich är Quangel tätt i spåren. Hans polisheder och hans otålige chef, gör att han vill lösa fallet. Men innerst inne hyser han en viss beundran för motståndsmannen... Verkmästare Otto Quangel sköter sig och sitt, både han och hans hustru Anna är partimedlemmar som har röstat fram Hitler till makten. Men när deras son stupar i blixtkriget mot Frankrike 1941, inser makarna att en kamp mot Hitler är den enda utvägen för att behålla mänsklig värdighet.  Otto Quangel börjar skriva brevkort som uppmanar till motstånd mot Hitler och ikläder sig Davids kostym i kampen mot den nazistiske Goliat. Han blir både vinnare och förlorare, men vinner inga anhängare. Översättning: Knut Stubbendorff och Per Lennart Månsson. Dramatisering: Åsa Melldahl. I rollerna: Kammarrättsrådet Fromm - Etienne Glaser, Otto Quangel - Magnus Ehrner, Anna Quangel - Gunilla Abrahamsson, Escherich - Mats Qviström, Prall - Anders Ahlbom Rosendahl, Max Harteisen - Andreas T Olsson, Erwin Toll - Philip Zandén, Kaltenbrunner - Francisco Sobrado, Arbetsledaren - Björn Granath, Barnröst - Elmer Branting.  Musik: Tomas Lindahl. Ljudregi: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Produktion: Jan Cruseman och Anne Konstenius. Regi: Åsa Melldahl. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar Programmet sändes första gången i juni 2017. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. Vad är det eleverna ska lära sig där? Alla är inte nöjda med Regeringens förslag att göra prao obligatoriskt. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är egentligen poängen med prao? Ett program av Joanna Korbutiak. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Repris från 2014.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner? Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president Xi Jinpings tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan? Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: Wang Huning, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna Miles Kahler, Washington University, och Jean-Pierre Cabestan, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och Haig Patapan, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag. Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren Nadège Rolland kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan. Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör Kerstin Lundgren, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och Jerker Hellström, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina. De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar den colombianska journalisten Dominique Rodriguez och Camilo Rozo, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också Benjamin Creutzfeldt, sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Storstäderna i Sverige växer så det knakar och allt färre människor bor kvar på landsbygden. Dom som flyttar, kommer alltmer sällan tillbaka. Ändå säger politikerna att hela landet ska leva, att de som bor på landsbygden ska ha samma förutsättningar som resten av befolkningen. Men går det? Kan alla i hela Sverige räkna med samma samhällsservice, trots att befolkningsunderlaget sviktar? Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) intervjuas. Sedan om partierna som riskerar att åka ur riksdagen. Reportage om hur Miljöpartiet gjorde för att komma tillbaka till riksdagen efter att ha åkt ut i valet 1991. Hör Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach om läget för Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

I april i fjol ändrades lagen så att även ensamstående kvinnor fick möjlighet till assisterad befruktning i den svenska sjukvården. Men för många ensamstående med barnlängtan har det inneburit en allt mer otålig och frustrerad väntan. Reportage av Odd Clausen

De senaste åren har debatten kring statyer och monument rasat i USA. Vid anrika och prestigefyllda universitetet i Princeton har man i några års tid kartlagt skolans slavhistoria och nu också satt upp ett tillfälligt monument, för att åskådliggöra skolans agerande. Hör Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleems reportage.

En synagoga i Göteborg attackerades i helgen. Maskerade män kastade molotovcocktails, brinnande flaskor, mot en lokal där judiska ungdomar hade fest. I helgen samlades också 200 personer till demonstration i Malmö där det uttrycktes hat mot judar efter Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Hur ser hotbilden ut mot judar i Sverige i dag? Hör Allan Stutzinsky, ordförande för judiska församlingen i Göteborg och Niklas Orrenius, reporter Dagens nyheter.

En av Sveriges absolut mest kända skådespelare är med i en av julens stora animerade svenska julfilmer för barn, i nya filmen Gordon och Paddy. Han ger röst åt grodan Gordon, en gammal och trött polis som till varje pris måste fånga en nöttjuv. Hör Stellan Skarsgård.

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Libanon och flera andra länder skakades igår av våldsamma protester mot Donald Trumps erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad, och idag väntas nya massdemonstrationer över hela världen mot beslutet. Men de arabiska ledarna har hittills inte agerat konkret. Hör Cecilia Uddén, Ekots korrespondent i Mellanöstern, direkt från Beirut.

Programmet Kaliber har granskat de senaste tre årens domar för att ta reda på vilka som döms för koppleri och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Det har visat sig att hälften av dem är svenskar, och var fjärde person är rumänsk medborgare. Hör Kalibers reporter Maria Ridderstedt.

Det finns misstankar om att ännu ett pensionsbolag kan ha stoppat sparares pengar i egen ficka. Efter skandalerna i Allra och Falcon Funds riktas nu anklagelser mot Solidar, men premiepensionsbolaget nekar till anklagelserna. Hör Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

I begynnelsen drog sig den evige tillbaka för att skapa utrymme för universums tillblivelse. Medeltida judiska mystiker benämnde detta tillstånd Tzim-Tzum. Med orden Tzim-Tzum börjar denna veckas andakter. En meditativ förberedelse inför veckans stora högtid i den judiska församlingen Chanukka. Du är Ursprunget och Livets Kärna: Födelse och död, glädje och sorg, framgång och misslyckande, mod och rädsla ? allt är Du. Allting och dess motsatser kommer från Dig. Allting och dess motsatser är Du. Tom Shulevitz Musik Ora (Ludovico Einaudi) Bilvavi, feat. Lionel Rosenfeld&Shimon Craimer    Producent Neta Norrmo? Produktionsbolaget Munck? för Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

- Jag tänker att det kan faktiskt kan vara så enkelt, att det inte behövs mer än en kollektiv markering, för att ändra en dålig vana. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras. Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för 25 år sedan var han en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot i katastrofer och med undervisning. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleriet Candyland tillsammans med en grupp konstnärer. I boken Katastrofdoktorn och sitt Sommarprogram från 2017 reflekterar han över utmaningarna med och drivkraften bakom sitt arbete. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Intervju med Alia Malek. "My fair lady" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ensamstående mammors väntan på assisterad befruktning. Uppmärksammat slavmonument och amerikansk slavhistoria. Kalibers granskning av hallickar. Attack mot synagoga i Göteborg.

Aktualiteter

Ring P1 från Göteborg om bland annat attack synagoga, självkörande bilar, Nobels fredspris. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Tre män dömdes till fängelse för att ha sålt kvinnor i Stockholm. Men vilka var de? Kaliber har åkt till Rumänien för leta efter männen bakom en prostitutionshärva. Sänds även kl. 02.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anna Lovisa fick flera utomäktenskapliga barn som hon tvingades lämna bort. När hon sen fick ett dödfött barn gömde hon det. Efter upptäckt och dom lyckades hon tack vare en präst ta sig till England. Den här säsongen berättar vi om människor från förr vars liv på olika sätt tog nya vändningar. Många av historierna handlar om människor som inte själva hade så stora möjligheter att påverka sin situation. Och inte alltför sällan var det händelser som i gamla tider kunde innebära att hela livet kantrade, som till exempel för de kvinnor som fick utomäktenskapliga barn och möttes av samhällets fördömande. Dagens huvudperson heter Anna Lovisa. Hon fick flera barn utom äktenskapet. Barn som hon ofrivilligt tvingades lämna bort. Och hade det inte varit för en ovanligt godhjärtad präst hade hon sannolikt slutat sitt liv i total vanära. Släktforskaren Maude Svensson nystade upp historien om Anna Lovisa. - Anna Lovisa var min mormors pappas äldsta syster. Hon föddes 1856 i Skallsjö i Västergötland. När Anna Lovisa är 20 år ger hon sig iväg hemifrån. Men hennes liv blir inte enkelt. När hon är 22 år får hon sitt första barn. En liten pojke som hon döper till Hugo Birger. Men eftersom hon är ogift tvingas hon lämna bort honom till sina föräldrar som nu bor i Finnerödja och själv söka jobb i Stockholm. Där hinner det inte gå mer än två år innan historien upprepar sig. Hon föder sitt andra utomäktenskapliga barn, en gosse som får namnet John Einar. Han blir placerad i ett fosterhem i Uppland medan Anna Lovisa söker jobb i Småland. Men hon är barnkär och vill gärna ha sonen intill sig. Så när hon får jobb som barnsköterska på Åminne bruk flyttas sonen och hamnar hos familjen Schytt i Forsheda, som visar sig vara en bra fosterfamilj och som bor i samma socken som Anna Lovisa. - De har inga barn själva och han kommer till slut att bli stins. Allt verkar vid det här läget bra. Men någon har fått veta att Anna Lovisa är mamma till Einar och blir därför kallad till enskild skrift inför prästen. Dessutom blir hon av med jobbet. En vecka efter att Anna Lovisa stått inför prästen och bekänt sina synder flyttar hon tillbaka till föräldrahemmet i Finnerödja. Men där ser hushållet annorlunda ut. Mamman hade dött och pappan gift om sig med en 20 år yngre kvinna. Anna Lovisa blir inte hemma länge. Hon söker nytt jobb och flyttar till Göteborg där hon får arbeta som piga. - Vad jag förstår får hon slita mycket och en dag ramlar hon på deras vind när de håller på med tvätten. Det står beskrivet i en polisrapport, berättar Maude Svensson. Efter fallet blir Anna Lovisa sjuk och då berättar hon för husmor att hon är gravid. Hon får omedelbart sparken, men får stanna i 14 dagar eftersom dom har en till stortvätt. - Efter barra några dagar får hon värkar och får hjälp av en annan huspiga att ta sig till Järntorget där hon kan ta en droska till sitt rum som hon hyr på Karl Gustavs gatan 43 i Göteborg. I polisförhören kan man läsa att det är sent på kvällen som Anna Lovisa reser hem. Vid niotiden på aftonen hade Anna Lovisa Eriksson gående begivit sig till Jerntorget därifrån den tilltalade i droska ensam åkt till den förhyrda bostaden. Den tilltalade kände under vägen födsloplågor och lade då en underkjortel på golvet av droskan och lät fostret nedfalla å kjorteln, varefter den tilltalade lindat kjorteln omkring fostret som varit döfött. - Och så går hon in i sitt rum och tittar på fostret. Hon ser att det är ett dödfött gossebarn.  Den tilltalade undersökte efter framkomsten till bostaden fostret som befunnits vara ett gossebarn. Följande dag på morgonen inlindade den tilltalade fostret i ett gammalt lintyg och nedlade detsamma i en henne tillhörig koffert.  - Och så låser hon kofferten. Nästa dag är hon dålig och kommer inte ut ur rummet. Värdparet blir oroliga och går in till Anna Lovisa som säger att hon har tandvärk. Efter två veckor tar hon ut fostret från kofferten och lägger några tidningar runt knytet. Hon beger sig till Brunnsparken där hon tar en spårvagn. När hon hoppar av promenerar hon mot Mölndalsån där det fanns ett ställe utmed landsvägen som hon kastade i fostret. Sen åkte hon hem, berättar Maude Svensson.  - Hon hade tidigare erkänt att hon var gravid och folk började undra var barnet var. Någon anmäler henne till polisen och den 23 april 1890 kallas hon till förhör på polisstationen och en rättslig process påbörjas. Så småningom döms Anna Lovisa till böter och straffarbete. Maude Svensson får frågan om hon tänker att Anna Lovisa tog livet av gossebarnet. - Jag vet faktiskt inte vad man ska tro, och kanske det inte är så viktigt. För mig är det viktiga att hon hade ingen chans. Hon var en stark kvinna som kämpade och ville säkert ta hand om sina tre pojkar, men samhället då tillät inte det. Det görs så småningom en utförlig utredning där polisen åker till den plats där Anna Lovisa uppgett att hon lagt fostret. - Och där hittar de flera foster, varav ett var vid livet när det lades i vattnet.  Åklagaren uppger att det uti stadens närhet hittats åtskilliga döda foster, vilket ett enligt obduktionsprotokoll varit vid liv vid födseln, kunde vara det ifrågavarande fostret. - Och då säger åklagaren att man kan inte utesluta att just det fostret var Anna Lovisas. Och hon kunde inte bevisa att det inte var hennes.  Straffet för Anna Lovisa blir åtta månaders straffarbete plus att hon ska betala böter till hennes två vittnen, familjen hon hyr hos. De ville inte vara vittnen och ville ha två kronor var som kompensation för att det var en obekväm situation. De två kronorna sänks till en och femtio, vilket blev tre kronor totalt. - Jag vet inte om hon var i fängelset. Jag har letat och inte lyckats hitta henne i någon fångrulle. Däremot kan jag se att drygt fyra månader efter domen, den 31 oktober 1890,  genomgår hon absolution i Masthuggskyrkan. Där arbetade just då en mycket folklig och populär kyrkoherde som hette Edvard Osterman. Den folkkäre kyrkoherden Edvard Osterman gav alltså Anna Lovisa absolution, eller syndernas förlåtelse. Men inte bara det. Maud Svensson har i sin forskning sett att han också verkar ha velat hjälpa Anna Lovisa till ett nytt liv. Till exempel avstår han från att skriva något om brottet i kyrkboken. Däremot antecknar han att hon ska flytta till England och ger henne det nödvändiga flyttbeviset. Men varför hon flyttar vet inte Maud Svensson. - Första gången jag kan se ett bevis på att hon är i England är i november 1893 då hon står antecknad som medlem i den lutherska kyrkan i London. Där står att hon arbetar som hembiträde på Abbey road 66.  Anna Lovisa blir kvar i London, och 1897 kommer hennes förstfödde son Hugo Birger emigrerar till England. Han söker upp sin mamma som bor i Putney, en stadsdel i London, och bosätter sig där. - Men han är färgad av tiden och erkänner aldrig att Anna Lovisa är hans mamma.  Maude Svensson säger att trots att det är en sorglig historia speglar det en väldigt stark kvinna som verkligen kämpade.   Än idag vet inte Maud Svensson hur Anna Lovisa såg ut. Men hon är en av de två kvinnor som syns på gruppfotot. I samband med sin forskning fick Maude Svensson kontakt med sin engelska gren av familjen. Även de syns på bild. Så här skriver Maude Svensson om gruppbilden: Fotot är taget när familjerna träffades mer än hundra år efter Anna Lovisa emigration. Fotot är taget i Gamla stan utanför Munkbrogatan 6 där Anna Lovisa jobbade mellan november 1880 och maj 1881 hos kafèidskerskan Törnros. På fotot syns Hugo Freeman som är barnbarns barn till Anna Lovisa boende i England, Hertha Svensson som är Maudes mamma och vars morfar var Anna Lovisas broder, Maude Svensson som bor i USA och längst till höger Vivien Sheffield som också är barnbarns barn till Anna Lovisa och bor i England.  Innan släktforskningen kände ingen i Maudes släkt till att det fanns en stor familjegren i England.    Edvard Osterman - de fattigas beskyddare Det är givetvis svårt att veta hur det hade gått för Anna Lovisa om hon blivit kvar i Sverige, men samtidens dom var hård över kvinnor med utomäktenskapliga barn och hennes liv var redan på väg i en nedåtgående spiral, så risken för att hennes liv hade slutat på samhällets botten var stor. Men Lovisa hade turen att få hjälp av prästen Edvard Osterman i Göteborg som utfärdade det flyttbevis som gav henne chansen att starta ett nytt liv i England. Vem var han då prästen Osterman? När vi försökte hitta svaret på den frågan fann vi en mycket kontroversiell präst som var så oönskad av de högkyrkliga inom stiftet att de till och med tog till röstfusk för att hålla honom borta från tjänsten som kyrkoherde. Att det var just honom Anna Lovisa sökte upp var säkert ingen tillfällighet. Hans rykte att ta parti och strid för de fattiga var vida känt. Idag är det däremot få som kommer ihåg honom. Edvards barn-barn Per Olof Osterman bor i Uppsala. Han har mycket att säga om sin berömde farfar, men historien om Anna Lovisa var ny för honom: - Ja, jag har inte hört den förut men det stämmer ganska väl med de skildringar jag funnit i min släktforskning. Han beskrivs som initiativrik, men han var också uthållig.  Han var varmt religiös och rätt tidigt, redan som student så ägnade han sig åt ungdomsverksamhet, och det fortsatte han med hela sin prästerliga gärning. Ungdomar och fattiga, det var hans fokus, konstaterar Per-Olof Osterman. Edvard föddes 1843, och kom från ganska enkla förhållanden, hans föräldrar arrenderade ett jordbruk. Han gick i läroverk i Göteborg, och när han är klar med det for han till Karlstad för att arbeta i en butik, för han skulle bli handelsman. Men Edvard bytte bana. Han begav sig till Uppsala för att läsa teologi, och när han var 30 år gammal var han färdig. Han fick ett jobb i en nybyggd och oansenlig kyrka i Göteborg, Johanneskyrkan, men han var ännu inte prästvigd. Biskopen i Göteborg var schartauan, det vill säga, han tillhörde en sträng inomkyrklig riktning som periodvis varit stor i Göteborgs stift. Edvards familj däremot var frireligiös, och präster inom stiftet kunde inte ha en sådan bakgrund, menade biskopen, som vägrade prästviga Edvard. Men det var nog inte bara hans föräldrar som var problemet, tror Edvards son-son Per-Olof. - Biskopen hade dessutom uppmärksammat Edvards predikningar i Johanneskyrkan, och de föll inte i god jord, eftersom farfar inte alls delade den schartauanska uppfattningen.   - Resultatet blev att Edvard inte fick prästvigd i Göteborg, fortsätter Per-Olof. Istället blev det biskopen i Skara som prästvigde honom 1876 Edvard Osterman hade uppmärksammats av liberala krafter i Göteborg och han fick direkt efter sin prästvigning arbete som företagspräst på Carnegiebruken, den stora porterbryggaren i hamnen, en väldigt speciell tjänst, där han främst skulle tjäna arbetarna på bruket. Det var nog ingen tillfällighet att det blev just han som fick den tjänsten, tror hans sonson. - Han hade gjort sig känd redan i tiden i Johanneskyrkan för sina varma predikningar, inte minst bland kvinnorna. Ja, Edvard Osterman var populär bland människorna i Masthugget, då en fattig stadsdel där det främst bodde arbetarfamiljer. Så när man skulle bilda en ny församling i Masthugget i början av 1880-talet var han en självklar kandidat till jobbet. Men valet blev en utdragen process kantad av en rejäl skandal. Såhär skrev Göteborgs Handels- och sjöfartstidning om saken: Men nu skulle det visa sig, av vilka olika element församlingen var sammansatt. En valkamp uppstod både före och vid kyrkoherdevalet med thy åtföljande besvär, som gjort församlingen riksbekant och som låtit henne i närmare sex år vara utan kyrkoherde. Ja, det tog nästan sex år innan valet kunde avgöras och Osterman installerades som kyrkoherde. Först såg valet ut att gå hans väg. Efter provpredikningar på vintern 1882 vann Osterman över sin närmaste konkurrent, men det valet ogiltigförklarades efter att man upptäckt ett fel i röstlängden. Så valet gjordes om, och Edvards konkurrent, en schartuan som hade biskopens gillande, vann nu med nästan 100 rösters övervikt. Men det visade sig vid en kontroll att flera hundra röstsedlar hade förfalskats. Återigen skrev tidningen om saken: Denna kyrkovalshistoria utgör ett mörkt blad i svenska kyrkans historia. Såsom man finner av berättelsen förvandlades nämligen efter det man prövat röstsedlarnas äkthet, hr Ostermans minoritet av 77 röster till en majoritet av 233 röster. Icke mindre än 305 röstsedlar voro således ogiltiga. Och hvad innebär detta? Fråga dem som undertecknat namnunderskrifterna under edlig förpliktelse! Och ändock lefva vi ej i ett land, där man ej får hylla satsen att löfte ej behöver hållas mot en otrogen. Och "Otrogen" är naturligtvis hvarje annan än den renlärige schartauanen. Valet underkändes återigen, och till slut fick Osterman tjänsten. Nästan sex år efter att de första provpredikningarna hållit installerades Osterman i februari 1889. Det verkar som att han varit noga med att inte blanda sig i striden själv: - Man påpekar överallt jag har läst att han höll sig utanför striden, säger Per-Olof, som tror att en av de saker som irriterade de högkyrkliga var att Edvard ville engagera andra än bara prästerna i det kyrkliga arbetet, han arbetade för att diakonin skulle ta en större plats. Edvard Osterman startade något som idag sannolikt skulle kallats ett församlingshem. Det fick namnet Hyddan och verksamheten kom att skötas av diakoner. Hyddan behövdes, för den nybyggda Oskar Fredriks kyrka som var enormt pampig ansågs av många församlingsbor för fin för dem - de ville inte gå dit eftersom de saknade fina kyrk-kläder. I herdaminnet, de speciella böcker som berättar om kyrkans män och hur de verkade, så beskriver man verksamheten i Hyddan under ett år då många hade det svårt.  Det var långa rader av hungriga människor som under vintern 1909 en tid bortåt dagligen bespisades med gröt och mjölk i Hyddans samlingssal. Gröten kokades i flera hundra liter på Gibraltar, Sahlgrenska sjukhuset och ålderdomshemmet och forslades sedan rykande varm till Hyddan, där den utportionerades till alla som ville ha. En pojke som inte tyckte att han passade i Hyddan eftersom han suttit inne tre månader, fick svaret: `det gör ingenting, det är just sådana som de vill ha.` Efter hans död erkände även Stifts-tidningen att Osterman blev, kanske mer än någon annan prästman här i Göteborg, väl förtrogen med den fattigare befolkningens lekamliga nöd. Den här beskrivningen är gjord samma år som Edvard Osterman dog, 1909. Han arbetade kvar i Oskar Fredriks kyrka ända fram till slutet. - Ja, han är 66 år så när som på en vecka när han dör i en brusten blindtarmsinflammation, berättar hans son-son. Begravningen blev en speciell hyllning till den populäre prästen. - Man blir förvånad när man ser bilderna på liktåget. Det är stora folkmassor som samlats, de lär vara flera tusen, det är fem vagnar med kransar och blommor som följer likvagnen fram till begravningsplatsen. - Det var stor uppslutning också bland prästerskapet, det påpekas särskilt att nästan alla stiftets präster var med. Men trots att Edvard Osterman var så populär i sin tid så pratades de inte mycket om honom under Per-Olofs uppväxt. - Dels var det ju länge sedan han dog, min egen far vara bara sju år när Edvard dog, säger Per-Olof och tillägger: - Och frågar man ingenting får man ju inga svar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson Sänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05 samt natt mot måndag kl. 00.02.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.  Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.  Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.    Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten. Ett program av Sebastian Hedlund. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Någonting svart" av Jacques Roubaud Uppläsning: Angela Kovacs Översättning: Jonas J Magnusson / Ulf Karl Olov Nilsson Första rad: När jag stiger upp (klockan halv fem, fem) tar jag min kopp Diktsamling: "Någonting svart"", Rámus, 2008 Musik: Erwin Schulhoff: Tango Exekutör: Louis Schwizgebel-Wang Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Redan nästa år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det? Köra bil, investera i aktier och spela spel är inte allt som AI kan. Nu närmar sig de smarta datorprogrammen vår sjukvård, där de hjälper läkare att ställa diagnoser. Börjar AI nu ersätta människor i sjukvården, eller kommer mänskliga läkare att få mer tid till patienterna? Hur bra är datorprogram egentligen på att ge rätt diagnos? I Vetandets värld tar vi reda på när du kan få en datordiagnos, och hur tekniken kan påverka vården. Medverkar i programmet gör Birgitta Janerot som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för I-AID, Carolina Wählby, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och jobbar med SciLifeLab i Uppsala. Jeroen van der Laak är professor vid Radboud university i Nederländerna, och Max Gordon som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet.  Simon Magnusson simon.magnusson@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Uppsättningen av My Fair Lady på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm delar kritikerna. Vi samlar några av dem för ett samtal om fel och förtjänster. Dessutom om skräckförfattaren Shirley Jackson. Det är Kulturredaktionens Per Feltzin och Anneli Dufva som kommer till studion för att vrida och vända på den moderna klassikern "My Fair Lady". Och Jenny Teleman och programledaren Måns Hirschfeldt har läst Shirley Jacksons drygt halvsekelgamla skräckromaner "Hemsökelsen på Hill House" och "Vi har alltid bott på slottet". Dessutom har Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén träffat den syriska författaren Alia Malek, som har skrivit en släktkrönika kring landets politiska historia. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg berättar om en ny stor utställning med rysk aktivistkonst på Saatchi Gallery i London. Och så blir det en OBS-essä av författaren David Qviström om "vinterkräksjuka" och andra nyord i svenska språket. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg. Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Veckans språkfrågor Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär? När och varifrån kommer ordet kung? Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall? Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd? Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion? Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Aktier, kryptovalutor, bostäder, konst - varningarna kommer från många håll nu. "Om det skulle smälla kommer alla säga att alla tecken fanns där". Och så får du förklaringen till det rekorddyra julbaket. Gäster: Johan Javéus, chefsstrateg SEB Maria Landeborn, sparekonom Skandia Lennart Holmström, analytiker LRF Mjölk Medverkande: Torbjörn Iwarson, råvaruanalytiker och förvaltare Skandia Röster i programmet: Margareta Nyström, internationell samordnare Skatteverket Johan Prane, Ekonomiekot Eva Stenström, Ekonomiekot Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Marie Persson Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Idag träffar vi vinnaren i det som blivit en stor succé: tävlingen Ortens bästa poet där unga tävlar i poetry slam. Medan många kulturevenemang kämpar med litet publikunderlag och svårigheterna att nå ut har tävlingen Ortens bästa poet gjort det den svenska parnassen bara kunnat drömma om - att locka tusentals unga till ett poesievenemang. Idag träffar vi årets vinnare: Jami Faltin från Flemingsberg utanför Stockholm, och åldermannen inom svensk poetry slam, Daniel Boyacioglu. Vad vill Jami förmedla med sin poesi? Efter USAs president Donald Trumps besked att landets ambassad i Israel bör flyttas till Jerusalem har en gammal konflikt åter blossat upp. I samband med en sammankomst i Malmö där demonstranter protesterade mot beslutet skanderade några att judarna ska skjutas. Hur ska vi få bukt med antisemitismen i det svenska samhället? Går den att utbilda bort? Vi har bjudit in Ingrid Lomfors som är överintendent på myndigheten Forum för levande historia. Hon ser hur olika kunskapsnivån är i samhället kring frågan. Snart går vi in i Mello-tider. Vi tittar på trender och funderar över vad som egentligen är viktigast: en sjuhelsikes underhållning för hemmapubliken, eller att skicka en kandidat som kan vinna hela rasket. Om inte Carolina Norén kan svara på det, då vet inte vi. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Gunnar Bolin Producent: Helena Huhta Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Ruben Östlund och Alexander Skarsgård Golden Globe-nominerade, Jamila Salimpour, en av de största inom magdansgenren är död. Saudiarabien öppnar allmänna biografer igen.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vapenförsäljningen ökar. Utflyttning av statliga myndigheter. Ryska styrkor i Syrien. Framtida jobb. Antisemitism i Sverige. Trafficking i Rumänien. Senatsval i Alabama. Direkt från Musikhjälpen.

De flesta kvinnor som säljer sex i Sverige till följd av trafficking kommer från Rumänien, ett av Europas fattigaste länder med stora klyftor mellan fattiga och rika. Frilansjournalisten Henrik Dammberg har besökt ett skyddat boende i huvudstaden Bukarest för unga kvinnor som flytt undan hallickarna, för att ta reda på mer om orsakerna bakom människohandeln.

I somras presenterade regeringen sina första flyttplaner av statliga myndigheter från Stockholm. Totalt rör det sig om sju myndigheter och närmare 400 jobb. Men i vårt grannland Danmark har man gått betydligt längre. Nästan 4000 jobb har redan flyttats eller håller på att flyttas ut från Köpenhamn, och det är bara i den första omgången. Hör reportage av David Rasmusson.

I dag kom en ny långtidsprognos från Statistiska centralbyrån som visar att bristen på arbetskraft kommer att öka inom yrken där det redan nu är svårt att få tag i folk. Det handlar bland annat om olika läraryrken och inom vård- och omsorg. Hör David Spak, studie- och yrkesvägledare på Årstaskolan söder om Stockholm, Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och Agneta Jöhnk, ansvarig för arbetsgivarfrågor vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Hör diskussion och analys om varför det verkar vara så svårt att komma åt antisemitismen i Sverige – och ibland även att tala om den. Vad krävs för att helgens händelser i Göteborg och dagens misstänkta hatbrott i Malmö ska bli en vändpunkt? Medverkar gör Anneli Rådestad, chefredaktör och ansvarig utgivare för Stiftelsen Judisk krönika, Kashif Virk, imam verksam i Spånga norr om Stockholm, Freddy Gellberg, ordförande för Judiska föreningen i Malmö och Henrik Bachner, idéhistoriker och forskare med inriktning på antisemitism.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vapenförsäljningen ökar. Utflyttning av statliga myndigheter. Ryska styrkor i Syrien. Framtida jobb. Antisemitism i Sverige. Trafficking i Rumänien. Senatsval i Alabama. Direkt från Musikhjälpen.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Dansaren Jamila Salimpour död, Saudiarabien tillåter allmänna biografer och Golden Globe-nomineringar till Alexander Skarsgård och Ruben Östlund. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Uppsättningen av My Fair Lady på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm delar kritikerna. Vi samlar några av dem för ett samtal om fel och förtjänster. Dessutom om skräckförfattaren Shirley Jackson. Det är Kulturredaktionens Per Feltzin och Anneli Dufva som kommer till studion för att vrida och vända på den moderna klassikern "My Fair Lady". Och Jenny Teleman och programledaren Måns Hirschfeldt har läst Shirley Jacksons drygt halvsekelgamla skräckromaner "Hemsökelsen på Hill House" och "Vi har alltid bott på slottet". Dessutom har Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén träffat den syriska författaren Alia Malek, som har skrivit en släktkrönika kring landets politiska historia. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg berättar om en ny stor utställning med rysk aktivistkonst på Saatchi Gallery i London. Och så blir det en OBS-essä av författaren David Qviström om "vinterkräksjuka" och andra nyord i svenska språket. Programledare: Måns Hirschfeldt. Producent: Mattias Berg. Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Sveriges Radio Drama presenterar årets Nobelföreställning! En man återvänder till en by han en gång bott i, men efter hand blir både han och vi som lyssnare osäkra på vart han egentligen kommit. Ur dunklet framträder okända gestalter som säger sig ha tydligt minnas honom, och andra som han minns har inget minne av honom. Kazuo Ishiguros novell En by när mörkret lagt sig i översättning av Rose-Marie Nielsen. I rollerna bl.a: Tomas von Brömssen, Evin Ahmad, Helmon Salomon, Elisabeth Göransson. Musik: Amina Hocine. Inspelningstekniker: Rolf Hilton. Producent: Magnus Berg. Regi: Frida Röhl. Från i fredags. Sänds även natt mot nästa måndag.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Det är mitt i natten. Gina och hennes vänner går i skogen och letar efter svartklubben där de ska dansa tills i morgon och kanske ta droger. Festen saknar tillstånd och polisen är beredd.  Intresset för underground-klubbar i skogen, Open air som de kallas, ökar menar flera festarrangörer som vi pratat med. Evenemangen sker utan polisens tillstånd och kan dra flera tusen människor under en natt.  Den här natten, i en skog strax utanför huvudstaden, kan man köpa lustgasballonger i baren. Gina, som vi följer, tar också en halv ectasy-tablett. Den ultraliberala inställningen på festerna lockar många som rör sig i gränslandet eller på fel sida om lagen. Och det vet polisen om.    Inte så sällan gör polisen tillslag på svartklubbarna. Även den här natten. Ett program av Sebastian Hedlund. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Redan nästa år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det? Köra bil, investera i aktier och spela spel är inte allt som AI kan. Nu närmar sig de smarta datorprogrammen vår sjukvård, där de hjälper läkare att ställa diagnoser. Börjar AI nu ersätta människor i sjukvården, eller kommer mänskliga läkare att få mer tid till patienterna? Hur bra är datorprogram egentligen på att ge rätt diagnos? I Vetandets värld tar vi reda på när du kan få en datordiagnos, och hur tekniken kan påverka vården. Medverkar i programmet gör Birgitta Janerot som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för I-AID, Carolina Wählby, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och jobbar med SciLifeLab i Uppsala. Jeroen van der Laak är professor vid Radboud university i Nederländerna, och Max Gordon som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet.  Simon Magnusson simon.magnusson@sverigesradio.se Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I september i år slog orkanen Maria till mot Puerto Rico. Stora delar av ön förstördes och det kommer dröja åratal innan ön återhämtar sig. Tusentals puertoricaner flyttar nu till fastlandet i USA. Men det går inte att förstå katastrofen i Puerto Rico utan att också förstå Puerto Ricos historia och relation till det amerikanska fastlandet.  Radiokorrespondenterna söndag 10 december med vår New York-korrespondent Fernando Arias. Gäster i programmet är Lydia Valencia, ordförande för organisationen New Jersey Puerto Rican Congress, och Nelson Denis, demokratisk politiker och författare. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Jag tänker att det kan faktiskt kan vara så enkelt, att det inte behövs mer än en kollektiv markering, för att ändra en dålig vana. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras. Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för 25 år sedan var han en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot i katastrofer och med undervisning. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleriet Candyland tillsammans med en grupp konstnärer. I boken Katastrofdoktorn och sitt Sommarprogram från 2017 reflekterar han över utmaningarna med och drivkraften bakom sitt arbete. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Dansaren Jamila Salimpour död, Saudiarabien tillåter allmänna biografer och Golden Globe-nomineringar till Alexander Skarsgård och Ruben Östlund. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Uppläsning: Angela Kovacs Översättning: Jonas J Magnusson / Ulf Karl Olov Nilsson Första rad: När jag stiger upp (klockan halv fem, fem) tar jag min kopp Diktsamling: "Någonting svart"", Rámus, 2008 Musik: Erwin Schulhoff: Tango Exekutör: Louis Schwizgebel-Wang Från kl. 12.00.

Kultur, Repris