SR, P1 2017-12-30

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Möt personen bakom offentlighetens mask i journalistikens allra mest grundläggande form - intervjun.

Aktualiteter

Uppläsning: Bruno K Öijer Diktsamling: "Och natten viskade Annabel Lee", Bonniers, 2014 Musik Kurt Weill: Lady in the dark Exekutör Ira Jane Bloom Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Amanda har tagit sig ur en lång misshandelsrelation. Idag lever hon gömd. För att inte bli isolerad försöker hon träffa vänner, något som inte är helt lätt då hon både vill och inte vill berätta. - Om man upplevt våld i en nära relation tappar man lätt greppet om vad som är normalt och inte, säger Amanda. Så är det för mig. En elak kommentar går rakt in i mig. Och jag förstår inte förrän efteråt att jag borde sagt ifrån. För att hantera sina traumatiska minnen från misshandeln går Amanda i terapi. Där får hon lära sig vikten av att minnas - och att berätta. Men hur berättar man på ett sätt som inte är för utelämnande? Och som inte triggar igång känslor som man ännu inte är stark nog att hantera? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling.  Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad.  Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet.   Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm Från i måndags. Sänds även kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Nyår och hummer. För hummer är fest och lyx. Också när den är köpt djupfryst i livsmedelsbutiken till ett helt överkomligt pris. Hummer är också en kulturell symbol. För lyx, sexualitet, djurrätt och surrealism. Hummern är motsägelsefull. I USA är den på samma gång högsta lyx och något som man lägger i ett korvbröd som lobster roll. Förr spreds amerikansk hummer på åkrarna som gödsel. Samtidigt som de serverades som lyxmat på s k Hummer Palaces. Simon Ekström, etnolog vid Stockholms universitet och Centrum för maritima studier, berättar om hummerns historia och kulturhistoria. Han har skrivit boken Humrarna och evigheten - kulturhistoriska essäer om konsumtion, begär och död. Vi träffas i Halsbäck på västra sidan av Tjörn i Bohuslän. I perioder har det funnits mycket hummer i våra vatten. Idag är hummerbeståndet inte så bra i svenska vattnet. Men det har startats flera initiativ att odla hummer. Forskaren Susanne Eriksson har banat väg för detta genom att ha forskat på odling av hummer i flera år i Fiskebäckskil i Bohuslän. Det är komplicerat att odla hummer, men Susanne tror att vi kommer att kunna köpa odlad hummer om några år. Från i torsdags. Sänds även på onsdag kl. 19.03.

Fritid och hobby, Repris

Marianne Lindberg de Geer, konstnär och dramatiker, svarar på publikens existentiella frågor. *Vad innebär att vara nära sig själv?  Birgit Hallen * Att skapa motsatspar, är det ett sätt att förstå världen? Staffan Ahlsparr  *Kan man sluta älska sitt barn? Ulla Hedström  *När inget spelar någon roll långsiktigt, hur finner man en mening? Petter Karlsson   Musik vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam, producent Från i somras.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

2017 var året då en saxofonist spelade under sin hjärnoperation, men det handlade också om konstgjord hud, syntetiskt liv och så alla MÄN som fick Nobelpris eller förpestade livet för kvinnliga kolleger. När Veckomagasinet summerar 2017 hör vi om ett genombrott för genterapi där en sjuk sjuåring fick ny hud över nästan hela kroppen. Vi hör om varför storasyskon får högre lön och om var i hjärnan musikaliteten sitter och hur kirurgerna bar sig åt för att inte operera bort den hos en saxofonist med hjärntumör. Veckomagasinet besöker också sjukhuset i Indien som gratis räddar synen på fattiga som riskerar att bli blinda, och en glaciär på Island som krympt förfärande mycket sedan vi var där för 10 år sedan. Dessutom lever vi oss in i hur det är att vara både björn och så tar vi reda på hur det är att ligga sked med en vild snöleopard. Programledare är Björn Gunér och Lena Nordlund. Sänds även på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Från i lördags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Över hela världen pågår kampen för att försöka begränsa klimatpåverkan och ställa om till förnyelsebara energikällor. I det snabbväxande Indien är behovet av en omställning särskilt skriande, samtidigt som en omställning från det fossila faktiskt sker i hög takt. Under våren reste Anders Wennersten runt i landet och gjorde en serie P1 reportage som här har sammanställts för att visa på vad som faktiskt sker.  Avstampet sker i Kamuthi, längst ned på subkontinenten, där något extraordinärt nyligen har uppförts. - Det här är världens största solkraftspark på en och samma plats. Det säger Jose Joseph, affärsansvarig på ABB som byggt nästan all teknik i projektet så när som själva solpanelerna. Han pekar ut över till synes oändliga rader av paneler i det brunbrända landskapet under solen.  Följ med på en resa genom landet där kraven på klimatsmartare lösningar ställs mot väldeliga och växande behov av energi.   Anders Wennersten Från juldagen.

Dokumentärer, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Mikael Timm reser genom USA, på jakt efter historien bakom mannen vi bara inte kan låta bli att tala om. Men vilken fråga är Donald Trump svaret på? Lyssna på den andra delen. I andra delen av Mikael Timms reportageresa genom Trumps USA ska det handla om afroamerikansk kultur. Det har gått 50 år sedan Black Power blev ett begrepp och vi besöker en utställning i New York. Det blir också nedslag i afro-amerikansk litteratur och musikhistoria. För på vilken gata föddes hiphopen? Den frågan har blivit politiskt brännbar i New York. Men resan i tid och rum börjar med det beslut i USA:s högsta domstol 1954 som satte stopp för segregerade skolor, Brown versus Board of Education of Topeka (1954). Domen blev inledningen till en ny era i USA men utlöste också demonstrationer, våld och hat. Mikael Timm har begett sig till platsen där allt förändrades. Från i torsdags.

Kultur, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Jag hade fel. Jag har ändrat mig. Jag tycker annorlunda nu. Lina Stoltz är författare och utbildad lärare. Hon skriver både böcker och för scenen. 2017 kom ungdomsboken Flytten, om Sam från Syrien som flyttar till en by i norra Sverige. Producent, Anton Bennebrant Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Mörker har blivit en bristvara. Det gör livet svårare för bland andra fladdermöss, fåglar och insekter. Vi besöker fasadupplysta kyrkor och Nordens första mörkerpark. Programledare Mats Ottosson. Sänds även kl. 21.03 samt i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Mörker har blivit en bristvara. Det gör livet svårare för bland andra fladdermöss, fåglar och insekter. Vi besöker fasadupplysta kyrkor och Nordens första mörkerpark. Programledare Mats Ottosson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Ett specialprogram om Barbro Lindgren signerat Kerstin Wixe! Barbro Lindgren har skrivit i hela sitt liv. Barnböcker, ungdomsböcker, vuxenböcker och poesi. Hon har skapat klassiker som Lilla Sparvel, Loranga, Masarin och Dartanjang, Mamman och den vilda bebin och Max-böckerna som nästan varenda småbarnsförälder läst. Hennes texter blir musik och teater, hennes kreativitet verkar aldrig ta slut. Men nu har jag slutat med intervjuer och framträdanden, säger Barbro Lindgren på sin telefonsvarare. Det är svårt att tro att det här skulle vara den sista intervjun med Barbro Lindgren, men hon säger att det får vara bra nu. Skrivandet tänker hon dock inte sluta med, det är alldeles för roligt. I mötet med Kerstin Wixe får vi inte bara höra henne berätta om vem som är förebilden till Dartanjang. Hon berättar också om sitt frihetsbehov, sitt skrivande och sin praktiska inställning till döden. Programmet är producerat av Kerstin Wixe. Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Avrom Sutzkever (1913-2010) tillbringade några av sina första levnadsår i Sibirien, och han sa själv att det var dess dramatiska, snöiga vidder som gjorde honom till poet. Avrom blev en del av den modernistiska konstnärskretsen Jung Vilne, Unga Vilna, i Litauens huvudstad under tidigt 30-tal. Andra världskriget tillbringade han i terror och misär i Vilnius ghetto, där hans mor och nyfödda son mördades. Han skrev hela tiden dikter om förtrycket, och lyckades fly ghettot två veckor före dess likvidation i slutet av september 1943. 1947 kom han och hans fru till Israel, och han blev en viktig kraft för att bevara jiddisch som kultur och språk, bland annat med sin kulturtidskrift Di goldene kejt, Den gyllene kedjan. I ett nytt, längre Jiddisch far alle presenterar den skotska litteraturforskaren Heather Valencia en av nittonhundratalets allra viktigaste jiddisch-poeter. Producent: Thomas Lunderquist Musik: Unter dayne vayse shtern av Abraham Sutzkever (text) och Abraham Brudno (melodi). Först framförd av Noëmi Waysfeld & Blik, sedan av Karsten Troyke och Daniel Weltlinger. Sänds även kl. 16.35 och i natt kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Konfliktredaktionen ser tillbaka på 2017 och på vad som hänt i flera av de frågor som vi följt under året. Hör om IS-rättegångar, statslöshet, nazistdemonstrationer, Trump och freden i Nordirland. 2017 går mot sitt slut och vi har samlat Konflikts redaktion i studion för att berätta vad som hänt i flera av de frågor som vi grävt ner oss i under året som har gått. Några av dem, som Brexit eller IS-rättegångarna, kommer vi säkert få anledning att återkomma till framöver. Vi önskar gott nytt år, och glöm inte att tipsa oss om vad ni lyssnare vill höra om under 2018! Medverkande: Ivar Ekman Robin Olin Firas Jonblat Anja Sahlberg Stephanie Zakrisson Sänds även natt mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Göran Everdahl: Trendernas trend. Jessika Gedin: Nu är det kokta fläsket beef. Calle Norlén: Det besvärliga folket. Läs mer om: Från i går. Sänds även på tisdag kl. 03.02.

Underhållning, Repris

Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45 samt natt mot nästa lördag kl. 03.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I Mediernas årssamtal sammanfattar och utvärderar vi medieåret som gått. Gäster i studion är Pia Rehnquist, Jörgen Huitfeldt och Anders Ygeman. 2017 blir till 2018 och vi lägger ett intensivt, spännande och utmanande medieår till handlingarna. I veckans program analyserar och utvärderar vi journalistiken från året som gått och pekar ut de största utmaningarna i det valår som nu står på tröskeln. Du hör om bevakningen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, eviga live-sändningar, kritiserad migrationsjournalistik, "fake news", pressetik under metoo och risk för utländsk påverkan på valet 2018.  Medverkar i samtalet som leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö gör: Pia Rehnquist, chefredaktör för Sydsvenskan. Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, tidigare programledare för Studio Ett, Sveriges Radio Ekot. Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen, fram till i somras inrikesminister. Sänds även i natt kl. 01.02 samt i morgon kl. 19.03.

Aktualiteter

Interaktiva tapeter, tankestyrda apparater, utslagna städer - hur lever vi år 2028? Hur påverkar AI ekonomin och jobben? Hur ska resurser fördelas och återanvändas? Årets sista Ekonomiekot Extra blickar in i framtiden! Programledare: Hanna Malmodin Gäster: Jan Gulliksen, professor på Kungliga tekniska högskolan Jonas Arnberg, vd HUI Research Anna Karin Jönbrink, chef Energi och miljö, Swerea Medverkande: Agneta Björnsjö, Nordenchef inom Accenture Research Producent: Anders Wennersten Tekniker: Marie Persson   Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

"Att människa" av Gunnar Björling Uppläsning: Peter Andersson Diktsamling: "121 dikter om kärlek", Brombergs, 2011 Musik Frédéric Chopin: Nocturne nr 5 Fiss-dur Exekutör Benjamin Grosvenor Sänds även i morgon kl. 18.55.

Kultur

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Som femåring blev Gustav bortauktionerad när hans far inte kunde ta hand om honom. 15 år senare kom pappan hem från Amerika och i samma stund han satte foten på svensk mark föll han död ned. När vi idag hör talas om händelser från förr är det lätt att döma och tänka att människor då ibland hanterade situationer helt annorlunda än vad vi skulle göra idag. Men när man som till exempel släktforskare ger sig tid att ta reda på varför en person handlade som hon gjorde kan man i bästa fall förstå henne bättre. Birgitta Kulling i Uppsala visste att hennes farfar Gustav hade haft det svårt som liten, men det var först när hon fann sin fars efterlämnade släktforskning som hon insåg att hennes farfar Gustav hade blivit bortauktionerad och såld till lägstbjudande av sin egen far, när Gustav var bara fem år gammal. Birgitta blev bestört och bestämde sig för att själv släktforska. Gustav föräldrar Carl Conrad Nilsson och han mamma Hedvig var egentligen smålänningar men hade arrenderat en gård nära Färjestaden på Öland. Karl Konrad blev en betrodd man i socknen, han satt i fattigvårdsstyrelsen och han var nämndeman. Men efter ett par år med usla skördar runt 1880 kunde han inte längre betala arrendet och var tvungen att lämna gården. Carl Conrad blev istället förman på en stor gård, och från den positionen skulle han försöka betala av sina arrendeskulder. Familjen hade sedan förut sex pojkar, och 1881 föddes den sjunde, Gustav. Men strax efter att Gustav fötts drabbas familjen av nästa stora sorg när mamma Hedvig blev sjuk. - Hon började hosta och hacka, hon blev orkeslös och blek. Man dristade sig till att kalla på provinsialläkaren, som konstaterade att hon fått lungsot, berättar Birgitta Kulling, och fortsätter. - Lungsot är ju en långsam sjukdom så Hedvig blev sängliggande under lång tid. Hon blev bara sämre och sämre, men det blev ändå några år då Gustav fick ha sin mamma. Han hade hunnit fylla fem år när hon slutligen dog. Bara några dagar efter att Hedvig hade dött drabbar nästa olycka. Carl Conrad har gått i konkurs och det är dags för utmätning av skulderna. - Kronofogden kommer och gör utmätning på möblerna och allt vad de har. Carl Conrad hade haft kommunala uppdrag, men de blev han av med eftersom han gått i konkurs - en social nesa av stora mått. - Man kan ju tänka sig vilken situation Carl Conrad befann sig i - hans älskade hustru död, själv är han helt barskrapad ekonomiskt och därtill med stora skulder, och så har han sju pojkar att försörja. Karl Konrad måste tjäna pengar och ser ingen annan möjlighet än att ta sig till Amerika. En av hans söner får följa med honom dit. De två äldsta har gått ur läroverket och klarar sig redan själva, och tre av barnen tas om hand av en moster till dem. Kvar blir femåringen Gustav, som nu bortauktioneras till lägstbjudande i socknen. Han hamnar hos en familj som har en dotter som är på dagen lika gammal som Gustav är. De är nog snälla mot Gustav, men livet blev ändå inte lätt. - De sista åren av sitt liv brukade Gustav prata med min pappa om hur det hade varit för honom den där tiden, om hur hemskt det var att vara ett hjon som fick sitta längst ner vid bordet. Han berättade om en stor järnnyckel som gick till den kammare uppe på vinden som han fick bo i. - Gustav pratade inte om att han blivit bortauktionerad förrän de sista åren av sitt liv, det var en förborgad hemlighet i familjen att det hade skett.  Vi förstod alla att det hade hänt något ledsamt i farfars liv när han var liten, men vi fick aldrig veta vad det var som hade hänt. Han förträngde nog det så mycket han kunde och berättade först de sista åren. Gustavs fosterföräldrar hoppades sannolikt att han skulle växa upp och bli stark, så att han kunde fortsätta som dräng på deras gård. Men Gustav var inget drängämne. Han var liten och spenslig och en riktig drömmare. Hans stora glädje blev att tillsammans med sin fostersyster trava iväg till skolan. - Gustav älskade skolan och sin fröken. Jag har hittat hans betyg och de var fantastiskt fina. De slutade ju skolan vid tolv års ålder och då skulle han ju blivit dräng på fosterfamiljens gård, men det var ingenting Gustav ville, han ville läsa vidare och ta studenten. Dessutom var han liten och klen till växten. - Han hade nog inte blivit någon vidare bra dräng, han passade inte alls till det, säger Birgitta Kulling.  Gustavs lärarinna visste ju förstås att pojken hade talang för studier, och Birgitta vill gärna tro att lärarinnan försökte hjälpa honom att läsa vidare. För när den reguljära skolan var klar och Gustav var 12 år, tog Gustav kontakt med sin äldre bror Henrik som numer bodde i Jönköping. Henrik hade blivit en stadgad och ganska välbärgad man, som var gift, drev en framgångsrik tobakshandel och bodde i en fin våning. Henrik bestämde sig för att hjälpa sin lillebror, men det fanns vissa förbehåll. - Gustav fick inte bo hos Henrik och hans hustru, utan i en vindskupa ovanpå tobaksaffären. Henrik betalade terminsavgifterna på läroverket, men Gustav fick jobba i affären varje dag efter skolan. Käre broder Henrik, Jag äger en god hälsa och mår bra. Som jag ser i ditt brev så har du tagit Gustav till dig. Ja, käre Henrik jag vet inte vad det skulle blivit av småpojkarna om det inte hade varit för att du har hjulpit dem. De måtte vara tacksamma emot dig samt far och oss allesammans. Det kan jag nog tro, att det kostar dig mycket pengar. Det visar att du är godhjärtad samt tager försorg om dina bröder. Det här brevet kom till Henrik i september 1893. Det var skrivet av den bror som följde med pappa Carl Conrad till Amerika. Och visst tog Henrik hand om det ekonomiska, men så värst mycket familjeliv bjöd han inte på. Det blev istället en annan familj som kom att innebära trygghet för Gustav. Det bodde en apotekaränka i staden, Ingeborg Karlsson, och hon öppnade sitt hem för Gustav. - De fastnade för varandra, så han blev en slags familjemedlem hos henne. Hon var egentligen en vilt främmande människa, men en kvinna med ett stort och varmt hjärta. På hösten 1901 har Gustav bara en dryg termin kvar till sin studentexamen. Då meddelar plötsligt pappan att han tänker komma hem. För första gången på 15 år ska han och sönerna träffas igen. Han är sjuk sedan en tid tillbaka men skriver hem när han kommit till England. Kära Henrik Signe och Gustav Jag ämnar mig i nästa vecka vidare till Sverige och jag kommer till Göteborg på Amerikalinjen. Jag träffar Anders där, och sedan vill jag se eder i Jönköping. Jag önskar så att se eder alla! Saknade av er fader Charles C Nilsson Karl Konrad, som numer kallar sig Charles har lånat 100 dollar av sin amerikanske son för att ha råd att åka hem, och den 22 november 1901 skulle han äntligen anlända. Och Gustav gladde sig mycket. - Han har fått höra genom Henrik, som väl var den som hade kontakten med pappan, att pappan äntligen skulle få komma hem efter femton år, säger Birgitta Kulling. - Carl Conrad hade varit sjuk på överfärden, men till sist så kommer han ändå med lastaren Rollo till Göteborgs hamn, men i samma ögonblick som han sätter foten på svensk mark, så faller han död ner. I polisprotokollet har Birgitta sett hur Carl Conrad bars iväg från kajen in till ett skjul av några hamnarbetare, och hur läkare kom och konstaterade att han avlidit. - Så istället för julfirande med familjen så blev det alltså begravning, konstaterar Birgitta Kulling. Hennes sökande efter farfar Gustavs historia började ju med stor ilska över hur hans far kunde lämna bort sin lille pojke till främmande människor. Men när hon nu vet om alla sorger och bedrövligheter som drabbade Carl Conrad, så ser hon lite annorlunda på alltihop. - Jag har försonat mig med honom, vad kunde han ha gjort annorlunda? Mycket vardagsdramatik i polisprotokollen Som vi hörde hittade Birgitta Kulling detaljerade uppgifter om hur det gick till när Gustavs pappa Carl Conrad föll ned död på kajen i Göteborgs hamn. De uppgifterna hittade Birgitta framförallt i polisprotokollet som upprättades på platsen. Just polisprotokoll är en källa som kan ge mycket kunskap om händelser, och då inte bara om brott utan där finns all möjlig vardagsdramatik beskriven. På Landsarkivet i Östersund arbetar Jim Hedlund som arkivpedagog och Carita Rösler som 1:e arkivarie. De har plockat fram flera exempel på sånt man kan hitta i polisens arkiv. Och vi börjar med att titta på några handlingar från Landsfiskalernas - Vi har plockat fram material som till exempel rör fattigvård, och det här är från Rödöns länsmansdistrikts arkiv där vi bland annat har fattigvårdsmål. Här finns nedtecknat om personer som behövt fattigvårds understöd av olika slag ute i socknarna och länsmännen har varit inblandade i att protokollföra varför de behöver understödet, berättar Carita Rösler. Ett exempel som Carita tar fram rör en arbetare som det var mycket svårt att komma till rätta med. - När man går in i de här lite noggrannare så kan man få mycket detaljer om hur de levt, som här där det står att han vandrat omkring i olika socknar i Jämtlands län. Så det är mycket av en livsberättelse i dessa korta brottsstycken. Är det då många släktforskare som hittar till de här handlingarna. Carita skrattar och tror det kanske bara är en promille och dessutom finns inte handlingarna scannade. - Sen tänker man kanske inte på de olika roller som poliserna haft, att det inte bara gällt brott. Förutom det här fattigvårdsmålet har Carita och Jimmy lagt fram många på handlingar som berättar om händelser där polisen varit inkopplad. Där finns protokoll över borgerliga vigslar, handlingar som rör upplåtande av jord inför flottleder, kontroll av gästgiverier och kontroll av vikter och mått hos handlare och affärsidkare runt om i Jämtland. Och där finns också journaler med noggrant förda tabeller över personer som kallats till rådhusrätten för fylleri, förfalskningar, djurplågeri, förskingringar, bedrägerier, kvacksalveri och innehav av hembränt brännvin. Och bland allt detta tar arkivpedagogen Jim Hedlund fram ett maskinskrivet ark. - Det här är en rapport från Östersunds stadsfiskal, poliskonstapel Skoglund, från andra världskriget och en händelse från Östersunds centralstation 1941. De så kallade tysktågen med soldater stannade till här i Östersund på stationen. Ofta drog det till sig nyfiket folk och unga kvinnor, berättar Jim Hedlund. Och i det här fallet uppstår ett litet snöbollskrig mellan soldaterna och de unga kvinnorna. Undertecknad, vilken tisdagen den 16 december 1941 mellan kl 19.00-20.00 uppehöll sig vid järnvägstationen i Östersund för bevakning av "Tysktåg", får härmed omtala följande: Det hade samlats några damer på Strandgatan som stod och tittade på tyskarna. En tysk officer uppmanade och uppeggade några tyska soldater att "gå till anfall" mot damerna med snöbollar, varför en styrka på omkring 10 á 12 man gjorde en framryckning över spåren upp till Strandgatan mot damerna. Posten som bevakade området gjorde inget åt saken. Jag ropade "halt" och mannarna drog sig till tillbaka. Ungefär 15 minuter efter denna händelse vinkade en dam med en papperslapp uppe på Strandgatan och en tysk soldat begav sig springande upp till henne trots mina "halt-rop". Posten gjorde inget något för att förhindra mannen när han sprang upp, men sedan när mannen var på väg ned mot tåget tog posten av honom papperslappen och det var skrivit damens namn och adress. I samma stund fick jag avlösning av konstapel Friman och jag klättrade över staketet och anropade damen som hade lämnat papperslappen och frågade henne vad hon menade med detta. Hon svarade att hon bara ville lämna sin adress i hopp om att sedermera få svar från honom. Jag talade om för henne hur farligt det var att lämna meddelande eller dylikt till utländska soldater. Flickan grät och bad om förlåtelse och lovade att aldrig göra om det, men jag svarade att jag inte kunde bestämma i det fallet utan att det måste gå vidare till Stadsfiskalens kännedom. B Skoglund Östersund den 17 december 1941 - Min mor berättade om det här fenomenet. Hon sa bland annat att de svenska som vaktade tåget såg ut som en säck potatis jämfört med soldaterna, berättar Jim Hedman. I arkivet finns många fler dokument som rör andra världskriget. Bland annat finns en liggare från Frostvikens landsfiskalsdistrikt som listat de flyktingar som kom över gränsen från Norge mot Jämtland. Där har man prydligt skrivit nedden resandes fullständiga namn som det står, dess nationalitet, födelseort och mycket annat. Jim tar fram och visar några exempel från de ca 17 000 som kom över gränsen här i Jämtland. Den 10 oktober 1944 inkom meddelande från tullen i Vågen att två norska flyktingar inkommit till riket över Vågen. Gingo till fots från Skorovas vid åttatiden på söndagmorgonen, söder om Tunsjön, och till svenska gränsen. Kommo till Vågen vid sextiden den 9 oktober där de blevo omhändertagna av tullpersonalen. Vid förhör meddelade de följande om sig själva och om flykten; Olaus Bolgvåg född 9 december 1899 i Kristiansund, Norge. Har ej för brott varit straffad, Tillhör inget politiskt parti. Einar Oscar Olsson född 23 juni 1918 i Bayonne New York USA samt hemmahörande i Oslo. Har ej varit för brott åtalad eller straffad. Hyser ej kommunistiska eller nazistiska synpunkter. Tillhör inget politiskt parti. Orsak till flykten: Arbetet skulle nedläggas och var då rädd att bli tvångkommenderad på något krigsviktigt företag av tyskarna.  I de här handlingarna finns naturligtvis mycket tragik och sorg. En händelse från Hammerdal 1891 har gripit tag i Jim och Karita lite extra. - Det här är ett lite sorgligt ärende, för i en liten by har en bonde som plöjt sin åker fått syn på ett skelett som ligger under några stenar. Polisen tillkallas och det har gjorts en jättefin liten karta som visar ladugårdar och sjöar och kroppen som ligger under röset. Jim läser ur rapporten och där framkommer att den dödade var en, som den tiden uttryckte det, "en kringstrykande zigenare eller så kallad tattare" som blivit mördad.  Men ingen saknar den döde, målet lades ned och kroppen lämnades till bårhuset. Jim tänker att det tyvärr var så här det såg ut vid den tiden. Och att det hade blivit helt annat om de sett att han inte var rom. Då hade det kanske blivit mer undersökningar kring dödsfallet.   Längre ner på sidan finns ett extra ljudspår från ett tidigare program där Björn Furuhagen, historiker vid Uppsala universitet, berättar om hur polisväsendet i Sverige växte fram.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Blomberg och Lennart Palm Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

MUSIKER, ARTIST, POET, 43 år. Född i Hjärup. Bosatt i Stockholm och Malmö. Sommarvärd och Vintervärd 2016. För att förhindra en framtida katastrof måste Emil skriva ett varningsbrev till en människa som lever om 100 000 år.  Som i en poetisk deckare försöker han förklara vår tid, vilket för honom in på ämnen som yttrandefrihet, hållbar utveckling och fred.  Emil berättar hela människans historia på ett par minuter, håller ett mellanstadieföredrag om livet och presenterar sig själv genom att lista sina 63 sämsta egenskaper.  Men framför allt är programmet och brevet en hyllning till all kärlek som trots allt frodas i vår tid. Framtidens folk får en grundlig genomgång av 2017 i form av en egenartad nyårskrönika:  - Året när det spreds en massa hopp i en tid som kändes hopplös, värme i en värld som frös.   Om Emil Jensen Årets Evert Taube-pristagare har gett ut sex album och tre böcker, skriver krönikor i ETC och är kåsör i God morgon, världen och Tankar för dagen i P1.  Avslutade tidigare i år sin hyllade Sverigeturné Flyktpotatis på Cirkus i Stockholm. Hans föreställningar är en egen blandning av musik, poesi och komik. Har utnämnts till mellansnackets mästare av publik och recensenter.  Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Har vunnit EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris. Genomförde 2007 en hel turné per cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen.   MUSIKEN SOM SPELADES I PROGRAMMET: 1. Kraftwerk - Radioactivity 2. The Cure - Just like heaven 3. (Iron Maiden - Quest for fire) 4. Björk - Hyperballad 5. Ane Brun - I want to know what love is 6. Emil Jensen & Klara Söderberg - Radioaktivitet (Ny Version) 7. Cyndi Lauper - True Colors 8. Sigur Ros - Gobbeldigook 9. Rikard Wolff - Pojken på månen 10. Dolly Parton - I will always love you   Producent: Lena Resborn Sänds även kl. 22.05.

Underhållning

Bob Hansson och Marianne Lindberg de Geer svarar på publikens frågor. Hur ska jag komma över känslor av självömkan, avundsjuka och att jag ger upp för många valmöjligheter? Daniel Blomqvist Vad gör katastrofen och växthuseffekten med våra själar? Anders Andersson Ska man hjälpa till? Wille Varför blir jag alltid olyckligt kär? Maki Musikansvarig Anton Karis Susanna Einerstam producent Sänds även kl. 23.35.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Plånboken summerar året ur ett konsument- och privatekonomiskt perspektiv, och blickar framåt mot 2018. Gäster är programmets konsumentexpert Carina Lundgren samt vår expert på privatekonomi, Annika Creutzer. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Går även natt mot onsdag kl. 04.30 och torsdag 19.03.

Underhållning

Avrom Sutzkever (1913-2010) tillbringade några av sina första levnadsår i Sibirien, och han sa själv att det var dess dramatiska, snöiga vidder som gjorde honom till poet. Avrom blev en del av den modernistiska konstnärskretsen Jung Vilne, Unga Vilna, i Litauens huvudstad under tidigt 30-tal. Andra världskriget tillbringade han i terror och misär i Vilnius ghetto, där hans mor och nyfödda son mördades. Han skrev hela tiden dikter om förtrycket, och lyckades fly ghettot två veckor före dess likvidation i slutet av september 1943. 1947 kom han och hans fru till Israel, och han blev en viktig kraft för att bevara jiddisch som kultur och språk, bland annat med sin kulturtidskrift Di goldene kejt, Den gyllene kedjan. I ett nytt, längre Jiddisch far alle presenterar den skotska litteraturforskaren Heather Valencia en av nittonhundratalets allra viktigaste jiddisch-poeter. Producent: Thomas Lunderquist Musik: Unter dayne vayse shtern av Abraham Sutzkever (text) och Abraham Brudno (melodi). Först framförd av Noëmi Waysfeld & Blik, sedan av Karsten Troyke och Daniel Weltlinger. Från kl. 08.50. Sänds även i natt kl. 04.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. - Jag är inte religiös, men jag tror på "nåt". När Människor och tro utnämnde Nåtismen till Sveriges vanligaste religion höll många lyssnare med. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Och när vi bad lyssnarna ringa och mejla in till programmet var det många som kände igen sig. Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? I det här programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges Radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet som sändes första gången den 12 oktober 2017  har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström. Du hör också en intervju från den 5 oktober med teologen Tomas Walch, initiativtagare till nätverket Kristen bortom Gud. Sänds även natt mot söndag kl. 02.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Camilla Lif Så länge vi får en lugn måne och något fast att luta oss mot så kommer allt att bli bra till slut. Eller hur Gud? Gott nytt år, önskar vi dig också, Gud. Camilla Lif är präst i Katarina församling, i Stockholm Text Ps 71:2-6 Klockor        Finja kyrka, i Skåne Musik Himlen i min famn, av Aage Kvalbein Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Följ med Tobias Svanelid på en resa genom årets viktigaste historiska upptäckter och arkeologiska mysterier. Minns årets bästa program och få tips om det du missat i årskrönikan 2017. Vetenskapsradion Historia blev i år 20 minuter längre och har i och med det kunnat rapportera om betydligt mer historia än tidigare. Hör kortversioner av våra bästa reportage, minns årets största jubileum, mest hyllade författare och mest omdebatterade forskning i årets krönika, signerad Tobias Svanelid. Från natt mot fredag.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

I år firar Finland 100 år. Finland må ha varit en liten spelbricka i andra världskriget men för det lilla folket var insatsen hög. Det finns fortfarande några kvar som kan berätta hur det var. För drygt 70 år sedan var Finland med hela tre krig: vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. 100 000 finländska soldater miste livet, andra kom tillbaka med sår i själen.  Katrin Berggren ingick i Lotta Svärd-organisationen och arbetade under fortsättningskriget som meteorolog nära fronten. Kurt Antskog var soldat och tillbringade nästan 4 år av sin ungdomstid i kriget. Han sårades, men återvände till fronten. Både för Katrin och Kurt var det självklart att ställa upp när fosterlandet behövde försvaras. Programmet är gjort av Soili Huokuna. Repris från juni 2017. Från 26/12.

Dokumentärer, Repris

- Jag hoppas att jag inte behöver skriva mer om inbördeskriget för det gör så ont, säger författaren Sirpa Kähkönen till P1 Kulturs Helene Alm. Missa inte podden "Finlands 100 år av självständighet" under artikeln Hugo 1918 heter hennes nya bok som kommer på både svenska och finska i vår.  Romanen baseras på dokument och brev till och från den unge rödgardisten Hugo Enbom.  Han stred i finska inbördeskriget 1918, fängslades och dog av febersjukdom han fått under tiden i fånglägret Dragsvik utanför Helsingfors. Helene Alm

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Annika Lantz sammanfattar året i ett hejdundrande tabberas med gästerna Olga Nikrasova Akolor, Kodjo Akolor, Jonatan Unge och Cecilia Hagen! Alla nyhetsfaten renskrapas. Skrapet blir till frågesport! Producent: Anna-Karin Ivarsson Programsekretetare: Anne Ibelius Tekniker: Brady Juvier Skriv till oss! Från i går.

Underhållning, Repris

Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergman visste att han med Nattvärdsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om. Hör Mårten Blomkvist om en av Ingmar Bergmans kärvaste filmer som genom åren trots allt fått många beundrare.   Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom. "Nattvardsgästerna" spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer. Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde "inte försköna". Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till "Nattvardsgästerna" sökte sig till det glåmiga novemberljuset. Från igår. Sänds även på söndag kl 02.50 och tisdag kl. 03.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Sänds även i morgon kl. 04.15.

Fritid och hobby

Jag hade fel. Jag har ändrat mig. Jag tycker annorlunda nu. Lina Stoltz är författare och utbildad lärare. Hon skriver både böcker och för scenen. 2017 kom ungdomsboken Flytten, om Sam från Syrien som flyttar till en by i norra Sverige. Producent, Anton Bennebrant Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

Nyheter

MUSIKER, ARTIST, POET, 43 år. Född i Hjärup. Bosatt i Stockholm och Malmö. Sommarvärd och Vintervärd 2016. För att förhindra en framtida katastrof måste Emil skriva ett varningsbrev till en människa som lever om 100 000 år.  Som i en poetisk deckare försöker han förklara vår tid, vilket för honom in på ämnen som yttrandefrihet, hållbar utveckling och fred.  Emil berättar hela människans historia på ett par minuter, håller ett mellanstadieföredrag om livet och presenterar sig själv genom att lista sina 63 sämsta egenskaper.  Men framför allt är programmet och brevet en hyllning till all kärlek som trots allt frodas i vår tid. Framtidens folk får en grundlig genomgång av 2017 i form av en egenartad nyårskrönika:  - Året när det spreds en massa hopp i en tid som kändes hopplös, värme i en värld som frös.   Om Emil Jensen Årets Evert Taube-pristagare har gett ut sex album och tre böcker, skriver krönikor i ETC och är kåsör i God morgon, världen och Tankar för dagen i P1.  Avslutade tidigare i år sin hyllade Sverigeturné Flyktpotatis på Cirkus i Stockholm. Hans föreställningar är en egen blandning av musik, poesi och komik. Har utnämnts till mellansnackets mästare av publik och recensenter.  Debuterade som skådespelare i Jan Troells Maria Larssons eviga ögonblick. Har vunnit EM i poetry slam, fått flera miljöpriser och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris. Genomförde 2007 en hel turné per cykel genom Sverige och färdades då 300 mil med gitarren på ryggen.   MUSIKEN SOM SPELADES I PROGRAMMET: 1. Kraftwerk - Radioactivity 2. The Cure - Just like heaven 3. (Iron Maiden - Quest for fire) 4. Björk - Hyperballad 5. Ane Brun - I want to know what love is 6. Emil Jensen & Klara Söderberg - Radioaktivitet (Ny Version) 7. Cyndi Lauper - True Colors 8. Sigur Ros - Gobbeldigook 9. Rikard Wolff - Pojken på månen 10. Dolly Parton - I will always love you   Producent: Lena Resborn Från kl. 13.00.

Underhållning, Repris

Bob Hansson och Marianne Lindberg de Geer svarar på publikens frågor. Hur ska jag komma över känslor av självömkan, avundsjuka och att jag ger upp för många valmöjligheter? Daniel Blomqvist Vad gör katastrofen och växthuseffekten med våra själar? Anders Andersson Ska man hjälpa till? Wille Varför blir jag alltid olyckligt kär? Maki Musikansvarig Anton Karis Susanna Einerstam producent Från kl. 14.30.

Sociala frågor, Repris