SR, P1 2017-12-18

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Anna Lovisa fick flera utomäktenskapliga barn som hon tvingades lämna bort. När hon sen fick ett dödfött barn gömde hon det. Efter upptäckt och dom lyckades hon tack vare en präst ta sig till England. Den här säsongen berättar vi om människor från förr vars liv på olika sätt tog nya vändningar. Många av historierna handlar om människor som inte själva hade så stora möjligheter att påverka sin situation. Och inte alltför sällan var det händelser som i gamla tider kunde innebära att hela livet kantrade, som till exempel för de kvinnor som fick utomäktenskapliga barn och möttes av samhällets fördömande. Dagens huvudperson heter Anna Lovisa. Hon fick flera barn utom äktenskapet. Barn som hon ofrivilligt tvingades lämna bort. Och hade det inte varit för en ovanligt godhjärtad präst hade hon sannolikt slutat sitt liv i total vanära. Släktforskaren Maude Svensson nystade upp historien om Anna Lovisa. - Anna Lovisa var min mormors pappas äldsta syster. Hon föddes 1856 i Skallsjö i Västergötland. När Anna Lovisa är 20 år ger hon sig iväg hemifrån. Men hennes liv blir inte enkelt. När hon är 22 år får hon sitt första barn. En liten pojke som hon döper till Hugo Birger. Men eftersom hon är ogift tvingas hon lämna bort honom till sina föräldrar som nu bor i Finnerödja och själv söka jobb i Stockholm. Där hinner det inte gå mer än två år innan historien upprepar sig. Hon föder sitt andra utomäktenskapliga barn, en gosse som får namnet John Einar. Han blir placerad i ett fosterhem i Uppland medan Anna Lovisa söker jobb i Småland. Men hon är barnkär och vill gärna ha sonen intill sig. Så när hon får jobb som barnsköterska på Åminne bruk flyttas sonen och hamnar hos familjen Schytt i Forsheda, som visar sig vara en bra fosterfamilj och som bor i samma socken som Anna Lovisa. - De har inga barn själva och han kommer till slut att bli stins. Allt verkar vid det här läget bra. Men någon har fått veta att Anna Lovisa är mamma till Einar och blir därför kallad till enskild skrift inför prästen. Dessutom blir hon av med jobbet. En vecka efter att Anna Lovisa stått inför prästen och bekänt sina synder flyttar hon tillbaka till föräldrahemmet i Finnerödja. Men där ser hushållet annorlunda ut. Mamman hade dött och pappan gift om sig med en 20 år yngre kvinna. Anna Lovisa blir inte hemma länge. Hon söker nytt jobb och flyttar till Göteborg där hon får arbeta som piga. - Vad jag förstår får hon slita mycket och en dag ramlar hon på deras vind när de håller på med tvätten. Det står beskrivet i en polisrapport, berättar Maude Svensson. Efter fallet blir Anna Lovisa sjuk och då berättar hon för husmor att hon är gravid. Hon får omedelbart sparken, men får stanna i 14 dagar eftersom dom har en till stortvätt. - Efter barra några dagar får hon värkar och får hjälp av en annan huspiga att ta sig till Järntorget där hon kan ta en droska till sitt rum som hon hyr på Karl Gustavs gatan 43 i Göteborg. I polisförhören kan man läsa att det är sent på kvällen som Anna Lovisa reser hem. Vid niotiden på aftonen hade Anna Lovisa Eriksson gående begivit sig till Jerntorget därifrån den tilltalade i droska ensam åkt till den förhyrda bostaden. Den tilltalade kände under vägen födsloplågor och lade då en underkjortel på golvet av droskan och lät fostret nedfalla å kjorteln, varefter den tilltalade lindat kjorteln omkring fostret som varit döfött. - Och så går hon in i sitt rum och tittar på fostret. Hon ser att det är ett dödfött gossebarn.  Den tilltalade undersökte efter framkomsten till bostaden fostret som befunnits vara ett gossebarn. Följande dag på morgonen inlindade den tilltalade fostret i ett gammalt lintyg och nedlade detsamma i en henne tillhörig koffert.  - Och så låser hon kofferten. Nästa dag är hon dålig och kommer inte ut ur rummet. Värdparet blir oroliga och går in till Anna Lovisa som säger att hon har tandvärk. Efter två veckor tar hon ut fostret från kofferten och lägger några tidningar runt knytet. Hon beger sig till Brunnsparken där hon tar en spårvagn. När hon hoppar av promenerar hon mot Mölndalsån där det fanns ett ställe utmed landsvägen som hon kastade i fostret. Sen åkte hon hem, berättar Maude Svensson.  - Hon hade tidigare erkänt att hon var gravid och folk började undra var barnet var. Någon anmäler henne till polisen och den 23 april 1890 kallas hon till förhör på polisstationen och en rättslig process påbörjas. Så småningom döms Anna Lovisa till böter och straffarbete. Maude Svensson får frågan om hon tänker att Anna Lovisa tog livet av gossebarnet. - Jag vet faktiskt inte vad man ska tro, och kanske det inte är så viktigt. För mig är det viktiga att hon hade ingen chans. Hon var en stark kvinna som kämpade och ville säkert ta hand om sina tre pojkar, men samhället då tillät inte det. Det görs så småningom en utförlig utredning där polisen åker till den plats där Anna Lovisa uppgett att hon lagt fostret. - Och där hittar de flera foster, varav ett var vid livet när det lades i vattnet.  Åklagaren uppger att det uti stadens närhet hittats åtskilliga döda foster, vilket ett enligt obduktionsprotokoll varit vid liv vid födseln, kunde vara det ifrågavarande fostret. - Och då säger åklagaren att man kan inte utesluta att just det fostret var Anna Lovisas. Och hon kunde inte bevisa att det inte var hennes.  Straffet för Anna Lovisa blir åtta månaders straffarbete plus att hon ska betala böter till hennes två vittnen, familjen hon hyr hos. De ville inte vara vittnen och ville ha två kronor var som kompensation för att det var en obekväm situation. De två kronorna sänks till en och femtio, vilket blev tre kronor totalt. - Jag vet inte om hon var i fängelset. Jag har letat och inte lyckats hitta henne i någon fångrulle. Däremot kan jag se att drygt fyra månader efter domen, den 31 oktober 1890,  genomgår hon absolution i Masthuggskyrkan. Där arbetade just då en mycket folklig och populär kyrkoherde som hette Edvard Osterman. Den folkkäre kyrkoherden Edvard Osterman gav alltså Anna Lovisa absolution, eller syndernas förlåtelse. Men inte bara det. Maud Svensson har i sin forskning sett att han också verkar ha velat hjälpa Anna Lovisa till ett nytt liv. Till exempel avstår han från att skriva något om brottet i kyrkboken. Däremot antecknar han att hon ska flytta till England och ger henne det nödvändiga flyttbeviset. Men varför hon flyttar vet inte Maud Svensson. - Första gången jag kan se ett bevis på att hon är i England är i november 1893 då hon står antecknad som medlem i den lutherska kyrkan i London. Där står att hon arbetar som hembiträde på Abbey road 66.  Anna Lovisa blir kvar i London, och 1897 kommer hennes förstfödde son Hugo Birger emigrerar till England. Han söker upp sin mamma som bor i Putney, en stadsdel i London, och bosätter sig där. - Men han är färgad av tiden och erkänner aldrig att Anna Lovisa är hans mamma.  Maude Svensson säger att trots att det är en sorglig historia speglar det en väldigt stark kvinna som verkligen kämpade.   Än idag vet inte Maud Svensson hur Anna Lovisa såg ut. Men hon är en av de två kvinnor som syns på gruppfotot. I samband med sin forskning fick Maude Svensson kontakt med sin engelska gren av familjen. Även de syns på bild. Så här skriver Maude Svensson om gruppbilden: Fotot är taget när familjerna träffades mer än hundra år efter Anna Lovisa emigration. Fotot är taget i Gamla stan utanför Munkbrogatan 6 där Anna Lovisa jobbade mellan november 1880 och maj 1881 hos kafèidskerskan Törnros. På fotot syns Hugo Freeman som är barnbarns barn till Anna Lovisa boende i England, Hertha Svensson som är Maudes mamma och vars morfar var Anna Lovisas broder, Maude Svensson som bor i USA och längst till höger Vivien Sheffield som också är barnbarns barn till Anna Lovisa och bor i England.  Innan släktforskningen kände ingen i Maudes släkt till att det fanns en stor familjegren i England.    Edvard Osterman - de fattigas beskyddare Det är givetvis svårt att veta hur det hade gått för Anna Lovisa om hon blivit kvar i Sverige, men samtidens dom var hård över kvinnor med utomäktenskapliga barn och hennes liv var redan på väg i en nedåtgående spiral, så risken för att hennes liv hade slutat på samhällets botten var stor. Men Lovisa hade turen att få hjälp av prästen Edvard Osterman i Göteborg som utfärdade det flyttbevis som gav henne chansen att starta ett nytt liv i England. Vem var han då prästen Osterman? När vi försökte hitta svaret på den frågan fann vi en mycket kontroversiell präst som var så oönskad av de högkyrkliga inom stiftet att de till och med tog till röstfusk för att hålla honom borta från tjänsten som kyrkoherde. Att det var just honom Anna Lovisa sökte upp var säkert ingen tillfällighet. Hans rykte att ta parti och strid för de fattiga var vida känt. Idag är det däremot få som kommer ihåg honom. Edvards barn-barn Per Olof Osterman bor i Uppsala. Han har mycket att säga om sin berömde farfar, men historien om Anna Lovisa var ny för honom: - Ja, jag har inte hört den förut men det stämmer ganska väl med de skildringar jag funnit i min släktforskning. Han beskrivs som initiativrik, men han var också uthållig.  Han var varmt religiös och rätt tidigt, redan som student så ägnade han sig åt ungdomsverksamhet, och det fortsatte han med hela sin prästerliga gärning. Ungdomar och fattiga, det var hans fokus, konstaterar Per-Olof Osterman. Edvard föddes 1843, och kom från ganska enkla förhållanden, hans föräldrar arrenderade ett jordbruk. Han gick i läroverk i Göteborg, och när han är klar med det for han till Karlstad för att arbeta i en butik, för han skulle bli handelsman. Men Edvard bytte bana. Han begav sig till Uppsala för att läsa teologi, och när han var 30 år gammal var han färdig. Han fick ett jobb i en nybyggd och oansenlig kyrka i Göteborg, Johanneskyrkan, men han var ännu inte prästvigd. Biskopen i Göteborg var schartauan, det vill säga, han tillhörde en sträng inomkyrklig riktning som periodvis varit stor i Göteborgs stift. Edvards familj däremot var frireligiös, och präster inom stiftet kunde inte ha en sådan bakgrund, menade biskopen, som vägrade prästviga Edvard. Men det var nog inte bara hans föräldrar som var problemet, tror Edvards son-son Per-Olof. - Biskopen hade dessutom uppmärksammat Edvards predikningar i Johanneskyrkan, och de föll inte i god jord, eftersom farfar inte alls delade den schartauanska uppfattningen.   - Resultatet blev att Edvard inte fick prästvigd i Göteborg, fortsätter Per-Olof. Istället blev det biskopen i Skara som prästvigde honom 1876 Edvard Osterman hade uppmärksammats av liberala krafter i Göteborg och han fick direkt efter sin prästvigning arbete som företagspräst på Carnegiebruken, den stora porterbryggaren i hamnen, en väldigt speciell tjänst, där han främst skulle tjäna arbetarna på bruket. Det var nog ingen tillfällighet att det blev just han som fick den tjänsten, tror hans sonson. - Han hade gjort sig känd redan i tiden i Johanneskyrkan för sina varma predikningar, inte minst bland kvinnorna. Ja, Edvard Osterman var populär bland människorna i Masthugget, då en fattig stadsdel där det främst bodde arbetarfamiljer. Så när man skulle bilda en ny församling i Masthugget i början av 1880-talet var han en självklar kandidat till jobbet. Men valet blev en utdragen process kantad av en rejäl skandal. Såhär skrev Göteborgs Handels- och sjöfartstidning om saken: Men nu skulle det visa sig, av vilka olika element församlingen var sammansatt. En valkamp uppstod både före och vid kyrkoherdevalet med thy åtföljande besvär, som gjort församlingen riksbekant och som låtit henne i närmare sex år vara utan kyrkoherde. Ja, det tog nästan sex år innan valet kunde avgöras och Osterman installerades som kyrkoherde. Först såg valet ut att gå hans väg. Efter provpredikningar på vintern 1882 vann Osterman över sin närmaste konkurrent, men det valet ogiltigförklarades efter att man upptäckt ett fel i röstlängden. Så valet gjordes om, och Edvards konkurrent, en schartuan som hade biskopens gillande, vann nu med nästan 100 rösters övervikt. Men det visade sig vid en kontroll att flera hundra röstsedlar hade förfalskats. Återigen skrev tidningen om saken: Denna kyrkovalshistoria utgör ett mörkt blad i svenska kyrkans historia. Såsom man finner av berättelsen förvandlades nämligen efter det man prövat röstsedlarnas äkthet, hr Ostermans minoritet av 77 röster till en majoritet av 233 röster. Icke mindre än 305 röstsedlar voro således ogiltiga. Och hvad innebär detta? Fråga dem som undertecknat namnunderskrifterna under edlig förpliktelse! Och ändock lefva vi ej i ett land, där man ej får hylla satsen att löfte ej behöver hållas mot en otrogen. Och "Otrogen" är naturligtvis hvarje annan än den renlärige schartauanen. Valet underkändes återigen, och till slut fick Osterman tjänsten. Nästan sex år efter att de första provpredikningarna hållit installerades Osterman i februari 1889. Det verkar som att han varit noga med att inte blanda sig i striden själv: - Man påpekar överallt jag har läst att han höll sig utanför striden, säger Per-Olof, som tror att en av de saker som irriterade de högkyrkliga var att Edvard ville engagera andra än bara prästerna i det kyrkliga arbetet, han arbetade för att diakonin skulle ta en större plats. Edvard Osterman startade något som idag sannolikt skulle kallats ett församlingshem. Det fick namnet Hyddan och verksamheten kom att skötas av diakoner. Hyddan behövdes, för den nybyggda Oskar Fredriks kyrka som var enormt pampig ansågs av många församlingsbor för fin för dem - de ville inte gå dit eftersom de saknade fina kyrk-kläder. I herdaminnet, de speciella böcker som berättar om kyrkans män och hur de verkade, så beskriver man verksamheten i Hyddan under ett år då många hade det svårt.  Det var långa rader av hungriga människor som under vintern 1909 en tid bortåt dagligen bespisades med gröt och mjölk i Hyddans samlingssal. Gröten kokades i flera hundra liter på Gibraltar, Sahlgrenska sjukhuset och ålderdomshemmet och forslades sedan rykande varm till Hyddan, där den utportionerades till alla som ville ha. En pojke som inte tyckte att han passade i Hyddan eftersom han suttit inne tre månader, fick svaret: `det gör ingenting, det är just sådana som de vill ha.` Efter hans död erkände även Stifts-tidningen att Osterman blev, kanske mer än någon annan prästman här i Göteborg, väl förtrogen med den fattigare befolkningens lekamliga nöd. Den här beskrivningen är gjord samma år som Edvard Osterman dog, 1909. Han arbetade kvar i Oskar Fredriks kyrka ända fram till slutet. - Ja, han är 66 år så när som på en vecka när han dör i en brusten blindtarmsinflammation, berättar hans son-son. Begravningen blev en speciell hyllning till den populäre prästen. - Man blir förvånad när man ser bilderna på liktåget. Det är stora folkmassor som samlats, de lär vara flera tusen, det är fem vagnar med kransar och blommor som följer likvagnen fram till begravningsplatsen. - Det var stor uppslutning också bland prästerskapet, det påpekas särskilt att nästan alla stiftets präster var med. Men trots att Edvard Osterman var så populär i sin tid så pratades de inte mycket om honom under Per-Olofs uppväxt. - Dels var det ju länge sedan han dog, min egen far vara bara sju år när Edvard dog, säger Per-Olof och tillägger: - Och frågar man ingenting får man ju inga svar. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Sveriges Radio Drama presenterar årets Nobelföreställning! En man återvänder till en by han en gång bott i, men efter hand blir både han och vi som lyssnare osäkra på vart han egentligen kommit. Ur dunklet framträder okända gestalter som säger sig ha tydligt minnas honom, och andra som han minns har inget minne av honom. Kazuo Ishiguros novell En by när mörkret lagt sig i översättning av Rose-Marie Nielsen. I rollerna bl.a: Tomas von Brömssen, Evin Ahmad, Helmon Salomon, Elisabeth Göransson. Musik: Amina Hocine. Inspelningstekniker: Rolf Hilton. Producent: Magnus Berg. Regi: Frida Röhl. Från fredagen föregående vecka.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

25 gånger har vi varit en hårsmån från kärnvapenkrig. Varje gång till följd av missförstånd eller tekniska haverier. Hur länge kan turen hålla i sig? En resa från Hiroshima 1945 till New York 2017. MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction, löftet om en garanterad ömsesidig förstörelse, själva fundamentet i terrorbalansen, är det som sägs ha upprätthållit freden efter andra världskriget. Men alla är inte lika övertygade.  En chans på tre Så stor bedömer fysikprofessor Max Tegmark risken att dö i ett kärnvapenkrig. Som fysiker vet jag att tur inte är någon långsiktig strategi. Tegmark har lett ett upprop i forskarvärlden till stöd för ett förbud mot kärnvapen. Sleepwalking into a nuclear war  William Perry var försvarsminister under Bill Clinton och har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 60-talet. Risken för att det blir katastrof i dag, bedömer han som större än under kalla kriget. Perry jämför med 1914, då länderna som drogs in i världskrig inte förstod vad som höll på att hända. De gick som i sömnen. Idag är det som att vi går i sömnen mot ett kärnvapenkrig, säger William Perry.  Atomvinter   Fysiker har visat att ett kärnvapenkrig idag skulle kunna utlösa så kallad nukleär vinter, ett tillstånd där solens strålar inte kan tränga igenom de stoftpartiklar som bildas. Följden blir en period av drastiskt kallare klimat och massvält. Klimatkollapsen ökar kärnvapenhotet Det förändrade klimatet leder till extremväder, översvämningar och andra naturkatastrofer; samt till ökat ekonomiskt och socialt tryck. Detta spär på redan existerande konflikter mellan kärnvapenstater. Indien och Pakistan är två sådana oroshärdar. Pandoras ask 1939 skickade Einstein ett brev till USA:s president, och varnade för att nazisterna kunde utveckla en atombomb. Det ledde till Manhattan-projektet och tillverkningen av den första atombomben. Einstein har kommit att symbolisera det mänskliga intellektets högsta höjder. I slutet av sitt liv vädjade han att inte låta mänsklig dumhet förstöra allt vi har skapat. Av Per Shapiro Producent Håkan Engström Slutmix Fredrik Nilsson Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Vad vet vi egentligen om framtiden? Och vad behöver elever kunna för att möta den? Den snabba tekniska utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligens kommer att förändra framtidens arbetsmarknad. Det är de flesta som spanar in i framtiden överens om. Betyder det här att också skolan måste förändras? Ja, menar företrädare för både näringsliv och forskning världen över. Det som efterfrågas kallas framtidskompetenser eller 21 Century Skills. Kreativitet, problemlösning och samarbetsförmåga är några av de färdigheter som brukar nämnas. Hur hänger det här ihop? Varför är just de här färdigheterna bra att ha i framtiden? Och går de överhuvudtaget att lära ut? Ett program av Moa Larsson. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Repris från 2014.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om falska asylberättelser, trasiga system och priset för att leva med en lögn. Vi får tidigt lära oss att det är fult att ljuga. Ändå är lögnen ibland det enda sättet att få asyl i Europa. Med hjälp av Ekots reportrar Emelie Rosén och Babak Parham berättar vi om den organiserade handeln med falska asylberättelser och dokument som riktar sig mot iranier. Något som är olagligt men som ändå sker helt öppet. Vi träffar också iranier som strandat i Aten. Hur ser de på lögnen som möjlighet till ett annat liv? Masoud Kamali som är professor i socialt arbete vid Mitthögskolan i Sundsvall och som just nu forskar på asylberättelser, menar att osanningar är vanliga i asylansökningarna. Ett viktigt skäl är utformningen asylsystemet som det är utformat idag gör att även de som har riktiga skäl att söka asyl kan uppleva att de måste krydda sina berättelser. Men vad händer om man får komma till Sverige, ges möjlighet till ett nytt liv och allt är baserat på en lögn? Vi hör om mannens som efter 30 år i Sverige vill tala sanning och hur svårt det kan vara att ta tillbaka en lögn. Programledare: Ivar Ekman Producent: Simon Moser Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Svensk arbetsmarknad är stark just nu, högkonjunkturen gör att arbetslösheten sjunker. Men dom som står längst från arbetsmarknaden har fortfarande svårt att få jobb. Hur ska dom komma i arbete? Och hur ska regeringen nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet senast 2020? Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Ungersk-amerikanske finansmannen och filantropen George Soros borde få Nobels fredspris, tycker ungerske prästen Gábor Iványi, som Ekots korrespondent Johanna Melén har träffat.

De politiska vildarna i riksdagen blir fler och fler. Ledamöterna som lämnat sina partier men valt att behålla sin riksdagsplats har fördubblats på bara några månader. Margareta Larsson, som också är svärmor till Jimmie Åkesson, satt tidigare i riksdagen för Sverigedemokraterna men sedan tre år tillbaka är hon politisk vilde. Reportage av Martina Pierrou.

I Sydafrika pågår omröstningen om vem som ska leda regeringspartiet ANC och sannolikt också blir landets nästa president. Hör Samuel Larsson, Ekots afrikakorrespondent.

Twitter inför i dag nya regler som innebär att användare som förespråkar våld kan få sitt konto nedstängt. Hör Irena Pozar, sociala medierchef på Bonnier Magazines and brands om ändringen.

Allt fler sjuka överklagar att de blir av med sin sjukpenning eftersom de inte förstår hur Försäkringskassan bedömer deras arbetsförmåga. Hör ögonsjuksköterskan Helene Ydenius som fick en stroke för fyra år sedan i ett reportage. Reportage av Anna-Karin Sivberg.

Det statliga skogsbolaget Sveaskog vill avverka i områden där de tidigare har lovat att ta särskilt stort ansvar för att bevara naturen och hotade arter, visar en granskning gjord av programmet Kaliber. Hör Krister Klintefeldt och Greger Thorsson, samt Lena Petterson, reporter på Kaliber.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Telefonväkteri, Repris

Jakob Domargård, Göteborg. Vad gör man när man lovat göra en morgonandaktsvecka och inspirationen vägrar infinna sig? Men i samma ögonblick som jag erkände min egen oförmåga, vällde en annan röst fram inom mig, en röst som sade att allting skulle bli bra. Känslan sade: Lämna allt och se, det löser sig. Jakob Domargård.  Miraklet skedde och morgonandakterna blev till. Men inte genom att gå på vatten. Mirakel. Att det som är svårt kan bli lätt. Att lösningen finns inom oss. Text Koranen 18:36-38 Musik Koran recitation/kap 60 Wintergatan/Biking is better Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

- Jag lider av att min sexualitet förknippas med våld och övergrepp. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 från Sundsvall om bland annat pensionssystemet, skogsavverkning och polisens uppmaning till kvinnor i Malmö efter en våldtäkt. Programledare: Täppas Fogelberg Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Statens eget skogsbolag Sveaskog har lovat att avsätta en femtedel av sin skog till naturvård - och flaggskeppen i satsningen kallas ekoparker. Men lever man upp till sina löften? Sänds även kl. 02.30.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Gerda flyttade från Sverige som ung. Hennes liv blev dramatiskt när hon ständigt kom i vägen för krig och uppror. Hon var 72 år när hon flydde sista gången på kärra genom ett krigshärjat Tyskland. I den traditionella historieskrivningen berättas mycket om krig och uppror. Och nästan alltid ligger fokus på de som bar vapen. Men krigen drabbade också de människor som råkade stå i vägen. Så var det för dagens huvudperson Gerda Andrén vars liv gång på gång kastades över ända när uppror, revolutioner och krig utbröt var hon än bodde i världen. Stellan Ranebo i Kalmar har i hela sitt liv hört släkten berätta om Gerdas dramatiska liv, för Gerda var syster till Stellans mormor och har lämnat efter sig mängder av dokument i form av brev och minnesanteckningar som Stellan använt sig av i sin forskning om Gerda Andrén som födde 1873 på Österlen i Skåne. - Hon var nummer fem av åtta syskon, och det var inte så lätt för en ung kvinna vid den här tiden, vad hon skulle göra med sitt liv, säger Stellan Ranebo. Gerda fick en termin i en flickskola, därefter blev hon hjälpreda åt en av sina bröder, som var folkskollärare utanför Eslöv. Där var hon i sju år. Under den tiden skriver hon ett brev. En dag ville jag besöka min syster Ida i Malmö. Jag gick i god tid till järnvägsstationen. Hittade i första-klass-väntsalen en dagstidning och i den en annons där det stod att "en stockholmer damenkvarett" sökte en altstämma till sin turné i Tyskland.  Det var provsjungning samma dag på Stadshotellet i Lund. Jag steg av i Lund och provsjöng, spelade piano och pratade tyska med dom. Och jag fick jobbet. Ett par veckor senare, mot mina föräldrars önskan, så for jag till Tyskland. Då var kvartetten redan där. - Jag tänker att hon hade förberett sig väldigt väl för det jobbet genom att läsa tyska, studera sång och piano. När hon såg den här chansen så förstod jag att hon tog den, säger Stellan Ranebo. Gerda åkte ensam över till Tyskland, för kören hon skulle sjunga med var redan i Stettin. - Det blev storm och frågade kaptenen hur hon skulle göra med sin sjösjuka. Hans förslag var att hon skulle surras vid masten. Vid premiären i Köningsberg sjöng hon solo och fick blommor och champagne av en förtjust åhörare. Där träffade hon också den man som hon skulle gifta sig med, Oswald Kuhlbach. Gerda var 31 år när hon gifte sig Oswald Kuhlbach som tillhörde den balttyska adeln och hade vuxit upp på ett gods i Livland. I samband med bröllopet fick bonddottern från Österlen en glimt av överklasslivet hos sina svärföräldrar. Men där blev hon inte kvar länge. För efter bröllopsresan som gick till Sankt Petersburg for det unga paret till sin första gemensamma bostad i Ukraina. Men här väntade ett helt annat liv. Oswald som var bergsingenjör och hade fått arbete i ett gruvdistrikt i den sydöstra delen av Ukarina. Vid ankomsten visade det sig att deras bostad inte var färdigställd och de fick nöja sig med att bo i en enkel arbetarbarack där våld, sprit och stölder tillhörde vardagen. Men inte nog med det, bara ett år senare, 1905, utbröt ett stort revolutionsförsök mot tsaren. - De fick två oerhört jobbiga år. Gerda fick sitt första barn på sommaren 1905, samtidigt fick hennes man tyfus, och de höll på att stryka med båda två. - Till slut flydde de från upproret hem till Oswalds gods igen, och när de kom till järnvägsstationen blev de omringade av revolutionärer och kriminella. De hade sett att det står en landå, en vagn, från godset och väntade på någon, så de omringade landån och började kasta sten på Gerda och Oswald. - De hörde hur någon ropade "Döda dem!" men en sten träffade en av hästarna som föll i sken och bröt igenom folkmassan, berättar Stellan Ranebo. De nådde godset, men de närmaste två dygnen satt Gerda påklädd beredd att när som helst fly ut i skogen, för attackerna från revolutionärerna fortsatte.   När revolutionsförsöket slagits ned återvände Gerda och Oswald till gruvdistriktet i Ukraina där Oswald nu tjänade så pass bra att de kunde anställa tjänstefolk till den stora lantgården de drev. - De var helt självförsörjande med uppemot fyrtio hästar och massor med jord och odlingar. - De levde ett lyckligt liv. Deras första barn dog visserligen, men de fick ytterligare fyra barn mellan 1906 och 1914, då första världskriget bröt ut. Det kriget drabbade inte paret så dramatiskt, även om deras hästar och livsmedel blev rekvirerade av armén. Men 1917 kom revolutionen och då var de tvungna att fly och lämna all sin fasta egendom. - De flydde ner mot Krim, och kunde bo hos Oswalds bror Edgar, som hade en position inom stadens styrelse. - Den positionen blev Edgars död, för den 3 mars 1918 när familjerna satt samlade i Edgars hus, så bankade det på dörren och berusade matroser från Svartahavsflottan, upprorsmän och revolutionärer, åkte omkring med lastbilar och en dödslista. De lyfte ut Edgar på gården och sköt honom. Stellan Ranebo fortsätter: - Gerdas dotter Sigrid var då 11 år och hon har berättat att barnen fick delta i sökandet efter de döda kropparna efteråt. De hade blivit kastade i havet, och kropparna låg och flöt vid badstränderna. Där hittade de till slut Edgar och kunde ge honom en kristen begravning. Det gick inte att känna igen Edgar på utseendet för han var sönderskjuten, men familjen gick runt bland kropparna och undersökte deras underkläder - Edgars var namnade, på så sätt kunde de känna igen honom. Under dagarna efter dåden kunde vi se anhöriga, familjer och barn, vada omkring på sandbankarna till midjan i vattnet och söka efter sina döda familjefäder eller sönder bland liken. En del av dem som hittades hade inte blivit skjutna utan helt enkelt dränkts när de med sammanbundna händer och fötter kastats överbord. De första åren efter revolutionen hängde familjens överlevnad på Gerdas arbete, eftersom Oswald var en "förhatlig balttysk", och var illa ute i de förföljer som pågick. Han var tvungen att hålla en låg profil. Så småningom kunde han dock få ett arbete i en saltgruva. - Gerda gjorde en fantastisk insats under de där åren, säger Stellan Ranebo. När svälten började gripa omkring sig insåg myndigheterna att man inte kunde förbjuda allt vad privat företagsamhet hette, och då grep Gerda tillfället och startade ett litet pensionat i Edgars sju-rumsvilla. Hon skötte allting själv, fram till 1924 - mat, städning, bäddning. - Hon höll på att arbeta ihjäl sig, konstaterar Ranebo. Så småningom fick Oswald på nytt arbete inom gruvnäringen men nu i den ukrainska staden Charkov och med tiden flyttade Gerda efter. Stellan Ranebo har i sin forskning sett att Oswald slet ont i gruvan och dessutom var han sjuk. Han var diabetiker och fick till slut en hjärnblödning och dog 1940. 1941 var Gerda ensam och bodde i Charkov. Hon hade lovat att ta hand om det sexåriga barnbarnet Rudi, när hans föräldrar behövde arbeta borta. - Men då blev hennes barn Valter och Gunhild arresterade av säkerhetspolisen på grund av sitt tyska förflutna, de blev förda till Sibirien respektive Kazakstan. Gerda blev ensam kvar med barnet i Charkov i Ukraina, och när tyskarna ockuperade staden överlevde hon genom att sälja sina ägodelar på svarta marknaden. - För att den lille pojken skulle få mat så kom hon på att hon kunde anmäla till den tyska ockupationsmakten att hennes man varit balt-tysk och att de därför borde ta ansvar för hennes familj. Hon hade klurat ut att de barn som gick i tysk skola fick ett mål lagad mat om dan. - Och så lärde hon pojken att tigga på tyska bland soldaternas soppkök på gården. - Rudi berättade för mig om hur det åkte runt en häst- och vagn varje morgon som samlade ihop kropparna efter dem som svultit och frusit ihjäl under natten. - Men priset för att Gerda anmält sig till tyskarna blev att de tog ifrån henne hennes ryska identitetshandlingar, och det gjorde att hon inte kunde vara kvar i Charkiv när tyskarna drog sig tillbaka. Hon hade absolut blivit arkebuserad som kollaboratör, menar Stellan Ranebo. Tyskarna förde henne och pojken till ett genomgångsläger i Polen för "arisk rensning". Där var de i tre månader, och där fick Rudi gå i tysk skola, som det hette. I själva verket var det fråga om en observation under tre månader. Alla som passerade in från Östeuropa skulle genomgå en kontroll så att de var "ariskt renrasiga". Allt detta sköttes av en rasbiologisk enhet. Rudi klarade testet och tog "examen" som "ariskt renrasig " i maj 1943. Efter lägertiden fick Gerda hjälp av en brorsson som blivit tvångsförflyttad från Baltikum till Polen. Han lät Gerda och hennes barnbarn bo på hans gård. Men historien skulle upprepa sig. I slutskedet av andra världskriget 1945 måste de fly igen. Den gången flydde de genom hela Nordtyskland med häst och vagn. Då var Gerda 72 år. - När kriget tog slut lyckades min mormor, Gerdas syster, med hjälp av Röda Korset, ta reda på var Gerda och Rudi befann sig, och de fick plats på en av de vita bussarna till Sverige. Hon kom med en av de två extra vita bussar som i november 1945 hämtade upp skandinaviska kvinnor som hamnar på fel sida om fronten under kriget. När Gerda äntligen landade i sitt gamla hemland visste hon ingenting om sina barns öden, men ganska snart fick hon klart för sig att alla levde. Och trots alla umbäranden bestämde hon sig för att ta sig tillbaka till Sovjetunionen. - Hon hade modet att åka tillbaka till Sovjetunionen, många som gjorde det blev ju slaktade av Stalins trupper, kommenterar Stellan Ranebo. Det var nog längtan efter barnen som fick henne att ännu en gång lämna Sverige. - Hon var ju fast i ett öde som inte styrdes av henne själv, konstaterar han. Stellan Ranebo hade under hela sin uppväxt hört historier om Gerda och hennes märkliga liv, men han tyckte inte att historierna riktigt hängde ihop. Genombrottet kom när Sovjetunionen föll samman. Då kom en av Gerdas döttrar med en son och hälsade på. - Så plötsligt fick jag här i Kalmar höra Sigrid, som Gerdas dotter hette, berätta om allt som hänt. - Jag tänkte att detta måste jag ju bara skriva ner, slutar Stellan Ranebo. Flyktingarnas spår i arkiven Den som likt Gerda flyttat till och från Sverige har lämnat ganska mycket spår efter sig i arkiven, men det är långt ifrån säkert att materialet ligger samlat på ett ställe. Av alla förfrågningar som kommer till Riksarkivet så är de allra vanligaste sådana som rör personer som vid någon tidpunkt kommit hit från utlandet. På Riksarkivet i Stockholm förvaras det mesta av handlingar som rör personer som kommit hit före 1970-tal, och Lars Hallberg som är arkivarie är den som har bäst koll på hur de olika akterna är systematiserade. Han har tagit fram handlingar som handlar om några koncentrationslägerfångar som kom efter krigsslutet 1945. Vi tittar på två fall, två unga polska flickor, båda 15 år gamla. Det första som hände dem var att de fick fylla i Inresekort när de passerade gränsen, där de redogör för sina familjeförhållanden. Den första flickan vi tittar på berättar att hon tillsammans med sin mor och syster hållits fången i koncentrationslägret i Ravensbrück, men att hon inte visste något om var fadern fanns. Vid den här tiden fanns ännu inga permanenta uppehållstillstånd att få i Sverige, utan var tredje månad var man tvungen att söka nytt. Därför kan man i arkiven på nära håll följa Kristyna, som den här unga polska flickan hette, under hennes halvår i Sverige. Det tog till exempel inte många veckor innan hon hade fabriksarbete, och varje nytt jobb hon får är noggrant antecknat i hennes dossier.  Men där finns också andra uppgifter. Alla personer som kom hit som flyktingar blev till exempel tillfrågade om sin politiska inställning. Svaret från Kristina är "Ingen", och det svaret förvånar inte Lars Hallberg. - Nej, det svarar de nästan alltid. Ibland skriver de "demokratisk" som politisk inställning. Bakgrunden var att svenska myndigheterna vid den här tiden ville undvika politisk aktivitet bland flyktingarna, förklarar Lars Hallberg. Plötsligt dyker det upp ett brev som är daterat i Warsawa 29 december 1976 det vill säga drygt 30 år efter krigsslutet. Det är Kristynas syster som skriver, de behöver ett intyg från Röda Korset om den korta vistelsen i Sverige. Brevet, som är skrivet på engelska, är fullt av tacksägelser. Jag ber vänligast att ni sänder mig dokument som intygar att jag och min syster blev räddade av Svenska Röda korset från Koncentrationslägret Ravensbrück. Detta dokument är av största vikt för min syster. Ännu idag minns vi, trots att vi bara var barn då, det varma välkomnandet vi fick av det svenska folket när vi kom. Vi fick blommor och sötsaker, och särskilt barnen omgavs med oerhört mycket kärlek och värme. Det kommer vi alltid att minnas. Idag är vi vuxna kvinnor och när vi tänker på året 1944 så vill vi tacka er, eftersom vi lever tack vare er. Tack för er hjälp! Kristyna var i Sverige bara ett halvår, hennes dossier är ganska tunn. Lars Hallberg tar fram en som är lite tjockare. Den här unga flickan vil ha främlingspass och ansöker om arbetstillstånd, men får föst inget. Varför Anna, som den här flickan hette, inte får arbetstillstånd vet vi inte, men man kan ju kanske tänka sig att läkarna tyckte att hon borde bli starkare innan hon började arbeta. Anna blev kvar i Sverige och arbetade så småningom på olika fabriker i Dalarna och Västergötland, och när hon tre år efter att hon kommit hit åter söker uppehållstillstånd får vi hela hennes livshistoria. Hon berättar hur hon, när hon var nio år gammal, blev gripen och deporterad till Tyskland där hon sattes i slavarbete i en ammunitionsfabrik. Tolv år gammal hamnade hon i koncentrationslägret Dachau där hon också tillverkade ammunition, och de sista åren i fångenskap tillbringade hon i utrotningslägret Bergen-Belsen. Men exakt när hon flyttades till de olika ställena var lite osäkert. I polisprotokollet formulerar man det så här: Hon kunde icke redogöra för under vilka tider hon vistades i de olika lägren beroende på att hon icke fick någon kännedom om vare sig år eller dagar. Anna ville inte tillbaka till Polen, och på hösten 1951 gifte hon sig med en svensk man och fick ett svenskt efternamn. Men en lagändring som just hade genomdrivits gav henne inte det svenska medborgarskap som hon nog hoppats på, berättar Lars Hallberg. - Hon trodde att hon hade blivit svensk medborgare, och hade hon gift sig ett år tidigare så hade hon blivit det automatiskt. - Men från 1951 så kunde man inte längre gifta sig till ett svenskt medborgarskap, förklarar han. Anna måste söka om medborgarskap och beviljas det, tre år senare. Det tar henne nio år att bli svensk från det att hon först kom -en ganska normal tidsrymd. - Det tog normalt cirka nio-tio år, om man inte var nordbo, då kunde det gå lite snabbare. De personer som likt Anna sökt svenska medborgarskap, finns det väldigt mycket arkivmaterial om, både om sådant som gällt tiden i Sverige och om förhållanden i hemlandet. Där finns uppgifter om föräldrarnas namn och födelsedatum liksom skolgången och eventuella arbeten i hemlandet. Man får veta vilka arbetsgivare personen haft i Sverige och hur personen skött sig där. Hyresvärdar har förhörts och berättar hur personen skött sina hyror, och polisen och kriminalvården var skyldiga att rapportera om eventuella kontakter. - Det kan röra sig om så småsaker, som att någon har cyklat utan reglementsenligt lykta och betalat ett strafföreläggande om 15 kronor, berättar Lars Hallberg. Men det är inte bara öppna källor som det finns skäl att leta i. I det som kallas Hemliga arkivet - dyker alla upp som har ett misstänkt politiskt förflutet. - Det kan vara utredningar eller rapporter från säkerhetspolisen och det handlar nästan alltid om politisk aktivitet. Personen kanske har samarbetat med nazister i Norge under kriget eller är misstänkt för att ha samarbetat med kommunistiska regimer, förklarar Lars Hallberg. Det är inte lätt att hålla reda på alla de olika register och arkiv som kan berätta om invandrare och flyktingar. Reglerna har sett olika ut i olika tider, myndigheter har bytt namn och hanteringen har ändrats många gånger. Men så är det här inte heller arkiv som man själv får lov att leta i hur som helst. - Man kan i praktiken inte leta här själv, utan man lämnar in uppgifter om ett namn och gärna födelsedatum, så letar vi i de olika handlingar som kan vara aktuella, säger Lars Hallberg. Skälen till det är flera, dels är det väldigt många olika register som kan vara aktuella, dels så kan det finnas sekretessbelagda uppgifter i materialet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Erica Dahlgren och Erika Libeck-Lindahl Sänds även natt mot lördag kl. 01.35, på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom." Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Randfenomen" av Åsa Maria Kraft Första rad: Jag ser framtida människor Uppläsning: Åsa Maria Kraft Diktsamling: "Randfenomen", Bonniers, 2015 Musik Claude Debussy: Feuilles mortes Exekutör Philippe Bianconi Sänds även kl. 23.55.

Kultur

Jakten pågår för fullt efter ett klimatsmart drivmedel framtaget ur skogens restprodukter. Flera olika satsningar görs på att utveckla nya metoder att omvandla skogens lignin till bränsle åt våra fordon. Sverige har åtagit sig att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Drivmedelsindustrin letar efter nya produkter att ersätta fossil råolja med. Skogens lignin, som tidigare betraktats som en besvärlig restprodukt av massaindustrin, ses numera som en intressant potentiell råvara. I programmet hör du Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, Marie Anheden, projektledare för RISE i Stockholm och Sören Eriksson, marknadsutvecklingsansvarig för Preem Stockholm. Per Helgesson Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Från Marina Abramovic till "Evig anställning": konståret sammanfattas. Maria Blom berättar om Sveriges dyraste huvudrollsinnehavare, apan Monky. Mikael Timm talar om Thoreau och livet vid Walden. Marina Abramovic utställning på Moderna museet i Stockholm gjorde den tidigare så provocerande konstnären till något som nästan kan kallas folkkär. I år var det också tid för de stora internationella utställningarna i Kassel och Venedig. Vad sade de om tillståndet för konsten i världen? Birgitta Rubin från Dagens Nyheter samtalar om konståret 2017 med Mårten Arndtzén. Mikael Timm har läst Peter Handbergs "Jag ville leva på djupet", om Henry Thoreaus klassiker om att leva bortom civilisationen vid sjön Walden. "Monky" heter årets stora familjefilm och så heter också den apa som spelar huvudrollen och som är dataanimerad, något som gör den till den högst betalade huvudrollsinnehavaren någonsin i en svensk film. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin Sänds även kl. 18.14.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Veckans språkfrågor Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig? Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant? Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra. När kom ordet adjö in i svenskan? Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och på torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Efter boprisfallet - hur agerar Riksbanken vid räntebeslutet nästa vecka? Hör om katastroferna som orsakats av sömnbrist och varför den som ser trött ut är mindre anställningsbar. Programmet tar också upp den ryska situationen med snabblåneräntor på 800%. I studion: Björn Hedensjö, författare Pär Magnusson, chefsstrateg Swedbank Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Sveriges Radio Lars Hevreng, läkemedelsanalytiker Danske Bank Röster i programmet: Bengt Hansson, analytiker Boverket Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Jessica Klingsell Från i lördags.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

UFO-forskningen, hur mår den egentligen? Varför är jultröjan hetare än någonsin? Och om hur politikerna kan dra nytta av litteraturen i sina jultal. Nyligen berättade New York Times att USAs försvarsdepartement i hemlighet bedrivit forskning på UFO:n. Vad handlar det här om? Och har det skett några genombrott i UFO-forskningen på senare år. Det ska vi reda ut tillsammans med journalisten och UFO-experten Clas Svahn. Många barnfamiljer har det tuff under december månad. Det är mycket som ska hinnas med och pengarna ska räcka. Idag ska vi prata om hur december kan bli en lite mer behaglig månad och så undrar vi också om för många paket gör barnen bortskämda. Anna Karin Wyndhamn, känd från tv-programmet Supernanny Sverige, gästar dagens program. Vi tar också tempen på jultröjan. Förr ansågs jultröjor utsmyckade med renar och snöflingor som fula och tveksamma i största allmänhet. Nu har de blivit trendiga. Varför? Peyvand Ahmedi, klubbredaktör på Nöjesguiden, kommer till studion och ger oss svaret. Dessutom tar Louise på sig retorik-hatten. Hon har nämligen lyssnat på moderatledaren Ulf Kristersson och statsminister Stefan Löfvens jultal och slogs av likheterna. Men de var inte fullkomliga, för Louise tror att båda talen skulle vunnit på att referera till skönlitteratur. Lyssna och lär! Epost: Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Minna Grönfors  Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Kulturministerns instagramkonto. Julkalenderlucka full av emojis.

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nya föräldraförsäkringen. ANC-resultatet. Överfallsvåldtäkten i Malmö. Valet i Katalonien. Österrike. Sexrobotar.

På torsdag är det regionval i Katalonien. Den spanska regeringen upplöste ju Kataloniens regionala regering och parlament efter att parlamentet genomfört en självständighetsförklaring. Sen dess har man från spanskt håll försökt att dämpa självständighetssträvandena i regionen och till stor del sker det genom språket, katalanskan, som har en särskild status av förstaspråk i Katalonien. Nu när den spanska regeringen tillfälligt tagit över styret i Katalonien, så har det redan blivit svårare för den katalanskspråkiga radion och tv:n att producera det innehåll de önskar. Hör reportage av vår Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson.

I dag presenterades utredningen om föräldraförsäkringen, där fokus har varit att göra försäkringen mer jämställd. Under de första tre åren föreslås att pappan har fem föräldramånader, kan pappan inte ta ut dem förlorar familjen hans fem månader. Mamman har lika många och gemensamt har man sedan fem som familjen delar upp själv. Hör reportage av Susanna Einerstam där bland annat småbarnsmammorna Yasmina Orfanidou, Marie Aneer och Vilma Bodden reagerar på utredningens förslag. Därefter ett samtal med Roger Klinth, forskare om manlighet och faderskap, vid Linköpings universitet.

Överfalls- och gruppvåldtäkten mot den 17-åriga flickan i Malmö i helgen var den tredje överfallsvåldtäkten i staden på kort tid. Vad är det som styr den här typen av överfall? Hör Niklas Långström, sexualbrottsforskare vid Uppsala universitet och Hanna Höie, malmöbo och initiativtagare till ett öppet möte om våldtäkterna som skett i Malmö.

Nya föräldraförsäkringen. ANC-resultatet. Överfallsvåldtäkten i Malmö. Valet i Katalonien. Österrike. Sexrobotar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nya föräldraförsäkringen. ANC-resultatet. Överfallsvåldtäkten i Malmö. Valet i Katalonien. Österrike. Sexrobotar.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Minskad andel personal med utländsk bakgrund på nordiska kulturinstitutioner. Julkalenderlucka full av emojis. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Från Marina Abramovic till "Evig anställning": konståret sammanfattas. Maria Blom berättar om Sveriges dyraste huvudrollsinnehavare, apan Monky. Mikael Timm talar om Thoreau och livet vid Walden. Marina Abramovic utställning på Moderna museet i Stockholm gjorde den tidigare så provocerande konstnären till något som nästan kan kallas folkkär. I år var det också tid för de stora internationella utställningarna i Kassel och Venedig. Vad sade de om tillståndet för konsten i världen? Birgitta Rubin från Dagens Nyheter samtalar om konståret 2017 med Mårten Arndtzén. Mikael Timm har läst Peter Handbergs "Jag ville leva på djupet", om Henry Thoreaus klassiker om att leva bortom civilisationen vid sjön Walden. "Monky" heter årets stora familjefilm och så heter också den apa som spelar huvudrollen och som är dataanimerad, något som gör den till den högst betalade huvudrollsinnehavaren någonsin i en svensk film. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Har du dejtat någon på sistone? Inte? Känns det inte lite ensamt därhemma? Men misströsta inte, vi har en lösning på dina problem. Dejtingguiden! Allt du behöver veta om dejting, klappat och klart. Vår erfarna dejtingexpert visar vägen, det är bara att följa med! I sin radiodramadebut tar Rojda Sekersöz och Gunnar Nilsson sig an det numera utspridda fenomenet: parrelationer som exakt vetenskap. För det funkar ju. Ja, om man frågar experterna själva i alla fall. Det funkar ju. Ja. Absolut. Bara man flyttar soffan lite närmare fönstret... I rollerna: Catrine Lundell och Eric Stern. Ljuddesign: Frida Englund. Inspicient: Sven Philip. Producent: Dmitri Plax. Regi: Rojda Sekersöz. Från i fredags. Sänds även natt mot nästa måndag.

Teater, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

"Första gången jag såg pappa gråta var när jag tolkade åt honom." Sukran Kavak har hela sin uppväxt tolkat åt sin far som inte kan svenska. Vad händer när man blir sin fars röst och öron? (REPRIS) Tendens reporter Sukran Kavak och hennes syskon har tolkat för sin pappa så länge hon minns, eftersom han inte kan svenska och inte heller kan skriva och läsa. I dokumentären får vi följa med på sjukhusbesök när hon tolkar åt sin pappa om tumören i hans lever och om prostatan.  I mötena med sina syskon försöker hon komma underfund med hur tolkandet har påverkat relationen mellan dem och deras pappa. Vad säger pappa? Programmet nominerades till Stora journalistpriset 2017 i kategorin Årets berättare. Programmet sändes första gången i november 2016. Av Sukran Kavak Från kl. 11.03. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Jakten pågår för fullt efter ett klimatsmart drivmedel framtaget ur skogens restprodukter. Flera olika satsningar görs på att utveckla nya metoder att omvandla skogens lignin till bränsle åt våra fordon. Sverige har åtagit sig att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Drivmedelsindustrin letar efter nya produkter att ersätta fossil råolja med. Skogens lignin, som tidigare betraktats som en besvärlig restprodukt av massaindustrin, ses numera som en intressant potentiell råvara. I programmet hör du Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, Marie Anheden, projektledare för RISE i Stockholm och Sören Eriksson, marknadsutvecklingsansvarig för Preem Stockholm. Per Helgesson Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

I februari kan det bli en rättegång mot den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov. Försäkringskassan kräver att sjuka byter jobb. Musikhjälpen fick in rekordmycket pengar.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Vad hände med världens flyktingar under året - och vilka utmaningar väntar framöver? Alice Petrén är Sveriges Radios migrationskorrespondent. Från slutet av augusti och under sex veckor framåt flydde mer en halv miljon rohingya från Burma till Bangladesh. Denna flyktingkris ledde till extra möten i FN:s säkerhetsråd och stark kritik från USA:s utrikesminister Rex Tillerson på plats i Burma. Slavhandeln med afrikanska migranter i Libyen skakade om hela världen efter att ha visats på CNN. Oenigheten inom EU kring asylpolitiken fortsätter medan 60 000 syrier, irakier, afghaner och andra flyktingar och migranter sedan länge sitter fast i Grekland under förfärliga levnadsförhållanden. Sveriges radios migrationskorrespondent Alice Petrén summerar i årets sista ordinarie Radiokorrespondenterna flyktingåret 2017. Hon blickar också framåt mot utmaningarna under 2018. Ska rohingya få återvända hem? Kommer afrikanska migranter evakueras från Libyen? Och ska EU en gång för alla klara sin målsättning att ha en gemensam asylpolitik klar till midsommar. Medverkar gör också Madelaine Seidlitz, jurist och flyktingansvarig på Amnesty. Från i går.

Aktualiteter, Repris

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

- Jag lider av att min sexualitet förknippas med våld och övergrepp. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Cyril Ramaphosa blir ledare för regeringspartiet ANC. Utredning om föräldraförsäkring klar: Fem månader ska vara bundna till pappan. Den tredje överfallsvåldtäkten på kort tid skapar oro i Malmö. I Österrike svors en ny regering in idag. På torsdag är det regionval i Katalonien. På onsdag börjar konferensen Love and Sex with Robots i London.

Aktualiteter

Minskad andel personal med utländsk bakgrund på nordiska kulturinstitutioner. Julkalenderlucka full av emojis. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Cyril Ramaphosa blir ledare för regeringspartiet ANC. Utredning om föräldraförsäkring klar: Fem månader ska vara bundna till pappan. Den tredje överfallsvåldtäkten på kort tid skapar oro i Malmö. I Österrike svors en ny regering in idag. På torsdag är det regionval i Katalonien. På onsdag börjar konferensen Love and Sex with Robots i London.

Aktualiteter

Första rad: Jag ser framtida människor Uppläsning: Åsa Maria Kraft Diktsamling: "Randfenomen", Bonniers, 2015 Musik Claude Debussy: Feuilles mortes Exekutör Philippe Bianconi Från kl. 12.00.

Kultur, Repris