radio SR, P1 2017-12-25


Fullständig tablå

Tablåinnehåll
En stämningsfull avslutning på kvällen när några av de mest älskade julpsalmerna blandas med ny musik av den stora kören. Gudstjänsten börjar på julafton klockan 23.07 och fortsätter över tolvslaget och inleder juldagen. Se information om gudstjänsten

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Följ med på en resa i julens Sápmi och ta del av samiska delikatesser på julbordet, hårt renskötselarbete, berättelser från förr och historien om hur tomten egentligen fick sina renar. Under resan i julens Sápmi så gör vi tre nedslag. I Porjus berättar matboksförfattaren Victoria Harnesk om hur hennes jular brukar se ut och lagar samiska delikatesser som renkok och blodkorv, som har en viktig plats intill julskinkan på julbordet hemma hos Victoria. I programmet möter vi också renskötaren Ber-Jona Labba i Karesuando som beskriver det hårda och intensiva renskötselarbetet i december som ofta präglar hans jul. Och på Ajtte museum i Jokkmokk berättar Elina Nygård om den förkristna samiska julen då det fanns en föreställning om att julen var en skrämmande och farlig tid med många väsen i rörelse. Under resan i julens Sápmi träder också historien om hur tomten fick sina renar, fram. Från kl. 11.00

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En envis tonåring från Filipstad blev på kort tid världsmästare, olympisk guldmedaljör och framröstad till Sveriges populäraste person. Men allt vände när han startade en proffsliga. Jonny Nilsson slog igenom som 19-åring efter att under flera år ha tränat på egen hand, utan instruktör, på en stängd och nedsläckt idrottsplats. Under sin aktiva karriär strömmade tiotusentals människor till arenorna för att se skridskokungen Jonny tävla. Han fick till och med ett eget teveprogram. Men Jonny Nilsson blev ett kontroversiellt namn då han trotsade amatörreglerna och startade en proffsliga där världens bästa skridskoåkare tävlade om pengar. Ett beslut som gjorde att de aktiva stängdes av från EM, VM och OS-deltagande. I efterhand fick Jonny Nilsson viss upprättelse då Internationella Olympiska Kommitténs ordförande Juan Antonio Samaranch ska ha tackat honom för att hans initiativ gav IOK mandat att börja skriva om amatörlagarna. En dokumentär av Martin Marhlo. Programmet gjordes 2016. Från i eftermiddags. Sänds även på lördag kl. 23.07.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
50 000 kronor i månadslön och löfte om att slippa gå rastvakt. Det är med erbjudanden som de här som bemanningsföretagen lockar lärare till sig. Är det här bra eller dåligt? Allt fler skolor har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov. Och med en tilltagande lärarbrist blir konkurrensen om de behöriga lärarna allt hårdare. Håller vi på att få ett hyrlärarsystem i skolan, liknande det hyrläkarsystem som finns i vården? Och vad är i så fall problemet med det? Ett program av Lovisa Haag. Från i fredags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Repris från 2014.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om livsfarliga vägar mot Europa, som med EU:s Afrikapolitik blivit allt farligare. Om utveckling för att komma åt migrationens grundorsaker. Och om bristen på legala vägar till EU för Afrikas unga. Detta avsnitt börjar i Madrid, där Konflikts Robin Olin följer med en grupp nykomna västafrikaner i Spaniens huvudstad Madrid. De driver runt planlöst i hopp om att hitta något att äta och någonstans att sova. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén har träffat 26-årige Kharim Sao i Elfenbenskusten som reflekterar över de farliga migrantrutterna mot Europa, samtidigt som hon fick en inblick i maktens korridorer, när EU och Afrikanska unionen höll möte i Abidjan hösten 2017. Det västafrikanska landet Niger har hamnat i den europeiska unionens absoluta fokus. 2015, samma år som den så kallade flyktingkrisen i Europa, beslutade EU, på ett toppmöte i Maltas huvudstad Valetta, om att försöka stoppa migrantströmmarna från Afrika genom tätt samarbete med några afrikanska nyckelländer, däribland Niger. EU använder biståndspengar för att få enskilda länder att med olika medel stoppa den illegala migrationen mot unionen. - Niger har blivit en mönsterelev, säger forskaren Adam Abdou Hassan vid universitetet i Rouen, som ursprungligen är från Niger. Vi hör också den 16-årige migranten Alpha Ouman Sow i ökenstaden Agadez, som stoppats som ett led av EU:s politik och skickats tillbaka till Niger. - Att ta sig genom öknen och över Medelhavet det är verkligen svårt, ett helvete, säger han till frilansjournalisten Bastien Renouil, som gjort intervjun för Konflikts räkning. Det finns ju också vägar för unga afrikaner som skulle kunna stanna i Afrika. Vad krävs för att gjuta framtidstro i den unga befolkningen på kontinenten? Frilansjournalisten Elise Cannuel har intervjuat den unga juridikstudenten Salimata Nah Traoré i Burkina fasos huvudstad Ouagadougou. Är motsvarigheten till de illegala vägarna legala vägar? Finns det några sådana? 2008 satsade EU på ett center i Mali, ett slags arbetsförmedling, där tanken bland annat var att unga afrikaner skulle kunna söka jobb i Europa. Hur har det gått med det centret? Anja Sahlberg sökte svaret. Programledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I januari 1997 sändes Ekots Lördagsintervju för första gången. Premiärgäst var Carl Bildt och programledare Ekots politiska reportrar Thomas Hempel och Inger Arenander. Hur föddes idén om en politisk intervju? Och hur har den utvecklats genom åren?  Hör Inger Arenander och Tomas Ramberg som båda ledde programmet under många år Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i fredags.

Anmärkning
Underhållning

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Från i fredags.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Susanne Dahl, studentpräst vid Umeå universitet, pratar om julen som skärningspunkt mellan gudomligt och mänskligt. Mitt i julens skimrande och vackra berättelse ser Susanne Dahl ett stråk som handlar om osäkerhet, sårbarhet och beroende. Julen är en skärningspunkt mellan helighet och smuts, mellan tillit och tvivel, mellan gudomligt och mänskligt. Att helighet finns eller om vi kallar det för kärlek. Där vi aldrig skulle leta, när vi redan slutat leta. Det försiktiga hoppet. Att Gud föds i ett stall, läggs i en krubba. Susanne Dahl i andakten. Text Lukasevangeliet 2:6-16 Musik Umbria - Iiris Viljanen Gläns över sjö och strand - Sofia Karlsson Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
- Epikuros resonemang om att döden inte angår oss fick mig för länge sedan att släppa min dödsrädsla. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Prästen Magdalena Ljunggren predikar om julens hemlighet. Kören Gaudium sjunger, Maria Axéll spelar orgel och piano. Från Backens kyrka i Umeå. Vintermörker och kyla bryts på juldagens morgon av värme och ljus i Backens kyrka. Prästen Magdalena Ljunggren, till vardags kyrkoherde i Vällingby församling, berättar om en julkrubba i trä med Maria, Josef och barnet i varm gemenskap. Den lilla julen på mitt bord ger trygghet och påminner mig om att välja värmen. Jag behöver välja den varje dag. Kylan smyger lätt in som vinterkylan genom en öppen dörr. Magdalena Ljunggren i julottan. Utifrån julkrubban pratar hon om det hon kallar julens hemlighet - att få bära fram sin sårbarhet och vara välkommen i en helig gemenskap, en varm atmosfär. I julottan får besökarna höra och sjunga de gamla välkända julpsalmerna, men också nya sånger som hör julen till. Magdalena Ljunggren har skrivit texten till Marias sång och Josefs sång, som tonsatts av Maria Axéll och Ingemar Grahn och framförs i julottan. Texter Jesaja 9:2-7 Lukasevangeliet 2:1-20 Musik Var hälsad, sköna morgonstund (Sv Ps 119) Lyssna, gläd dig (N Sleeth, J-A Hellström) När juldagsmorgon glimmar (Sv Ps 121) Himmelsk musik (J Rutter, M Bokblad) Topie (A Hidman) Marias sång (M Ljunggren, M Axéll) Josefs sång (M Ljunggren, I Grahn) Förunderligt och märkligt (N F S Grundtvig, O Mannström, C Nielsen) Julbön (B Setterlind, C-B Agnestig) Dagen är kommen (Sv Ps 122) Natt skall ej förbliva (E Amnefors, J-O Kulander) Christmas toccata (K Watanabe) Medverkande Magdalena Ljunggren, predikan och liturgi Ingemar Grahn, textläsning, sång och gitarr Adam Schedin, sång Marcus Schedin, sång Kören Gaudium Katarina Konradsson, körledare Pepita del Rio, flöjt Maria Axéll, orgel och piano Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media Tekniker: Björn Nitzler och Magnus Kjellsson Sveriges radio Västerbotten Sänds även kl. 20.03.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. 2017 - ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018. Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått. Panelen diskuterar Namnlagen 2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst? Kommande nyord Vad tar vi med oss för ord från 2017? Språkakrobater Panelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017. Svenska kyrkans nya kyrkohandbok Varför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt? Finland - 100 år av självständighet Hur är finskans status i Sverige? Valår Vad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata? I panelen Anna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet. Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet. Sara Lövestam, författare och grammatikapostel. Reportrar Sofia Blad och Jonathan Eklund. Programledare Emmy Rasper Research och slutproduktion Moa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i går.

Anmärkning
Kultur, Repris

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Ring P1 från Stockholm om bland annat plastpåsar, Bibeln och segregation. Programledare Alexandra Pascalidou. Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det brukar sägas att allt som går att digitaliseras - kommer att digitaliseras. I det första avsnittet av Uppkopplad gör vi några olika nedslag på den digitala tidslinjen. Bland annat möter vi Majvor i Älmhult, som berättar om hur hon började utforska den digitala världen på sitt tvätteri i början av 1980-talet och Majvor inspirerar oss till hur man behåller modet och nyfikenheten att gå en digital framtid till mötes. Sänds även kl. 02.30.

Anmärkning
Information

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling.  Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad.  Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet.   Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm Sänds även natt mot lördag kl. 01.35 och på lördag kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Mamma är snart 80. Metoo får henne att fundera. Som sexåring fick hon styra Waxholmsbåten om kaptenen fick pussas. Sen kom ridläraren och de andra. Hur formade de hennes syn på sin kropp och på sex? Ett program av Lollo Collmar. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 19.35.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
"Röd ballong" av Bo Carpelan Uppläsning: Sven Wollter (inspelning från 2008) Diktsamling: "Namnet på tavlan Klee målade", Schildts förlag, 1999 Musik Ernest Bloch: Sats ett ur Suite modale Exekutör Lyon Leifer flöjt, Alan Heatherington dirigent, Chicago string ensemble Sänds även 00.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt.  Men om man bortser från den religiösa profet som ligger till grund för kristendomen. Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person? Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt. Programmet är en repris från den 13 april 2017. Simon Moser vet@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Medmänsklighet är temat när Kungen håller sitt traditionella jultal i Sveriges Radio. Kungen tar upp terrorattacken i Stockholm, världens klimatutmaningar och metoo. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! "Ett barn är fött på denna dag." Så börjar en av våra mest välkända julpsalmer, med text av reformatorn Martin Luther. Julen är en kristen högtid. Vi firar den till minne av Jesu födelse. Men julens budskap - om frid, glädje och gemenskap - det är universellt och kan omfattas av alla. Oavsett var man kommer ifrån eller vad man tror på. Det gäller också den uppmaning som Bibeln riktar till oss: Bär varandras bördor! Tröttna inte på att göra gott. Jag vet att ni är många i vårt land som ägnar mycket tid och kraft åt just det här: att bära andras bördor. Att hjälpa efter bästa förmåga.  Vi ser det gång på gång vid olika kriser i samhället. Efter terrordådet på Drottninggatan var det många som visade vad det innebär att vara medmänniska. Som agerade med mod, omtanke och handlingskraft. Den här viljan att hjälpa finns också i vardagen. Handen som sträcks ut för att stödja, som knackar på dörren hos en sjuk granne, som bjuder in den ensamma till gemenskapen; den handen bär på en enorm kraft, långt mycket starkare än hat, våld och misstro. Året 2017 kommer ofrånkomligen att förknippas med terrorattacken i Stockholm i april. Fem personer miste livet. Till deras familjer och närstående vill jag och min familj rikta vårt varmaste deltagande denna svåra första jul. Det här året har också inneburit början på ett viktigt samtal oss alla emellan. Hur behandlar vi varandra med respekt? Hur visar vi varandra hänsyn? Hur stärker vi ansvarstagande och civilkurage? Det är frågor som alltid varit viktiga. Men som blivit särskilt aktuella efter höstens många vittnesmål om oacceptabla kränkningar. Hur vi svarar på dessa frågor kommer att forma det samhälle som våra barn och unga växer upp i. Därför hoppas jag att detta är något som vi fortsätter att tala om, nu och framöver. När jag ser tillbaka på året som gått är det några händelser som jag kommer att minnas särskilt: I september genomfördes Aurora, den största försvarsövningen i vårt land sedan tidigt 1990-tal, med över 20 000 deltagare från åtta länder och ett 40-tal civila myndigheter. Jag hade själv förmånen att tillsammans med Prins Carl Philip besöka både Gotland och Sörmland för att på plats få en bild av övningen. På marken, i luften och till sjöss mötte jag försvarsanställda och frivilliga. Män och kvinnor med olika bakgrunder som står beredda att försvara Sverige, vår frihet och vår demokrati. För deras engagemang känner jag respekt och tacksamhet. Klimatmötet i Bonn i november blev en bekräftelse på att det viktiga avtalet från Paris 2015 ligger fast. Stigande globala utsläpp väcker oro. Men det finns konstruktiva krafter, som är beredda att ta ansvar för framtiden. Sverige är ett relativt litet land, men en stor skogsnation. Under lång tid har vi byggt upp värdefull kunskap om hur skogen kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Jag är övertygad om att vi, med hjälp av dessa kunskaper, kan lämna viktiga bidrag i arbetet för att möta världens klimatutmaningar. På kvällen den sjätte december, på den finska självständighetsdagen, tändes blåvita ljus i många fönster i vårt östra grannland. En tradition som fick extra betydelse av att Finland firade hundra år som självständig nation. Själv deltog jag i juni tillsammans med övriga nordiska statschefer i en fin ceremoni på kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors. Många svenskar har sina rötter i Finland. Andra har anknytning genom personliga band. Den nordiska gemenskapen är stark. Inte bara historiskt. Vi är grannar och kollegor. Vi samarbetar och delar värderingar om demokrati och alla människors lika värde. I affärer och idrott är vi ibland konkurrenter. Men framför allt är vi familj och vänner. Sveriges relationer till de nordiska länderna är viktiga. Liksom relationerna till övriga länder i vår omvärld. Dessa ska vi fortsätta att vårda. 2017 har varit ett händelserikt år. Även i min familj: Kronprinsessan Victoria firade sin 40-årsdag. Ett glädjerikt firande, med fantastisk uppslutning både i Stockholm och på Öland. Kronprinsessan har också inlett en serie vandringar som ska gå genom Sveriges alla landskap. För mig, som alltid haft ett starkt engagemang för natur och miljö, är det glädjande att dela det här intresset med mina barn. Det är min förhoppning, att landskapsvandringarna ska bidra till att fler får upp ögonen för den fantastiska natur som vi alla i Sverige har tillgång till.   Under året har familjen utökats med en ny medlem: Prins Gabriel. Han döptes för bara några veckor sedan i den vintersmyckade Slottskyrkan på Drottningholm, med dopvatten från vår egen källa på Öland. Och nu ser vi fram emot att få välkomna ännu ett litet barn framåt vårkanten. Jag vill passa på att tacka för alla de lyckönskningar som vi har tagit emot under året och för det varma mottagande som vi får på våra resor och besök till olika verksamheter. Min familj och jag sätter stort värde på denna omtanke. Jag inledde julhälsningen med att tala om att bära varandras bördor. Vi människor vill ogärna tränga oss på. Vi vill inte ligga andra till last. Det kan kräva mod, både att erbjuda hjälp och att ta emot den. Min önskan för året som kommer är att vi alla ska finna detta mod. Att vara inte bara människor, utan också medmänniskor. Med detta vill jag och min familj tillönska alla i vårt land en fortsatt god jul med frid, glädje och gemenskap - och därefter ett gott nytt år 2018. Se kungens tal på . Sänds även kl. 18.00.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
SKÅDESPELARE, KOMIKER, MANUSFÖRFATTARE, 41 år. Född i Kristinehamn, bosatt i Kungsbacka. Sommarvärd 2008 och Vintervärd 2011. - Mitt program kommer att handla om döden. Det är något vi alla människor måste förhålla oss till. Vår egen och andras. Döden som fenomen, innehåller så mycket mer än sorg. Speciellt för oss som måste leva vidare i saknaden efter en människa vi älskat. Jag kommer prata om mina sista dagar med mormor, att jag i hennes dödsprocess på något sätt fick djupare kontakt med mitt eget liv. Om Mia Skäringer Lázár Aktuell i filmen Solsidan som bygger vidare på tv-serien med samma namn, tv-serien Ack Värmland och podden Skäringer och Mannheimer. Engagerad i frågor om psykisk ohälsa och är ambassadör för Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord. Medverkat i flera populära tv-produktioner, som Ängelby och Mia på Grötö och filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Skrivit böckerna Dyngkåt och hur helig som helst och Avig Maria som båda blivit scenföreställningar. Vann pris på Barncancergalan 2015 för Årets kvinnliga humorprestation. Mia och Klara fick Kristallen för bästa humorprogram både 2008 och 2009. Producent: Karin Janson Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Repris från 2017. Alfred Backa har inför Finlands hundraårsfirande skrivit en humoristisk historiebok som heter Finland hundranånting. Boken är fylld av historiska händelser i Finland och världen, från 1917 till 2017.  Vi träffar Alfred i  och följer med honom till biblioteket där han brukar skriva. Vi bjuds också på en sång om hur det är att vara finlandssvensk och får hänga med  till sommarteatern i . Där pratar vi fenomenet sommarteater med hans vän skådespelaren Boris Bränn.  I det här programmet gör vi också ett stopp på den enorma sjöfästningen , i Helsingfors. Det är Carita Wilenius-Rantala som visar oss runt och ger oss en kort historielektion.  Linnea Luttu   Joseph Knevel Sänds även kl. 23.35.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I dagens program kommer vi bl a att tala om slipsen, denna fåniga och ganska obekväma snara som företrädesvis män har runt halsen för att signalera seriositet och kanske fest. Slipsen verkar vara på utdöende överallt, utom möjligen hos sportjournalister. Lite överdrivet kanske, men Lasse Granqvist, legendarisk kommentator, kommer till studion för att tala om varför fotbollskommentatorer bär slips. Och Patrik Steorn, chef på Thielska Galleriet i Stockholm och modevetare, avslöjar hur klädkoden för en chef på en konstinstitution ser ut. Hjälp för bråkiga familjer? Och så pratar vi med Anna-Karin Wyndhamn, forskare i pedagogik, som tackade ja till att bli Sveriges Supernanny på TV 3. Hur ser hon på den brittiska föregångaren Jo Frost och vad är lösningen när det blir kaos i en barnfamilj? Programledare: Gunnar Bolin och Louise Epstein Producent: Helena Huhta Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Vi undrar hur dagens argentinska författare förhåller sig till det grandiosa litterära kulturarvet. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem åkte till Argentina för att prata litteratur. Jorge Luis Borges är väl i särklass den argentinska författare som är mest känd utanför sitt hemland. Han har varit sparsamt utgiven på svenska men i dagarna utkommer faktiskt den första av tre böcker av hans samlade verk. Han och en handfull andra författare från latinamerikanska länder kallas ibland för boomförfattarna. Flera av dem är kända för en särskild litterär stil; den magiska realismen. - Jag ser mig som en blandning av dået och nuet, före boomförfattarna fanns det en blandad skara skribenter och en av dem Roberto Arlt har influerat mig mycket, säger Mariana Enriquez. Jag har just frågat henne hur hon förhåller sig till de stora litterära stjärnorna från 60- och 70-talen som för många än i dag representerar den argentinska och latinamerikanska litteraturen som också ofta förknippas med begrepp som magisk realism; som enkelt uttryckt var en reaktion mot det dokumentära inom litteraturen och som via naturen, historien och myterna vill nå en annan nivå av verkligheten. Mariana Enriquez novellsamling Det vi förlorade i elden kom ut på svenska tidigare i år. Hon är en av den argentinska litteraturens heta namn just nu och hennes böcker har översatts till 22 språk. Roberto Arlts böcker brukar beskrivas som arbetarlitteratur. För Mariana Enrquez andas hans texter mystik och realism på en och samma gång och så tycker hon om att han skildrar staden Buenos Aires för det gör även hon. Efter boomförfattarna Jorge Luis Borges och Julio Cortázar, har det varit relativt tyst om den argentinska litteraturen som om allt tog slut i med dem. Så är det förstås inte, men omvärldens fokus har flyttats bort från den latinamerikanska kontinenten. Mariana Enriquez säger att de stora namnen inte längre står i vägen för den litterära utvecklingen. - Nä de står inte i vägen för det var ju så länge sedan, men för författare i 60-års åldern är det annorlunda. De måste förhålla sig till boomförfattarna på ett annat sätt, men jag respekterar dem, poängterar hon. För tjugo år sedan var det fortfarande viktigt för författare att framhålla att de inte höll på med den magiska realismen längre säger hon. Så varför har det varit så tyst kring den argentinska litteraturen? Mariana Enriquez konstaterar torrt att förläggare sökte sig till andra marknader än den latinamerikanska men att det inte bara är av ondo. Det har gett en stor portion frihet också. - Jag tror att folk har insett att vi befinner oss långt från centrum, vi är inte efterfrågade eller trendiga så då kan vi göra som vi själva vill, säger Mariana Enriquez och menar att den insikten gett näring åt experimentlusta. Till exempel finns det många små bokförlag som kämpar på trots den ekonomiska krisen. En annan skillnad mot förr är att kvinnorna tagit större plats i den litterära världen, inte bara i antalet sålda böcker utan också sett till anseende. Även författare från andra delar av landet än huvudstadsregionen har blivit mer integrerade i landets litterära scen. En som skriver om just en annan del av landet, nämligen Patagonien och hur området koloniserades på ursprungsbefolkningens bekostnad är Fabián Martinez, författare och översättare som skriver romaner, noveller och pjäser. Vi ses i hans skrivarlya i Buenos Aires och han bjuder på citronverbena te. Där han växte upp fanns en citronverbena planta och han minns hur han brukade plocka bladen man gör te av. För egen del så saknar han en del av de ideal som boomförfattarna stod för: - Jag vet att många av mina kollegor inte håller med mig, men jag tycker att vi borde återgå till boomförfattandet för de hade visioner, så när de skrev om en särskild region, plats eller historiskt skeende så var det med syftet att skriva något riktigt viktigt och det har vi förlorat, säger Fabián Martinez och menar att många är upptagna med att skriva om sina små vardagliga liv. Roberto Bolaño är en sådan visionär mer nutida författare som inspirerat Fabián Martinez. Han håller själv på med ett större romanprojekt om just Patagonien och koloniseringen och dess konsekvenser för ursprungsbefolkningen, indianerna. Hans familj flyttade till Patagonien för några generationer sedan och han tillbringade sina sommarlov ute på en fårfarm. - De som arbetade på gården var ättlingar till ursprungsbefolkningen men detta var inget man talade om, berättar han. Patagoniens kolonisering skedde sent jämfört med andra delar av Argentina och ättlingarna finns kvar och kan berätta sin historia. - Berättelsen om européernas ockupation av Argentina handlar om våldet mot ursprungsbefolkningen. Vi kan inte förstå dagens våld om vi inte återvänder till där det en gång började men det här har inte skildrats tillräckligt, och inte ur offrens synpunkt, säger författaren Fabián Martinez. Jag tar tunnelbanan till Elsa Drucaroff författare, kritiker och litteraturprofessor på universitetet i Buenos Aires. Hon tar emot i sitt privata bibliotek som hon och maken byggt i bottenvåningen på sitt hus. Hon pekar på en annan avgörande faktor i det argentinska samhället: diktaturåren på 70- och 80-talen. Militärjuntans fall har lett till en litteratur som är egensinnig anser hon. - Det finns en slags ironi, ett tonfall, misstro mot det som anses vara säkert och riktigt, säger Elsa Drucaroff. - Vi finner också många unga karaktärerna i berättelserna som saknar mål och riktning i tillvaron, säger hon om den samtida argentinska litteraturen och ger ännu ett exempel på hur militärdiktaturen påverkat författarna: - Det här har skapat en generation som känner skuld och i många böcker finns en gestalt som har den rollen, säger Elsa Drucaroff. Tillbaka till Mariana Enriquez som utöver författandet arbetar som redaktör för kulturbilagan på en vänstertidning i Buenos Aires. Vi träffas i en bokaffär som mer påminner om ett designat hem än en vanlig boklåda. Hon beskriver sin litterära stil som en blandning av skräck med samtidsrealism och så är det är viktigt att få kommentera sin samtid menar hon. Hon har också skrivit en bok om kyrkogårdar. - Som latinamerikan och född på 70-talet så jag växte upp under diktaturen, så för mig är en plats där namngivna människor ligger begravda en fridfull plats, säger Mariana Enriquez. Föga förvånande så handlar den första novellen i samlingen Det vi förlorade i elden om döden. Det är en historia om ett barn som tigger och ett bestialiskt barnamord. Historiens berättare är en kvinna som tillhör medelklassen men som ensam bor i ett stort hus i en av Buenos Aires mer nedgångna områden. Just mordet har en faktiskt en verklig förlaga men i en annan del av Argentina. - Jag ville förlägga berättelsen till staden för att för mig så handlar det här om stadens ointresse, om människor som försöker relatera till andras tillvaro och visa empati men att det är omöjligt, säger Mariana Enriquez.   Naila Saleem

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Över hela världen pågår kampen för att försöka begränsa klimatpåverkan och ställa om till förnyelsebara energikällor. I det snabbväxande Indien är behovet av en omställning särskilt skriande, samtidigt som en omställning från det fossila faktiskt sker i hög takt. Under våren reste Anders Wennersten runt i landet och gjorde en serie P1 reportage som här har sammanställts för att visa på vad som faktiskt sker.  Avstampet sker i Kamuthi, längst ned på subkontinenten, där något extraordinärt nyligen har uppförts. - Det här är världens största solkraftspark på en och samma plats. Det säger Jose Joseph, affärsansvarig på ABB som byggt nästan all teknik i projektet så när som själva solpanelerna. Han pekar ut över till synes oändliga rader av paneler i det brunbrända landskapet under solen.  Följ med på en resa genom landet där kraven på klimatsmartare lösningar ställs mot väldeliga och växande behov av energi.   Anders Wennersten

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I ett extra långt julprogram får vi följa med hem till Anna och Johan och deras varsamt renoverade hus på landet. I somras fick vi följa med när skådespelaren Ulla Skoog och bebyggelseantikvarien Stephan Fickler gick på husesyn i olika hus som är värda att vårda och bevara. Nu återkommer Ulla och Stephan i ett extra långt julprogram där de besöker Anna och Johan i deras hus utanför Uppsala. De har bland annat byggt en finsk massugn i köket som tillsammans med husets många kakelugnar ger en behaglig värme dygnet runt. Dessutom besvarar Ulla Skoog och Stephan Fickler en del av de frågor som de fick efter sommarens uppmärksammade radioserie. Producent är Urban Björstadius. Sänds även på nyårsdagen kl. 08.05.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Medmänsklighet är temat när Kungen håller sitt traditionella jultal i Sveriges Radio. Kungen tar upp terrorattacken i Stockholm, världens klimatutmaningar och metoo. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! "Ett barn är fött på denna dag." Så börjar en av våra mest välkända julpsalmer, med text av reformatorn Martin Luther. Julen är en kristen högtid. Vi firar den till minne av Jesu födelse. Men julens budskap - om frid, glädje och gemenskap - det är universellt och kan omfattas av alla. Oavsett var man kommer ifrån eller vad man tror på. Det gäller också den uppmaning som Bibeln riktar till oss: Bär varandras bördor! Tröttna inte på att göra gott. Jag vet att ni är många i vårt land som ägnar mycket tid och kraft åt just det här: att bära andras bördor. Att hjälpa efter bästa förmåga.  Vi ser det gång på gång vid olika kriser i samhället. Efter terrordådet på Drottninggatan var det många som visade vad det innebär att vara medmänniska. Som agerade med mod, omtanke och handlingskraft. Den här viljan att hjälpa finns också i vardagen. Handen som sträcks ut för att stödja, som knackar på dörren hos en sjuk granne, som bjuder in den ensamma till gemenskapen; den handen bär på en enorm kraft, långt mycket starkare än hat, våld och misstro. Året 2017 kommer ofrånkomligen att förknippas med terrorattacken i Stockholm i april. Fem personer miste livet. Till deras familjer och närstående vill jag och min familj rikta vårt varmaste deltagande denna svåra första jul. Det här året har också inneburit början på ett viktigt samtal oss alla emellan. Hur behandlar vi varandra med respekt? Hur visar vi varandra hänsyn? Hur stärker vi ansvarstagande och civilkurage? Det är frågor som alltid varit viktiga. Men som blivit särskilt aktuella efter höstens många vittnesmål om oacceptabla kränkningar. Hur vi svarar på dessa frågor kommer att forma det samhälle som våra barn och unga växer upp i. Därför hoppas jag att detta är något som vi fortsätter att tala om, nu och framöver. När jag ser tillbaka på året som gått är det några händelser som jag kommer att minnas särskilt: I september genomfördes Aurora, den största försvarsövningen i vårt land sedan tidigt 1990-tal, med över 20 000 deltagare från åtta länder och ett 40-tal civila myndigheter. Jag hade själv förmånen att tillsammans med Prins Carl Philip besöka både Gotland och Sörmland för att på plats få en bild av övningen. På marken, i luften och till sjöss mötte jag försvarsanställda och frivilliga. Män och kvinnor med olika bakgrunder som står beredda att försvara Sverige, vår frihet och vår demokrati. För deras engagemang känner jag respekt och tacksamhet. Klimatmötet i Bonn i november blev en bekräftelse på att det viktiga avtalet från Paris 2015 ligger fast. Stigande globala utsläpp väcker oro. Men det finns konstruktiva krafter, som är beredda att ta ansvar för framtiden. Sverige är ett relativt litet land, men en stor skogsnation. Under lång tid har vi byggt upp värdefull kunskap om hur skogen kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Jag är övertygad om att vi, med hjälp av dessa kunskaper, kan lämna viktiga bidrag i arbetet för att möta världens klimatutmaningar. På kvällen den sjätte december, på den finska självständighetsdagen, tändes blåvita ljus i många fönster i vårt östra grannland. En tradition som fick extra betydelse av att Finland firade hundra år som självständig nation. Själv deltog jag i juni tillsammans med övriga nordiska statschefer i en fin ceremoni på kulturcentret Hanaholmen utanför Helsingfors. Många svenskar har sina rötter i Finland. Andra har anknytning genom personliga band. Den nordiska gemenskapen är stark. Inte bara historiskt. Vi är grannar och kollegor. Vi samarbetar och delar värderingar om demokrati och alla människors lika värde. I affärer och idrott är vi ibland konkurrenter. Men framför allt är vi familj och vänner. Sveriges relationer till de nordiska länderna är viktiga. Liksom relationerna till övriga länder i vår omvärld. Dessa ska vi fortsätta att vårda. 2017 har varit ett händelserikt år. Även i min familj: Kronprinsessan Victoria firade sin 40-årsdag. Ett glädjerikt firande, med fantastisk uppslutning både i Stockholm och på Öland. Kronprinsessan har också inlett en serie vandringar som ska gå genom Sveriges alla landskap. För mig, som alltid haft ett starkt engagemang för natur och miljö, är det glädjande att dela det här intresset med mina barn. Det är min förhoppning, att landskapsvandringarna ska bidra till att fler får upp ögonen för den fantastiska natur som vi alla i Sverige har tillgång till.   Under året har familjen utökats med en ny medlem: Prins Gabriel. Han döptes för bara några veckor sedan i den vintersmyckade Slottskyrkan på Drottningholm, med dopvatten från vår egen källa på Öland. Och nu ser vi fram emot att få välkomna ännu ett litet barn framåt vårkanten. Jag vill passa på att tacka för alla de lyckönskningar som vi har tagit emot under året och för det varma mottagande som vi får på våra resor och besök till olika verksamheter. Min familj och jag sätter stort värde på denna omtanke. Jag inledde julhälsningen med att tala om att bära varandras bördor. Vi människor vill ogärna tränga oss på. Vi vill inte ligga andra till last. Det kan kräva mod, både att erbjuda hjälp och att ta emot den. Min önskan för året som kommer är att vi alla ska finna detta mod. Att vara inte bara människor, utan också medmänniskor. Med detta vill jag och min familj tillönska alla i vårt land en fortsatt god jul med frid, glädje och gemenskap - och därefter ett gott nytt år 2018. Se kungens tal på . Från kl. 12.40.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
De stora polarfararna stretade på med livet som insats för att komma till en särskild punkt, och vad fann de där? Mera is. Men hur ser det egentligen ut mitt i Sverige? Vad eller var är i mitten? Jenny Teleman och Mats Arvidsson gav sig ut och letade. De hittade många punkter och mycket tomhet. Detta är en reprisering av ett reportage från 2009.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
En semesterflört lider mot sitt slut. Han vill fortsätta träffas hemma i Sverige. Hon är skeptisk. Men sista kvällen, under en promenad i solnedgången på stranden, flyter något iland... Vad är det? En presenning, en säl, en jätterocka? Ingen av dem vågar närma sig det och snart skenar fantasierna iväg.  De hamnar i ett resonemang om hur de upplever det främmande. Båda roas till en början, men hur överens är de egentligen? Medverkande: Peter Lorentzon och Caisa-Stina Forsberg.  Ljuddesign: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom, Sveriges Radio Göteborg. Dramaturg: Magnus Lindman. Regi: Nicolas Kolovos. Från i fredags. Sänds även natt mot nästa måndag.

Anmärkning
Teater, Repris

Tablåinnehåll
Från kl. 11.35.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema. Från i går.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
- Epikuros resonemang om att döden inte angår oss fick mig för länge sedan att släppa min dödsrädsla. Kalle Grill är lektor i praktisk filosofi vid Umeå universitet. Hans forskning handlar huvudsakligen om hur vi bör förhålla oss till liberala värden som frihet och autonomi, både i politiken och i vardagen. Kalle är också verksam som filosofisk rådgivare och samtalsledare. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
SKÅDESPELARE, KOMIKER, MANUSFÖRFATTARE, 41 år. Född i Kristinehamn, bosatt i Kungsbacka. Sommarvärd 2008 och Vintervärd 2011. - Mitt program kommer att handla om döden. Det är något vi alla människor måste förhålla oss till. Vår egen och andras. Döden som fenomen, innehåller så mycket mer än sorg. Speciellt för oss som måste leva vidare i saknaden efter en människa vi älskat. Jag kommer prata om mina sista dagar med mormor, att jag i hennes dödsprocess på något sätt fick djupare kontakt med mitt eget liv. Om Mia Skäringer Lázár Aktuell i filmen Solsidan som bygger vidare på tv-serien med samma namn, tv-serien Ack Värmland och podden Skäringer och Mannheimer. Engagerad i frågor om psykisk ohälsa och är ambassadör för Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord. Medverkat i flera populära tv-produktioner, som Ängelby och Mia på Grötö och filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Skrivit böckerna Dyngkåt och hur helig som helst och Avig Maria som båda blivit scenföreställningar. Vann pris på Barncancergalan 2015 för Årets kvinnliga humorprestation. Mia och Klara fick Kristallen för bästa humorprogram både 2008 och 2009. Producent: Karin Janson Från kl. 13.00.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Finland firar hundra år i år och Linnea Luttu och Joseph Knevel har åkt över till grannlandet för att möta några av alla 300 000 finlandssvenskar som lever där. Repris från 2017. Alfred Backa har inför Finlands hundraårsfirande skrivit en humoristisk historiebok som heter Finland hundranånting. Boken är fylld av historiska händelser i Finland och världen, från 1917 till 2017.  Vi träffar Alfred i  och följer med honom till biblioteket där han brukar skriva. Vi bjuds också på en sång om hur det är att vara finlandssvensk och får hänga med  till sommarteatern i . Där pratar vi fenomenet sommarteater med hans vän skådespelaren Boris Bränn.  I det här programmet gör vi också ett stopp på den enorma sjöfästningen , i Helsingfors. Det är Carita Wilenius-Rantala som visar oss runt och ger oss en kort historielektion.  Linnea Luttu   Joseph Knevel Från kl. 14.30.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Utgivning

År/datum
2017-12-25

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2017-12-25



Kungl. biblioteket